Projektbeskrivning. Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel

Projektbeskrivning Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110; En förnyad folkhälsopolitik 2008-11-28

Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Innehållsförteckning Läsanvisningar... 3 Projektbeskrivning... 3 Projektets syfte... 3 Projektets primära målgrupp... 4 Andra målgrupper... 4 Övergripande målformuleringar... 4 Mätning av resultat kopplat till målformuleringar... 5 Etablerad gränsöverskridande samverkan... 5 Integrering av framgångsrika resultat i reguljär verksamhet... 5 Spridning av kunskap och information om projektet... 5 Kostnader för projektet... 6 Forskning... 6 Delaktiga forskningssäten och forskare... 6 Erfarenhet av aktionsbaserad forskning/formativa utvärderingar med koppling till folkhälsoområdet... 7 Möjligt upplägg av forskningen i projektet... 7 Organisation... 8 Placering av projektet i Helsingborgs stads organisation... 8 Förankring på kommunledningsnivå... 9 Plan för hållbar utveckling stödjer det lokala folkhälsoarbetet... 9 Utveckling av tvärsektoriella samarbetsformer och gemensamma arenor... 9 Kontaktpersoner för arbetet... 10 Bilagor Bilaga 1: Beskrivning av projektorganisation och samverkansarbetet PArT. 2 (11)

Läsanvisningar Detta dokument avser att komplettera dokumentet Ansökan om medel och dess bilagor som var Statens Folkhälsoinstitut (FHI) tillhanda den 15 september 2008. I följande text besvaras kompletterande frågor från FHI som helt eller till delar finns besvarade i tidigare dokument. I texten beskrivs områden med vidare hänvisning till tidigare inskickad ansökan och dess bilagor: Ansökan om medel för tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Bilaga 1: Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad Bilaga 2: Om Samverkansarbetet PArT, rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005 Bilaga 3: PArT:s verksamhetsplan år 2008 Bilaga 4: Projektplan för satsningen UTSIKTER Bilaga 5: Utvecklingsplan för Dalhem i förändring Till detta dokument bifogas en sida som beskriver projektorganisation och samverkansarbetet PArT, Preventivt Arbete Tillsammans: Bilaga 1: Beskrivning av projektorganisation samt samverkansarbetet PArT. Projektbeskrivning Projektets syfte Satsningen kring hälsa ingår som en delinsats i det pågående projektet UTSIKTER i Helsingborg och Landskrona och består av kartläggning och intervention kring de medverkande barnens hälsotillstånd. UTSIKTER:s totala syfte och mål beskrivs under rubriken Övergripande målformuleringar. Satsningen kring hälsa innebär att: Utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare. Utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utvärdera om en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Utvärdera insatsen/interventionen i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Specifika insatser kring hälsa är under planering och kommer framöver att konkretiseras i separat plan. Insatser kommer dock bland annat att innefatta årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Controlstudy med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras fler delar att utvecklas och utvärderas. Läs mer om dessa delar under rubriken Forskning samt i tidigare inskickat dokument ( Ansökan om medel, s.3-4). Satsningen på hälsa kommer att vara nära sammankopplad med pågående utbildningssatsningar kring barnen inom UTSIKTER. Det tvärvetenskapliga perspektivet som här förutsätter tvärfackligt samarbete är härmed en viktig utgångspunkt. Ett nära samarbete mellan forskning och praktik är en viktig källa till kunskap för verksamhetsutveckling och kopplingen till forskning innebär att arbetet ska ses som ett forskarstött utvecklingsarbete. 3 (11)

Projektets primära målgrupp Målgruppen återfinns i den pågående satsningen UTSIKTER och är uppdelad i tre kategorier: 1. Barn i familjer med försörjningsstöd 2. Barn som är nyanlända i Sverige och befinner sig i introduktion 3. Familjehemsplacerade barn Grupperna hör till de viktigaste när man talar om att inrikta sig mot förebyggande arbete för högriskgrupper. Vidare är målgruppen relativt stor och kan antas stå för en omfattande konsumtion av offentliga resurser som binds upp långsiktigt. Gruppen är heterogen och representerar vitt skilda behovsområden. I projektet kommer cirka 50 till 60 barn omkring åldern 5-9 år i sju skolor i Helsingborg och Landskrona att omfattas. Läs mer kring projektets målgrupp i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.7-8). Andra målgrupper En grundläggande utgångspunkt för arbetet är att arbetssättet i förlängningen ska kunna appliceras på andra målgrupper och andra barn i riskgrupper både inom Helsingborgs stad och i andra kommuner. Övergripande målformuleringar Den förstärkta satsningen inom hälsa för barn i riskgrupper ingår som en viktig del av projekt UTSIKTER:s tre övergripande målområden: verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv, utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper samt utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser. Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv möjliggör Systematisk utvärdering och inhämtande av kunskapsbaserade erfarenheter. Förbättrade förutsättningar för att individen ska uppnå en god hälsoutveckling och goda utbildningsresultat. Förbättrade möjligheter att utveckla metoder som mäter resultat och nytta av tjänsterna för de enskilda barnen. En gemensam förståelse för tjänstens utformning och parternas roller i processen som i sin tur leder till förbättrad samverkan effektanalyser under processen och efter projekttiden genom ett systematiskt utvärderingsarbete. Utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper Utvecklandet av en samverkansmodell syftar till att med uppdrag från samverkansarbetet PArT (Preventivt Arbete Tillsammans) underlätta samverkan och samordning av resurser mellan förvaltningar och organisationer i Helsingborg, Landskrona och Region Skåne. En sådan modell bidrar till att möjliggöra En plattform för det förebyggande arbetet för barn och ungdomar (med förebyggande arbete avses även introduktionsverksamhet). Ett kontinuerligt kunskapsinhämtande som påverkar utvecklingen på individ-, grupp och strategisk nivå. Ett arbetssätt som i förlängningen ska kunna appliceras på andra målgrupper Utveckling av adekvata målformuleringar som kan förenkla och förbättra förvaltningarnas/verksamheternas arbete med målgruppen. 4 (11)

Möjligheter till bättre resursutnyttjande och kvalitetshöjningar som kan öka hela förvaltningsorganisationens effektivitet. Utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser Ett långsiktigt mål är att utveckla möjliga lösningar på vissa problem för samverkan och förebyggande arbete som uppstår genom att ansvaret för barnen i denna och andra målgrupper är uppdelat på ett flertal organisationer med olika budgetar. Ambitionen är att i liten skala ta några steg på vägen mot att minska problemen och att i största möjliga mån göra det inom de befintliga organisationerna. Erfarenheterna från ska bidra till en Utveckling av metoder och praxis för hur samfinansiering kring gemensamma målgrupper kan lösas i praktiken. Utveckling av målgruppsanknuten resursfördelning. Utveckling av metoder för att mäta och synliggöra effekterna av förebyggande arbete. Mätning av resultat kopplat till målformuleringar Att mäta resultatet av arbetet är en grundförutsättning i den beskrivna satsningen. Arbetsmodellen och projektorganisationen som är skapad är formerad utifrån att systematiskt och kontinuerligt utvärdera arbetet som bedrivs. Se även ovanstående beskrivning av målformuleringar för arbetet. Läs mer om utvärderingsmodell och mätning av resultat i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.6-9). Etablerad gränsöverskridande samverkan Ambitionen med satsningen är att den ska vara långsiktigt hållbar och ge resultat. Satsningar på barns och ungas uppväxtvillkor prioriteras i Helsingborgs stads målprogram och är även temat för ett av stadens sju förbättringsområden. Systematiskt förebyggande och tvärsektoriellt kvalitetsarbete är viktiga förutsättningar för utveckling inom området. I Helsingborg och Landskrona pågår flera gemensamma satsningar för att förbättra situationen för barn som tillhör olika riskgrupper. Satsningarna görs i samverkan mellan Helsingborgs Skol- och fritidsnämnd, Utvecklingsnämnd, Socialnämnd, Kulturnämnd, Kommunstyrelsens förvaltning, Helsingborgs lasaretts sektion för mödra, barn- och ungdomshälsovård, Landskrona Kommun samt ett antal externa parter. Sammanhållande för detta arbete är samverkansformen PArT, Preventivt Arbete Tillsammans. Läs mer om dessa förutsättningar i tidigare inskickade dokument (bilaga 1 till Ansökan om medel Plan för Hållbar utveckling samt bilaga 2 PArT:s verksamhetsplan år 2008 ). Integrering av framgångsrika resultat i reguljär verksamhet Utgångspunkten och de övergripande målformuleringarna för arbetet är att de framgångsrika arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie eller kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. Läs mer om tillvägagångssätt under ovanstående stycke med övergripande målformuleringar samt i tidigare inskickade dokument (bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER till Ansökan om medel ). Spridning av kunskap och information om projektet Informations- och kommunikationsinsatser är ett prioriterat område i det kommande arbetet. UTSIKTER är ett omfattande projekt med ett stort antal inblandade aktörer och verksamheter. I arbetet med hälsosatsningen ökar behovet av information och kommunikation ytterligare och 5 (11)

kommunikationsstrukturer som är anpassade efter en tvärfacklig och gränsöverskridande organisation behöver förstärkas. Kommunikations- och informationshanteringen sker inom främst tre områden: 1. Kommunikation med barn och föräldrar 2. Intern kommunikation inom projektorganisationen 3. Extern kommunikation 4. IT- och systemstöd Läs mer om informations- och kommunikationsinsatserna i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel s.6 samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.11-15). Kostnader för projektet Hälsosatsningen ingår som en del i det beskrivna utvecklingsarbetet UTSIKTER vilket har en särskild finansiering och organisation. Uppgiften blir nu att integrera arbetsätt och organisation så att målsättningen bättre hälsa och utbildningsresultat kan uppnås. De särskilda kostnaderna för hälsosatsningen kan indelas i nedanstående två poster. En närmare precisering kan i nuläget inte göras då detta kommer att kräva ingående interna och externa analyser och förhandlingar i syfte att uppnå optimalt utnyttjande av resurser. Ambitionsnivån är hög. Många verksamheter och intressen berörs vilket medför att stor vikt bör fästas i denna process. Forskningsresurser Här ingår seniorforskare och doktorander, administrativt stöd samt teknik- och statistikstöd och därtill hörande kostnader. Ramkostnader per år: 1800 tkr Resurser kring ledning och projektorganisation Projektledning: Ledningskostnader uppstår på olika nivåer - dels på ett övergipande plan men även på frontnivå i verksamheterna. Hur detta skall lösas måste diskuteras ingående. Utbildnings- och möteskostnader: Ett tydligt fokus ligger på att åstadkomma resultat och att omsätta faktiska erfarenheter i praktiska handling. Detta kommer att kräva såväl utbildning som genomtänkta kommunikationsinsatser. Teknikstöd: En form av virtuell organisation byggs upp. Stora krav ställs på organisationens förmåga kommunicera. Ramkostnader per år: 1300 tkr Forskning Delaktiga forskningssäten och forskare Samverkan kommer att ske med Sveriges Lantbruksuniveristet (SLU) och Lunds Universitet. De forskare som kommer att vara delaktiga i hälsosatsningen är främst: Per-Olof Östergren, professor inom socialmedicin, Lunds universitet Eva Tideman, fil.dr, leg. psykolog, Lunds Universitet Peter Währborg, professor inom forskningsområdet stress-hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Härutöver tillkommer en eller ett par doktorander, ett antal forskare/handledare på viss tid samt kompetens inom statistikhantering. Samarbetsdiskussioner har också inletts med Tandvårdshögskolan kring forskning på tandhälsa. Samarbeten kommer dessutom att ske med ett antal forskare som redan är engagerade i angränsande utvecklingsområden inom UTSIKTER. 6 (11)

Erfarenhet av aktionsbaserad forskning/formativa utvärderingar med koppling till folkhälsoområdet P-O Östergrens forskargrupp har mycket stor erfarenhet av interventiv forskning sedan 20 år tillbaka. Det första kommundelsinterventiva projektet som de var engagerade i var det så kallade Kirsebergsprojektet som initierades 1988 och avsåg en bred intervention i stadsdelen Kirseberg i Malmö gällande alkoholvanor. Här engagerades stadsdelsledning med tjänstemän och politiker, kommunala förvaltningar, sjukvården och inte minst de mycket livaktiga frivilligorganisationerna i stadsdelen. Projektet resulterade i ett flertal vetenskapliga publikationer, varav en del fick stor uppmärksamhet som banbrytande. P-O Östergren var också huvudhandledare för en doktorsavhandling författad av Gary Svensson 2005, som avsåg en utvärdering av det så kallade P6-projektet bland studenterna vid Lunds universitet, som avsåg att förebygga sexuellt riskbeteende. Även detta projekt stöddes i delar av FHI och har replikerats både på andra håll i Sverige och utomlands. P-O Östergren har också erhållit forskningsanslag, först från FHI, sedan från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att utvärdera hälsoeffekterna av den participatoriskt baserade stadsförnyelseintervention som har gjorts i stadsdelen Söder i Helsingborg. P-O Östergren har utöver detta dessutom varit projektledare för ett projekt som för FHI:s räkning validerade ett frågeinstrument för att mäta förskolebarns psykiska hälsa, vilket genomfördes i Malmö 2003-4 och han har också tillhört den vetenskapliga referensgruppen för ett internationellt projekt, HEPRO, som innebar utveckling av ett informationssystem för att stödja folkhälsoaspekterna av kommunal planering i 32 kommuner (medlemmar av Healthy Cities nätverket) i Danmark, Norge, Polen, Litauen, Lettland och Estland, vilket hade en budget på drygt 2 miljoner Euro för 2005-7. Eva Tideman är leg. psykolog och universitetslektor i psykologi vid Lunds Universitet. Tideman forskar inom utvecklingspsykologi där utveckling studeras under hela livsloppet. Centrala begrepp inom utvecklingspsykologin är frågan om arvets och miljöns inflytande på individens utveckling och hur dessa samspelar med sociala faktorer, livserfarenheter och tidsanda. Tideman har bland annat varit en utav de tongivande personerna bakom den svenska standardiseringen och normeringen av kartläggningsinstrumentet WISC (Wechsler Intelligence Scale för Children). Peter Währborg är Professor i beteendemedicin vid Statens Landsbruksuniversitet i Alnarp och Docent i kardiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Währborg är specialiserad på frågor om barn och stress är ansedd som Sveriges främsta forskare inom området. Währborg har erfarenhet av flera vetenskapliga uppdrag och kliniska studier samt flera konsult- och förtroendeuppdrag och har mottagit ett antal priser och stipendier för sitt arbete. Möjligt upplägg av forskningen i projektet Ambitionen i den kommande satsningen är att ytterligare satsa på forskning kring barns hälsa och utvärdera huruvida en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Insatsen består av kartläggning och intervention kring barnets hälsotillstånd som en delinsats i projektet UTSIKTER. Specifika insatser kring barnet är under planering och kommer framöver att konkretiseras i en separat plan. Insatserna innefattar bland annat årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Control-study med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras att undersöka närmiljön som resurs och arena i hälsofrämjande insatser för barn och unga samt delar kring hälsoekonomi. 7 (11)

Interventionen kommer att utvärderas i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Ett möjligt upplägg är att vid uppstarten av interventionen göra en mätning av skolbarnens fysiska och psykiska hälsa. I denna mätning ingår såväl de barn som identifierats vara i behov av insatser via PART/UTSIKTER-verksamheten, liksom kamraterna i deras klasser. Detta eftersom effekten av interventionen avses mätas på såväl individ- som på gruppnivå (klassen). Intreventionsindividerna/ klasserna jämförs med så kallade väntelistekontroller, det vill säga individer/klasser som erhåller intervention vid ett senare tillfälle eftersom interventionen inte kommer att kunna omfatta alla skolor redan vid uppstarten. I en andra fas görs en uppföljning av samtliga barn avseende deras hälsa och pedagogiska/sociala utveckling. Genom att beräkna de hälsovinster som förväntas uppstå genom interventionen och jämföra dessa med kostnaderna för interventionen och med de förväntade kostnader som hade uppstått i frånvaro av interventionen, så kan såväl kostnad-nytta som kostnadseffektivitet beräknas enligt vedertagna hälsoekonomiska metoder. Forskningsetiskt tillstånd kommer att inhämtas inför start av projektet. Organisation Placering av projektet i Helsingborgs stads organisation Genom det pågående arbetet i den tvärsektoriella samverkansformen PArT samt i projekt UTSIKTER är projektorganisation och tillvägagångssätt till största del redan formade. Utgångspunkten i PArT och UTSIKTER är att arbetet ska vara ett stöd och en del av den reguljära verksamheten. Medel behövs nu för ytterligare utveckling av ledningsfunktioner, kunskap samt forskning kring hälsa. Projektorganisationen består av: En politisk styrgrupp En ledningsgrupp på tjänstemannanivå En projektgrupp inklusive ett särskilt Hälsoforum Två lokala utvecklingsgrupper kopplade mot medverkande skolor Den politiska styrgruppen syftar till att leda och följa forskningsarbetet under åren 2009-2011. Gruppen består av en representant från vardera majoriteten (ordförande) och oppositionen ur kommunstyrelsen, samt presidierna från socialnämnden, utvecklingsnämnden, kulturnämnden och skol- och fritidsnämnden i Helsingborg. Från Landskrona kommer representanter från den politiska ledningen framöver att bjudas in. Ledningsgruppen på tjänstemannanivå består av samverkansformen PArT och dess representanter från de samverkande nämnderna: Skol- och fritidsnämnden, Utvecklingsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning inom Helsingborgs stad, Barn- och ungdomsnämnden och Vuxennämnde inom Landskrona Kommun samt Helsingborgs lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård. I denna ledningsgrupp adjungeras under åren 2009-2011 dessutom forskningsledare från Lunds Universitet och Statens Lantbruksuniversitet. Projektgruppen består av företrädare från deltagande verksamheter samt av projektledare, koordinator och två team med psykologer och specialpedagoger (projektets frontpersonal). Uppgiften är att ta ett helhetsansvar för det operativa ledningsansvaret; att samordna, leda och stödja arbetet. Gruppen ansvarar också för det övergripande arbetet med de enskilda barnen inom ramen för UTSIKTER, exempelvis genom att besluta om rutiner samt aktivt stödja personalen i verksamhetsnivån och i 8 (11)

förhållande till de så kallade LUG-grupperna (se nedan). I nära anslutning till projektgruppen finns ett särskilt formerat Hälsoforum. Hälsoforumets inledande uppgifter är att: Utforma fungerande metoder och rutiner som möjliggör en heltäckande kartläggning kring barnets psykiska och fysiska hälsa Utarbeta rutiner och öppna upp vägar för samarbetet kring barnets hälsoutveckling mellan projektets forskningsföreträdare, psykologer, elevhälsa, skolhälsovård och på sikt BVC samt socialtjänsten inom både Helsingborg och Landskrona Utarbeta former för eventuella interventioner samt kontinuerlig uppföljning Skapa förutsättningar för att kartläggning, insatser och uppföljning kan utvärderas De två lokala utvecklingsgrupperna kallas grupp Nord och grupp Syd. Varje grupp utgör en lokal utvecklingsgrupp (LUG) och deltagare i grupperna är berörda verksamhetsledare från medverkande skolor och andra aktiva i förändringsarbetet. Även projektets frontpersonal, bestående av en psykolog och en specialpedagog knutna till respektive grupp, ingår. Gruppernas uppgift är att leda det lokala arbetet, reflektera över vunna erfarenheter och vid behov initiera och verkställa konkreta förändringar. Läs mer om projektorganisationen i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 4 Projektplan för UTSIKTER, s.9-10). Se även bilaga 1 till detta dokument Beskrivning av Projektorganisation. Förankring på kommunledningsnivå Den politiska styrgruppen för arbetet syftar till att leda och följa forskningsarbetet under åren 2009-2011. Gruppen består av en representant från vardera majoriteten (ordförande) och oppositionen ur kommunstyrelsen, samt presidierna från socialnämnden, utvecklingsnämnden, kulturnämnden och skol- och fritidsnämnden i. Från Landskrona kommer representanter från den politiska ledningen framöver att bjudas in. På tjänstemannanivå är arbetet väl förankrat och leds bland annat av en ledningsgrupp med mandat i respektive förvaltningsledningar. Läs mer i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 2 Om samverkansarbetet PArT, bl.a. s.3-4). Plan för hållbar utveckling stödjer det lokala folkhälsoarbetet Plan för hållbar utveckling identifierar, beskriver och analyserar områden som behöver förbättras för att skapa en hållbar utveckling i Helsingborg. I denna plan beskrivs bland annat det tvärsektoriella förbättringsområdet barn och ungas uppväxtvillkor. Se tidigare inskickat dokument (bilaga 1 Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad ). Utveckling av tvärsektoriella samarbetsformer och gemensamma arenor PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, är en befintlig etablerad tvärsektoriell samverkansform i Helsingborg och Landskrona. PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. PArT:s ambition är att fylla funktionen av en gemensam plattform som samordnar olika aktörer och aktiviteter inom området förebyggande arbete för barn och ungdomar i Helsingborg. Genom detta arbetssätt är ambitionen även att arbeta för att Helsingborgs Stads och övriga parters gemensamma resurser kan användas på ett optimalt sätt. Målet är att de framgångsrika arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie/ kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. 9 (11)

Läs mer om PArT:s arbete i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel, bilaga 2 Om Samverkansarbetet PArT samt bilaga 3 PArT:s verksamhetsplan år 2008 ). Se även i bilaga 1 till detta dokument en bildbeskrivning av projektorganisationen och samverkansarbetet PArT där hälsoforum och forskningsföreträdare finns beskrivna. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för arbetet är: Elisabeth Bengtsson, chef avdelningen för hållbar utveckling, Helsingborgs stad E-post: elisabeth.bengtsson@helsingborg.se, tel: 042-10 49 11. Leif Redestig, utvecklingsledare och projektledare för UTSIKTER, Helsingborgs stad E-post: leif.redestig@helsingborg.se, tel: 042-10 55 32. Läs mer om satsningarna i Helsingborg och Landskrona på följande webbsidor: Hållbar utveckling i Helsingborg: www.helsingborg.se/hallbarutveckling PArT: www.helsingborg.se/part UTSIKTER: www.helsingborg.se/utsikter 10 (11)

Bilaga 1 Beskrivning av projektorganisation och samverkansarbetet PArT Preventivt Arbete Tillsammans. Beskrivning av projektorganisationen. 11 (11)