Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S

Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S Examensarbete Stockholm, Sverige 2006

Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion C E C I L I A T E L J A S Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för maskinteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2006 Handledare på CSC var Ester Appelgren Examinator var Nils Edlund TRITA-CSC-E 2006:062 ISRN-KTH/CSC/E--06/062--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Kunskapscertifiering för arbetsroller i grafisk produktion Sammanfattning Behovet av certifiering har ökat. För arbetsroller på byråsidan finns idag inga aktuella kriterier för grafiska kunskapsbehov. Det finns en rad olika vidareutbildningar och kurser med grafiskt innehåll, men inget enhetligt certifikat, yrkesintyg eller heller branschstandard. Det finns därför ett behov av en enhetlig standard för kunskapsbehov för vanliga roller. Det vore bra för personer i grafiskt relaterade byråroller att kunna bevisa sin grafiska kompetens mot uppställda kriterier. Detta leder till examensarbetets kärna och uppgift: utredning av koncept för grafiskt kunskapscertifikat för roller inom grafisk produktion. I arbetet låg fokus på två roller på byråsidan av den grafiska processen. Dessa definierades som beställare, som ansvarar för beställning av tryck och koordinering av projekt, samt originalproducent, som ansvarar för framställning av de original som ska tryckas. Rollerna finns i huvudsak på medie-, design- och reklambyråer samt på interna grafiska avdelningar på större företag. Ett certifikat har många positiva effekter. Det kan tjäna som kompetens- och kvalitetsbevis. Ett certifikat kan vara en god merit för innehavaren, men även ett sätt för denne att känna säkerhet i sin roll. För arbetsgivare kan certifikatet underlätta överblick av innehavarens kunskaper, oavsett utbildning eller tidigare arbetsuppgifter. Innehav av certifikat kan dessutom utgöra en kvalitetsförsäkring för kunder till de certifierade. För utveckling av grafiskt kunskapscertifikat studerades huvudsakligen tre områden: Grafiskt kunskapsbehov för ovan nämnda roller, certifieringsprocesser samt kunskapsbedömning. Kunskapsbehov utreddes genom intervjuer med personer som på olika sätt har kunskap om dessa roller. För att få ett brett underlag och representanter för olika delar av branschen, valdes respondenter från produktions- och interna byråer, en reklambyrå, en reklamavdelning, ett tryckeri och tre skolor med utbildningar för berörda roller. I denna undersökning medverkade 15 respondenter vilka gav sammanlagt 11 svar för vardera arbetsrollen. Examensarbetet mynnade ut i dels två dokument med kunskapskriterier baserade på intervjuundersökningen (ett dokument för vardera rollen), dels ett förslag till en skriftlig modell för kunskapsbedömning.

Knowledge certification for occupations in graphic production Abstract The demand for certifications has increased. Today there are no criteria of graphic knowledge for professions in the agency side of the industry. There are numerous study programmes, courses and diplomas in graphics, but no uniform certificate or trade standard. Therefore a uniform standard is needed. People in agency roles would benefit from the ability to prove that their graphic competence fulfils certain criteria. This leads to the objective of this master thesis: evaluation of a concept for graphic knowledge certification for occupations within graphic production. This thesis focused on two specific roles on the agency side of the process. These were defined as the buyer, who places the print order and coordinates the project, and the original producer, who makes the original which is to be printed. These roles are mainly found in media, design and advertising agencies and also in internal graphics departments. A certificate has many positive effects. It can serve as a proof of competence and quality. It can also be a valuable qualification for its owner, and a way for him or her to gain professional confidence. For the employer, regardless of education or former tasks, a certificate enables easy overview of the employee s knowledge. The certificate can also ensure quality for customers of the certified. To be able to develop a graphic knowledge certificate, three main areas were studied: Requirements of graphic knowledge for the roles defined above, certification processes, and assessment. The knowledge requirements in these areas were investigated by performing interviews with people who in different ways have insight into these roles. In order to obtain views from various parts of the industry, the respondents were chosen from production and internal agencies, an advertising agency, an advertising department, a printing plant, and three educational institutions for concerned professions. Fifteen respondents participated in this study, with eleven answers in total for each role. The master thesis resulted in two documents, one for each role, with criteria based on the interviews. It also presents a written model for assessing this knowledge.

Innehåll 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 UPPDRAGSGIVARE... 2 1.3 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 2 1.4 MÅL... 2 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 3 1.6 DEFINITION AV STUDERADE ARBETSROLLER... 3 2 INTRODUKTION TILL BYRÅVERKSAMHET... 4 2.1 BYRÅBESKRIVNINGAR... 4 2.1.1 Reklambyrå... 4 2.1.2 Intern byrå... 4 2.1.3 Produktionsbyrå... 4 2.1.4 Den grafiska processen... 5 2.2 ARBETSROLLER... 5 2.2.2 Rollbeskrivningar för byråerna... 5 2.2.3 Kommentar till ovanstående... 6 2.3 ÖVRIGA BEGREPP... 6 2.3.1 Repro och prepress... 6 2.4 ORGANISATIONER MED GRAFISK RELEVANS... 7 3 METOD... 8 3.1 GENOMFÖRANDE... 8 3.1.1 Certifiering... 8 3.1.2 Utredning av grafiskt kunskapsbehov... 8 3.1.3 Kunskapsbedömning... 9 3.1.4 Slutsatser från ovanstående... 9 3.2 ALLMÄNT OM VETENSKAPLIGA METODER... 9 3.2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder... 9 3.2.2 Validitet & reliabilitet... 10 3.3 UNDERSÖKNING AV GRAFISKA KUNSKAPSBEHOV... 10 3.3.1 Metodval för undersökningen... 10 3.3.2 Population för intervjuer... 11 3.3.2.1 Urval... 11 3.4 INTERVJUERNAS FORM... 11 3.4.1 Kunskapstabellen... 11 3.4.2 Friare samtal... 13 3.4.3 Slutsatser av informationen från undersökningen... 13 3.5 METODKRITIK FÖR UNDERSÖKNINGEN... 13 3.5.1 Urval och bortfall... 13 3.5.2 Intervjuernas form... 14 3.5.3 Validitet och reliabilitet för undersökningen... 14 4 CERTIFIERING... 15 4.1 STUDIE AV BEFINTLIGA CERTIFIKAT... 15 4.2 EXEMPEL PÅ CERTIFIKAT... 15 4.2.1 Certifikat från Adobe och Microsoft... 15 4.2.2 Certifikat för coldsettryck... 15 4.2.3 ARU ansvarig reklamutgivare... 16 4.3 EVENTUELLT KONKURRERANDE VERKSAMHET... 16 4.3.1 Grafiskt körkort... 16 4.4 ACKREDITERING OCH STANDARDER INOM CERTIFIERING... 17 4.4.1 SWEDAC... 17 4.4.2 Standardiserade krav och föreskrifter... 17 4.4.3 Kunskapskriterier och intressenter... 17

4.4.4 Kravspecifikationer... 18 4.5 PROCESSEN ATT UTVECKLA ETT CERTIFIKAT... 18 4.5.1 Intervju med INCERT Installatörernas Certifieringsorganisation... 18 4.5.2 Intervju med SERENO Certifiering... 19 5 KUNSKAPSBEDÖMNING... 20 5.1 KUNSKAPSBEDÖMNINGENS FORM... 20 5.2 KUNSKAPSBEGREPP... 20 5.2.1 Blooms taxonomi... 20 5.2.2 SOLO-taxonomin... 21 5.3 GENERELLT OM PROV OCH TEST... 21 5.3.1 Indelning av olika typer av test... 21 5.3.2 Begränsningar... 22 5.4 PROVKONSTRUKTION... 22 5.4.1 Huvudområden att beakta... 22 5.4.2 Fastställande av provets innehåll... 23 5.4.3 Olika varianter av frågetyper... 24 5.5 VAL AV FRÅGETYP... 25 5.5.1 Frågeformuleringen... 26 5.5.2 Antal frågor i ett prov... 26 5.5.3 Reliabilitet och validitet för prov... 26 5.6 BEDÖMNING AV PROV... 27 5.6.1 Norm- eller kriterierelaterade bedömningar... 27 5.6.2 Svårighetsgrad och gränssättning... 27 5.6.3 Poängsättning och kravgräns... 27 5.6.4 Rättning och bedömning... 28 5.6.5 Återkoppling... 28 5.7 DATORBASERADE PROV... 29 5.7.1 Microsofts verktyg för certifieringar... 30 5.7.2 Program för hantering av datorbaserade prov... 31 6 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNING AV KUNSKAPSBEHOV... 32 6.1 ALLMÄNNA RESULTAT... 32 6.1.1 Konsekvenser av faktorns försvinnande... 32 6.1.2 Om titlar och arbetsområden... 33 6.2 ALLMÄNNA RESULTAT FÖR BESTÄLLARE... 33 6.2.1 Arbetsrollen... 34 6.3 ALLMÄNNA RESULTAT FÖR ORIGINALPRODUCENTER... 34 6.4 BEDÖMNINGAR AV KUNSKAPSBEHOV... 35 6.4.1 Summerade bedömningar av kunskapsbehov för beställare... 35 6.4.2 Bedömningar av kunskapsbehov för originalproducenter... 38 6.4.3 Jämförelser av bedömningar av kunskapsbehov för de olika rollerna... 41 6.5 ÅSIKTER OM ETT GRAFISKT KUNSKAPSCERTIFIKAT... 42 6.5.1 Ett sätt att uppvisa kompetens... 42 6.5.2 Skepsis mot generalisering... 44 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 45 7.1 SAMMANFATTNING AV KUNSKAPSKRITERIER MED HJÄLP AV INNEHÅLLSTABELLER... 45 7.1.1 Innehållstabell för beställaren... 46 7.1.2 Innehållstabell för originalproducenten... 47 7.1.3 Sammanställning av kunskapskriterier... 48 7.1.4 Kunskapsområden i rubriker... 49 7.2 SLUTSATS I FORM AV EN MODELL FÖR KUNSKAPSPROV... 49 7.2.1 Provform... 49 7.2.2 Frågor till ett examinerande kunskapsprov... 49 7.2.3 Frågetyper för kunskapsprovet... 50 7.2.4 Antal frågor och poäng i kunskapsprovet... 51 7.2.5 Bedömning och kravnivå... 53 7.3 REKOMMENDATIONER FÖR CERTIFIKATET... 54

7.3.1 Målgrupp... 54 7.3.2 Administration och praktiska frågor för examinationen... 55 7.3.3 Övriga frågor för certifikatet... 56 7.3.4 Ackrediterad certifiering eller inte?... 57 7.3.5 Övriga frågor för konceptet... 58 7.4 UTVÄRDERING... 59 7.4.1 Styrkor... 59 7.4.2 Svagheter... 60 7.4.3 Svårigheter... 60 7.4.4 Frågor kvar att utreda... 60 7.5 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 61 8 REFERENSER... 62 BILAGOR... 65

1 Inledning 1 Inledning I detta inledande kapitel förklaras bakgrunden till uppgiften samt dess syfte, mål och problemställning. Även avgränsningar för arbetet kommer att presenteras liksom uppdragsgivare. 1.1 Bakgrund Ett certifikat utgör ett intyg på någon typ av kvalificering och fungerar ibland även som licens. Det finns inom olika ämnesområden en rad olika typer av certifikat. På området grafisk byråproduktion finns dock inget certifikat eller branschdokument med enade kunskapskriterier för de olika rollerna. Därför kan de grafiska kunskaperna variera väldigt mycket mellan olika individer och arbetsplatser. Kraven på kompetens ökar snabbt i arbetslivet. Därmed ökar också behovet av att kunna värdera och bekräfta människors kompetens. Certifiering är också ett sätt att höja kvalitén inom vissa områden. (SWEDAC, 2006) Det finns en rad olika utbildningar för personer som ska arbeta i dessa roller. Det finns också en hel del vidareutbildningar i form av kurser för yrkesverksamma. Men det finns inget enhetligt och nationellt certifikat, yrkesintyg eller liknande. I dagsläget finns troligtvis lika många diplom som utbildningar. Dessutom finns många olika vägar till arbeten på byråerna. Vissa som arbetar med webb-publicering och originalframställning är från början självlärda, och har sedan byggt på sina kunskaper med kvällskurser eller liknande under tiden eller parallellt med sitt arbete. Andra har istället inhämtat sina kunskaper under längre utbildningar. Projektledare i den grafiska branschen utbildas till exempel vid en mängd olika skolor. Mellan dessa olika utbildningar finns naturligtvis både skillnader och likheter. De är dock svåra att överblicka, och därmed är det även svårt att veta vilka kunskaper en nyutbildad projektledare har. Därför finns ett behov av en sammanställning av aktuella rollbeskrivningar, för de olika arbetena samt ett behov bland medarbetarna att kunna bevisa sin kompetens. För den yrkesverksamma kan ett kunskapscertifikat ge möjlighet att på ett konkret sätt presentera sina kunskaper för arbetsgivaren. Detta kan vara användbart exempelvis vid löneförhandlingar eller planering av individuell vidareutbildning. För arbetssökande skulle ett certifikat på samma sätt vara användbart vid anställningsintervjuer. Ett certifikat skulle med andra ord kunna vara en god merit för medarbetaren men även ett sätt för denne att känna en säkerhet i sin roll. För arbetsgivaren är det ett enkelt sätt att få överblick av den anställdes/arbetssökandes faktiska kunskaper. Eftersom det finns många olika vägar och utbildningar till arbeten inom grafisk produktion bör ett sådant behov finnas. Arbetsgivarna kan omöjligt ha kunskap om alla de olika utbildningarna. Brister i den grafiska kompetensen bäddar för svårigheter i samarbetet med tryckerierna och därmed äventyras även de slutgiltiga resultaten, det vill säga den färdiga trycksaken. Bortsett från kvalitetsaspekten är trycksaksproduktion dessutom en ekonomiskt kostnadskrävande process, vilket ytterligare stärker behovet av säkerställande av berörda personers grafiska kunskaper. Ett större kunnande leder ofta till såväl högre kvalitet som ökad effektivitet. Ett bra redskap för kunskapsutvärdering kan därför även vara till grund för ekonomiska förtjänster. Grafisk kunskapscertifierig skulle kunna tjäna som ett värderande instrument, för detektering av kunskapsluckor. 1

1 Inledning Certifikatet som värderande instrument är även användbart för kompetensinventering inför vidareutbildningar. Om en avdelnings personal till exempel kan allt som finns att veta om tryckanpassningar finns ingen anledning att gå kurser som behandlar just det området. Då vill personalen kanske hellre lära sig mer om papper och olika möjligheter via pappersval. Det är viktigt att lyfta fram den tryckrelaterade delen av arbetet eftersom trycket är den sista posten i processen att ta fram en trycksak och så definitivt påverkar resultatets utfall. Ett dåligt tryckresultat kan fördärva en hel produktion. Att inte säkerställa att tryckanpassningar och liknande görs korrekt är därför att riskera att hela projektet misslyckas nära mål. 1.2 Uppdragsgivare På uppdrag av konsultföretaget Kapero AB i Stockholm, skall detta examensarbete utreda utvecklandet av kunskapscertifikat för yrkesverksamma inom grafisk produktion. Kapero är ett företag som kombinerar expertkompetens från reklambranschen och den grafiska industrin. Kapero hjälper företag att spara pengar inom produktion och marknadskommunikation. 1.3 Syfte och problemformulering Projektet syftade till att identifiera centrala kunskapskrav för olika yrkesroller inom grafisk produktion. Det övergripande målet var att utveckla ett koncept för kunskapscertifiering för dessa roller. De två huvudfrågorna lyder med andra ord: Hur ska centrala kunskapskrav för olika yrkesroller inom grafisk produktion kunna identifieras? Hur kan ett koncept för kunskapscertifiering utvecklas? För att nå svar på dessa huvudfrågeställningar måste vissa underfrågor utredas. Följande frågor är centrala för arbetet: Vad krävs i form av underlag för genomförande av certifiering? Hur ska rollerna för certifieringen definieras? Hur kan kunskap inringas? Vilka brister och svårigheter finns i konceptet? 1.4 Mål Det övergripande målet för detta examensarbete var att utveckla ett koncept för certifiering inom grafisk produktion. Målet innefattade även utformande av en modell för kunskaps-bedömning, för att söka möjliggöra kartläggning av kunskaper. Den massiva delen i arbetet var att försöka definiera kunskapskraven. Dessa måste grundas på de faktiska arbetsuppgifterna, men även på arbetsgivarnas förväntningar på personalens kvalifikationer. Projektets mål var att identifiera relevanta kunskapskrav för två grupper inom grafisk produktion. Dessa två grupper fick benämningarna beställare och originalproducenter. En mer detaljerad beskrivning av dessa roller och resonemanget kring de gjorda definitionerna finns i stycke 1.6 Definition av studerade arbetsroller. Projektet omfattades av ett antal delprojekt och avsåg uppnå följande mål: Identifiera centrala kunskapskrav för respektive yrkesroll Presentera ett förslag på hur ett examinerande kunskapsprov bör utformas Ge förslag på presentationsform för provresultat (d.v.s. examinationens utfall) Sammanfatta slutanvändarnas åsikter om ett grafiskt kunskapscertifikat Identifiera brister och svårigheter i konceptet 2

1 Inledning 1.5 Avgränsningar Kort efter att det inledande arbetet påbörjats blev det klart att området är stort. Därför krävdes tydliga avgränsningar för arbetet, som måste koncentreras till vissa moment för att inte bli alltför omfattande. För att utveckla ett koncept för certifiering var 20 veckor inte lång tid, och projektet måste därför fokusera på de mest prioriterade aspekterna. Dessutom var det viktigt att de roller som studerades för certifieringen var klart och tydligt definierade. Det var också centralt att begränsa kriterierna till att endast omfatta de grafiska aspekterna av yrkesrollen. Utan en sådan gränsdragning kunde utredningen ha blivit enormt omfattande vilket skulle ha haft negativ påverkan på undersökningens kvalitet. Examensarbetet skrivs som ett slutprojekt på inriktningen publiceringsteknik (tidigare grafisk teknik), varför det föll sig naturligt att fokusera på det grafiska området. Från början var det tänkt att projektet skulle omfatta ett prototyptest med frågor för de båda rollerna. Denna prototyp var även tänkt att testas på en grafisk avdelning där de definierade rollerna finns representerade för identifiering av eventuella brister. Därutöver var tanken att testpersonerna skulle få utvärdera och kommentera testet i en enkät. Detta kändes som ett naturligt steg i utvecklingen, men ett par veckor in i arbetet insågs att det inte varit hållbart. Bara denna del skulle ha krävt minst 5 veckors arbete för att kunna hålla hög kvalitet, och detta skulle ha skett på bekostnad av projektets övriga delar. För att få en rimlig tidsdisposition beslutades istället att arbetet skulle avslutas med ett förslag till ett kunskapstest, i form av en kortare version. Ett sådant förslag kunde presentera och motivera ett visst upplägg, med exempel på frågor, med motiveringar till den/de valda frågeformerna. Detta förslag blev därmed den avslutande punkten i projektet. 1.6 Definition av studerade arbetsroller Den ursprungliga idén var att studera yrkesrollerna för produktionsledare, repro samt originalare. Efter diskussioner kring denna uppdelning konstaterades att den av flera anledningar inte var tillfredställande. Det skulle det bli svårt att hinna studera tre olika arbetsroller. Därför beslutades att reprorollen skulle utelämnas. Det kvarvarande problemet var att arbetsuppgifterna varierar inom en och samma titel beroende på arbetsplats. På mindre avdelningar kan man tänka sig att varje person, oavsett yrkesroll arbetar bredare och över sina formella gränser. På avdelningar med större personalgrupp däremot finns förmodligen större behov av struktur och därmed borde även arbetsuppgifterna vara mer specialiserade. Dessutom finns många som arbetar med originalframställning, men också formgivning. Ofta har dessa personer då titeln grafisk formgivare eller liknande. Dessa svårigheter i rolldefinition kringgicks genom att istället studera två mer övergripande och titeloberoende roller; den beställande och producerande. Beställaren är den person som ansvarar för projektet att ta fram en trycksak, och även kommunicerar med tryckerierna. Ofta är den personen produktionsledare eller projektledare. Men beställarna kan naturligtvis även ha andra titlar. Originalproducenten är den som framställer originalet, som senare ska tryckas. De personer som i denna rapport kallas originalproducenter har i verkligheten ofta titlar som originalare eller grafisk formgivare, men även här finns andra alternativ. Beställaren skulle kunna tolkas som densamma som kunden i sammanhanget, det vill säga den som beställer en tjänst från en reklambyrå, produktionsavdelning eller motsvarande. Men eftersom detta arbete ser till de grafiska rollerna, blir slutsatsen att slutkunden inte kan ses som beställare av trycktjänsten utan som beställare av hela paketet. Det intressanta i denna undersökning är inte vilka titlar som finns och används, utan de faktiska arbetsuppgifterna för de två ovan beskrivna rollerna. Fortsättningsvis i rapporten kommer benämningarna beställare och producent, att användas för de ovan definierade rollerna. 3

2 Introduktion till byråverksamhet 2 Introduktion till byråverksamhet I den här introduktionen förklaras i rapporten förekommande begrepp. Detta för att ge läsaren en bakgrund till byråverksamhet och arbetsroller involverade i den delen av grafisk produktion. Olika byråtyper nämnda i rapporten, liksom de vanligaste arbetsrollerna på byråerna beskrivs. Definitioner som saknar referens är baserade på observationer och intervjuer med anställda på de olika byråerna som besöktes i undersökningen. 2.1 Byråbeskrivningar 2.1.1 Reklambyrå Reklambyråer kan arbeta med olika typer av produktioner. Några områden är film, webb och events samt trycksaksproduktion. Ofta kan reklambyråerna ta hand om hela kampanjer, där flera av de nämnda publiceringsformerna används parallellt. På reklambyråerna sker både strategiskt och operativt arbete. Strategiskt arbete omfattar olika former av analyser såsom analys av profil/image, varumärkesstrategier, identifikation av kärnvärden och definition av målgrupp. Operativt arbete syftar på mer konkret arbete som olika former av produktion såsom formgivning, originalisering eller inspelning av reklamfilmer. 2.1.2 Intern byrå En stor del av de större företagen i Sverige, har en egen avdelning som sköter företagets trycksaksproduktion. Enligt Kaperos rapport Kundfokus (2004) rör det sig om så många som 60 procent av de större företagen. Inhousebyråer är som namnet antyder byråer som sitter i huset, det vill säga företagens egna grafiska avdelningar. De ska se till att företagets grafiska profil hålls konstant i färg och form, men även att ett visst språk används. Syftet är att kunder alltid ska känna igen sig i olika material från företaget, oavsett om det rör sig om en affisch, ett brev eller en informationsfolder. Det ska finnas en röd tråd i allt material och alla budskap, så att företaget känns enhetligt. Den grafiska profilen finns ofta beskriven i en tjock pärm, med instruktioner om typsnitt, kulörer, marginaler och liknande. Denna profil är ofta framtagen av en extern reklambyrå. Det finns naturligtvis variationer mellan de olika interna avdelningarna, Även benämningarna varierar, till exempel inhousebyrå, reklamavdelning, grafisk avdelning och grafisk ateljé. 2.1.3 Produktionsbyrå På de grafiska produktionsbyråerna är arbetet som namnet antyder, i huvudsak produktions-relaterat. De kan arbeta med olika medieformer som film, webb eller trycksaksproduktion. Ofta har en reklambyrå satt upp riktlinjer som strategi och manual när produktionsbyråerna tar över då materialet ska realiseras. Det kan röra sig om originalisering, prepress och liknande arbete. 4

2 Introduktion till byråverksamhet 2.1.4 Den grafiska processen Den grafiska processen kan avgränsas på olika sätt, beroende på hur man ser på den. I illustrationen nedan (fig.1) har arbetsflödet illustrerats med olika faser för att visa i stora drag hur den kan se ut. Fig.1. Illustration av arbetsflödet vid grafisk produktion. De roller som studerades i det här arbetet finns huvudsakligen i den andra fasen i illustrationen: Kreativ produktion. 2.2 Arbetsroller 2.2.2 Rollbeskrivningar för byråerna Sveriges Reklamförbund är en branschorganisation för fristående företag inom marknadskommunikation. Reklamförbundet har på sin hemsida beskrivningar av olika arbetsroller på reklambyråerna (Reklamförbundet, 2006). Dessa beskrivningar är relativt allmänna och går till stor del att applicera även på andra byråtyper. De ger även en bild av hur arbetet ser ut på byråerna. Men det ger också läsaren insyn i arbetsfördelningen. Nedan beskrivs åtta vanliga byråroller utifrån Reklamförbundets förklaringar: Projektledare Projektledaren är kundens kontaktperson och ekonomiskt ansvarig för projektet. En duktig projektledare är även en god strateg och den som lägger upp hur kunden ska angripa marknaden. Planner/mediaplanerare Reklamförbundet beskriver den här rollen som Folkets röst på reklambyrån. Plannern är en analytisk person som via kontinuerliga undersökningar ska tillföra kunskap i projektet om hur målgruppen tänker och vad de gillar. Hallberg skriver även att den här personen bl.a. väljer ut annonsorgan, affischplatser, typ av trycksaker (2001, s. 193). Produktionsledare Leder själva processen och ser till att budgetar och tidsramar hålls. Produktionsledaren är en ordningsperson och administratör och bör enligt Reklamförbundet vara bra på att läsa korrektur. Creative Director En Creative Director är chef över byråns kreatörer. Oftast är det en seniorkreatör, copywriter eller AD. Kreativt ansvarig för allt vad byrån producerar. Art Director En Art Director beskrivs som en kreatör med huvudansvar för bild och layout. En idémänniska med bildsinne och god förmåga att förenkla komplicerade problem. 5

2 Introduktion till byråverksamhet Copywriter Kreatör med huvudansvar för all text. Enligt Reklamförbundet är det en idémänniska och god skribent. Tänker ofta också i mer strategiska banor. Formgivare I vissa projekt arbetar man med en person dedikerad formspråket. Det kan handla om när man skapar logotyper, ger ett företag en ny grafisk profil eller formger en bok. Originalare Originalare jobbar med AD:n och ser till att dennes ideér blir verklighet. Denne är ansvarig för att skapa tryckoriginalet som skickas till tryckerierna eller tidningarnas annonsavdelningar skriver Reklamförbundet. Enligt Grafisk ordbok (2001, s. 193) är originalaren Originaltecknare eller originalkreatör direkt underställd byråns AD Faktor Faktorsrollen fanns inte med på Reklamförbundets ovan beskrivna lista över vanliga byråroller. Men faktorns roll kommer att diskuteras i samband med att resultaten från undersökningen presenteras. Därför behöver även denna roll beskrivas, tillsammans med de övriga byrårollerna. 2.2.3 Kommentar till ovanstående Faktorer finns på både tryckerier och byråer och faktorn definieras i Grafisk Ordbok, under Reklambyråns medarbetare (Hallberg, 2001, s. 193), där exempel ges på vanliga byråbefattningar. Faktorn beskrivs där som Ledare för den grafiska produktionen och inköpare av trycksaker en befattning som håller på att försvinna.. Man skulle kunna kalla byråfaktorn företagets expert på tryck och grafisk produktion. Tanken är att faktorn ska hjälpa kunder/medarbetare redan tidigt i processen. De senaste åren har faktorerna dock blivit färre. Ekonomiska aspekter gör att byråer inte längre har råd med specialistfunktioner. Enligt rapporten Kundfokus (Kapero, 2004) var det endast 5 procent av de intervjuade reklam- och designbyråerna som fortfarande hade en faktor. Även inom förlagsverksamhet var andelen faktorer låg. En roll enligt ovanstående som vanligtvis inte finns på de interna avdelningarna är planners, men även Art- och Creative Directors är mindre vanliga där. Som redan tidigare nämnts används olika titlar på olika byråer. På vissa av de för undersökningen besökta avdelningarna hade de grafiska formgivarna även hand om originalarbetet. Men av ovanstående är det i princip originalare, formgivare och produktions-ledare som tillhör de roller som undersökningen ska studera. 2.3 Övriga begrepp 2.3.1 Repro och prepress Repro och prepress är arbetsmoment som syftar till att få trycksaken att bli som den är tänkt. Prepress är hela den fas där ett tryckbart original tas fram. Repro omfattar de arbetsmoment som bilder och illustrationer måste genomgå för att kunna tryckas. Det kan vara inläsning av bilder, färgseparationer, val av lämpliga raster, färgkorrigeringar och liknande. 6

2 Introduktion till byråverksamhet Reproföretagen erbjuder tjänster som bildskanning, utskrifter, filmhantering, kemiskt och digitalt provryck, bildretusch, färgjustering och bildbankslösningar. Idag kan en stor del av repron hanteras vid datorn i standardprogrammet Photoshop, vilket har lett till att en stor del av reproarbetet numera kan skötas internt på byråerna. Reproföretagen har därför blivit färre i takt med att den tekniska utvecklingen gått framåt. 2.4 Organisationer med grafisk relevans 2.4.1 Fackförbund Grafiska Fackförbundet Mediafacket (GF) är en facklig organisation för grafiker. Förbundet som tillhör LO, har cirka 30 000 medlemmar och finns representerade från Skåne till Norrbotten. Dess medlemmar finns bland annat på tryckerier, tidningar, reklam-, webb- och medieföretag. (Grafiska Fackförbundet Mediafacket, 2006) 2.4.2 Arbetsgivarorganisationer Grafiska Företagens Förbund (GFF) är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom den grafiska branschen, förpackningsindustrin och andra närliggande områden. GFF som ingår i Svenskt Näringsliv har ca 800 medlemsföretag. (Grafiska Företagens Förbund, 2006) Tidningsutgivarna (TU) är en bransch- och arbetsgivarorganisation i mediebranschen. Antalet medlemsföretag för TU är cirka 240 (Tidningsutgivarna, 2003). 2.4.3 Grafiska Utbildningsfonden Grafiska Utbildningsfonden (GU) är en stiftelse, som grundades i ett samarbete mellan Grafiska Fackförbundet Mediafacket, Grafiska Företagens Förbund och Tidningsutgivarna. GU är avsett att fungera som ett resurscentrum med information och rådgivning för frågor om utbildning och fortbildning inom det grafiska området. GU ska även driva utbildningsfrågor som är viktiga för en positiv utveckling av den grafiska branschen. (Grafiska Utbildningsfonden, 2006) Grafiska Utbildningsfonden ska fylla funktionen som central samordnare av information kring utbildnings- och kompetensutvecklingsfrågor för den grafiska branschen. (Grafiska Utbildningsfonden, 2006) 7

3 Metod 3 Metod I detta kapitel beskrivs hur uppgiften löstes, eller med andra ord hur problemet angreps. Undersökningen som var den största delen av arbetet, initierades med ett metodval som förklaras och motiveras. Därefter beskrivs genomförandet av undersökningen som gjordes för att utreda det grafiska kunskapsbehovet för de båda rollerna beställare och producent. Först beskrivs populationen och urvalet, och sedan genomförandet av intervjuerna avseende upplägg och berörda ämnen. Slutligen följer avsnitt om metodkritik och validitet och reliabilitet för undersökningen. 3.1 Genomförande Angripandet av problemet skulle kunna beskrivas genom att redogöra för de olika arbetsmomenten: Förstudie, litteraturstudie samt undersökning. Men metoden för arbetet kan också beskrivas utifrån berörda ämnesområden. Arbetet kan indelas i tre centrala områden: Certifiering Utredning av grafiskt kunskapsbehov för rollerna Kunskapsbedömning Dessa tre punkter beskrivs var för sig enligt nedanstående. 3.1.1 Certifiering Arbetet inleddes med en förstudie som koncentrerades till en undersökning av befintliga certifikat och litteratursökning om certifiering. Det visade sig vara svårt att hitta litteratur om certifiering, varför huvuddelen av förstudien ägnades åt sökning efter olika certifieringsorgan, myndigheter som arbetar med certifiering och föreskrifter för certifiering. Efter att en grundläggande utredning av området gjorts, påbörjades intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med certifiering. Detta för att få information om certifiering som fenomen och hur processen att ta fram certifikat ser ut. Några viktiga frågor för området certifiering var: Vad innebär certifiering? Vilka certifikat finns? Finns restriktioner eller föreskrifter för certifiering? 3.1.2 Utredning av grafiskt kunskapsbehov Utredningen av de grafiska kunskapsbehoven för de båda rollerna gjordes genom intervjuer. Därför ägnades en stor del av litteraturstudierna åt intervjumetodik, för att på så vis säkra korrekt genomförande av undersökningen, enligt vetenskapliga riktlinjer. Efter litteraturstudien påbörjades arbetet med definition av grafiska kunskapskrav för de betraktade rollerna. Dessa grafiska kunskapskrav fastställdes genom intervjuer med olika aktörer i branschen. Denna undersökning beskrivs mer ingående i stycke 3.3 Undersökning av grafiska kunskapsbehov. 8

3 Metod 3.1.3 Kunskapsbedömning Även kunskapsbedömning måste beaktas. När de grafiska kunskapsbehoven fastställts, hur kan de bekräftas? Hur kan kunskap inringas och vilka möjligheter finns för det? Vilka för- och nackdelar finns med dessa olika möjligheter? För att finna svar på dessa frågor användes skriftlig information från böcker och rapporter. Till stor del behandlar litteraturen skriftliga prov, och olika kunskapsbegrepp finns som hjälpmedel. Kunskapsbedömning har i huvudsak behandlats i pedagogiska sammanhang, och litteraturen är ofta riktad till personal inom skolväsendet. 3.1.4 Slutsatser från ovanstående Efter de ovanstående momentens genomförande (det vill säga förstudien, litteraturstudien samt undersökningen) sammanfördes den insamlade informationen så att den tillsammans kunde ge en lösning på problemet. Figur 2 nedan visar hur det var tänkt att de olika faserna i projektet tillsammans avsåg leda till slutsatser. Fig.2. Tillvägagångssätt för examensarbetet. Hur de olika ämnesområdena sak tillsammans ska ge underlag för slutsatser och svar till problemet. 3.2 Allmänt om vetenskapliga metoder 3.2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder Inom vetenskaplig metodik finns två huvudinriktningar: Kvalitativa och kvantitativa metoder. Bell (2000, s.13) beskriver kort och koncist metoderna och skillnaderna mellan dem: Kvantitativt inriktade forskare samlar in fakta och studerar relationer mellan olika uppsättningar av fakta. De mäter och använder vetenskapliga tekniker som kan ge kvantifierbara och om möjligt även generaliserbara slutsatser. Forskare som anammar ett kvalitativt perspektiv är mer intresserade av att ta reda på hur människor upplever sin värld. Deras mål är snarare insikt än statistisk analys. Den kvalitativa metoden är med andra ord främst inriktad på hur människor upplever sin värld. Vid kvantitativ forskning försöker man med statistisk analys nå kvantifierbara slutsatser, med förhoppning om att de även är generaliserbara. Vidare ger Bell (2000, s.23) stöd för användning av dessa båda metoder i kombination, vilket detta projekt avser göra: 9

3 Metod Att klassificera en metodisk inriktning eller synsätt som till exempel etnografisk, kvalitativ eller experimentell innebär inte att forskaren (när han eller hon väl bestämt sig för en viss metod) inte får avvika från de tillvägagångssätt som normalt förknippas med den inriktningen. 3.2.2 Validitet & reliabilitet Validitet och reliabilitet är kvalitetsbegrepp som används i olika sammanhang för att värdera mätmetoder. Validiteten är ett begrepp för att beskriva giltighet (Holme, 2001). I detta sammanhang menas hur väl rapporten eller undersökningen visar på det fenomen den avser åskådliggöra. I intervjusammanhang bör till exempel intervjufrågorna och dessas formulering granskas, så att frågorna kan användas som redskap för att utreda det man önskar få besvarat. Holme (2001) menar att problemet att få giltig (valid) information i princip är mindre vid kvalitativa undersökningar än kvantitativa. Kvantitativa undersökningar däremot ger högre reliabilitet. Reliabilitet är en term som beskriver pålitlighet. Det är ett mått på hur väl ett arbetssätt ger samma resultat vid olika tillfällen, där förutsättningarna i övrigt är lika. Holme menar att det inte är lika centralt i kvalitativa undersökningar som i kvantitativa. Det kommer av att kvalitativa undersökningar syftar till att ge förståelse, varför den statistiska representativiteten inte hamnar i fokus. (Holme, 2001) Holme får medhåll av Trost (2005) som anser att man i kvalitativa intervjuer snarare eftersträvar förändringar. Med ett symbolisk-interaktionistiskt synsätt, menar Trost att man utgår från att man hela tiden deltar i processer som ska öka förståelsen (Trost, 2005, s.111). Reliabilitetsbegreppet menar Trost bygger på att man gör kvantitativa studier, där situationen i alla situationer ska vara standardiserade. För kvalitativa intervjuer menar Trost att det kan bli en smula egendomligt att tala om reliabilitet och standardisering. 3.3 Undersökning av grafiska kunskapsbehov 3.3.1 Metodval för undersökningen En förståelse för hur det ser ut på avdelningarna i verkligheten, var en avgörande grund för projektet. Möjligtvis skulle definitioner av yrkesroller i grafisk produktion kunnat hittas i litteratur inom arbetsvetenskapliga områden. Men problemet var att även om litteratur skulle ha hittats hade innehållet troligtvis ändå varit inaktuellt. Detta i och med att branschens snabba tekniska utveckling, tycks ha lett till en ständig förändring av arbetssituationen. För erhållande av aktuell information om kunskapskrav krävdes samtal och intervjuer med branschfolk, som kan ge en bild av i dagsläget gällande arbetssituationer ute på de relevanta arbetsplatserna. Eftersom kännedom och insikt om kunskapskrav för de nämnda rollerna beställare och originalproducent saknades i projektets början, var enkätanvändning uteslutet. Enkäter kräver en högre grad av struktur och ger mindre nyanserade svar. Djupare förklaringar ges inte möjlighet till. Istället måste kunskapskraven utredas med mer personliga intervjuer. Djupintervjuer ansågs för ostrukturerade för att kunna ge en god grund för sammanfattningar, jämförelser och slutsatser. Valet föll av ovan nämnda anledningar på halvstrukturerade intervjuer, med en strukturerad grund men samtidigt utrymme för viss diskussion. Metoden kan kategoriseras som kvalitativ, med kvantitativa inslag. 10

3 Metod 3.3.2 Population för intervjuer De två rollerna som studerades finns inom olika typer av byråer och avdelningar där grafisk produktion sker. Reklambyråer, inhousebyråer, produktionsbyråer och grafiska avdelningar har medarbetare som motsvarar de definierade rollerna. Undersökningen syftade till att undersöka inställningen hos en bredare grupp. För att få en bred och nyanserad bild av relevanta kunskapskrav för rollerna, borde respondenterna representera intressenter från flera områden. Därför fanns tänkbara respondenter i olika delar av den grafiska processen. I populationen ingick allt från byråpersonal och faktorer till relaterade utbildningars ansvariga och relevant personal på tryckerier. 3.3.2.1 Urval Det var svårt att bedöma vilka tryckerier, byråer och skolor som skulle kunna intervjuas för att få relevant underlag. Eftersom det var avgörande att respondenterna verkligen har god kännedom om kunskapsbehoven för rollerna, gjordes ett så kallat strategiskt urval. Det är en vanlig metod vid kvalitativa intervjuer som kan användas för att försäkra en variation i urvalet. Strategiskt urval innebär att intervjuaren bedömer vilka respondenter som ska ingå i urvalet, med hjälp av vissa variabler eller karakteristika som anses viktiga. (Trost, 2005) I detta fall föll det sig naturligt att rådfråga handledaren hos uppdragsgivaren för att diskutera från vilka områden respondenter skulle vara intressanta att välja. Lämpliga respondenter och företag diskuterades därför med handledaren och även andra medarbetare på Kapero. De har inblick i och kunskap om branschens företag och verksamhetsområden. Viss hjälp erhölls därmed för att lyckas med ett bra urval, det vill säga erfarna och kunniga respondenter från olika delar av branschen. Bland de utvalda respondenterna fanns personer med ansvar för utbildningsinnehåll på grafiska utbildningar och avdelningsansvariga på inhouse- och produktionsavdelningar. Även den ateljéansvariga på en av Stockholms största reklambyråer, en prepress-ansvarig på ett tryckeri och en faktor (beskrevs i kapitel 2) på en stor produktionsbyrå intervjuades. 3.4 Intervjuernas form De intervjuade originalproducenterna och beställarna fick göra bedömningar av sitt eget kunskapsbehov. Men då personer utanför de studerade arbetsrollerna intervjuades fick respondenterna själva bedöma för vilken av rollerna de ansåg sig kunna bedöma det grafiska kunskapsbehovet. I vissa fall hade dessa respondenter mångårig erfarenhet från olika delar av branschen och kunde bedöma båda rollerna. Intervjuerna för fastställandet av kunskapsnivåer inom olika arbetsområden bestod av två olika delar. Dels en strukturerad del med en kunskapstabell som beskrivs nedan, med fasta svarsalternativ, men visst mån av utrymme i form av kommentarer till de fasta svaren. Dels en ostrukturerad del, bestående av ett friare samtal kring denna certifiering och relaterade områden. Kvalitativa intervjuer var att föredra eftersom undersökningen i första hand strävade efter att fånga attityder och inte avsåg att mäta. För att underlätta sammanställning och generalisering av intervjumaterialet, beslutades dock att intervjuerna skulle få kvantitativa drag. 3.4.1 Kunskapstabellen Kunskapstabellen bestod av en lista med 28 olika arbetsområden med grafisk relevans på olika sätt. Det finns ju till exempel juridiska och tekniska frågor, som är viktiga att förstå eller tillämpa i det grafiska arbetet. Arbetsområden valdes genom genomgång av relevant litteratur, samt diskussion med handledare. 11

3 Metod För dessa områden fick respondenterna för respektive roll bedöma vilken form av kunskap som behövs. Dessutom ombads respondenterna kommentera sina bedömningar med förtydliganden eller exemplifieringar. Tab.1. Den kunskapstabell som användes vid intervjuerna, för fastställande av kunskapsbehov för beställarens (B) respektive originalproducentens (OP) kunskaper på olika arbetsområden. Arbetsområde B Kommentarer OP Kommentarer Datorn (allmänt: mjuk-/hårdvara, filer, dokument) Skillnader mellan Mac och Win (ev. problem) Nätverk, Internet, mail (ftp, användning av server...) Bildskärm & kulörer (skärmkalibrering, system) Anpassning av kulörer för tryck (CMYK:ning) Texthantering i Word Hantering av typsnitt (installation, förståelse) Effektivt arbete i layout (Indesign/Quark) Databaskopplingar och XML (vid katalogproduktion) Hantering av korrektur (främst PDF:er) Framställning av tryckklara PDF:er Kontroller inför tryck (preflight, softproof osv.) Förprovtryck (kemiskt/digitalt) Annonsinlämning Objekt- och pixelbilder Upplösning och kulörlägen (RGB/CMYK) Tryckanpassning av bilder (CMYK, ICC, färgmängd) Bildbehandling i Photoshop Illustrator Digitalfoto och scanning (hantering av) Kvalitetsbedömning av bildutskrifter Olika tryckmetoder (val av: Utbud, pris, skillnader) Efterbearbetning (utbud, pris, skillnad) Papper (olika kvalitéer lämplighet, påverkan) Avtal (ALG02) Upphovsrätt (bildrättighteter osv.) Prissättning (för olika metoder, och varför) Val av leverantör (pris, leveranstid, kvalitet... ) Respondenterna fick ge bedömningar med de begränsade svarsalternativen 0-3, samt som sagt med utrymme för anmärkningar eller klargörande tillägg. Skalan syftade till att underlätta jämförelser av svaren i det senare skede då resultaten skulle analyseras. De olika graderna av kunskap för bedömningarna 0-3 beskrivs nedan. 12

3 Metod Tab.2. Definition av de värderingsgrader för kunskapsbehov som användes vid intervjuerna. Det är även denna definition som kommer att användas för beteckning av kunskapsnivåer längre fram i rapporten. 0 1 2 3 Helt irrelevant kunskapsområde för rollen. Inga kunskaper behövs. Grundläggande kännedom behövs. Att känna till vanliga begrepp till exempel. Förståelse behövs, eller för praktiska arbetsområden enklare tillämpning. Djupa kunskaper eller problemlösning behövs för området. 3.4.2 Friare samtal Den öppnare delen av intervjun varierades lite beroende på verksamhetsområde. I de flesta fall föll sig detta samtal naturligt, antingen i form av spontana reaktioner då projektet presenterades i början av intervjun, eller som en naturlig fortsättning efter genomgång av den strukturerade delen. Det blev ofta en form av allmän diskussion om branschens förändringar och tendenser. Syftet med den ostrukturerade delen var att komplettera den relativt kvantitativa kunskapstabellen med en kvalitativ del. På så vis kunde mer allmänna attityder fångas och förståelsen för området ökas. I mån av respondentens tid diskuterades konceptet grafiskt certifikat, och frågor kring detta. 3.4.3 Slutsatser av informationen från undersökningen Resultat utifrån undersökningen var avsedda att ge underlag för två konkreta slutsatser. Den ena slutsatsen var att ställa upp en lista med kunskapskriterier. Den andra slutsatsen som skulle dras av inhämtad information i undersökningen baserades på det föregående dokumentet och skulle ge ett förslag till en modell för att ringa in kunskap. Efter konkretisering skulle respondenterna från undersökningen få tillfälle att kommentera på och kritisera innehållet i listan med kriterier. 3.5 Metodkritik för undersökningen 3.5.1 Urval och bortfall Urvalet var nästan uteslutande begränsat till Stockholmsregionen och en sådan geografisk begränsning måste kunna försvaras. Denna begränsning kan dock inte utgöra något hinder för resultatets generaliserbarhet. Arbetet med grafisk byråproduktion ser rimligtvis likadant ut i olika delar av landet, därmed bör även kunskapsbehov vara lika över hela Sverige. Vidare hade en del av respondenterna och/eller företagen blivit utvalda som lämpliga för intervjuer av handledaren hos uppdragsgivaren. Även detta kunde påverka resultatets utfall, men även här gjordes den bedömningen att detta faktum inte borde skeva resultatet märkbart. 13

3 Metod Ännu ett tryckeri skulle ha deltagit med en till tre intervjuer. Men företaget drog sig ur av okänd anledning och stod för undersökningens enda bortfall. På grund av tidsbrist fanns inte möjlighet att boka in någon ersättande intervju med något annat tryckeri. Av denna anledning fanns endast en representant för tryckerierna med i undersökningen. Det hade dock varit intressant att få med flera röster från tryckerierna, eftersom det ofta är där eventuella problem upptäcks och många gånger måste lösas på kort tid. 3.5.2 Intervjuernas form Djupintervjuer skulle ha varit mycket givande och en sådan form hade givit mer utrymme för ingående förklaringar till arbetsuppgifter och kunskapsbehov med mer detaljerade konkreta exempel. Problemet var att tidsåtgången för intervjuerna redan med ovanstående form var från 45 minuter upp till 90 minuter. Mer djupgående intervjuer än de som gjordes skulle inte ha möjliggjort det nuvarande antalet respondenter (15 personer). Färre intervjuer än så skulle än mer ha begränsat möjligheten till jämförelser av resultaten. Dessutom var många respondenter mycket upptagna och det tycktes som att 1-1,5 timme var precis så lång tid de kunde avvara för en intervju. Mer djupgående intervjuer skulle därför troligtvis försvårat processen att finna respondenter. En annan nackdel med ett fåtal djupintervjuer istället för flera kortare intervjuer är att det ställer än högre krav på att respondenterna är representativa och har tillräckliga kunskaper om och erfarenheter av det som efterfrågas. 3.5.3 Validitet och reliabilitet för undersökningen För att säkra hög validitet hade det ultimata för undersökningens del varit att kunna undersöka en stor andel av populationen, för att på statistisk väg säkra en viss generaliserbarhet. Eftersom undersökningen för varje roll, grundar sig på omdömen från 11 respondenter är resultatet inte statistiskt säkerställt eller med säkerhet generaliserbart. Undersökningen var som tidigare nämnts i huvudsak av kvalitativ karaktär och såväl resultat som slutsatser från den får därför betraktas som tendenser och attityder. Validiteten fick istället eftersträvas med andra metoder. Det gjordes genom tydliga definitioner av de studerade arbetsrollerna, för vilka kunskapsbehovet utreddes. En annan åtgärd var genomgång av intervjufrågor och värderingsskala, för att minska risken för missförstånd kring vad som egentligen menades. För att öka reliabiliteten, valdes att studien i huvudsak skulle fokusera på interna avdelningar. Men som ett stickprov besöktes även en av de största reklambyråerna i Stockholm. Intervjun på reklambyrån kan inte ses som representativ, utan bör betraktas som ett enda stickprov. Genom att huvudsakligen betrakta interna grafiska ateljéer/reklamavdelningar undveks också risken för att skillnader mellan reklambyråer och interna avdelningar skulle komplicera analysen i sammanställningen av intervjuerna. Reliabiliteten ökades framför allt genom att intervjuerna sammanfattades efter varje intervjutillfälle. Det sammanfattande materialet mailades sedan till respondenten för att ge denne möjlighet att godkänna innehållet. På så vis kunde även eventuella missförstånd eller missvisande skildringar redas ut. Momentet fungerade även som ett sätt att ge respondenterna tid för eftertanke. Genom detta förfarande kunde eventuella feltolkningar detekteras innan materialet börjat analyseras. 14

4 Certifiering 4 Certifiering I detta kapitel beskrivs olika former av certifikat, med några exempel från andra verksamhetsområden än det grafiska. Även konkurrerande certifieringsverksamhet tas upp. Vidare beskrivs standarder och föreskrifter för personcertifiering samt begreppet ackreditering. 4.1 Studie av befintliga certifikat Det finns en stor mängd olika typer av certifikat och en rad benämningar på olika former av kompetensintyg. Yrkesbevis, gesällbrev, och olika former av intyg är några exempel. En stor del av certifikaten återfinns inom tillverknings- och verkstadsindustrin samt inom bygg- och anläggningsverksamhet. Därutöver tillkommer en stor mängd certifikat på genomgångna säkerhetsutbildningar. Sådana certifikat kan krävas för att få utföra vissa arbetsuppgifter. Men dessa avser vanligtvis inte att bevisa den fulla yrkeskompetensen, utan finns till för att innehavaren ska få utföra särskilda arbetsuppgifter med högre krav på säkerhet. Eventuella krav på förkunskaper, provens utformning samt aspekter som giltighetstid eller fysiska krav beror på vilket område som utvärderas. I vissa yrken är det av stor vikt att personalens kunskaper är dagsaktuella, där kan kompetensen säkras genom begränsad giltighetstid för certifikaten. Somliga utfärdare kräver deltagande i någon form av utbildning innan anmälan till provtillfälle för certifiering är möjlig. I vissa fall är proven indelade i praktiska och teoretiska moment för att täcka in båda delarna. 4.2 Exempel på certifikat 4.2.1 Certifikat från Adobe och Microsoft Både Microsoft och Adobe erbjuder möjlighet till certifiering inom mjukvaruanvändning. Mjukvaruleverantören Adobe har ett eget certifikat ACE, (Adobe Certified Expert) vilket innebär att den certifierade personen innehar goda kunskaper i ett eller flera av Adobes program. För erhållande av sådant certifikat ska ett programspecifikt prov skrivas med godkänt resultat. (Adobe, 2005) Microsoft har 13 olika certifikat för bland annat databas-administratörer och systemingenjörer, men erbjuder även certifikatet Microsoft Office Specialist. För exemplifiering studerades examinationsprocessen för Microsoft Certified Database Administrator (MCDBA) -certifiering. Där var systemet upplagt så att kandidaten måste klara tre centrala tentor och ett valfritt fjärde prov. På så vis ska en valid och reliabel mätning för teknisk färdighet och expertis i implementation och administration av SQL Server databaser tillgodoses. (Microsoft, 2005) 4.2.2 Certifikat för coldsettryck Grafiska Utbildningsfonden (2006) har tagit fram ett certifikat för tryckare som arbetar med coldset, som är en variant av tryckmetoden offset. Kursen drivs av de svenska nyhetstidningarnas branschorganisation Tidningsutgivarna. Grafiska Utbildningsfonden beskriver certifieringen som en avancerad vidareutbildning för rulloffsettryckare (coldset), som ska fokusera på processkunskap. Yrkesbevis tilldelas tryckaren efter genomgången utbildning och godkänd examen. 15