Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Relevanta dokument
Resultatet av remiss om övergripande begrepp inom området vård och omsorg

Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Easyresearch - Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete. Terminologiremiss patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Resultat av remiss för begreppet brukaret

Skrivreglerna är hämtade från ISO 704 Terminology work Principles and methods.

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Bakgrund till förslagen i remissen. Definitionen av överkänslighet har förtydligats.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Resultat av terminologiremiss om distanskontakt och relaterade begrepp

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 4: Modeller för socialtjänst

Resultat av remiss för begrepp inom området patientsäkerhet och systematiskt kvalitetsarbete

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Informationsmodell.Socialtjänst Class Diagram

Resultat av remiss för begrepp för handläggning inom socialtjänsten

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Att registrera försörjningshinder, arbetsmarknadsinsatser och avslutsorsaker

Resultat av remiss för begrepp inom området hjälpmedel

Resultat av remiss för begrepp inom området välfärdsteknologi

Socialtjänstens arbete med barn

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Datum Äldrenämnden

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

SoL och LSS vid funktionsnedsättning

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Information om ekonomiskt bistånd

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet

Att ansöka om ekonomiskt bistånd

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Fotvårdsspecialist Nybesök

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Nationell informationsstruktur 2019:1 Modeller för socialtjänst

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Resultat av remiss för begrepp kring vårdplatser, överbeläggning och utlokaliserad patient

Svar på motion om att revidera riktlinjer för ekonomiskt bistånd

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Missbruk vad säger lagen?

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Utbildning i försäkringsmedicin för rehabkoordinatorer förutsättningar för rehabilitering inom socialtjänsten

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

80 Svar på motion - Revidera riktlinjer för ekonomiskt bistånd (KSKF/2016:564)

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Vad innebär lagändringen?

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari Nr. 1/2011 Februari 2011

Nödvändig tandvård (N)

Sådant bistånd är dock inte utformat som en rättighet för den enskilde, utan som en möjlighet för kommunen.

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Lagstiftning och samverkan

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Program. för vård och omsorg

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Rapport från FoU-Norrbotten

Transkript:

Terminologiremiss

Terminologiremiss Terminologiremiss, övergripande vård- och omsorgsterminologi Socialstyrelsen ansvarar för samordning av terminologin inom fackområdet vård och omsorg, som innefattar hälso- och sjukvård och socialtjänst. Bakgrund till terminologiarbetet Projektet ska med en arbetsgrupp av sakkunniga och jurister från hälso- och sjukvård och socialtjänst definiera och välja termer för begrepp på övergripande nivå inom vård och omsorg. Ett av målen är att där det är möjligt ensa språkbruket mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Arbetsgruppen består av interna jurister och sakkunniga med bred kompetens inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst. Två externa sakkunniga ingår i gruppen, varav en landstingsrepresentant och en från SKL. Resultatet av terminologiarbetet Resultatet av terminologiarbetet finns i remissen i form av 13 föreslagna termposter. Det rör sig om fem nya termposter och åtta revideringar av befintliga termposter. Det framgår av termpostens rubrik om det är en ny termpost eller en revidering. Bilagor Till remissen finns följande bilagor: Bilaga 1. Informationsblad. Bilaga 2. Läsbar remiss. Här kan du se alla frågor i ett samlat dokument Bilaga 3. Termposter som stryks i termbanken. Här finns en förteckning över ett antal termposter som föreslås strykas i samband med att remissens övriga ändringar genomförs, samt en bakgrund till detta. Bilaga 4. Nuvarande versioner av de termposter som föreslås revideras. Instruktion för att besvara remissen För varje termpost, markera ja eller nej om du tillstyrker termposten. Om du svarar nej ber vi dig att motivera ditt svar. Om du svarar ja kan du om du vill även lämna en kommentar. Vi vill ha ditt svar senast den 14 januari 2016.

Termpost 1 - hälsa (revidering) Term: hälsa Definition: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Observera att hälsa används i flera betydelser i såväl allmänspråket som inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården. Det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses. Även i sammansättningar, som i t.ex. hälsoproblem, hälsotillstånd, ohälsa, får hälsa sin betydelse utifrån sammanhanget. Definitionen visar att hälsa kan stå för ett allmänt positivt välbefinnande. Dessutom kan hälsa användas som en motsats till sjukdom: vara vid hälsa, vara frisk. Vidare har hälsa ibland använts som en fackterm inom hälso- och sjukvården för ett tillstånd hos en person. Tillstyrker denna termpost: Termpost 1 hälsa Termpost 1 - hälsa

Termpost 2 - ohälsa (revidering) Term: ohälsa Ohälsa används ofta övergripande för brister i hälsa i vid mening, t.ex. i uttrycken psykisk ohälsa, fysisk ohälsa. Då avses främst brister i hälsa i grupper, på folkhälsonivå snarare än på individnivå. Tillstyrker denna termpost: Termpost 2 - ohälsa Termpost 2 - ohälsa

Termpost 3 - hälsoproblem (revidering) Term: hälsoproblem Hälsoproblem används ofta övergripande om problem med hälsa i grupper, på folkhälsonivå snarare än på individnivå. Dessutom används hälsoproblem för att uttrycka något som är vidare än sjukdom: sjukdomar och andra hälsoproblem. Hälsoproblem omfattar då alltså alla problem med hälsan, i vid mening. Ibland används hälsoproblem snävare inom hälso- och sjukvården och står då för det problem som en individ har med hälsan. Då är det även här problem (med hälsan) i vid mening som avses. Hälsoproblem används alltså i flera betydelser i såväl allmänspråket som inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses. Tillstyrker denna termpost: Termpost 3 - hälsoproblem Termpost 3 - hälsoproblem

Termpost 4 - hälsotillstånd (revidering) Term: hälsotillstånd I såväl allmänspråket som inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten används hälsotillstånd om tillstånd, relaterat till hälsa i vid mening, som en individ befinner sig i. Hälsotillstånd används även mer specifikt inom hälso- och sjukvården i betydelsen tillstånd som en person potentiellt kan vända sig till hälso- och sjukvården för. Här räknas alla tillstånd hanterade av hälso- och sjukvården in, således även t.ex. det tillstånd personens syn har (i samband med en synundersökning inför körkort) eller det tillstånd den blivande modern befinner sig i (i samband med mödravårdsbesök). Observera att dessa tillstånd kan beskrivas utifrån olika perspektiv. Ett beskrivande uttryck som tydliggör individens perspektiv är egenuppfattat tillstånd. Ett näraliggande begrepp inom hälsooch sjukvård står termen anamnes för. Det används för patientens egen beskrivning av tillståndet, hur det uppstod, vilka symtom det ger etc. Uttrycket professionellt observerat tillstånd beskriver perspektivet som vård- och omsorgspersonal har. Inom hälso- och sjukvård används ibland status för ett likartat begrepp. Det används för det som införs i patientjournalen om en patients tillstånd vid ett undersökningstillfälle. Hälsotillstånd används alltså i flera betydelser. Det innebär att om man vill vara precis måste man tydliggöra vilken betydelse som avses. Tillstyrker denna termpost: Termpost 4 - hälsotillstånd Termpost 4 - hälsotillstånd

Termpost 5 - aktualisering (ny) Term: aktualisering Definition: (inom socialtjänst:) det att en omständighet som kan föranleda en åtgärd av socialnämnden kommer till dess kännedom En omständighet kan aktualiseras på olika sätt;: genom anmälan enligt SoL eller LVM, genom att en enskild person ansöker om bistånd genom att en enskild person lämnar in begäran om LSS-insats genom begäran från annan myndighet eller genom information på annat sätt, t.ex. genom egen iakttagelse, telefonsamtal från granne eller anonymt. En aktualisering kan leda till att socialnämnden gör en förhandsbedömning eller direkt inleder en utredning. En aktualisering kan också leda till ett beslut om att inte inleda en utredning. Tillstyrker denna termpost: Termpost 5 - aktualisering Termpost 5 - aktualisering

Termpost 6 - insats, åtgärd (revidering) Term: insats Term: åtgärd Definition: aktivitet som är inriktad på visst resultat Insats och åtgärd används för det övergripande begrepp som definitionen beskriver inom hela fackområdet vård och omsorg, i olika sammanhang och även i lagtexter. Det finns ingen klar skillnad i betydelse mellan insats och åtgärd i någon av lagtexterna och inte heller i allmänspråket. Observera att insats också används inom socialtjänsten som kortform för individuellt inriktad insats, se anmärkningen till individuellt inriktad insats. Tillstyrker denna termpost Termpost 6 - insats, åtgärd Termpost 6 - insats, åtgärd

Termpost 7 - individuellt inriktad insats (ny) Term: individuellt inriktad insats Definition: (inom socialtjänsten:) insats som en brukare kan få efter en individuell behovsprövning Kortformen insats kan användas när sammanhanget är klart, det vill säga när det är tydligt att det rör sig om en insats från socialtjänsten som är individuellt inriktad. Annars bör man använda termen individuellt inriktad insats. Individuellt inriktade insatser omfattar både insatser som är frivilligt mottagna av brukaren och insatser som ges med tvång.. Tillstyrker denna termpost Termpost 7 - individuellt inriktad insats Termpost 7 - individuellt inriktad insats

Termpost 8 - bistånd (revidering) Term: bistånd Synonym: insats enligt SoL Definition: (inom socialtjänsten:) individuellt inriktad insats som beslutas med stöd av SoL Biståndet kan gälla ekonomiskt bistånd, se särskild termpost, och bistånd till livsföring i övrigt, som t.ex. hemtjänst eller plats på ett boende. I vissa delar av socialtjänsten används bistånd, i andra delar används insats enligt SoL. Tillstyrker denna termpost: Termpost 8 - bistånd Termpost 8 - bistånd

Termpost 9 - ekonomiskt bistånd (revidering) Term: ekonomiskt bistånd Avrådd term: socialbidrag Definition: bistånd av ekonomisk art Ekonomiskt bistånd (tidigare benämnt socialbidrag ) finns i form av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd utöver försörjningen, det vill säga det som benämns livsföring i övrigt. Exempel på sådant bistånd är ekonomiskt stöd till tandvård, glasögon, spädbarnsutrustning, flytt och begravning. Försörjningsstödet avser de vanligaste och regelbundet återkommande levnadskostnaderna. Försörjningsstödet består å ena sidan av försörjningsstöd för skäliga kostnader enligt en riksnorm (för bland annat livsmedel, kläder, telefon och tv-avgift), å andra sidan av försörjningsstöd för skäliga kostnader utanför riksnormen (för bland annat boende, hushållsel och arbetsresor). Tillstyrker denna termpost: Termpost 9 - ekonomiskt bistånd Motivera varför du inte tillstyrker denna termpost: Termpost 9- ekonomiskt bistånd

Termpost 10 - försörjningsstöd (revidering) Term: försörjningsstöd se under anmärkning till ekonomiskt bistånd Tillstyrker denna termpost: Termpost 10 - försörjningsstöd Motivera varför du inte tillstyrker denna termpost: Termpost 10 - försörjningsstöd

Termpost 11 - LSS-insats (ny) Term: LSS-insats Definition: individuellt inriktad insats som beslutas med stöd av LSS Anmärkning : LSS står för lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Tillstyrker denna termpost Termpost 11 - LSS-insats Termpost 11 - LSS-insats

Termpost 12 - insats enligt LVU (ny) Term: insats enligt LVU Synonym: LVU-insats Definition: individuellt inriktad insats som beslutas med stöd av LVU LVU står för lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Tillstyrker denna termpost Termpost 12 - insats enligt LVU Termpost 12 - insats enligt LVU

Termpost 13 - insats enligt LVM (ny) Term: insats enligt LVM Synonym: LVM-insats Definition: individuellt inriktad insats som beslutas med stöd av LVM LVM står för lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Tillstyrker denna termpost Termpost 13 - insats enligt LVM Termpost 13 - insats enligt LVM

Eventuella kommentarer till remissen i sin helhet: