Mötesanteckningar 1(9) BV/BE, BV/PI, BV/REG, BV/UA Utfärdare Anna Andersson, Johan Tollebrant

Transkript

1 Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(9) Datum BV/BE, BV/PI, BV/REG, BV/UA Utfärdare Anna Andersson, Johan Tollebrant Mötesanteckningar från möte med användarrådet för befolkning, demografi och utbildning Deltagarlista Närvarande Anders Björklund, Stockholms universitet (ordförande) Gunnar Andersson, Stockholms universitet Karin Berglind, Arbetsförmedlingen Fredrik Lundholm, Skolverket (ersätter Christina Sandström) Jonas Norlin, Finansdepartementet Elin Olsson, Barnombudsmannen (ersätter Anna Karin Hildingson Boqvist) Tomas Pettersson, Socialdepartementet Mattias Sjöstrand, Utbildningsdepartementet Björn Öckert, IFAU Inger Eklund, SCB Eiwor Höglund-Dávila, SCB Jenny Lindberg, SCB Fredrik Rahm, SCB Mikael Schöllin, SCB Anna Andersson, SCB Johan Tollebrant, SCB Tomas Johansson, SCB (punkt 4) Karin Lundström, SCB (punkt 5) Frånvarande Carin Callerholm, Universitetskanslersämbetet Dagordning 1. Öppnande av mötet 2. Inledning/ information från SCB 3. Verksamhetsplaneringen Presentation och diskussion om kommande statistik om cirkulär migration 5. Presentation och diskussion om utvecklingen av SCB:s Barn- och familjestatistik 6. Presentation av rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola och hur IFAU använder SCB:s statistik 7. Lägesrapporter från externa ledamöter 8. Inför nästa möte 9. Övriga frågor Postadress Besöksadress Telefon Fax Box , STOCKHOLM Karlavägen ÖREBRO Klostergatan E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: Momsregnummer: SE

2 2(9) 1. Öppnande av mötet Ordföranden förklarade mötet öppnat. En kort presentationsrunda hölls. 2. Inledning/ information från SCB I budgetpropositionen för år 2016 säger sig regeringen vara nöjd med hur målen för SCB:s verksamhet har uppfyllts. Inför framtiden noterar man att bortfallsarbetet är viktigt och lägger stor vikt vid att kostnaderna för uppgiftslämnarna minskar. Budgetpropositionen innehåller en skrivning om att SCB ska ges ett särskilt uppdrag att kartlägga storlek och fördelning avseende hushållens förmögenheter. SCB vet i dagsläget inte vad detta kommer innebära. SCB får nästa år ett minskat anslag eftersom tidsbegränsade medel upphör. Utöver detta sker en ytterligare minskning på 1,3 miljoner. Anslaget tillförs dock kr för framtagande av statistik om cirkulär migration och av dessa kommer kr vara permanenta. De två EU-undersökningarna Adult Education Survey (AES) och Continuing Vocational Training Statistics (CVTS) som båda ska göras under år 2016 beräknas kosta 7,7 miljoner kronor under år 2016 och 1,3 miljoner under år Ett förslag finns om att regeringen ger SCB tillfälliga medel för att kunna utföra dessa undersökningar. Det har även avsatts medel för Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), men det är i dagsläget inte klart var dessa medel kommer hamna och om de avser kostnader för att hålla databasen eller annat. Den 5 6 november kommer Rådet för den officiella statistiken (ROS) anordna en konferens om Sveriges officiella statistik. Konferensen hålls på Hotell Clarion Sign i Stockholm. Ämnen som kommer tas upp är t.ex. olika samordningsfrågor, hur officiell statistik används och hur osäkerhet presenteras. EU arbetar mycket med modernisering och harmonisering av statistik inom både det ekonomiska och det sociala området. Man hoppas bl.a. kunna lägga ett förslag på ramlag för den sociala statistiken, där totalt sju undersökningar ska omfattas. Detta är för att kunna öka användarbarheten och samanvändbarheten. Sverige har en del funderingar kring lagförslaget, då det är en ökad styrning från Eurostat, samt innebär ökade kostnader och uppgiftslämnande. Det är här viktigt att de nationella behoven inte ska behöva stå tillbaka för de internationella. Det pågår nu verksamhetsplanering för år 2016 och där Strategi 2020 utgör utgångspunkten. En utvärdering genomförs av användarråden. Stabsenheten har gått ut med en enkät både externt och internt, vilka nu utvärderas. Mandaten för råden går ut den 31 december. 3. Verksamhetsplaneringen 2016 Enheten för befolkningsstatistik: Inom ramen för enhetens anslag på totalt 9,5 miljoner kronor ingår befolkningsstatistik, integrationsstatistik och jämställdhetsstatistik. Inom befolkningsstatistiken kommer den publicerade statistiken ut i samma takt som tidigare. Sedan några år finns ny hushållsstatistik och den som avser år 2015 publiceras i februari. Webbartiklar publiceras löpande under året.

3 3(9) Vad gäller utveckling av befolkningsstatistiken sker detta främst för cirkulär migration. I år har även en total befolkningssiffra redovisats till EU. Där är basen folkbokförd befolkning som justeras för över- och undertäckning. Vid kommande årsskifte ersätts församlingar med distrikt som avser hur församlingarna såg ut vid sekelskiftet. Detta innebär ett visst arbete, då det finns inkonsistenser som behöver hanteras. Utöver detta kommer det att uppmärkssammas att folkmängden i Sverige under år 2016 blir 10 miljoner. Integration omfattar olika temaområden på webbplatsen, där olika publiceringar ingår. Inom jämställdhetsstatistiken ska en ny utgåva av fickboken På tal om kvinnor och män publiceras. Målet att den ska komma ut vid midsommar och presenteras i Almedalen. Jämställdhetsutredningen har presenterat förslag som kan komma att påverka jämställdhetsindikatorerna. Utredningen ska snart ut på remiss. Prognosinstitutet: Inom ramen för enhetens anslag ingår befolkningsframskrivningar, demografisk analys, analyser och prognoser inom utbildning och arbetsmarknad, barn- och familjestatistik samt analys inom integration. Under 2016 är ett antal rapporter planerade inom området demografisk analys. De handlar om dödlighet i olika sociala och ekonomiska grupper, livslängden i Sverige , enbarnsföräldrar och registeruppföljning av en attitydundersökning om barnafödande som gjordes Varje år görs även en analysrapport inom området integration. Vad nästa års rapport ska handla om är ännu inte bestämt. Utvecklingsarbete pågår med barn- och familjestatisktiken, se mer under punkt 5. En ny befolkningsframskrivning görs varje år. Vart tredje år revideras alla antaganden och mellanliggande år uppdateras prognosen med antaganden för de närmast kommande åren. Nästa år är ett sådant mellanliggande år. Publicering sker i mitten av april. Inom området analyser inom utbildning och arbetsmarknad kommer förberedelser inför Trender och prognoser 2017 att göras. Under våren påbörjas arbetet med en ny sysselsättningsprognos och publicering är planerad till oktober Denna utgör input i Trender och prognoser. Även ytterligare temarapporter som är till grund för Trender och prognoser planeras att genomföras. Förslag på ämnen mottages. Arbetskraftsbarometern har hittills publicerats varje år. Tanken är att den ska genomföras som tidigare och planeras att publiceras i början av december En fråga ställs dock till rådet om inställningen till att istället genomföra den vartannat år. Flera ledamöter menar att det inte vore bra då den är efterfrågad och används. Enheten för statistik om utbildning och arbete: Den årliga publiceringen kommer genomföras som vanligt och utvecklas för verksamhet efter utbildning, övergång från gymnasieskola till högskola och elevpaneler för longitudinella studier. För att samla in uppgifter om utbildning i annat land än Sverige kommer en enkät att skickas ut, för vilken kostnaderna har ökat konstant. En förhoppning är att det i framtiden ska vara möjligt att få uppgifter från Skatteverket och att insamlingen då kan ske vid folkbokföringen. Skatteverket säger att de kan göra detta om de får det som ett uppdrag. Utbildnings- och finansdepartementet tar med sig frågan. Under år 2016 kommer flera temarapporter publiceras. Exempelvis om gymnasieungdomars studieintresse och högutbildade utrikes födda. Inträdet på arbetsmarknaden för unga utan gymnasieutbildning är ett särskilt uppdrag från Utbildningsdepartementet där rapport levereras under nästa år.

4 4(9) Både Adult Education Survey (AES) och Continuing Vocational Training Statistics (CVTS) planeras att utföras under För AES har en pilotstudie genomförts och det har där visat sig att bästa insamlingssättet är via telefon. CVTS har tidigare haft en låg svarsfrekvens på procent och där är det möjligt att uppgiftslämnarplikt införs. Förhoppningen är att det leder till bättre kvalitet och att resultaten därmed kan användas i Sverige och inte som tidigare enbart levereras till Eurostat. Planerade enkätundersökningar under 2016 är inträdet på arbetsmarknaden efter högskolestudier samt efter gymnasieskolan. Den sistnämnda görs i samarbete med Skolverket. Förslag finns också om enkäter samt kompletterande registerstudier riktade till sjuksköterskor och lärare, för vilka enheten dock avvaktar registerstudien från prognosinstitutet. Enheten brukar samla användargrupper för alla sina nya enkätundersökningar, för att på så vis fånga upp önskemål. Förslag finns om en registeruppföljning av Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) som genomfördes för två år sedan. Tanken är att följa upp dem med låga och goda färdigheter. Utöver detta skulle enheten t.ex. vilja studera könsskillnader i utbildningsval. Det finns ett förslag om en årlig publicering av statistik om utbildning som skulle täcka hela utbildningssektorn. Annat arbete som är inplanerat under 2016 är implementering av ISCED-F, samt en kartläggning/förstudie runt revidering av SUN i och med förändringar som gjorts i ISCED. Enheten kommer även att undersöka möjligheten till samordnade urval riktade till lärare. Registerenheten: Registerenheten ansvarar för att producera de register på avdelningen som bygger på administrativa data och vilka ligger till grund för officiell statistik. För registerenhetens verksamhet är det ämnesenheternas önskemål som styr. Enheten arbetar t.ex. nu med prognosinstitutet med att skapa ett nytt barnregister. Nästa år kommer man tillsammans med enheten för befolkningsstatistik arbeta med ett register över cirkulär migration. Enheten kommer även att vara inblandad i arbetet med att ersätta församling med distrikt. Folk- och bostadsräkningen år 2011 förvaltas nu av registerenheten men tanken är att den ska långtidsarkiveras framöver. Census 2021 förbereds, vilken även den kommer bli registerbaserad. Enheten arbetar även med MONA-support, samt med den så kallade RK/SCB-servern. Rådet har en fråga om skillnaden mellan den nya enheten för mikrodata och registerenheten. Enheten för mikrodata sköter utlämnanden av mikrodata och i samband med det även bearbetningar, samt kundkontakter. Det föreslås att denna enhet ska komma till rådet och berätta mer om enhetens arbete. Även om rådet främst ska fokusera på den officiella statistiken använder många av dess ledamöter mikrodata.

5 5(9) 4. Presentation och diskussion om kommande statistik om cirkulär migration Tomas Johansson från enheten för befolkningsstatistik vid SCB presenterar den kommande statistiken om cirkulär migration. På användarrådsmötet våren 2015 berättade Tomas om den då aktuella kartläggande studien över den migrationsstatistik som finns. I budgetpropositionen för 2016 ingår nu kr för utveckling av statistik om cirkulär migration under år 2016 och kronor från och med Ett förslag som togs upp i studien avsåg utökad användning av samordningsnummer så att individer som inte är folkbokförda ska kunna identifieras i olika register. För gemensamma samordningsnummer krävs en stor samordning av alla som har kontakt med dessa individer. Det skulle då vara en nedre gräns på tre månader i Sverige. Ett annat förslag i studien var ett nytt migrationsregister, där även korttidsmigranter skulle ingå (minst tre månader i Sverige) samt med en markering om personen är cirkulär migrant. Registret skulle vara i form av en longitudinell databas från första till senaste händelse motsvarande det historiska befolkningsregistret. Något som behövs för att kunna ta fram statistik om cirkulär migration är en tabellplan samt även en definition av vem som är en cirkulär migrant. Det skulle vara möjligt att invänta en internationell definition. Arbete pågår med det, men det är oklart om denna även kommer inkludera korttidsmigranter, vilket är avgörande för om SCB kan använda den. När SCB år 2014 skulle ta fram data om cirkulära migranter användes i definitionen att man skulle ha kommit till Sverige två gånger. Det är 75 procent av migranterna som bara gör detta två gånger, vilket gör att om man ökar gränsen till tre gånger minskas gruppen mycket. Cirkulär migration är ett aktuellt ämne som diskuteras mycket inom EU. De flesta länder kan inte följa individer via register såsom Sverige kan. Om man inkluderar de som bor i annat land under en kortare tid, såsom säsongsarbetare, kan det dock handla om en stor grupp som är svår att fånga. För EU-medborgare som arbetar i Sverige under en kortare tid är det inte nödvändigt att vara i kontakt med svenska myndigheter. Korttidsmigranter folkbokförs sällan. Något som också behöver avgöras är vilka variabler som bör ingå och om variablerna bör omfatta alla händelser eller hur det såg ut just vid invandringstillfället. Grund för bosättning är en intressant variabel, men där saknas uppgift för EU/EES. Under år 2016 kommer arbetet främst handla om det nya registret och att undersöka vad detta ska omfatta. SCB har dock inte rätt att bygga upp ett stort register och ska inte dubbellagra variabler. Vad som behöver avgöras är vad man önskar visa i den officiella statistiken och där är man än så länge väldigt tidigt i planeringen. Ett förslag som kommer från rådet är att ekonomiska aspekter bör ingå i form av intäkter/kostnader för invandring/utvandring. Det kommenteras att det finns många olika problemställningar knutna till cirkulär migration och vilka alla ställer olika krav på statistiken. Man vill t.ex. både titta på flyttmönster samt kunna förbättra befolkningsprognoser. Statistiken bör läggas upp så att den kan besvara många olika frågor.

6 6(9) 5. Presentation och diskussion om utvecklingen av SCB:s Barn- och familjestatistik Karin Lundström från prognosinstitutet vid SCB berättade om utvecklingen av SCB:s Barn- och familjestatistik. Sedan år 1999 görs en årlig publicering av statistik om barn och deras familjer. Denna bygger till stor del på barnregistret där alla barn och unga upp till 21 år ingår. I statistiken redovisas t.ex. barns familjeförhållanden och ekonomin i barnens familjer. Barnregistret bygger idag på uppgifter från RTB familj. Det finns brister i form av överskattning av barn med ensamstående förälder samt underskattning av barn i ombildade familjer. Folkbokföring på lägenhet och de nya hushållsvariablerna gör det möjligt att förbättra kvaliteten. Det är även andra förändringar på gång som avser innehållet i statistiken. Uppgift om ekonomi i familjen blir framöver registerbaserad istället för att baseras på HEK:en. I och med att detta innebär ett tidsseriebrott passar man på att se över även annat i registret och hur tabeller på hemsidan presenteras. En förstudie om hur registret kan utvecklas och vilka kvalitetförbättringar det skulle innebära har genomförts. Nu har ett regeringsbeslut kommit och under hösten/vintern 2015/2016 kommer bearbetningar att göras för ett nytt register. Ny statistik publiceras våren En jämförelse har gjorts avseende familjetyp utifrån en del av registret över totalbefolkningen (RTB) som är indelat efter familjer och hushållsregistret. Av barnen får 92 procent samma familjetyp med båda registren. För 3 procent saknas uppgifter i hushållsregistret och då används RTB familj. För 5 procent ändras familjetypen. Andelen barn som bor med en ensamstående förälder minskar exempelvis från 21 procent till 18 procent och andelen sammanboende bland ej hemmaboende ungdomar ökar från 6 procent till 31 procent. Tanken är att samma statistik kommer publiceras även i framtiden, men med en annan källa. För uppgifter om ekonomi kommer ett totalräknat register att användas istället för en urvalsundersökning, vilket innebär bättre kvalitet. Publiceringen sker främst i SSD och där ska man gå igenom innehåll i tabeller samt se vad som kan utökas/tas bort. Statisken kommer t.ex. att utökas med uppgifter om boendeform och föräldrars utbildning, samt hel- och halvsyskon. Något som tas upp i rådet är att Socialdepartementet tillsammans med SCB under åren 2012/2013 genomförde en enkätundersökning om växelvis boende. Skulle detta kunna föras in i det här sammanhanget och då som något återkommande? Idag kan man bara vara folkbokförd på en adress och för att få en bild av växelvis boende krävs således att man frågar. Hänsyn bör även tas till detta när man tittar på antal syskon, då antalet barn i familjen kan variera. Boendesituationen har även betydelse för föräldrars utbildningsnivå, där man tidigare tittat på biologiska föräldrar och adoptivföräldrar. Även boförälderns utbildningsnivå kan vara intressant. Det föreslås att Barnregistret skulle bli mer fullständigt om det innehöll uppgift om ifall barnet går i särskolan. Det är i dagsläget inte möjligt, men frågan ligger hos Utbildningsdepartementet.

7 7(9) 6. Presentation av rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola och hur IFAU använder SCB:s statistik Björn Öckert från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) presenterade rapporten Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola och hur IFAU använder SCB:s statistik. IFAU ska bedriva forskning inom fyra områden, vilka är arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, socialförsäkringspolitik samt arbetsmarknadens funktionssätt. Man ägnar sig åt två typer av forskning, effektutvärdering av politik samt forskning om politikens förutsättningar. Det handlar i huvudsak om kvantitativ forskning och då registerstudier och/eller enkätundersökningar. Vad gäller Sveriges utbildningsstatistik har den blivit bättre under senare år. Vi vet idag vilka som går i skolan och hur det går för dem. Vad man behöver veta utöver detta är dock vad eleverna gör i skolan. Där skulle det vara värdefullt att t.ex. få veta mer om skolans arbete. IFAU saknar även en koppling mellan lärare och elev, samt insamling av poäng på alla nationella prov. Det finns även vissa önskemål avseende datatillgång. Internationell datatillgång hindras idag av lagstiftningen och det är även svårt att ge studenter tillgång till mikrodata. Här efterfrågas avidentifierade mindre dataset. Det har även blivit svårare att få tillgång till uppgift om skolenhetskod. I den studie som presenteras för rådet analyserades 1990-talets skolreformer. Reformerna infördes samtidigt i hela landet, vilket gör att en jämförelsegrupp saknas. Det är således svårt att utvärdera effekterna av reformerna. I studien ingick två huvudsakliga ansatser, vilka var att studera utvecklingen över tid i hela landet, samt att studera utvecklingen i kommuner med olika grader av förändring av skolpolitik, skolval och friskolor. Det finns problem i båda analyserna, vilket gör att man bör vara försiktig med tolkningar. I resultatanalysen har skolresultaten före, under och efter reformerna undersökts för att identifiera eventuella trendbrott, samt för att se om det går att koppla förändringarna till reformerna. I samband med det har en sammanställning av olika datakällor gjorts. Dessa har t.ex. utgjorts av register över studiedeltagande och betyg, databasen Utvärdering genom uppföljning (UGU) och mönstringsdata över förmågor. I UGU-databasen finns kunskapsmätningar från slutet av 1940-talet och framåt. Där har man bl.a. undersökt kognitiva förmågor i årskurs 6 med hjälp av ett test som förblivit detsamma över tid. En nedgång går att se i resultatet på testet, men denna nedgång inleddes redan innan skolreformerna. Det är dock oklart hur reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen. Det går att se att resultatförsämringen börjar tidigt i skolan (Åk 4 6) och att nedgången är jämn för de flesta grupper. Utöver detta går det att se en kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet, men det är troligtvis inte fråga om avhopp. Gymnasieskolan förändrades under perioden till att t.ex. bli kursbaserad och med nya betyg. Det går att se att korta perioder av frånvaro slog igenom hårt i det nya betygssystemet. Det verkar ha blivit större och större resultatskillnader mellan skolor över tid. Skillnaderna försvinner dock om hänsyn tas till elevförutsättningar, vilket innebär att elevsegrationen är större idag. Detta beror mestadels på ökande boendesegregation.

8 8(9) 7. Lägesrapporter från externa ledamöter Arbetsförmedlingen: Migration är i fokus. På analysavdelningen arbetas det med de återkommande prognoserna. Nästa arbetsmarknadsprognos släpps den 9 december. De regionala prognoserna kommer även innehålla en analys på län och kommun baserad på en regional befolkningsprognos som beställts från SCB: Barnombudsmannen: Migrationsfrågan är i fokus även här och då framförallt ensamkommande barn. Utöver det görs en studie om barn med funktionsnedsättning. En enkät ska skickas ut till rektorer avseende detta, vilken avser neuropsykiatriska nedsättningar. Finansdepartementet: Budgetpropositionen var färdig för en månad sedan. Fokus ligger nu även här på migration och Migrationsverket kommer snart med en ny prognos. En konsekvensutredning om den åldrande gruppen i Europa ska publiceras inom Ageing Working Group. I januari kommer en bedömning om Europas länder är finanspolitiskt hållbara. Detta görs var tredje år och Sverige kommer nog vara ett av de länder som ligger bra till. IFAU: Arbetar nu med en kartläggning över de som studerat på Yrkeshögskolan. En utvärdering genomförs även av Skolverkets satsning på tio skolor i utanförskapsområden. Denna studie publiceras i december och omfattar en enkätundersökning, besöksintervjuer och registerdata. Skolverket: Aktuellt nu är stora uppdrag om skolutveckling. Skolverkets utvecklingsdel har ökat mycket. Ett förändrat arbetssätt har införts där Skolverket ska ingå avtal med huvudmän som står inför stora utmaningar och vilka identifieras av Skolinspektionen. Aktuellt är frågan runt nyanländas utbildning och hur Skolverket ska stödja huvudmännen. En organisationsförändring på Skolverket ska även genomföras i början av Socialdepartementet: Aktuellt är Pension Adequacy Report som Socialdepartementet levererat underlag till. Denna handlar om att i samband med beräkningar från Aging working group ta fram olika mått som belyser tillräcklighet. Senare i vinter kommer ett projekt om jämställda pensioner att redovisas. Planer finns på en modellutveckling för finansiella bedömningar inom offentlig sektor. Modellen baseras på regional demografiprognos och man har tagit initial kontakt med SCB. EU vill för EuroMod-modellen använda EU-SILC-data för beräkningar om fattigdom Stockholms universitets demografiska avdelning: Aktuellt är forskning, utbildning och samverkan med det omgivande samhället. Nu i veckan kommer en japansk delegation. Utbildning om befolkningsprognoser genomförs tillsammans med prognosinstitutet vid SCB. Forskarskolan genomförs inom SIMSAMnätverket. Vad gäller nordiska samarbeten har man fått forskningspengar från Finland för ett projekt om ojämlikheter. Man rekryterar nu nya doktorander. Stockholms universitet - Institutet för social forskning: En del nyrektyreringar som gör att man fokuserat mer på vissa frågor, såsom t.ex. skolreformer samt könsskillnader på arbetsmarknaden och t.ex. hur det är kopplat till familj. Utbildningsdepartementet: Ej närvarande vid denna punkt.

9 9(9) 8. Inför nästa möte Det pågår nu en utvärdering av användarråden, där även beslutet att endast ha möte två gånger om året ingår. På nästa möte kommer utvärderingen att redovisas. Då kommer även en lägesrapport avseende moderniseringen av den sociala statistiken att presenteras. 9. Övriga frågor Inga övriga frågor tas upp. Vid protokollet Justeras Anna Andersson Anders Björklund