CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

Relevanta dokument
Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

KORTTIDSENHETEN. - tillfällig vistelse under kortare tid

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Vårdcentral / Hälsocentral

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

Evidens. vård och utbildning

Samverkan och vårdplanering

Bättre liv för sjuka äldre

Barnperspektivet inom Beroendevården

Utveckling av psykosvården i Halland

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Memo Comai Hur fungerar Memo Comai? Hur använder jag Memo Comai?

Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Akutmottagning. Frågetext. Välj kommun där personen är skriven:

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Rehabilitering för personer med hjärntumör

13:40 Processen för Trygg och effektiv utskrivning, SIP och IT-stödet Lifecare

Avdelning 38, Kardiologen

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Checklista utskrivningsprocess i Lifecare för slutenvården

Enkät - Vuxenpsykiatrin

1177 Vårdguiden på webben

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

BILAGA 1: FÖRSLAG PÅ ARBETSSÄTT VID PLANERING INFÖR UTSKRIVNING, UT- SKRIVNING OCH MOTTAGANDE I HEM- MET UNDER STORHELG

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Giltig från Reviderad: Riktlinje Samordnad va rdplanering vid utskrivning fra n sluten ha lso- och sjukva rd

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Synpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Riktlinje Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Din rätt till rehabilitering

Förstärkning äldrepsykiatri

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Habilitering och rehabilitering

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Enkät - Rättspsykiatrin

Välkommen! Till Fridhemskullens Korttidsverksamhet

Vård- och omsorgsboende. Information till dig som snart ska flytta till ett vård- och omsorgsboende

Medicinsk vårdplanering VPL

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

Till närstående som ska vara med på planeringsmöte inför utskrivning via video eller telefon

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Lathund TakeCare version 19.1 SIP-modul

MANUAL SLUTENVÅRD Samordnad vårdplanering Inloggning Stark autentisering

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Psykisk funktionsnedsättning

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

Tillämpning av Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Trygg och effektiv utskrivning

Välkommen till ditt nya boende!

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Vad tycker du om vården?

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Psykiatri 14 juni 2017

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Transkript:

CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas katastrofala upplevelser av brister vid utskrivning av en närstående från heldygnsvård till kaos utan uppföljning från vård och kommun. Många anhöriga har vittnat om samma sak. Oklarhet och vilsenhet i kommunikation kring en människas förändring av livsbetingelserna ger stor frustration hos de berörda. Denna manual är tänkt som en vägledare vid övergång från heldygnsvård öppen d:o och vidare till ett självständigt liv med insatser från landsting och kommun. Vem har ansvar för vad? Svaren i rutorna är en hjälp vid uppföljning och utvärdering. För IFS Stockholmsdistriktet, Monica Beckman, ordförande Intresseföreningen för Schizofreni i Centrala Stockholm (IFS/CS) S:t Eriksgatan 33, 112 39 Stockholm Tel: 08-654 43 69. E-post: info@ifscs.se Kontaktpersoner: Elisabet Aguado mob.: 0702-22 05 28 och Ulla Elfving Ekström mob.: 0762-55 15 58

CHECKLISTA Inför utskrivning från psykiatrisk sluten vårdavdelning För att patientens situation i det egna boendet ska bli så bra som möjligt listas här ett antal viktiga aspekter som bör behandlas framför allt vid planeringsmöten inför utskrivning, särskilt för patienter med långvarig och allvarlig psykossjukdom. Om patienten har fysiska funktionsnedsättningar bör man överväga om det behövs extra insatser utöver det som listas här nedan. Patientansvarig personal från avdelningen samt från psykiatriska öppenvårdsenheten arbetar tillsammans med patienten med checklistan och deltar i planeringsmötet. Personal från psykiatriska öppenvårdsenheten ska ha ett samordningsansvar, med hänsyn till att det är de som kommer att ha den fortsatta kontakten med patienten och samarbeta med övriga berörda instanser. Det ska finnas backup för dessa personer, inför eventuell frånvaro. Alla berörda parter, patienten, psykiatrin, kommunen samt, om möjligt, anhöriga ska vara involverade i processen, d.v.s. den lagstadgade samverkan gäller. Om de anhöriga inte ges möjlighet att närvara vid planeringsmötet bör de löpande informeras om processen. Checklistan är ett stöd för detaljplanering vilket kan ge en större trygghet till patienten i samband med utskrivningen. Det kan även ge en möjlighet till processarbete för patienten, och att patienten blir mer delaktig inför sin kommande vardagssituation. Det blir även tryggt för de anhöriga att veta att vården och stödet för den närstående blir genomtänkt och välplanerad och att det fungerar praktiskt i det egna hemmet eller någon annan form av boende. I denna text används ordet anhöriga i en något utvidgad betydelse, och innefattar även andra personer som står patienten nära och som har kontakt med psykiatrin.

Checklistan är indelad i tre delar: 1. Inför utskrivning från slutenvården 2. Vid utskrivning och hemkomst 3. Vardagen hemma. 1. Inför utskrivning från slutenvården Kryssa i lämplig ruta a) HEMBESÖK Den personal som arbetar med checklistan gör hembesök tillsammans med patienten en eller flera gånger. Vid behov kan handläggare/personal från psykiatriska mottagningen, socialpsykiatrin, hemtjänsten, arbetsterapeut m.fl. följa med. b) LSS-INSATSER, CASE MANAGER Undersöka tillsammans med psykiatriska öppenvårdsmottagningen om patienten skulle kunna ha rätt till LSS-insatser, och/eller Case Manager, eller boende med särskild service. Det gäller framförallt för de patienter som är allvarligt sjuka och som har vårdats långa perioder på sluten psykiatrisk avdelning och som har allvarliga fysiska funktionsnedsättningar. c) ANHÖRIGA KAN HJÄLPA Om patienten hänvisat att anhöriga kan hjälpa, ta kontakt med anhöriga för att få bekräftat, för att undvika oklarheter. 2

d) TELEFON OCH INTERNET Kontrollera att patienten har en fungerande telefon och internet. e) BANK OCH ID-HANDLING Kontrollera att patienten har ett aktuellt bankkort och ett giltigt id-kort. f) KONTANTER Kontrollera att patienten har kontanter. g) MEDICINER Kontrollera att patienten har fått utskrivet alla mediciner som han/hon har behov av. h) FÄRDTJÄNST Vid behov, kontrollera att patienten har beviljad färdtjänst samt vilken typ av färdtjänst patienten har behov av. i) HEMTJÄNST, BOENDESTÖD, MOBILT TEAM m.m. Vid behov av hemtjänst, boendestöd, mobilt team m.m: Kolla att det börjar fungera samma dag som patienten kommer hem.

j) HJÄLPMEDEL Kolla om patienten har behov av hjälpmedel, både kognitiva och andra. Undersök tillsammans med patienten vilka som kan vara aktuella. k) MAT, HYGIENARTIKLAR, KLÄDER, SKOR, VID BEHOV TOBAKSVAROR Kolla vem som inhandlar mat, hygienartiklar, vid behov tobaksvaror. Patienten ska ha på sig sina privata kläder, för att uppfatta förändringen med att bli utskriven. Viktigt att patienten har tillgång till detta på hemkomstdagen. För dem som varit inskrivna med LPT en längre tid är det extra viktigt att man kollar detta. l) VIKTIGA TELEFONNUMMER Skriva ner viktiga telefonnummer som kan sättas upp i hemmet och kompletteras vid behov. m) ALMANACKA/KALENDER Se till att patienten har en kalender uppsatt hemma för att skriva in vilka dagar och tider som hemtjänst, boendestöd, mobilt team, kontaktperson m.fl. kommer hem, liksom tider för läkarbesök, sjukgymnastik m.m. Kolla vem som tar ansvar för att tider m.m. skrivs in i kalendern. n) GÅ IGENOM CHECKLISTAN Ansvarig personal kontrollerar tillsammans med patienten att alla punkter på checklistan, del 1, har kontrollerats och uppfyllts.

2. Vid utskrivning och hemkomst Kryssa i lämplig ruta a) HEMTJÄNST, BOENDESTÖD, MOBILT TEAM m.m. Vid behov av hemtjänst, boendestöd, mobilt team m.m: Kolla att det börjar fungera samma dag som patienten kommer hem. b) HJÄLPMEDEL Kolla att de hjälpmedel finns på plats som behövs, efter genomgång enligt punkt 1 j. c) MAT, HYGIENARTIKLAR, KLÄDER, SKOR, VID BEHOV CIGARETTER, SNUS Kolla att nödvändigheter som mat, hygienartiklar, vid behov cigaretter, snus finns på plats hemma. Patienten ska ha på sig sina privata kläder, för att uppfatta förändringen med att bli utskriven. Viktigt att patienten har tillgång till detta på hemkomstdagen. För dem som varit inskrivna med LPT en längre tid är det extra viktigt att man kollar detta. 6

d) VIKTIGA TELEFONNUMMER Kolla att viktiga telefonnummer har skrivits ner och sätts upp i hemmet och kompletteras vid behov. e) ALMANACKA/KALENDER Se till att patienten har en kalender uppsatt hemma med dagar och tider uppskrivna som hemtjänst, boendestöd, mobilt team, kontaktperson m.fl. kommer hem, liksom tider för läkarbesök, sjukgymnastik m.m. Kolla vem som tar ansvar för att tider m.m. uppdateras i kalendern. f) FÖLJER MED PATIENTEN HEM Den personal som arbetat tillsammans med patienten med checklistan följer med patienten hem för att se till att allt funkar utifrån den. g) GÅ IGENOM CHECKLISTAN Ansvarig personal kontrollerar tillsammans med patienten att alla punkter på checklistan, del 2, har kontrollerats och uppfyllts. 7

3. Vardagen hemma Kryssa i lämplig ruta a) VIKTIGA TELEFONNUMMER Komplettera listan med viktiga telefonnummer som ska finnas hemma. b) ALMANACKA/KALENDER Uppdatera den kalender som patienten ska ha uppsatt hemma för att skriva in vilka dagar och tider som hemtjänst, boendestöd, mobilt team, kontaktperson m.fl. kommer hem, liksom tider för läkarbesök, sjukgymnastik m.m. Kolla vem som tar ansvar för att tider m.m. skrivs in i kalendern. EA 8

Förslag hur checklistan skulle kunna hanteras samt ett kompletterande förslag till planeringsmöten Checklistan skulle kunna sammanlänkas med patientens journal. Det lär finnas möjlighet att lägga till en triangel i färg till journalen när läkare bedömt att ett patientärende är extra komplicerat. Det är lätt att tappa bort vad som är viktigt att tänka på i samband med en patients utskrivning, eftersom det blir nya journalanteckningar hela tiden och olika personal som skriver. På ett sjukhus där man behandlar kroppsliga skador och sjukdomar så är man som personal fokuserad på det perspektivet. På liknande sätt kan man på en psykiatrisk klinik behöva påminna om att beakta även det fysiska hälsotillståndet. Det ska vara möjligt att markera med en bock när en punkt på checklistan är klar. Checklistan skulle kunna användas inom olika typer av kliniker/sjukhus med viss korrigering. Om checklistan skrivs i pappersform, bör den vara i mindre format och i färg, samt att texten designas pedagogiskt. Om checklistan laddas ner som en länk bör den även ha ett pedagogiskt upplägg. En annan aspekt som kommit upp är att planeringsmöten borde ledas av pedagogiskt utbildad personal som är lyhörd och kunnig i gruppmetodik. 9