T e m a : arbet s m i l j ö Personalen vinner Personalen på återvinningscentralerna tycker att jobbet är meningsfullt och varierat, men de löper stor risk att skada sig. Många är dessutom är rädda för inbrott och hotfulla besökare. på god sortering Text: karin lindskog johansson Ett forskarlag från Linköpings universitet har studerat ett stort antal svenska återvinningscentraler och tittat på personalens arbetsmiljö, besökarnas upplevelser, återvinningscentralernas betydelse för den hållbara utvecklingen och den tekniska utrustningen på återvinningscentralerna. Forskarlaget leds av Inga-Lill Engkvist, vid Institutionen för hälsa och samhälle. Övriga forskare är: Jörgen Eklund, Joakim Krook, Mats Björkman, Mats Eklund, Erik Sundin och Hillevi Hemphälä på Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik samt Rickard Svensson på Institutionen för hälsa och samhälle. Fler olyckor än genomsnittet Statistik visar att personal som arbetar på svenska återvinningscentraler drabbas av runt fem gånger så många olyckor som svensk arbetskraft drabbas av i genomsnitt. De rapporterade olyckorna har inträffat under flera olika arbetsmoment, men framförallt i samband med manuell hantering av avfallet. De vanligaste rapporterade arbetsrelaterade sjukdomarna är muskelskador ofta i händer, armar, axlar och ben. Skadorna beror framförallt på tunga lyft. Forskargruppen har genomfört en studie av 16 återvinningscentraler där data om arbetsmiljö, effektivitet och miljöaspekter har samlats in med hjälp av enkäter, intervjuer och en ergonomisk checklista. Uppgifter har samlats in från såväl anställda, arbetsledare som besökare. Också besökare har observerats; vilken typ av avfall de har med sig och i vilken ordning de slänger sitt avfall med mera. Enkäter har även skickats till ytterligare 26 återvinningscentraler representerande samtliga län i landet. Vidare har branchfolk som hanterar avfallet i nästa steg intervjuats. Totalt har data samlats in från nästan 600 personer. Samarbetet med återvinningscentralerna har varit helt fantastiskt. Samtliga arbetsledare vid de undersökta återvinningscentralerna har lagt ner stort arbete på att ta fram uppgifter till oss. I våra enkätundersökningar har vi fått en svarsfrekvens på 98 procent. Det har verkligen varit stort intresse för vårt arbete, berättar Inga-Lill Engkvist. Få ser olyckorna Svaren visade att personalen inte upplevde att de hade ett riskfyllt arbete, även om höga risker kunde identifieras. Jämfört med arbetsmiljön inom industrin används inte så mycket maskinell utrustning på återvinningscentralerna. Personaltätheten är ofta låg, vilket innebär att få personer ser när det händer en olycka, trots att olyckstalen är relativt höga. En del av de tillfrågade arbetsledarna hade liten kunskap om de olyckor som inträffat på den egna återvinningscentralen. Personalen på återvinningscentralerna är verkligen inte gnälliga. De är mycket tåliga. En kille vi talade med hade fått batterisyra i ögat, och tyckte det var tveksamt om det var tillräckligt allvarligt för att klassas som skada, utan angav det som en småskada, berättar Inga-Lill Engkvist. Undersökningarna tyder på att personalen vid återvinningscentralerna anser att de har ett meningsfullt servicejobb med många sociala kontakter med besökarna. Arbetet är motiverande och varierande och de upplever att besökarna är tacksamma för den hjälp de får. 35 procent uppger att de får uppskattning varje dag, lika många att de får uppskattning ett par gånger i veckan. Nackdelen med jobbet är den psykiska pressen relaterad till inbrottsrisk och hot. Vid hälften av återvinningscentralerna förekom allvarliga problem med inbrott på återvinningscentralen. Inbrotten hänger ihop med den ökade mängden av eftertraktat elektroniskt avfall. Viktigt sortera rätt För personalens arbetsmiljö är det väsentligt att besökarna sorterar avfallet rätt. Att plocka upp felsorterat avfall är det tyngsta och minst populära arbetsmomentet, enligt undersökningen. Hur välsorterat avfallet är påverkar inte bara personalens arbetsmiljö utan även effektivitet och ekonomi, både på återvinningscentralen och i återvinningsindustrin. Arbetsmiljön, liksom kostnaderna, påverkas också av hur väl packat avfallet är. Det är av största vikt att informera besökarna om hur de ska sortera och packa sitt avfall, säger Inga-Lill Engkvist. Det behövs tydliga informationsskyltar, en god utformning av anläggningen, serviceinriktad perso [ sid 14 R VF-NY T T 5/06
Forskarnas resultat har använts i utformningen av två nya återvinningscentraler i Linköping. Tekniska Verken i Linköping har bland annat försökt göra skyltningen tydligare. R VF-NY T T 5/06 sid 15 ]
T et me ma a : Arbet : f ö r bsr mä ni ln j iö n g Text Peter Salomonsson, Ljungby Energi AB Foto Noah nal och hjälpmedel så att tunga saker inte lämnas där det är enklast utan där de ska vara. Forskarlaget ser ett antal punkter som bör belysas och åtgärdas för att stärka arbetsmiljön för personalen på återvinningscentralerna: Personalen önskade bättre utrustning till den manuella avfallshanteringen, samt utbildning i hur utrustningen ska hanteras. Träning behövs också i hur man lyfter på rätt sätt. Personalen upplever att de behöver mer utbildning vad gäller hanteringen av farligt avfall. Återvinningscentralerna behöver bli säkrare, för att förhindra inbrott. För att undvika arbetsskador och hot från besökare, bör personalen inte arbeta ensam. För att erbjuda god service även i rusningstid, behövs mer personal vid dessa tillfällen. Vill förstå återvinningskedjan Dessutom önskar de anställda besöka de efterföljande stegen i återvinningsprocessen för att lära mer om deras behov och om hur efterbehandlingen av avfallet går till. Personalen vill lära sig att bättre förstå kriterierna för god källsortering samt hur de bör behandla och packa avfallet på återvinningscentralen. Bättre kunskap om de efterföljande stegen skulle även stärka de anställdas känsla av att göra ett viktigt jobb och av att de arbetar som första länken i en lång kedja. Alla återvinningscentraler som besöktes hade olika utformning, behållare för olika avfallsfraktioner var placerade på olika sätt beroende på den tillgängliga markytans storlek och utseende och beroende på den specifika återvinningscentralens historia. Återvinningscentraler har inte funnits i så många år, och de har vuxit i takt med ökade behov. Idag hanterar de stora mängder avfall och är därför en viktig aktör i avfallsbranschen. De fungerar som en service till kommuninvånarna. Nästa steg i återvinningscentralernas utveckling blir att förändra kärnverksamheten till att samla in användbart råmaterial för industrin. Möjligheterna till att utveckla och standardisera återvinningscentralerna bör därför vara stor. Ett problem är att det är så svårt att förutsäga vilken typ av avfall och vilka mängder som kan förväntas komma in. Forskargruppen i Linköping menar att återvinningscentralerna kan dra lärdom av industrins utveckling, vad gäller organisation, struktur, nätverk, rationalisering av upprepade handlingar, ny teknik med mera. Med större fokus på besökarna och hur man kan hjälpa dem att sortera rätt, kan man förbättra såväl personalens arbetsmiljö, som miljö och effektivitet. Undersökningen har gjorts i samarbete med bland annat Tekniska Verken i Linköping och forskarnas resultat har använts i utformningen av två nya återvinningscentraler i Linköping. Forskningsresultaten kommer presenteras i en special issue av tidskriften Applied Ergonomics. De kommer också ligga till grund Säkrare arbetsmiljö på återvinningscentralerna RVF ordnar en kurs kring säkerhet, våld och hot på återvinningscentraler. Lärare är säkerhetsexperten Ulf Herrström och sprängämnesexperten Björn Abrahamsson. Kursen tar upp tänkbara händelser, hur man förebygger, juridiska aspekter, explosiva och brandfarliga varor, skyddsutrustning, samt hur man kan skapa en säkrare återvinningscentral. Kontakta Jon Nilsson-Djerf på RVF, för att beställa en kurs till din arbetsplats, 040-35 66 14, jon.nilsson-djerf@rvf.se. [ sid 16 R VF-NY T T 5/06
för en idéskrift om hur återvinningscentraler bör utformas. Den beräknas bli klar våren 2007. Idéskriftens tryckkostnader kommer att bekostas av RVF. Nu ska vi gå vidare med en utvärdering av de två nya återvinningscentralerna i Linköping och ser hur de fungerar, berättar Inga-Lill Engkvist. Bo Göran Lindqvist, projektledare för de nya återvinningscentralerna i Linköping; Vad tycker du om studien av återvinningsanläggningarna? Det är ett intressant projekt. Forskarna har gått på djupet i frågeställningar, på ett sätt som vi inte haft tid till. Personalen har varit mycket positiv till undersökningen. De vill gärna medverka till att förbättra både effektivitet och arbetsmiljö på sin egen arbetsplats. Vad hoppas ni få ut av samarbetet med forskarna? Vi strävar hela tiden efter att utveckla våra återvinningscentraler. Vi vill att dessa ska fungera väl och vara en trivsam plats att komma till, där man känner sig trygg. Detta gäller både anställda och besökare. Vi ser samarbetet med forskarna som en viktig del i detta arbete. Har ni hunnit använda forskarnas resultat praktiskt? Vi har tillämpat delar av resultaten av undersökningen i projekteringen och byggandet av vår nya återvinningscentral Malmen, som blivit en anläggning vi är mycket nöjda med. Naturligtvis har vi även använt kunskap och erfarenheter från våra tidigare anläggningar och från annat håll. Vi har försökt göra skyltningen tydligare. Vi har till så stor del som möjligt separerat ytorna för besökande och för arbetsfordon som flyttar och hämtar containrar. På de nya återvinningscentralerna har vi skaffat lämpliga lastmaskiner för att undvika tunga lyft och underlätta rangering och komprimering av containers. Det har blivit bra. Vi får mycket uppskattning från besökarna. En värld av möjligheter Vi vet allt om sopor. Välkommen till oss. www.afconsult.com R VF-NY T T 5/06 sid 17 ]
T e m a : Arbet s m i l j ö Stölder på ÅVC så hanteras de i Danmark Text: Karin Lindskog Johansson När avfallet blir mer stöldbegärligt ökar den psykiska stressen för återvinningscentralens personal. Antingen får de ta konflikten med de kriminella och förhindra olovlig stöld, eller låtsas att de inte ser vad som händer. Danska Branchearbejdsmiljörådet for transport og engros har gett ut en Handbok for genbrugspladser, inspiration til et godt arbejdsmiljø. Handboken bygger på undersökningar från sex återvinningscentraler i Danmark. I handboken lyfts stölder på återvinningscentralerna fram som ett speciellt konfliktområde. En generell erfarenhet är att konflikterna ofta uppstår som följd av okunskap om reglerna, eller att de fastställda reglerna inte accepteras eller förstås av anställda och besökare. Många gånger upplevs reglerna Sveriges bredaste kompetens inom avfallsområdet. som onödigt restriktiva och ologiska i förhållande till återvinningscentralens mål att uppnå bästa möjliga avfallsbehandling och hög servicenivå för medborgarna. De bakomliggande orsakerna, ekonomiska, etiska eller politiska, är inte alltid så lätta att förstå varken för personal eller besökare. Viktigast är därför att ha så få regler som möjligt och samtidigt försäkra sig om att de accepteras och förstås. Helst bör reglerna vara synliga på platsen, så att personalen inte behöver leka polis och berätta vad som gäller. Några andra tips från handboken: Att personalen får utbildning i kommunikation och konfliktlösning. Att personal som känner sig hotad i en konflikt, har arbetsgivarens tillstånd att dra sig ur diskussionen. Att personalen vid konflikt, ber att få namn och adress till besökaren, så att besökaren kan få skriftligt svar på sina frågor direkt från förvaltningen. Ibland behövs anställda med goda språkkunskaper. På flera platser, framförallt i Köpenhamnsområdet förekommer organiserad brottslighet på återvinningscentralerna. De är främst intresserade av elektronikskrot. Detta leder till obehagliga och ibland våldsamma konfrontationer på återvinningscentralerna. Elektronikskrot räknas som farligt avfall och det är därför ett säkerhetsmässigt problem när brottslingarna rotar i containrarna, samt när personalen sedan får städa upp efter stölden. I handboken föreslås därför att de anställda aldrig ska arbeta ensamma på återvinningscentralerna, och alltid vara minst två som tar konflikten med de potentiellt kriminella. Där föreslås också att man placerar de fraktioner som är mest stöldbegärliga centralt på anläggningen, så att de är lätta att övervaka. På flera platser förvaras elektronikskroten i låsta containrar. Till slut, om de kriminella grupperna fortsätter överträda återvinningscentralens regler, bör polisen kontaktas. Inom SWECO VIAK finns nu ett 50-tal konsulter som arbetar med frågor som rör avfall och restprodukter. Hos oss finner du både specialister och generalister. Det vi har gemensamt är att vi är nyfikna och gillar utmaningar. Söker du svar på en fråga eller har svårt att hinna med? Kontakta oss gärna på avfall@sweco. se om du vill veta mer! www.sweco.se/viak Photonica/Johnér SWECO VIAK ingår i SWECO-koncernen, Nordens ledande konsultföretag inom teknik, miljö och arkitektur. Säkerhet RVF anser att alla stölder och all vandalisering på återvinningscentralerna bör polisanmälas. RVF gav 2005 ut en rapport: Säkerhet på återvinningscentraler, hot, våld, stöld, skadegörelse, RVF Utveckling 2005:16. Rapporten identifierar tre riskområden - konflikter, stöld och skadegörelse. För att förhindra att de uppstår, rekommenderas att undvika eller begränsa kontanthantering vid återvinningscentralerna, undvika second hand verksamhet, klippa sladdar på elavfall och se till att elavfallet hämtas ofta. Återvinningscentralerna rekommenderas också höja bemanningen så att personalen får tid att övervaka anläggningen, ge tydlig information till besökarna samt sätta upp stängsel och grindar kring det stöldbegärliga avfallet. [ sid 18 R VF-NY T T 5/06
T e m a : A r b e t s m i l j ö Arbete på komposteringsanläggning leder inte till långvarig ohälsa Vilka hälsorisker finns för arbete i kompostanläggningar? RVFs norska motsvarighet, Avfall Norge, har undersökt frågan. Studien har fokuserat på exponering för biologiska faktorer i arbetsmiljön som förekommer vid hantering av kompost. Text: Karin Lindskog Johansson Resultaten visar att den genomsnittliga exponeringen av bioaerosoler vid kompostering är lägre än vad tidigare studier har visat. Den är också lägre än vad som uppmätts för andra yrkesgrupper som utsätts för samma typ av exponering, till exempel i lantbruket. Aerosoler, det vill säga mikroorganismer (bakterier och sporer), mikrobiella beståndsdelar och fragment av växter eller djur, kan ta sig in i kroppen via inandning, genom munnen, eller via sår i huden. Upptag av aerosoler kan leda till inflammation och försämrad hälsa. Projektet är ett samarbete mellan tio deltagande komposteringsanläggningar, Avfall Norge samt norska statens arbeidsmiljöinstitut. Totalt har 47 komposteringsarbetare och 26 personer med annan typ av arbete, främst administrationspersonal på anläggningarna, deltagit i undersökningen. Studien har fokuserat på biologiska faktorer i arbetsmiljön som är relevanta vid hanteringen av kompost. De anställda har undersökts före och efter arbetspassen. Frisk luft viktigt Det är viktig att komma ihåg att komposteringsarbetarna bär filtermasker och att lokalerna förses med friskluft, vilket sänker exponeringen av aerosoler betydligt. Hur stor effekt skyddsutrustningen har, är svårt att mäta, säger Henrik Lystad, Avfall Norge. Slutsatsen är att arbete vid komposteringsanläggningar inte medför allvarliga hälsorisker, även om det finns en risk för förhöjd exponering. Vissa arbetsmoment, såsom städning, både inomhus och utomhus, medför högre koncentrationer av aerosoler. Studien visar på ett samband mellan trötthet och irriterade övre luftvägar hos personalen, och en exponering av vissa bioaerosol-komponenter. De inflammationer som funnits har dock varit milda, och kan bero på rökning. Komposteringsarbetarna röker mer än kontrollgruppen. Arbete vid slutna komposteringsanläggningar ger högre exponering för aerosoler än öppna anläggningar. Actinomycetes är den typ aerosoler som mätts upp i störst doser. Städning värst Att undersökningen mätte upp högre exponering för aerosoler vid städning var inte oväntat. Det har tidigare undersökningar också visat. Det vi reagerade på var de generellt låga nivåerna av uppmätta aerosoler, speciellt vissa komponenter som endotoxiner, berättar Henrik Lystad. Rapporten rekommenderar att man fortsätter övervaka komposteringsarbetarna arbetsmiljö och att man går igenom städningsrutinerna för att se hur man kan minska exponeringen av aerosoler. Deltagarna i projektet avser att fortsätta att kartlägga de anställdas hälsa, och följa upp studien med nya mätningar av exponeringen, för att lära mer om de långsiktiga effekterna. RVF-NYTT T 5/06 sid 19 ]
När det som inte får hända ändå händer I juli 2002 avled en sopbilschaufför i Falun. Han skulle haka fast en avfallscontainer på krokar bakpå sopbilen, en containertömmande bil. Containern fäste emellertid inte som den skulle, utan svängde i upplyft läge åt vänster och träffade chauffören som stod där. Chauffören fick ett slag som han sedan dog av. Vad gick snett, och hur ska vi undvika att det händer igen? Text: karin lindskog-johansson, rvf Det var verkligen tragiskt och jobbigt. Alla var ledsna och chockade. Många behövde prata om det som hänt och försöka bilda sig en egen uppfattning om vad som gått snett, berättar Gunilla Mååg, chef för renhållning inom Falu Energi & Vatten. Genast tillkallade vi skyddsombud, huvudskyddsombud, Arbetsmiljöverket och polis. Arbetsmiljöverket genom arbetsmiljöinspektionen i Falun skrev rapport och inspektionsmeddelande om olyckan. De meddelade att en detaljerad utredning skulle ske genom Arbetsmiljöverkets haverikommission. De lämnade också en rad punkter till Falu Energi & Vatten som skulle åtgärdas genast. Falu Energi & Vatten gjorde dessutom en egen utredning. Arbetsmiljöinspektionens rapport överlämnades också till polisen, som skulle avgöra om händelsen gav anledning att väcka åtal. Åklagaren ansåg att sådana skäl inte fanns. Haverikommissionens rapport blev klar först 2004. De hade upptäckt att någon, utan ledningens vetskap, hade manipulerat med en skyddsutrustning så att automatkörning alltid var möjlig. När den rapporten överlämnades till åkla garen ansåg denne att detta skulle kunna vara en bidragande orsak till olyckan och väckte åtal mot arbetsledaren och mot Gunilla Mååg. Rättegången ägde rum i mars 2006 och i april kom det friande utslaget. Den manipulerade mekanismen hade ingen betydelse för olyckan. Rätten menade att vissa brister fanns i det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels i kontrollen av att arbetstagaren tillgodogjort sig utbildningen. Tillbudsrapporteringen hade inte heller fungerat. Rätten ansåg att utredningen inte gav stöd för att dessa brister orsakat olyckan utan att olyckan kan ha berott på andra fel såsom handhavandefel. Vidtagit åtgärder Det var mycket påfrestande att ha åtalet hängande över sig i fyra år, berättar Gunilla Mååg. Det här har tagit mycket kraft både från mig och från övriga anställda. Även om rätten inte kunde hitta några avgörande fel i Falu Energi & Vattens rutiner, har Falu Energi & Vatten vidtagit flera åtgärder för att förhindra att det någonsin händer en så allvarlig olycka igen. Tidigare gick chaufförerna bredvid en mer erfaren chaufför i [ sid 20 R VF-NY T T 5/06
T e m a : A r b e t s m i l j ö Numera kontrolleras Falu Energi & Vattens bilar av utomstående kontrollorgan en gång om året, så att inga värden eller mekanismer justerats. Mannen som antecknar är arbetsledare Thord Jansson. Esbjörn Nilsson, från Inspekta, står för kontrollen. Övriga på bilden är skyddsombud och chaufförer. Det var verkligen tragiskt och jobbigt. Alla var ledsna och chockade. Många behövde prata om det som hänt... fjorton dagar när de påbörjade arbetet med ny typ av bil eller andra nya arbetsmoment. Nu har vi byggt ut detta med en checklista över alla moment som måste gås igenom i introduktionen. Arbetsledaren följer sedan upp att den nya chauffören tillgodogjort sig kunskapen, och till sist får den nya chauffören skriva under att han eller hon lärt sig och förstått de nödvändiga kunskaperna, berättar Gunilla Mååg. Vi hade ganska bra rutiner, men vi hade inte skrivit ner dem. Nu dokumenterar vi våra regler och följer upp dem regelbundet. Vi har bland annat ett hjälpmedel i våra datorer där vi antecknar vad som behöver åtgärdas. Alla anställda hjälps åt att fylla i vår att-göra-lista, och sedan kommer vi överens om vem som ska åtgärda bristen. När åtgärden är utförd markeras det på listan. Förutom vanlig regelbunden fordonsservice kontrolleras bilarna en gång om året av utomstående kontrollorgan, så att inga värden eller mekanismer justerats och att bilen fungerar som den ska. Vi pratar också ofta om den mänskliga faktorn. Man får aldrig slarva med några rutiner, hur bråttom man än har, och det är viktigt att anmäla alla fel som görs, så att andra kan lära sig av misstagen. Säkerhetsmedvetandet måste öka. Lägg tid på information Alla nyanställda och all extrapersonal får en introduktion om företagets verksamhet, miljö och arbetsmiljö. Vi lägger ner lika mycket tid på att informera korttidsanställda som fast anställda när det gäller arbetsmiljöfrågor. Vi använder fortfarande samma typ av fordon som vid olyckstillfället, men det pågår diskussioner. Alla är inte eniga om vad som är bäst. Vad ska man då göra för att den tragiska olyckan inte ska upprepas? Jag tycker att det är viktigt att sätta arbetsmiljön högst på dagordningen, säger Gunilla Mååg. Man måste vara övernoga med rutinerna, dokumentera och följa upp. Jag tror också att det är viktigt med en regelbunden extern översyn av bilens aggregat. Framförallt måste man hålla arbetsmiljöarbetet levande. N OT I S E R SABOs miljöpris till Halmstad Fastighets AB och Botkyrkabyggen Halmstads fastighets AB får SABOs, de allmännyttiga bostadsföretagens organisations, årliga miljöpris för sitt arbete med lokalt hållbar utveckling. Arbetslösa invandrare får arbeta med att återvinna byggmaterial från rivna hus. Samtidigt får de lära sig svenska. Andra får arbete som miljövärdar. Checklistor för byggmaterial upprättas och energieffektiviseringar genomförs. Genom allt detta vill Halmstads Fastighets AB ge hyresgästerna miljöriktiga bostäder och stötta kommuninvånarna socialt och kulturellt. AB Botkyrkabyggen får ett hedersomnämnande för sitt lyckade arbete med att skapa en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar avfallshantering. Systemet är dessutom utformat på ett estetiskt tilltalande sätt. Avfallshantering, som normalt är problemfyllt, har här blivit något att visa upp för andra, skriver SABO i ett pressmeddelande. Separat insamling av matavfall ökar En ny undersökning om kommunernas planer på separat insamling av matavfall har genomförts under sommaren. Den visar att det är många kommuner som planerar att införa något slags insamlingssystem. Främsta anledningen till införande av system för matavfall är det nationella miljömålet om att år 2010 ska 35 procent av matavfallet återvinnas. En annan anledning är förbränningsskatten. Idag har 120 kommuner insamling av matavfall. Ytterligare ett 40-tal kommuner planerar att införa något slags system före 2010. Det skulle betyda att cirka 160 kommuner (55 procent) har något slags insamlingssystem 2010, då miljömålet om 35 procent ska vara uppfyllt. Därmed inte sagt att miljömålet kommer att vara uppfyllt till dess. I kommuner där sortering har pågått en längre tid ligger maximal utsortering på knappt 50 procent Ny svensk sopbilstillverkare Joab som tidigare specialiserat sig på påbyggnadsutrustning för lastbilar, har i september lanserat anaconda, ett nytt sopbilsaggregat. Det är ett baklastade sopbilsaggregat avsett för lite tuffare körning, och som passar för montering på 18-tons chassi eller större. Aggregatet är konstruerat för att vara servicevänligt och för att ge låga underhållskostnader. Tillverkningen sker i Mönsterås. RVF-NYTT T 5/06 4/06 sid 21 ]
T e m a : A r b e t s m i l j ö Arbetsmiljö i upphandling RVF kommer i höst att revidera Mall för upphandling av insamlingstjänster för hushållsavfall tillsammans med Sveriges Åkeriföretag och Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsmiljöfrågorna kommer då att uppmärksammas särskilt. Text: Gunnel Klingberg, RVF Riktlinjerna i Vägverkets projekt för att öka trafiksäkerheten i samband med avfallsinsamling, Sop-Ola, kommer föras in i mallen tillsammans med rutiner om backning, vändplan och körning i känsliga områden samt vikter för drag och lyft. I vissa fall kan upphandlaren även säkerställa att kontakt med smittämnen eller liknande undviks. Rutiner eller viss teknisk utrustning kan beslutas av beställaren, men också lämnas till entreprenören att utveckla. Beställaren har stort ansvar att följa upp arbetsmiljöfrågan under kontraktstiden. Många aspekter kan regleras genom upphandlingsförfarandet. Tillräcklig tid för körrundor, både med tanke på hastighetsgränser och med hänsyn till personalens situation, finns redan i logistiken för uppdraget. Arbetsrutiner som kontinuerlig kontroll av körkortsinnehav, tydliga förbud mot att åka på fotsteg, skyldighet att bära arbetskläder och använda skyddsutrustning samt hur kärl, säck och övriga behållare verkligen hanteras är idag för många självklarheter. Det är viktigt att detta uppmärksammas i upphandlingar lika väl som i verksamheter i egen regi. Viktigast av allt är nog ändå att arbetsmiljön uppmärksammas varje dag av alla. En värld av möjligheter Vi vet allt om sopor. Välkommen till oss. www.afconsult.com [ sid 22 R VF-NY T T 5/06