Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Relevanta dokument
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård.

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Efter hörande av SLS sektioner har Svensk förening för kirurgi- och allmänmedicin lämnat yttrande.

Svarsmall vårdprocess och hälsoärende

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Skrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Med vänlig hälsning Stefano Testi. Bilagor Remissunderlag nutrition med förslag till definitioner. Sändlista remissmottagare Informationsblad

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Datum Äldrenämnden

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Palliativ vård i livets slutskede

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Interprofessionell samverkan astma och kol

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Palliativregistret - värdegrund

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp. Remissversion

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Palliativ vård ett förhållningssätt

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Vägledning för en god palliativ vård

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Palliativ vård i samverkan

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Hemtjänst...1 Inledning...2. Beskrivning av insatsen...2 Beskrivning av målgruppen...2. Krav på insatsen hemtjänst...2

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Reviderad Riktlinjer Demensvård

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Hälso- och sjukvårdsnämnden

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

1(11) Egenvård. Styrdokument

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Transkript:

Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan är: Finns det synpunkter på er och initioner för begreppen och på tillhörande och användningsområde (se bilaga Termlista begrepp för god palliativ vård)? I listan finns utrymme för remissmottagarens svar och synpunkter kring begreppen. Bifogat finns lista med er från Sjukhusläkarna. Med vänlig hälsning Sjukhusläkarna e. u Magnus Fantenberg Bengt von Zur Mühlen Viktoria Hlmar Kansliansvarig Postadress Box 5610, 114 86 Stockholm Tel 08-790 34 50 Org nr 80 20 04-2209 Postgiro 7 10 19-4 Besöksadress Villagatan 5, Stockholm Fax 08-411 56 67 www.sjukhuslakarforeningen.se Bankgiro 152-94 52

1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Sjukhusläkarna; Bengt von Zur Mühlen och Viktoria Hlmar Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska skrivregler o En skrivs normalt i grundform, dvs. ental och obestämd form för substantiv, oböjd form för adjektiv och infinitivform för verb. o Termen skrivs med liten begynnelsebokstav, utom när den alltid annars skrivs med stor bokstav (t.ex. om den inleds med ett egennamn). o En inition bör kunna bytas ut mot en i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Inledande bestämd eller obestämd artikel bör undvikas, om det inte finns särskilda skäl att använda det. För mer information se Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och er. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens inologimall som är i tabellform med fölnde fält: o Fältet innehåller en för begreppet i fråga. o Fältet inition innehåller begreppets inition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En inition bör kunna bytas ut mot en i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd. o Fältet källa anger ursprunget till initionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. Synpunkter på förslag ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast torsdagen den 21 april 2011.

2 inition och användningsområde synonym källa nej nej livshotande tillstånd livsuppehållande behandling tillstånd på grund av sjukdom eller skada som medför fara för en persons liv behandling som ges vid livshotande tillstånd för att stöd livsnödvändiga funktioner som en patient inte själv kan upprätthålla Exempel på livsnödvändiga funktioner är andning, cirkulation och födo- och vätskeintag. synpunkter på, inition och

3 inition och användningsområde synonym källa nej nej palliativ vård hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främ livskvaliteten för patienter med livshotande tillstånd Den palliativa vården omfattar även patientens närstående som erbjuds ett organiserat stöd. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. synpunkter på, inition och Vid palliativ vård behöver patienten eller dennas närstående ofta bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) som t.ex. hemtjänst, avlösning, dagverksamhet, korttidsboende eller särskilt boende, eller insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som t.ex. personlig assistans. Palliativ vård bygger på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan, att bekräfta livet och betrakta döendet som en naturlig process. Jfr palliativt förhållningssätt, palliativ vård i livets slutskede

4 inition och användningsområde synonym källa nej nej palliativ vård i livets slutskede Se. Palliativ vård i livets slutskede avser den palliativa vård som ges efter brytpunkten under patientens sista minuter, timmar, dagar, veckor eller månader i livet. I samband med palliativ vård i livets slutskede är vårdens huvudsakliga mål att vara lindrande med inriktning på att främ livskvalitet. synpunkter på, inition och Jfr palliativ vård, döenas, brytpunkt

5 inition och användningsområde synonym källa nej nej palliativt förhållningssätt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan, att bekräfta livet och betrakta döendet som en naturlig process Den helhetssyn som kännetecknar det palliativa förhållningssättet beaktar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Det palliativa förhållningssättet ska genomsyra alla insatser inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten då behov av palliativ vård föreligger. synpunkter på, inition och Det palliativa förhållningssättet innebär i praktiken att alla insatser ska föregås av en avvägning av föroch nackdelar för patienten utifrån en professionell helhetsbedömning av patientens tillstånd och patientens önskemål. palliativ insats insats med syftet att lindra symtom i samband med livshotande tillstånd Se även EACP White paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1, 5.1 Palliative care approach. Palliativa insatser görs utifrån det palliativa förhållningssättet. palliativ åtgärd

6 inition och användningsområde synonym källa nej nej sedering behandling med lugnande eller sövande läkemedel synpunkter på, inition och palliativ sedering sedering som innebär avsiktlig påverkan av vakenhetsgraden hos en patient i livets slutskede i syfte att uppnå lindring vid outhärdliga symtom Palliativ sedering används om patienten har outhärdliga symtom som inte kan lindras med andra metoder. Palliativ sedering åstadkoms genom att patienten får kontinuerlig tillförsel av läkemedel som framkallar sådan sänkning av vakenhetsgraden att patienten inte längre uppfattar outhärdliga symtom. Palliativ sedering är inte detsamma som narkos. inalvård Avrådd. Se även EACP White paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1, 3.5 Terminal care. basal palliativ Avrådd. Se allmän vård palliativ vård. avancerad palliativ vård Avrådd. Se specialiserad palliativ vård.

7 inition och användningsområde synonym källa nej nej döenas brytpunkt det skede när patientens livsviktiga funktioner sviktar och symtomen visar att döden är nära (inom palliativ vård:) övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande med inriktning på att främ livskvalitet Brytpunkten föregås av en helhetsbedömning av patientens tillstånd, som leder fram till ett medicinskt beslut om en ändring av vårdens mål och innehåll. Vid brytpunkten bör brytpunktssamtal med patienten och dennas närstående äga rum. Observera att uttrycket brytpunkt framför allt används inom och mellan professioner och inte är avsett för att användas i samtalet med patienten och dennas närstående. Jfr brytpunktssamtal, palliativ vård i livets slutskede synpunkter på, inition och Det är oklokt att utveckla ett språkbruk som exkluderar patienten Angeläget att i en tydliggöra att man även efter brytpunkten kan ge ex cellgifter som syftar till lindring

8 inition och användningsområde synonym källa nej nej brytpunktssamta l informerande samtal mellan ansvarig läkare och patient om det medicinska beslutet att övergå till palliativ vård i livets slutskede Det är vanligt att läkaren har flera samtal med patientens och dennas närstående i samband med övergången till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras. synpunkter på, inition och Patientens närstående och personal i teamet bör delta i brytpunktssamtalet. Brytpunktsamtalet dokumenteras i den medicinska journalen. Observera att uttrycket brytpunkt framför allt används inom och mellan professioner och inte är avsett för att användas i samtalet med patienten och dennas närstående. Jfr brytpunkt, palliativ vård i livets slutskede

9 inition och användningsområde synonym källa nej nej efterlevandesamtal allmän palliativ vård samtal mellan vård- och omsorgspersonal och patientens närstående en tid efter dödsfallet för att fånga upp och förebygga ohälsa hos närstående samt ta till vara synpunkter på den palliativa vården Se. Palliativ vård slutar inte i och med dödsfallet, utan inbegriper visst organiserat stöd till sörnde för att hantera sin situation även efter dödsfallet. Allmän palliativ vård avser all den palliativ vård som inte är specialiserad palliativ vård. Se även EACP White paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1, 5.2 General palliative care. Avrådd för detta begrepp är basal palliativ vård. synpunkter på, inition och

10 inition och användningsområde synonym källa nej nej specialiserad palliativ vård palliativ vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov och som utförs av ett multiprofessionellt team med interdisciplinärt arbetssätt och med särskild kompetens i palliativ vård Patienten kan få specialiserad palliativ vård inom en specialiserad palliativ verksamhet, eller inom en verksamhet som bedriver allmän palliativ vård med stöd från ett palliativt konsultteam. Se även EACP White paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1, 5.3 Specialist palliative care. Avrådd för detta begrepp är avancerad palliativ vård. synpunkter på, inition och specialiserad palliativ verksamhet verksamhet som erbjuder specialiserad palliativ vård Jfr specialiserad palliativ verksamhet, palliativt konsultteam En specialiserad palliativ verksamhet kan tillhandahålla palliativa konsultinsatser. multiprofessione llt team (inom vård och omsorg:) grupp av samverkande vård- och omsorgspersonal med olika professioner och kompetenser Jfr palliativt konsultteam, specialiserad palliativ vård Se även EACP White paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 1, 4.8 Multiprofessional and interdisciplinary approach.

11 inition och användningsområde synonym källa nej nej palliativt konsultteam multiprofessionellt konsultteam med interdisciplinärt arbetssätt som utgår från en specialiserad palliativ verksamhet Konsulten har inget eget patientansvar, utan patienten har alltid en annan ansvarig läkare. Konsultteamet tillhandahåller rådgivning, handledning och utbildning till personalen, och kan även utföra vissa palliativa insatser gentemot patient och närstående efter överenskommelse med den ansvariga personalen. Jfr specialiserad palliativ verksamhet, specialiserad palliativ vård palliativt rådgivningsteam synpunkter på, inition och Krånglig inition som är svår att förstå.