LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland Rapport Rapport från arbetsgruppen för Jonsbergsån Bakgrund Vattenrådet för Nedre Motala Ström och Bråviken har beviljat 20000 kr till Lantbrukarnas Riksförbund i Östergötland för att initiera och planera för mera vattenvårdsåtgärder i Jonsbergsåns avrinningsområde. Jonsbergsån rinner genom Vikbolandet och ån mynnar vid kusten. Länsstyrelsens kartläggning i VISS visar på problem med både övergödning och fysisk påverkan. Diffusa läckage av kväve och fosfor kommer till stor del från jordbruksmark och skötsel av marken(lantbruk). Den kartlagda fysiska påverkan på de morfologiska kvalitetsfaktorerna kopplas till för mycket aktivt jordbruk i åns närhet och för många markavvattningstillstånd. Två vandringshinder finns. Markägare och lantbrukare är intresserade av frivilliga åtgärder, som syftar till win-win nyttor för både lantbruket och natur- och fiskevårdsintressena. Åtgärder Vid en träff i Kättinge 2015-03-19 prioriterade de närvarande lantbrukarna (c:a 25 st) vilka åtgärder de var intresserade av och vilken stödersättning i procent, som de ansåg behövs. Åtgärdsmenyn är hämtad från åtgärdsbiblioteket i VISS. Åtgärderna med fet stil är de åtgärder som intresserar lantbrukarna. Störst är intresset för strukturkalkning med LOVA-stöd på 50%. Miljövänlig dikesrensning 50% Tvåstegsdiken 100% Täckdikning 50% Kalkfilterdiken 50% Reglerbar dränering Våtmark fosfordamm Våtmark för näringsretention 100% Kalkfilter Proppning av dike P-gödsling enligt rekommendation Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Rune Hallgren P:\Favoriter\VA\Vattendirektivet\Vattenråd\Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd\arbetsgruppen för Jonsbergsån och Varaån\JONSBERGSÅN_Rapport.docx
PM 2(7) Greppa Näringen 100% Växtnäringsbalans, markkartering, NPK-strategi 50% Minskat kväveläckage med fånggröda Vårplöjning 100% Strukturkalkning 50% (störst intresse) Vallodling i slättlanskapet (enligt miljöstödet) Reducerad jordbearbetning Anpassade skyddszoner på åkermark 100% Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 0-2 Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 2-6 Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 10-15 Skyddszoner i jordbruksmark - gräsbevuxna, oskördade, avstånd 15-20 Aktiva skyddszoner Ekologiskt funktionella kantzoner Odling utan bekämpningsmedel 50% Sprutfria zoner Test och underhåll av spruta 50% Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Avsmalning av åfåra Utläggning av sten, block och lekgrus Återställning av rätat vattendrag Restaurering kantzoner 50% Återställning kulverterat vattendrag
PM 3(7) Öppnande av sidofåra Avstängsling av vattendrag Utrivning av vandringshinder (dammar) Täckdikning + P-dammar 50% Miljöanpassad dikesrensning + omprövning dikningsföretag Strukturkalkning + P-gödsling enl rekommendation Strukturkalkning + Skyddsavstånd 2 m En fältexkursion med buss anordnades 2015-10-09. C:a 15 lantbrukare deltog samt 5 övrigt intresserade. Några intressanta objekt besöktes: 1. Återskapande av Mönnerumssjön är ett projekt, som det finns markägarintresse för att gå vidare med. Dikningsföretag och reservvattentäkt för kommunen berörs. 2. Återskapande av Horssjön söder om allmänna vägen Skälvsätter - Önsätter bör också utredas närmare. Trafikverket ansvarar för vägen, som behöver bankas upp. Diket norr om vägen ska bestå och punktvis fördjupas. 3. För dammen vid Rippetorp finns förslag om att utnyttja dämningsrätten fullt ut och tömma dammen inför vårfloden. Dammen fylls sedan på med sediment- och fosforrikt vatten. Sedimenten sjunker ned till dammbotten. En tanke är att med självfall utnyttja vattnet i dammen för att bevattna åkrar nedströms. 4. En dammtröskel vid Jonsberg ska åtgärdas för att underlätta fiskvandring. Leader Kustlandet finansierar detta objekt. Myggplågan i Kättinge behöver beaktas vid våtmarksplaneringen. Det verkar som om förhållandena med översvämning på våren och därefter upptorkning av åkrarna kring Kättinge är perfekt för myggens fortplantning. Om det är helt dränerat eller en permanent vattenyta klarar de inte att reproducera sig. En radikal förändring av hydrologin, som att göra en permanent damm med 0,5 m djup kommer att påverka myggen negativt. Om vattenytan i dammen tillåts fluktuera mycket kan myggen hitta ytor som passar för reproduktion.
PM 4(7) Länsstyrelsens finansierade rapport, Peter Gustafsson 2008 Biotopkartering av Jonsbergsån, är och kan fortsätta vara ett inspel för dialog med markägare och lantbrukare. Föreslagna våtmarksanläggningar och restaureringsarbeten kommer på de flesta platserna i konflikt med tillståndsgivna markavvattningsföretag. För att komma vidare med att återskapa våtmarker krävs ett omfattande kommunikationsarbete med markägare, markavvattningsföretag och andra intressen som fiskevård, boende, skola och daghem i Kättinge, som besväras av en mycket påtaglig myggplåga under somrarna. Översiktliga hydrologiska och kostnadsmässiga underlag måste tas fram. För att söka omprövning av vattendomar behöver berörda markägare godkänna tänkta åtgärder med en avsiktsförklaring. Kostnader för underlag till att söka nya vattendomar och för de fysiska åtgärderna kan ersättas med miljöinvesteringsanslag i Landsbygdsprogrammet. Organisation och processledning av fastighetsöverskridande insatser - som våtmarksanläggning- behövs. Någon person måste leda de olika momenten i den förberedande processen. Finansiering krävs, men oklart varifrån. Ett win-win perspektiv för både vattenvården och areell produktion möjliggör att åtgärder kommer till stånd. Avvägningar måste göras mellan produktion, vattenvård, vattentillgång, biologisk mångfald och översvämningsrisker. Dialog/förhandling mellan berörda parter är nödvändig. Markägarna har i de flesta fall rådighet över sin mark och avgör vilka åtgärder, som ska genomföras. Åtgärder för att minska näringsförluster till och sedimenttransporter i vattnet kan till stor del finansieras genom miljöstöden i landsbygdsprogrammet. Det gäller skyddszoner, anpassade skyddszoner, vårplöjning, tvåstegsdiken, sedimentationsdammar och våtmarker. Markägarna/lantbrukarna kan själva söka stöd. LOVA-stöd för strukturkalkning har beviljats till området och kan fortfarande sökas hos länsstyrelsen. Möjligen kan investeringsstöd beviljas för täckdikning. För att få med många lantbrukare och stora arealer behövs rådgivning via Greppa Näringen. En del åtgärder behöver förklaras, visas och diskuteras mellan olika intressen. Åtgärdsmenyn finns. Effekterna av olika åtgärder är mestadels dåligt utredda och därför osäkra. Problem, mål, intresseavvägningar och åtgärdsbehov är inte självklara. Många små åtgärder kan ge större effekt än få stora åtgärder.
PM 5(7) Under 2016 förbereds för Greppanäringen på Vikbolandet. I sammarbete med LRF Konsult och Hushållningssällskapet har Jonsbergsån delats upp i mindre delar där vattengrupper om 6-7 personer gemensamt skall försöka lösa finansiering kring de förslag som nämns ovan. Första träff kommer att bli i början av april. Ekonomi De tilldelade pengarna från vattenrådet har använts till Buss Lokalhyra Ann-Louise Israelsson Rune Hallgren Summa 2500 kr 1500 kr 3000 kr 13000 kr 20000 kr Kartläggning enl VISS Morfologiska kvalitetsparametrar enligt HVMFS 2013:19 4.2 Vattendragsfårans form 4.3 Vattendragets planform 4.4 Vattendragsfårans bottensubstrat 4.5 Död ved i vattendraget 4.6 Strukturer i vattendraget 4.7 Vattendragsfårans kanter 4.8 Vattendragets närområde 4.9 Svämplanets strukturer och funktion Länsstyrelsens statusbedömningen av Jonsbergsån i VISS anger att vattenförekomsten är bedömd till otillfredsställande status för parametern 4.8 Vattendragets närområde, eftersom av närområdet utgörs 54 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Data för bedömning har tagits fram genom
PM 6(7) nationella geografisk analyser av markanvändningen i vattenförekomstens närområde. Med närområde menas 30 meter från fårans kant. Vattendragsfårans form klassas till otillfredsställande status på grund av att 47,8022563572972 % av vattenförekomstens längd omfattas av markavvattningsföretag. Förutsättning för att en markavvattning ska kunna ske är att det görs en väsentlig förändring av fårans ursprungliga form. Lagliga markavvattningsföretag har tillstånd att underhålla fåran till den form som anges i förrättningsunderlaget. Därför riskerar fårans form att alltid väsentligt avvika på sträckan som berörs av markavvattning. Bild 1. Morfologiska förändringar i vattenförekomster på Vikbolandet enligt VISS
PM 7(7) Bild 2. Markavvattningsföretag enl Östgötakartan.