BROMSKÄRS HAMN miljökonsekvensbeskrivning

BROMSKÄRS HAMN miljökonsekvensbeskrivning 2009-08-20, rev. 2010-02-23

Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 2

INNEHÅLL Sammanfattning... 5 Projektet... 5 Medverkande... 6 Bakgrund... 6 Områdesbeskrivning... 7 Avgränsning... 7 Berörda sakägare (hamnanläggningen)... 7 Geografisk avgränsning... 8 Planförhållanden... 8 Alternativ... 8 Övervägda platsalternativ... 8 Förkastade alternativ... 9 Valt platsalternativ... 10 Övervägda utformningsalternativ... 10 Valt utformningsalternativ... 10 Alternativet att projektet inte genomförs - nollalternativet... 11 Miljöaspekter... 12 Mark och botten... 12 Mark, från strandlinjen och uppåt... 12 Nuläge och nollalternativ... 12 Konsekvenser av hamnutbyggnad... 12 Botten, från strandlinjen och utåt... 12 Nuläge och nollalternativ... 12 Konsekvenser av hamnutbyggnad... 15 Hantering av muddermassor under byggskedet... 15 Naturmiljö land... 16 Nuläge och nollalternativ... 16 Konsekvenser av hamnutbyggnad... 16 Naturmiljö botten... 16 Nuläge och nollalternativ... 16 Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad... 17 Trafik... 17 Nuläge och nollalternativ... 17 Konsekvenser av hamnutbyggnad... 17 Vattenföroreningsrisker... 18 Nuläge och nollalternativ... 18 Konsekvenser av hamnutbyggnad... 18 Fiske... 19 Nuläge och nollalternativ... 19 Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad... 20 Landskapsbild... 21 Nuläge och nollalternativ... 21 Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad... 22 Rekreation upplevelsevärden... 22 Nuläge och nollalternativ... 23 Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad... 23 Konsekvenser i sammanfattning... 25 Positiva konsekvenser... 25 Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 3

Negativa konsekvenser... 25 I byggskedet... 25 I bruksskedet... 25 Konsekvenser av det mindre utformningsalternativet (utformningsalternativ 4) jämfört med huvudalternativet... 25 Skadeförebyggande och/eller skadebegränsande åtgärder... 26 Byggskedet... 26 Bruksskedet... 26 Inverkan på enskilda fastigheter... 27 Försiktighetsprincipen... 27 Projektets uppfyllande av mål för... 27 - Miljökvalitet och miljö... 27 - Resurshushållning/hållbarhet... 27 - Ekonomisk tillåtlighet/samhällsnytta... 28 Detaljplan... 28 Konsekvenser av genomförandet av planen... 29 Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan... 31 Samlad bedömning... 31 Referenser och underlag... 32 Bilaga 1. Undersökta platser för anläggning av småbåtshamn... 33 Bilaga 2. Genomförda samråd... 37 Bilaga 2:1. Minnesanteckningar från tidigt samråd med länsstyrelsen ang. Bromskärs hamn inom fastigheten Oxhalsö 1:125... 38 Bilaga 2:2. Samråd om utvidgad hamnanläggning vid Bromskär, Blidö... 43 Bilaga 2:3. Protokoll från öppet samråd 11 september 2008.... 51 Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 4

Sammanfattning Vid Bromskär på nordöstligaste delen av Blidö, Norrtälje kommun ansöks om att utvidga befintlig hamnanläggning med dels en större hamn för yrkestrafik, dels en småbåtshamn för fastighetsägare på öarna utanför norra Blidö. För att utföra denna utvidgning kommer stranden söder om nuvarande anläggning att utnyttjas. Utnyttjad strandsträcka räknat från den nuvarande vågbrytaren bil 160 meter. Befintlig strand kommer att schaktas bort i den yttre delen och två vågbrytare kommer att byggas, dels en vid småbåthamnens slut i söder, dels en till skydd för yrkeshamnen. Höjden på vågbrytarna kommer att ligga på 2,15 meter över normalvattenstånd. Stränder och bottenförhållandena på platsen är den för trakten typiska, med svallad grus- och blockstrand. På platsen finns också ett stort inslag av grovsand mellan blocken. Botten är delvis lerbotten, delvis sandbotten. För yrkeshamnen kommer bottnen att muddras ned till 4 meters djup och för småbåtshamnen till 2 meters djup. Delar av muddermassorna kan läggas upp inom fastigheten (på norra sidan av den allmänna vägen ned till befintlig anläggning och i småbåtspiren), medan resterande mängder måste transporteras bort. Detta kommer att alstra buller i det fall transporterna kommer att ske på vägen, i mindre utsträckning om transporten sker på båt. Ingen rödlistad eller hotklassad flora eller fauna har påträffats inom området utom nötkråka (rödlistad), som besöker hasselsnåren i området för födosök. Störningar under byggtiden kommer mest att bestå i buller från transporter till och från arbetsplatsen, samt buller från arbetsfordon och båtar. Genom muddringsarbetena kommer det att bli grumling i vattnen kring arbetsplatsen. Dessa kan begränsas genom användande av avskärmande länsor med avskärmande gummikjol ned till botten. Dessutom bör muddring ske då inte så många människor rör sig i området eller när sikleken pågår. Viss ökning av luftföroreningarna sker genom utsläpp från fordon. Under bruksskedet är det främst buller som alstras av båttrafiken. Trafiken på vägen antas inte komma att öka i någon större utsträckning. Utsläpp av avgaser till luft ökar i paritet med ökningen av antalet fordonsrörelser, vilken alltså inte antas öka i någon större utsträckning. Dessutom kan på sikt en övergång till miljövänligare bränslen förutsättas. Projektet Detta dokument ska beskriva miljökonsekvenserna av en föreslagen utbyggnad av dels hamn för yrkestrafik, dels hamn för småbåtar vid Bromskär, Blidö, Norrtälje kommun. I dokumentet ska också en miljöbedömning göras av de konsekvenser som ny detaljplan över området kan medföra om den genomförs. Bromskärs hamn är en av kommunens sju prioriterade replipunkter. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 5

Karta över norra Blidö. Medverkande I arbetet med undersökningarna vid Bromskär har Sonia Eriksson och Hans-Georg Wallentinus, CONEC, samt Margareta Friman-Scharin, Friman Ekologikonsult, deltagit. Hans-Georg Wallentinus har haft huvudansvaret för att ta fram MKB. Bakgrund Redan omkring år 2000 fanns ett önskemål från fastighetsägare på öarna utanför Blidö att kunna bygga en större hamn för sina båtar. Den mindre anläggning som finns idag är allt för underdimensionerad. Av den anledningen bildades Bromskärs hamnförening. En första bedömning av miljökonsekvenserna gjordes inom ramens för en kurs i miljökonsekvensbeskrivning vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala (Larsson et al. 2000). Arbetet med förberedande undersökningar har sedan fortsatt. Flora och vegetation har undersökts på land och i vatten kring det tänkta hamnläget och då de gäller djurlivet har även bottenfauna samlats in. Geotekniska undersökningar har genomförts. I samband med detta förberedande arbete väckte kommunen frågan om att utöka och förbättra den befintliga delen av hamnen för yrkestrafik. Detta skulle göra det möjligt för större båtar att lägga till vid Vägverkets brygga och att Bromskär, skulle eventuellt även kunna få funktionen av replipunkt - enligt landstingets definition - i kommunen. Genom denna utökning skulle mängden muddermassor öka från ca 8 000 till ca 40 000 kbm och det utrymme för deponering av massor inom kommunens fastighet skulle inte räcka. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 6

Områdesbeskrivning Bromskär är en halvö ut i Östersjön på nordöstligaste hörnet av Blidö, Norrtälje kommun. På andra sidan sundet ligger bland annat öarna Söderöra, Norröra och Bodskäret med omfattande bebyggelse, främst fritidshus. Permanentboende finns på Söderöra (24 personer) Norröra (9 personer). Till Bromskär leder allmän väg och området nås via färja mellan Furusund och Yxlan, resp. Yxlan och Blidö. Vägen avslutas med en allmän brygga, där mindre båtar i linjetrafik, mindre fraktbåtar, m.m. kan lägga till. Det finns också en mindre småbåtshamn i anslutning till bryggan avsedd för boende på öarna utanför. Till området går det att komma med buss och det finns goda parkeringsmöjligheter efter det att kommunen anlagt en större parkeringsyta som komplement till de befintliga. Vid Bromskär gränsar två privatfastigheter till det valda projektområdet och något längre in mot land ligger en bebyggelsegrupp, Österäng. Bebyggelsen är blandat permanentbostadshus och fritidshus. Bromskär är uppbyggt huvudsakligen av moräner i högre lägen och leror mot stränderna. Fast berg går upp i ytligt läge här och var, bl.a. på kobbar och skär nära stranden. Stranden i projektområdet består av delvis blockig morän med sand däremellan. Vegetationen domineras av den typiska Östersjöstrandfloran samt grovvuxen tall. Även hasseln är rikt företrädd. Avgränsning Berörda sakägare (hamnanläggningen) Berörda fastigheter är: Oxhalsö 1:125 ägs av kommunen Fiske till Oxhalsö 2:41, ägare Tore Malm, Källviken 1619, 760 16 Blidö Oxhalsö fs:86 (samfällt fiske). 65 delägande fastigheter, c/o Tore Malm (adress ovan) Berörda rättighetsinnehavare: Oxhalsö ga:29 (parkering), förvaltas av Söderöra samfällighetsförening, c/o Peter Westholm, Bolkavägen 32, 761 42 Norrtälje Vägverket Region Stockholm (allmän väg och brygga), 171 90 Solna Ledningsrätt och servitut för telekablar: Skanova, Box 93, 123 22 Farsta Vattenfall, Sveanät AB, 191 97 Sollentuna Närboende med gräns mot projektområdet: Oxhalsö 2:224, Eva Kristina Nerman, Kindstugatan 14, 3 tr, 111 31 Stockholm, Peter Olof Nerman, Hornsgatan 28, 2 tr, 118 20 Stockholm, Ulla Kristina Nerman, Kimstadsvägen 75, 610 20 Kimstad Oxhalsö 2:177, Christina Falconer, Tjäderstigen 11, 182 35 Danderyd, Dan Falconer, Duvbergsvägen 11, 187 43 Täby, Jonas Falconer, Hildingavägen 33, 182 62 Djursholm, Lene Nilson, Kevingeringen 27, 2 tr, 182 50 Danderyd Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 7

Oxhalsö fs:99 (samfällt fiske), projektet går exakt fram till gränsen. 7 delägande fastigheter: Oxhalsö 2:215 Bengt Göran Johansson, Norrsund 1812, 76017 Blidö och Anna-Lisa Lundin, Pl 1810, 760 17 Blidö Oxhalsö 2:216 Hans-Georg Lindstedt, Granöv. 130, 760 17 Blidö Oxhalsö 2:217 Eknäs samfällighetsföreningen, c/o A C Lindgren, Fridhemsgatan 15, 112 40 Stockholm Oxhalsö 2:219 Sven Olof Olsson Pl 1824, 760 17 Blidö Oxhalsö 2:326 Sven Gabriel Asklund, Granöv. 229, 760 17 Blidö Oxhalsö 2:332 Guy Engström, Nybodaringen 54, 117 62 Stockholm Oxhalsö 2:333 Lars Andersson, c/o Fröberg, Södermannagatan 57, 116 66 Stockholm Geografisk avgränsning Ansökans huvudalternativ består av strandområdet mot öster på fastigheten Oxhalsö 1:125. Fastigheten ägs av Norrtälje kommun. Inför valet av projektområde har dock flera stränder längs Bromskärshalvön stränder studerats. Planförhållanden För området gäller detaljplan fastställd 1975-01-22 som berör delar av projektområdet, övriga delar är inte detaljplanerade. En ny detaljplan som omfattar hela projektområdet och området väster därom är under framtagande av kommunen. Det sökta projektet är i överensstämmelse med förslag till ny detaljplan. Alternativ Undersökta alternativ presenteras med ingående i bilaga 1. Övervägda platsalternativ Fyra platsalternativ har studerats: Södra och Norra Bromskärsviken, samt söder och norr om nuvarande Bromskärs hamn. Södra Bromskärsviken. Södra Bromskärsviken utgörs av en långgrund vik med ett djup på 0 2 meter. Inloppet till viken är delvis mycket grunt. Ett flertal hus (Österäng) ligger inne i viken. Norra Bromskärsviken. Norra Bromskärsviken är långgrund med ett djup på mellan 0 och 3 meter och sluttar svagt mot V. Fritidshus finns längs stranden i viken. Kommunen äger ett smalt landområde samt marken fram till allmän väg inklusive parkeringsytan på denna sida vägen. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 8

Undersökta platsalternativ. Bromskärs hamn, norra läget. En utbyggnad av småbåtshamn i detta läge innebär att den yrkesdelen av hamnen kommer att kompletteras med en hamnanläggning för småbåtar i norr. Anläggningen kommer att sträcka sig från piren till ca 30 meter norr om gränsen för fastigheten Oxhalsö 2:177 i norr och ca 140 meter ut. Utanför stranden finns ett antal mindre kobbar och skär. Bromskärs hamn, södra läget. En utbyggnad av hamnen till Södra Läget innebär att den nuvarande bryggan och piren kommer att byggas om/flyttas och kompletteras med en hamnanläggning för småbåtar i söder. Förkastade alternativ Södra Bromskärsviken har förkastats eftersom området med sin långgrunda skyddade vik är betydelsefull för fågellivet. Närboende har opponerat sig mot en småbåtshamn vid denna vik och kommunens ekologer har förkastat alternativet. Val av detta område skulle kräva omfattande muddringsarbeten och därmed skulle det bli ett stort intrång i naturmiljön. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 9

Norra Bromskärsviken är också ett förkastat alternativ på grund av att även denna vik är långgrund. Dessutom är den öppen för vindar från norr. Ett omfattande muddringsarbete skulle krävas för ett hamnområde med inseglingsränna. En öst-västlig brygga skulle krävas, vilken skulle skära av viken. Viken är dessutom relativt oexploaterad, varför intrånget skulle bli omfattande. Båda lägena vid den befintliga allmänna bryggan är möjliga att använda. Dock har det norra läget förkastats dels genom att det ligger mycket nära befintlig bebyggelse, dels genom att det utanför stranden finns flera småöar och grynnor. Dessa hyser en biologisk mångfald som i övrigt saknas just här. En hamnanläggning här skulle tvinga till ganska omfattande sprängningar. Kring grynnorna fiskas gädda, sik och havsöring. Valt platsalternativ Det valda alternativet är alltså läget söder om nuvarande allmänna brygga. Då utökning av yrkesdelen tillkom som del av projektet har andra alternativ för denna inte diskuterats eftersom detta är den enda plats som är möjlig utan att ändra infrastrukturen på norra Blidö. Detta har inte setts som realistiskt. Övervägda utformningsalternativ Inom det valda platsalternativet finns flera möjliga utformningsalternativ och varianter på alternativ. Här redovisas fyra alternativ, men varianter av dessa kommer att vara möjliga. Utformningsalternativ 1. Befintlig stenpir tas bort och ersätts med avskiljande flytande vågdämpare mellan hamndelarna. Ny pir byggs söder om småbåtshamnen. Detta alternativ tar i anspråk en strandsträcka på 120 meter söder om nuvarande pir. Utformningsalternativ 2. Alternativ 2 omfattar en gemensam vågbrytande pir söder om både hamn för yrkestrafik och småbåtshamn. I detta alternativ behålls största delen av befintlig stenpir. Detta alternativ tar i anspråk en strandsträcka på 100 meter söder om nuvarande pir. Utformningsalternativ 3. I detta alternativ byggs två vågbrytare, en för skydd av yrkeshamnen och en för småbåtshamnen. Småbåtshamnen ska ha båtplatser för ca 125 båtar. Projektområdet omfattar en strandsträcka på 160 meter räknat från den befintliga piren. Utformningsalternativ 4. Utformningsalternativ 4 är likt alternativ 3, men skiljer sig i att småbåtshamnen kommer att ha utrymme för ca 100 båtar. Ianspråktagen strandsträcka är ca 120 meter från befintlig pir. Valt utformningsalternativ För utformningsalternativ 1 och 2 gäller att eftersom vågdämparen placeras långt bort från den allmänna bryggan måste den sträcka sig långt ut från stranden för att klara den mest utsatta sektorn från sydost. Vågdämparen lokaliseras därigenom till djupt vatten, som djupast 10 meter. På detta djup är endast flytande vågdämpare tänkbara (stenfyllning på 10 meters djup blir mycket bred i botten och kräver enorma stenmängder). Alternativ 2 har dessutom för litet utrymme för större linjebåtar att vända på skyddad plats. Då det är tveksamt om det rent tekniskt är möjligt att använda flytande vågdämpare i detta läge förkastades båda alternativen. Därigenom föll också möjligheten till en gemensam Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 10

vågbrytare/dämpare bort och ersattes med de två separata vågbrytare av sten som ingår i utformningsalternativ 3 och 4. Utformningsalternativen 3 och 4 är tekniskt sett ganska likartade och har likartade miljökonsekvenser, men alternativen skiljer sig då det gäller antal meter tillgänglig strand för bad samt antal båtplatser. Hamnföreningen har framhållit att det mindre alternativet sannolikt inte är ekonomiskt genomförbart på grund av att för stor kostnad kommer att hamna på de personer som får tillgång till båtplats. Andra alternativ är också tänkbara, men diskuteras inte i denna MKB. Utformningsalternativ 3 har valts som huvudalternativ eftersom det är ekonomiskt minst betungande för delägare i hamnföreningen och att konsekvenserna i alternativ 3 och 4 är i stort lika. Alternativet att projektet inte genomförs - nollalternativet Detta alternativ, ofta kallat nollalternativ, är det alternativ som det föreslagna projektet jämförs mot i konsekvensbedömningen nedan. I detta fall innebär det att inget i sak kommer att förändras. Yrkeshamnen finns kvar i nuvarande utformning och större båtar kommer inte att kunna anlöpa hamnen. Småbåtshamnen med ca 20 båtplatser finns kvar och det grundläggande problemet att inte alla som har behov/ intresse av det kan beredas bryggplats. Det innebär också att de positiva och negativa konsekvenser som diskuteras nedan inte kommer att inträffa. Utanför planområdet medför nollalternativet negativa effekter. I förlängningen innebär nollalternativet en begränsning av utvecklingen av framförallt de två öar med bofast befolkning, Söderöra och Norröra, vilka använder Bromskär som replipunkt. På 10-15 års sikt har befolkningen varit konstant på Söderöra, på Norröra har några personer tillkommit på senare år. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att för utvecklingen av öar är fungerande linjetrafik av avgörande betydelse. År 2006 startade linjetrafik till Bromskär. Hamnen trafikeras emellertid bara vardagar eftersom bl.a. djupförhållandena hindrar de större båtar som skulle behövas för helgtrafiken att gå in. Om möjlighet saknas att utöka trafiken är det risk att öarna inte fortsätter att utvecklas. (Bakgrunden till denna bedömning är att situationen på öarna i Norrtälje kommun skiljer sig från situationen närmare Stockholm. Det finns inget stort tryck att flytta till öarna och på en del öar har den bofasta befolkningen minskat. Från kommunens sida är man angelägen om att ha bofast befolkning på öarna. Det är därför angeläget att undvika allt som hindrar utvecklingen på öarna.) 0-alternativet innebär också på några års sikt problem med transporter till öarna. Befintlig skyddad kaj och ramp för lastning i Norrsund tas troligen bort om Vägverkets planer att bygga om till linfärja till Blidö genomförs. Då saknas skyddad plats för lastning av gods inom rimligt avstånd. Om inga småbåtsplatser tillkommer kommer de fritidsboende inte heller i fortsättningen kunna resa själva från den naturliga platsen till öarna, platsen där de har utrymme att parkera bilen. De blir beroende av att hämtas med båt. Kombinationen av att kollektiva båttrafiken varierar mellan veckans dagar och att inte kunna resa med egen båt utan vara beroende av hämtning fortsätter att göra resandet till öarna krångligt och kräver mycket planering. Öarna Rödlöga och Svartlöga, belägna rätt långt ut i skärgården, är för bevarandet av den Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 11

kulturhistoriskt intressanta miljön helt beroende av de fritidsboende då de saknar bofast befolkning. Blir resan till öarna för besvärlig finns risk att de fritidsboende inte orkar hålla hus och mark i bra skick. Notera att åtgärder som tillåts i detaljplanen, utom hamnanläggningen, kan innebära en betydande ökning i trafiken om de genomförs även om inte hamnen byggs ut. Även landskapsbilden kan påverkas, beroende på hur ev. tillkommande aktiviteter utformas. Miljöaspekter Mark och botten Mark, från strandlinjen och uppåt Nuläge och nollalternativ Inom projektområdet utgörs stranden och marken närmast därovan av delvis storblockig morän med stort inslag av grovsand. Ovanför och närmast söder om befintlig småbåtshamn ligger enligt uppgift från äldre permanentboende muddermassor från bygget av den befintliga piren och hamnen. Inslaget av sand har medfört att strandsträckan från småbåtshamnen ned till grannfastigheten används som informellt bad. En stig går genom området från vändplatsen till olika platser för bad längs stranden, samt till en mindre eldstad. Konsekvenser av hamnutbyggnad Hamnutbyggnaden innebär att en strandsträcka om 160 meter söder om nuvarande pir kommer att utnyttjas för den nya hamnanläggningen. För att begränsa sträckan till småbåtshamnens vågbrytare kommer en del av stranden att tas bort. Den befintliga stigen kan komma att behöva flyttas upp något i jämförelse med nuvarande läge. Underlaget i detta läge är detsamma som den nuvarande stigen har. Stranden söder om den södra vågbrytaren kommer inte att förändras av bygget. Konsekvenserna bedöms som betydande. Botten, från strandlinjen och utåt Nuläge och nollalternativ I en pilotstudie över marina naturtyper i Stockholms län (Länsstyrelsen i Stockholms län 2005, se karta ut Mattisson, nedan) är områdena vid Bromskär karakteriserade som mosaikbottnar. Liknande områden har en ganska stor utbredning i norra delen av skärgården med bl.a. grundområden vid Norröra och Söderöra och på yttersidan av Blidö. Projektområdet kan klassas som ett exponerat grundområde där grus, sand och sten täcker bottnarna. Vattenomsättningen är god i och med det exponerade läget. Dessa områden kan fungera som födoplats och lekplats för ett flertal fiskarter. Bromskär är inte utpekat som ett särskilt skyddsvärt grundområde och kan inte direkt sägas ingå i någon av de av länsstyrelsen utpekade, skyddsvärda områdestyperna. Inga sällsynta eller hotade kärlväxter har hittats. I rapporten (Länsstyrelsen i Stockholms län 2003) påpekas dock att exponerade grundområden är dåligt representerade bland de skyddsvärda områdena. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 12

Utbyggnadsförslag, Bromskärs hamn, utformningsalternativ 3. Nuvarande strandlinje har markerats med en punktlinje. Gränserna har ändrats något i förhållande till denna ritning och redovisas i illustrationen till detaljplan, där exakta gränser kommer att finnas. Ändrat efter Grontmij. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 13

Bottensubstrat i området (efter Mattisson 2005). Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 14

Bottensubstrat för yrkesdelen av Bromskärs hamn (sammanställd av Rambøll). Inom området ska det muddras ned till olika nivåer (2 eller 4 meter), och olika typer av massor kommer tas bort, lera och/eller sand. Generellt gäller att det under bottenytan finns ett lager med lera, som följs av friktionsjord ("sand"), som ligger på förmodad bergyta/block eller annat. I områden markerat med orange i figuren innebär det att enbart lera kommer att muddras för att nå rätt nivå. I områden markerat med brun muddras först hela lagret med lera bort, och sedan friktionsjord för att nå den önskade bottennivån. Observera att det inom delar av området finns berg. Skissen ska inte betraktas som exakt. Enligt Länsstyrelsen (2007) räknas stranden vid Bromskär som skyddad (dvs. ej exponerad). Konsekvenser av hamnutbyggnad Länsstyrelsen har anmärkt att denna bottentyp är viktig för många fiskarters reproduktion. Detta utvecklas mer i detalj nedan under rubriken Fiske. Som framgår av figuren, sid. 13 (EUNIS habitatnivå 3) finns dock mycket av denna bottentyp (markerad med violett färg) i området och den andel av denna bottentyp som kommer att påverkas måste räknas i delar av en promille. Påverkan i denna del kan alltså inte betraktas som betydande. Hantering av muddermassor under byggskedet Muddringen kommer att grumla upp vattnet kraftigt eftersom det finns mycket lera i bottnen. Användning av dubbla dukar ned till botten har föreslagits, men verksamheten bör ändå styras till perioder under året då inte så många människor störs och då sikleken inte pågår (sik har lekområden i vattnen vid Blidö och Söderöra - Norröra). Valet av sådan tid kan komma att kollidera med perioden för öringsfiske (såväl höst som vår). Dessa störningar är trots allt begränsade i tiden och i miljötillståndet kan regler för hanteringen ställas upp t.ex. då det gäller när och hur verksamheten får ske. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 15

Muddermassorna kommer att omfatta cirka 40 000 kbm, varav ca 32 000 faller på yrkesdelen och resterande 8 000 på fritidsbåtshamnen. Det finns utrymme för viss lokal hantering. Detta kan ske genom deponering längs allmänna vägen mot bryggan på den sida som vetter mot norr och där kommunen är markägare. Några tomtägare har också förklarat sig behöva utfyllnadsmassor. Detta räcker dock troligen inte, utan borttransport kommer att bli av nöden. Om deponering i havet blir nödvändig kräver detta undantag från gällande bestämmelser. Borttransporten kommer att generera ökad lastbilstrafik till och från hamnen eller transport via pråmar. Naturmiljö land Nuläge och nollalternativ Naturmiljön är den för trakten normala. En strand med större och mindre block samt stenar, men med sandutfyllnad emellan, karakteriserar hela strandremsan och flertalet av stränderna i trakten, dock är förekomst av sandstränder begränsad i närområdet (naturgeografiskt bör dock stranden klassas som rikblockig, sandig morän). Strandvegetationen består delvis av flora som gynnas av att driftmaterial spolas upp. Driften består huvudsakligen av blåstång och andra alger. Där det inte finns driftmaterial växer en strandängsflora typisk för stränder av denna typ. Ovan strandzonen vidtar en lövdominerad skog, i vissa delar med inslag av grovstammiga tallar. Det växer också mindre bestånd med unga träd eller buskar inne i skogen och ovanför den mer öppna stranden närmast vändplanen. Inslaget av hassel och björk är stort. Ingen havsfågelfauna häckar längs stranden, utan bara norr om bryggan. Se vidare bilaga 1. Ingen rödlistad eller hotklassad flora eller fauna har påträffats utom nötkråka som besöker området för att samla hasselnötter från hasselsnåren. Nötkråkan är rödlistad i klassen NT, dvs. är en art som inte är hotad, men där beståndsstorleken ska hållas under uppsikt. En utbyggnad torde i ganska liten omfattning påverka hasselbeståndet, men en skadebegränsande åtgärd kan ändå vara att plantera hassel på lämpliga ställen. I nollalternativet sker inga större förändringar utom att ungskogen på sikt växer upp och antagligen missgynnar hasseln. Sker andra förändringar är det sannolikt effekter av vad besökare tar sig för. Konsekvenser av hamnutbyggnad Den vegetation som växer på stranden till 160 meter från nuvarande pir kommer naturligtvis inte att finnas kvar. Det finns dock inga rödlistade eller hotade arter noterade inom området. Mindre delar av strandskogen kommer att tas bort, vilket kan öka exponeringen något. Naturmiljö botten Nuläge och nollalternativ Bottnen är långsamt sluttande mot öster. Ytmaterialet är omväxlande lera, sand och grus. Några hällar eller större block ligger synliga. Vegetation är rikligast ned till ungefär två meters djup, därunder blir den mer och mer sparsam allteftersom djupet ökar. Ned till en meters djup växer främst olika kärlväxter, mest nate-arter. På mellan en och två meters djup dominerar blåstång och på 3-4 meters djup växer ett glest bestånd bandtång, se bilaga 1. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 16

Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad Växligheten kommer inte att finnas kvar i utgångsläget efter muddring, men återinvandrar där så är möjligt. Det finns inga rödlistade arter i det område som kommer att muddras. Bandtång växer på mindre sandområden. Arten hittades vid kartering av vegetationsprofil 2, som löper från stranden och utåt ungefär i det läge hamnpiren kommer att ligga. Det har inte gjorts någon kartering vid sidan om profilen. Om piren byggs i detta läge kommer inte förekomsten just här att bli kvar. Det är dock sannolikt att förekomsten inte är begränsad till bara denna plats, utan kan mycket väl förekomma även söderut. Det innebär att småbåtshamnens pir kommer att byggas i ett läge som inte påverkar förekomsten. Inte heller kommer muddring av småbåtsdelen att påverka förekomsten, eftersom denna sker endast ned till 2 meters vattendjup och bandtången växer på mellan 3 och 4 meters djup. Trafik Nuläge och nollalternativ Trafiken till Bromskär är som mest intensiv under sommarhalvåret. Det har då ofta uppstått parkeringsproblem vilket fått till följd att bussen inte kunnat ta sig ned till vändplanen vid bryggan. Därför har en ny parkeringsplats byggts 2008. Eftersom småbåtshamnen rymmer endast omkring 20 båtar, blir det mycket hämtningar och lämningar vid bryggan. Yrkestrafiken, såväl till lands som i vattnet, är mycket begränsad. Om hamnanläggningen inte kommer till stånd förväntas en mycket måttlig ökning av biltrafiken till området, om ens någon. Volymen avgörs främst av om nybebyggelse tillåts på öarna eller i närheten av Bromskär. Notera dock att detaljplanen kan tillåta verksamheter som kan komma att medföra ökande trafikmängder. Konsekvenser av hamnutbyggnad En verksamhet ger naturligtvis buller. Det kommer buller från båtar och bilar, men det finns också ett tillkommande buller under byggtiden från transporter till och från bygget eller från byggverksamheten. Om transporterna kommer att ske med båt eller bil är inte bestämt. Ljussken från fordon och båtar kan också upplevas som störande om de blir frekventa. Anläggningsskedet Om muddermassorna, som beräknas till ungefär 40 000 kbm för anläggningarna tillsammans, ska fraktas bort med lastbilar kommer det naturligtvis att bli en påtagligt ökad bullernivå för dem som bor längs vägen. Även transporter av betong och annan materiel till bygget kommer att bullra. Muddringsverksamheten bullrar också. För att begränsa störningen vore det en fördel om muddermassor som inte ska deponeras lokalt, tas omhand av pråmar. På motsvarande sätt bör sprängsten om möjligt transporteras med båt. Det ska enligt hamnföreningen vara möjligt att köpa sten från Hargshamn och transporteras med pråm till Bromskär. Muddringen bör genomföras under en tid (höst-vinter-vår) då inte så många boende är ute och blir då främst ett problem för permanentboende och under perioder då siklek inte förekommer i projektområdet eller dess omedelbara närhet. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 17

Ljusstörningen kommer att stå i proportion till den trafik arbetena genererar. Några problem med vibrationer förutses inte. Bruksskedet Prognosen är att trafiken inte kommer att öka speciellt mycket. Hamnföreningen har uttryckt uppfattningen att för deras medlemmar kommer det inte att bli någon ökning alls. I MKBn förutsätts ändå en svag ökning av mängden mindre bilar. En viktigare fråga är dock hur mycket tung trafik som yrkesdelen av hamnen kommer att generera och vad ett genomförande av tillåten verksamhet enligt detaljplanen kan föra med sig. Genom att fler privatbåtar kommer att vara förtöjda i den nya småbåtshamnen kan en viss ökning av bullernivåerna förutses. Ökningen i bullernivå motverkas dock, åtminstone delvis, av att den hämtningstrafik som förekommer idag minskar i omfattning. Nattetid kan ljusstörning förekomma i hamnområdet. Bedömningen är att det genom trädskärmarna mot land väster- och norrut inte kommer att bli besvärande. Biltrafiken nattetid kommer inte att bli omfattande. Den trafik som då kan förekomma är främst från lokal Blidötrafik, eftersom färjan till Blidö har mycket begränsad trafik nattetid. Så förekommer t.ex. ingen trafik mellan kl. 2 och 4,30 och dessförinnan är det efter kl. 22 bara kallelseturer. Sammanfattning: Under bruksskedet kan det, enligt ovan, komma att bli en ökad trafik till och från hamnen. Ökningen blir inte av den storleksordningen att dygnsmedelbullret ökar med mer än under 1 decibel vad gäller privatbilar. (Det krävs 3 decibels ökning för att ett mänskligt öra ska uppfatta det som en ökning. En ökning med 3 decibel innebär att trafikmängden fördubblas.) Ökningen faller till allra största delen på sommarperioden. Trafiken nattetid torde bli i stort oförändrad. Buller från trafik till den yrkesdelen kan inte bedömas. Under byggskedet kan det däremot förekomma perioder med starkt ökad störning för boende längs vägen. Muddringsverksamhet och bygge av pirar, m.m. kommer också att avge buller lokalt i närheten av byggplatsen. Vattenföroreningsrisker Nuläge och nollalternativ De risker för vattenförorening som finns idag kommer från utsläpp av drivmedel och oljor från båtar och i mindre utsträckning landfordon. Det finns inom projektområdet inga toaletter som skulle kunna bidra med vattenföroreningar. De båtar som kan ligga i småbåtshamnen är för små att kunna ha toalett ombord. I alla småbåtshamnar går det att hitta rester av bottenfärg. Då giftiga bottenfärger, åtminstone för tillfället, är förbjudna minskar efter hand tillskottet av miljöfarliga föroreningar. Verkan av vissa kemiska beståndsdelar i nya färger är dock inte alltid dokumenterad. Konsekvenser av hamnutbyggnad Anläggningsskedet Genom att maskiner och båtar kommer att arbeta inom området kommer det att bli ett större utsläpp av oljor och drivmedel m.m. än i nollalternativet. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 18

Grumling som en konsekvens av muddring och byggande kan inte undvikas. Skadebegränsande åtgärder diskuteras nedan. Bruksskedet Genom att flera småbåtar kommer att trafikera hamnen är det realistiskt att tro att mängden föroreningar som olja och drivmedel kommer att öka. Rester av bottenfärger kommer att hittas i småbåtshamnen. De färger som används nu ska, som diskuteras ovan, vara giftfria. Även här kan invändas att det inte är klart om vissa av beståndsdelarna i även dessa färger kan vara ohälsosamma, eller vilka EU-regler om bottenfärger som kan komma att gälla i framtiden. Det finns farhågor att båttrafiken kan medföra ständig grumling av vattnet i anslutning till hamnen. För småbåtshamnen är risken för att grumlingen ska sprida sig inte så stor, eftersom det finns skyddande pirar som minskar risken för spridning. Däremot föreligger en risk att större fartyg kommer att grumla upp i yrkesdelen. Skadeförebyggande åtgärder diskuteras nedan. Trots att kommunen inte avser att bygga några ytterligare toaletter vid hamnen är det ändå möjligt att så kommer att ske på lite längre sikt. Dessa får inte byggas med sådan teknik att föroreningar kan rinna ut i vattnet. Idag finns en Skärgårdsmaja med två torrdass. Fiske Nuläge och nollalternativ I fiskefrågor har permanentboende, fiskeriansvariga i området, samt fritidsfiskare tillfrågats. En del uppgifter har också hämtats från Länsstyrelsen, Internet och andra källor. Fisket i en zon längs stranden är enskilt och huvuddelen tillhör en enskild fastighet. En fiskesamfällighet omfattas i mindre utsträckning. Fiske med handredskap sker från stranden även på enskilt vatten. De fastboende fiskar företrädesvis med nät, som regel i fritt vatten. Det är också möjligt att fiska från piren och bryggan (sik och strömming). Inga större förändringar i detta mönster förväntas. I området fiskas bl.a. havsöring (höst vår) och sik. Sundet mellan Bromskär och Bodskäret är reproduktionsområde för strömming och uppväxtområde för årsungar av abborre. Sik har omfattande reproduktionsområden runt norra Blidö, samt Söderöra Norröra. Södra Bromskärsviken är yngelplats för abborre och uppehållsplats för årsyngel av gädda (se karta ovan). Bromskärsområdet är inte utpekat som fredningsområde för havsöring (Länsstyrelsen 2007). Havsöring bör kunna fiskas inom de på kartan ovan blåmarkerade områdena. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 19

Reproduktionsområden för sik (blått) och strömming (rosa). Ändrat efter Länsstyrelsen (2007). Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad Hamnutbyggnaden kommer att ta delar av den strand som används för handredskapsfiske efter havsöring i anspråk. Denna strand anses av de fastboende vara likvärdig med de andra stränderna med motsvarande exponering i trakten då det gäller fisktillgång, t.ex. av havsöring. Eftersom platsen ligger nära allmän väg kan en utbyggnad upplevas som en försämring för fiskare som kommer med bil eller buss. Fastboende anser att havsöringen inte kommer att minska som en orsak av utbyggnaden, eftersom det finns mycket strand kvar. Delar av denna strand är dock privat. De fastboende som fiskar i området anger, som nämnts ovan, att fisket som regel sker med nät. Detta fiske är inte platsberoende till just den strandsträcka som avses byggas ut; näten kan läggas ut på vilken plats som helst i det allmänna vattnet. Fiske med handredskap kommer att kunna ske söder om planerad hamn samt från bryggan. Om också piren/pirarna ska kunna nyttjas beror på om de hägnas in eller inte. Det bör betonas att detta fiske görs av tillresta fiskare utan vattenrätt och tillåts genom svensk lagstiftning. Sik har reproduktionsområden bl.a. runt norra Blidö och öarna där utanför. Muddring och utbyggnad av hamnen påverkar en del av detta reproduktionsområde. Med tanke på att det rör sig om en begränsad yta av det som är blåmarkerat i figuren ovan, kan denna påverkan knappast klassas som betydande, eftersom det inte finns några indikationer på att just denna strandbit skulle vara speciellt väl lämpad jämför med de andra områdena. Grundområdet närmast norr om nuvarande hamn har angetts vara bra gäddfiskevatten. Utformningen av stranden är dock sådan att det kan sättas ett frågetecken för reproduktion av gädda här, eftersom det inte finns några vassområden vid stranden. Det är då mer sannolikt att Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 20

reproduktionen återfinns i Södra och Norra Bromskärsviken, där vassförekomsten kan vara betydande. Abborre har sina viktigaste reproduktionsområden i leriga vikar, av vilka några har skyddats av Länsstyrelsen. I Bromskärsområdet är både södra och norra Bromskärsviken sådana leriga vikar dock ej skyddade. Den strand som kommer att tas i anspråk av hamnanläggningen är därför inget primärt fortplantingsområde, även om det möjligen förekommer viss reproduktion. Strömming har ett reproduktionsområde i sundet mellan Bromskär och Söderöra. Strömmingen reproducerar sig på djup från någon meter ned till stora djup. Det finns alltså en möjlighet att reproduktion försiggår inom det område som kommer att muddras, men de viktigaste områdena ligger, om man får tolka kartan på sid. 19, längre ut. Däremot kan omfattande grumling påverka reproduktionen negativt. Det är därför viktigt att så långt möjligt undvika alltför omfattande och/eller bestående grumling. Strömmingen uppges leka både vår- och höst, vilket gör det svårare att rekommendera tidpunkt för muddring. Eftersom siken är höstlekande, bör därför i första hand muddring på hösten undvikas. Sammanfattning: Det finns inga uppgifter som tyder på att fiskförekomsten kommer att påverkas negativt i betydande grad av en hamnutbyggnad. Den enda konsekvens som kan fastslås är att en del strand för handredskapsfiske kommer att tas i anspråk. Inte heller detta borde kunna sägas vara en betydande negativ konsekvens. Området ingår i ett större reproduktionsområde för sik. Den strandlängd som tas i anspråk för hamnanläggningen är försumbar i förhållande till den totala strandlängden med siklek. Grumling skulle i olyckliga fall kunna påverka strömmingsleken negativt under byggtiden Landskapsbild Nuläge och nollalternativ Då man står vid bryggan på Bromskär ligger Söderöra och Bodskäret rakt fram och till höger öppnar sig fjärden ned mot Svartlöga som ligger i fonden. Till vänster finns ett antal mindre skär och småöar med ett för platsen ganska rikt fågelliv, med några häckande havsfågelarter. Där bakom öppnar sig vattnet ånyo, nu upp mot Gräskö. Synintrycket av stranden mot höger (söderut) är att den är beväxt med lövskog, utom närmast bryggan där marken fortfarande är ganska öppen och glest bevuxen med gräs och örter. Blickfånget från vändplanen avslutas med den s.k. Kabeludden, som är en liten moränudde som går ut några meter från den annars i huvudsak raka stranden. Norrut (åt vänster) är lövträd med inslag av klibbal påfallande. Här ligger ett fritidshus ganska nära stranden. På marken närmast vändplanen och fram till skogskanten växer högre upp ett lågt trädskikt med unga lövträd. Tallskogen är inte så tät som det verkar från vägen, utan det finns mer eller mindre öppna gläntor omväxlande med partier av ungskog och/eller hassel. Underlaget är ofta sandigt, men det finns också en hel del block och sten. Man har hela tiden utblickar mot fjärden. Inga förändringar i landskapsbilden förväntas i nollalternativet utom att ungträden kommer att växa upp och sluta landskapet närmast bryggan och inne i tallskogen. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 21

Vy mot sydost med Yttergrund t.v. och Svartlöga i fonden. Foto: Sonia Eriksson. Vy mot nordost med Bodskäret t.h. och öarna vid Gräskö längst bort mot horisonten. Foto: Sonia Eriksson. Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad Utblickarna över fjärdarna och öarna kommer i princip inte att förändras. Däremot kan en hamn i förgrunden påverka upplevelsen av landskapet. Tallskogen mot söder behöver avverkas i den strandnära delen. Dessutom kommer en del av stranden att behöva grävas bort. De nya pirarna kommer att finnas som en förgrund, förutom småbåtshamnen och den allmänna bryggan. Pirarna måste ges den höjd som krävs för att fylla sin funktion, medan konstruktionerna i övrigt kan utföras så att så lite som möjligt av landskapsbilden störs. Det är inte omöjligt att det kommer ett krav på att inhägna småbåtshamnen för att förhindra stölder och skadegörelse. En sådan inhägnad kan komma att upplevas som negativ och besvärande för upplevelsen. I den detaljplan som håller på att tas fram föreslås bestämmelsen att hamnområdet på land ska vara tillgängligt för allmän gångtrafik. Rekreation upplevelsevärden Denna del av MKBn är kanske den svåraste, eftersom det handlar så mycket om upplevelser och känslor, inte bara om möjligheten att göra olika saker eller tekniska diskussioner. Fiskefrågor som en del av rekreationsvärdet diskuteras inte i detta avsnitt. Landskapsbildsfrågor behandlas i avsnittet ovan. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 22

Nuläge och nollalternativ Närmast bryggan/småbåtshamnen finns en iläggningsramp för småbåtar av låg kvalitet (bara naturbotten, se bild på omslagets första sida). Den strandsträcka som sedan följer är en sandstrand, vilken används för bad. Från Kabeludden söderut vidtar en sten- och blockbunden strand, bitvis med stort sandinslag. Även denna del används för bad. Det finns också en enkel eldstad en bit in från stranden. Några korridorer ned i vattnet har stenröjts för att förbättra möjligheterna att komma ut i vattnet för bad. Under samråden kom det fram att boende på Blidö använder platsen, förutom till bad, även för kontemplation och för upplevelse av lugn och ro. Genom att det går buss till Bromskär kan även personer utan egen bil ta sig dit och det är nära ner till stranden. Under vintern används strandremsan av skridskoåkare. Miljökonsekvenser av hamnutbyggnad Inom det område som tas i anspråk för hamnen finns alltså, som nämnts flera gånger i detta dokument, en sandstrand som används för informellt bad. Det har alltså aldrig varit fråga om en anordnad/kommunal badplats. En kommunal badplats, Rådmansholmen, finns däremot ca 4,5 km bilväg från Bromskär, ca 3,5 km med cykel. Besökare till denna torde oftast ha närmare till badplatsen än detta eftersom de inte passerar Bromskär på vägen utan i stället åker i andra riktningen. Söder om den planerade småbåtshamnen återstår också i Bromskär en badmöjlighet, ett strandparti med sand men med stenig botten närmast land. Stenarna är dock möjliga att plocka bort så att man kan passera den steniga zonen och nå bättre botten längre ut. Funktionen som bad kan alltså, åtminstone delvis, bibehållas vid Bromskär, men upplevelsevärdena kommer att bli påverkade negativt. Av den anledningen inleddes en diskussion internt inom kommunen om ett minialternativ för småbåtshamnen. Detta utvecklades till utformningsalternativ 4 och skulle innebära att färre båtar får plats. Då diskussionen kommit att handla mycket om vilka strandsträckor som tas i anspråk listas diskuterade strandlängder i tabellen nedan. Ändpunkter är nuvarande pir i norr och fastighetsgräns i söder. Samma strandtyp fortsätter in på nästa fastighet. Alternativ längd i meter från bef. pir % av total strandlängd från bef. pir Nuläge 260 100 Kommunens pir 37 14 Småbåtshamn alt. 2005 100 40 Småbåtshamn, alt. 3 160 69 Småbåtshamn, alt.4 120 51 Sammanfattning: Byggande av hamn för mindre båtar kommer i de bägge studerade alternativen att påverka upplevelsevärdet av stranden negativt eller till och med att uppfattas som att värdet blir förstört. Utökning av yrkeshamnen accepteras av ett antal permanentboende, småbåtshamnen också, men av ett något mindre antal. Det kommer fortfarande att gå att bada i längs stranden, men inom ett kortare strandavsnitt än tidigare. Varje meter som hamnanläggningen kunde minskas, skulle vara positivt för upplevelsevärdet. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 23

Foten av den södra hamnpiren slutar bortom tallen på bilden. Pirfoten får inte gå utanför hamnområdet på land, vilket förutsätter en mycket brant sida mot badplatsen. Foto: Anne Pajula. Kvinnan på bilden står där den södra hamnpiren tidigare slutat. Genom jämkningar i planen ska bland annat denna tall kunna sparas. Foto: Anne Pajula. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 24

Konsekvenser i sammanfattning Positiva konsekvenser De huvudsakliga positiva konsekvenserna av att hamnanläggningen byggs är: - bryggan kan angöras av större fartyg och det vindskydd den nyanlagda piren ger gör att bryggan kan angöras vid starkare vind från söder än förut. Båtarna kan även vända i skydd av piren. Detta ger förutsättningar för bra linjetrafik till öarna, vilket i sin tur är en förutsättning för utveckling av öarna och att den bofasta befolkningen ska behållas och öka. - Det ges en möjlighet för boende på öarna utanför Blidö att få tillgång till båtplats som gör det möjligt att därifrån ta sig med buss eller bil till handelsbod, kommuncentrum eller bostad. - Större möjlighet att bibehålla samlade natur- och kulturvärden utanför planområdet, värden som många gånger uppstått genom att människor bott och bor i skärgården. För att bibehålla dessa värden krävs även fortsättningsvis bofast befolkning, där en förutsättning är fungerande kommunikationer. - Negativa konsekvenser I byggskedet - Buller från arbetsfordon, båtar, m.m. - Buller och kanske vibrationer från lastbilar på väg till eller ifrån byggplatsen - Grumling av vattnet kring arbetsplatsen - Muddermassor måste deponeras någonstans. Mindre mängder kan deponeras lokalt, medan övriga massor måst transporteras bort. Platser för detta är inte angivna i projektplanerna. I bruksskedet - Upplevelsevärdet av strandmiljön har gått förlorad. Funktionen som avstressande miljö kommer därför att bli begränsad eller ingen alls. - Badmöjligheter kommer att finnas kvar, men den yta som är möjlig för bad blir mindre. - Det fiske efter havsöring och sik som bedrivs med handredskap från stranden kommer att beröras negativt. Att det fiskas just här har sannolikt sin förklaring i närheten till allmän väg med bussförbindelse till tätorten. Några konsekvenser för fiskbestånden förutses inte på lokal nivå. - Risk för grumling av vattnet vid yrkesbryggan på grund av båtar med kraftiga motorer. Konsekvenser av det mindre utformningsalternativet (utformningsalternativ 4) jämfört med huvudalternativet - Ianspråktagen strandlängd, räknat från nuvarande pir, minskar från 160 till 120 meter, dvs. från 69 till 51 % av den totala strandlängden ned till fastighetsgränsen. - Möjligheterna för fastighetsägare på öarna att få båtplats minskar. Dessutom är Hamnföreningen tveksam till om ekonomin kan klaras med ett lägre antal båtplatser (i det mindre alternativet 100 platser i förhållandet till ca 125). - Upplevelsevärdet av strandmiljön kommer sannolikt att påverkas lika mycket som i det större alternativet. Likaså kommer funktionen som avstressande miljö att minska i motsvarande grad som för det större alternativet. Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 25

- Badmöjligheterna blir bättre. - Det blir mer plats för handredskapsfiskare. I övrigt inga förändringar. Skadeförebyggande och/eller skadebegränsande åtgärder Byggskedet Under byggskedet kan restriktioner läggas på arbeten, såväl då det gäller tidpunkt på året som under dygnet. Muddring bör genomföras under perioder då det inte finns så många människor i området. Även lektid för höstlekande sik bör undvikas. Uppkomna skador på vägnätet ska repareras. Bruksskedet Det kan misstänkas att fler bilar kommer att parkeras i anslutning till hamnen. Därför måste tillses att parkeringsytorna ökas om det blir behov av det. Detta bl.a. för att tillåta bussen att kunna köras ned till hållplatsen vid hamnen. En beräkning bör göras av om någon fastighet längs allmänna vägen blir så bullerstörd att bullerskydd måste konstrueras. Utformningen av detta ska överenskommas med de störda. Att döma av dagens trafikmängd är dock sannolikheten för bullerstörning utöver normvärdet liten. Anläggningar i land som kompensation för ingreppet är svåra att föreslå. Användning av vissa muddermassor till badstranden har föreslagits som skadebegränsande åtgärd. Enligt vår uppfattning skulle detta snarast försämra naturvärdena i området, eftersom den utformning stranden har idag är mycket attraktiv. Det har befarats att större båtar skulle kunna medföra att vattnen i yrkesdelen ständigt skulle vara uppgrumlat. Detta är naturligtvis inte positivt vare sig för upplevelsevärdena eller för de fiskar som finns och/eller reproducerar sig i närområdet. Uppgrumling från småbåtshamnen begränsas genom de pirar som omger hamnen. Dessa båtmotorer är normalt inte så starka att de kan grumla upp bottensedimenten utanför hamnbassängen (djupet där är över 3 meter). För säkerhets skull skulle hastighetsbegränsning kunna införas närmast hamnanläggningen för att ytterligare minska risken för uppgrumling från fritidsbåtarna. I yrkesdelen ska vattendjupet vara fyra meter, vilket innebär borttagning av ca 32 000 kubikmeter botten, vari ingår en stor andel lera. En del av detta är berg eller sten. Den sondering som genomfördes av Ramböll 2008 visar att en muddring ned till fyra meter under vattenytan i yrkesdelen till största delen innebär att all lera muddras bort i hamnområdets inre del. Ganska långt ut på den planerade bryggans sydsida finns dock en lerkörtel som går ned till ca 5,9 meter. Norr om piren, vid dess inre del, kan det också bli lera kvar, lite beroende hur mycket som muddras bort just här. Längre ut från bryggan, i storleksordningen 100 meter ut, kommer mer lera att bli kvar. I det område där den kraftigaste propellerpåverkan kommer att bli (mellan bryggan och piren) är materialet i huvudsak friktionsmaterial (förutom på en punkt, och risken för uppgrumling av lerpartiklar kan därför bedömas bli ganska liten). Däremot kan det periodvis driva in alger och annat material i hamnbassängen. Ett sådant återsedimenterar dock betydligt snabbare än lerpartiklar. För att begränsa eventuell grumling skulle hastighetsbegränsning kunna införas. Detta är också positivt för de fiskar som lever i anslutning till Bromskär, eftersom bottenerosionen rimligtvis måste bli mindre i sådant fall (denna begränsning måste då gälla alla fartyg). Bromskärs hamn, v 15, rev. 2010-02-23 26