belysningsprogram karlstads kommun Belysningsprogram 2013 1
INNEHÅLL 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund, vision... 4 1.2 Syfte... 5 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Trygghet, säkerhet och tillgänglighet... 6 2 Belysningsprogram... 9 2.1 Analys... 9 2.1.1 Analys av distriktet: Historia... 9 2.1.2 Klimat, topografi... 10 2.1.3 Brukaren... 14 2.1.4 Stadens image: den trygga och tillgängliga cykelstaden... 14 2.1.5 Urban identitet... 14 2.1.6 Landmärken i Karlstad... 14 2.1.7 Blickriktningar... 15 2.1.8 Avstånd... 15 2.1.9 Analys av individuella element... 17 2.1.10 Analys av objekt för funktionell belysning... 17 2.1.11 Analys av objekt för arkitektonisk ljussättning... 20 2.2 Befintlig belysning... 23 3 Funktionell och arkitektonisk belysning... 30 3.1 Vägar och gator... 30 3.1.1 Huvudgator... 32 3.1.2 Lokalgator... 32 3.1.3 Gångtunnlar och viadukter... 33 3.1.4 Gång- och cykelvägar... 34 3.1.5 Övergångsställen... 35 3.1.6 Korsningar och cirkulationsplatser... 35 3.1.7 Parkeringsplatser... 35 3.2 Urbana miljöer... 36 3.2.1 Torg... 36 3.2.2 Gågator, skyltfönster, skyltar och reklam... 37 3.2.3 Sociala målpunkter... 38 3.2.4 Evenemang och fest... 38 3.2.5 Parker och träd... 39 3.2.6 Strandpromenader och vatten... 41 3.2.7 Broar... 42 3.2.8 Lekplatser... 42 3.2.9 Skulpturer, sevärdheter och minnesmärken... 43 3.2.10 Historiska och viktiga byggnader... 44 3.2.11 Riskområden... 44 4 Ljustekniska begrepp... 45 4.1 Allmänt om ljus... 45 4.2 Tekniska termer... 47 5 Teknisk handbok... 50 5.1 Material... 50 5.1.1 Ljuskällor... 50 5.1.2 Armaturer och driftdon... 51 5.1.3 Stolpar... 51 5.1.4 Kabel... 52 5.1.5 Fundament... 52 5.1.6 Styrsystem och smart belysning... 52 5.1.7 Drift och underhåll... 56 5.1.8 Färger och teknikskåp... 56 5.2 Ljusföroreningar... 57 5.3 Strategi vad gör vi nu?... 57 6 Medverkande... 58 7 Referenser... 58 Framsida: Armatur speciellt framtagen för Sandgrundsparken. På ovansidan syns samma symbol som finns ovanför Cyrillushusets entré. Foto: Lina Flodins. 2 Belysningsprogram 2013
förord Ljuset påverkar oss inte bara fysiskt, genom att styra vår dygnsrytm och hur vi mår, utan ljus påverkar även hur vi upplever vår omgivning. Speciellt artificiell belysning efter mörkrets inbrott kan förändra vår upplevelse av ett rum eller en plats. Ljus kan skapa en helt ny värld, på gott och ont. En väl genomtänkt belysning stärker tryggheten, säkerheten och tillgängligheten på en plats. Ljuset kan skapa fokus på speciella objekt, vara en attraktion i sig själv, eller dölja något som vi inte vill dra fokus till. Ögat söker sig alltid till den ljusaste punkten. Belysning ger oss därför möjligheten att styra uppmärksamheten hos medborgarna dit vi vill. Belysningsprogram 2013 3
Gamla stenbron (Östra bron). Foto: Karlstads kommun. DEL 1: INLEDNING, SYFTE OCH ANALYS 1 Inledning I enlighet med Karlstads stadsmiljöprogram, med syfte att förbättra, förstärka och göra Karlstads centrala delar ännu mer attraktiva, har det här belysningsprogrammet tagits fram. 1.1 Bakgrund, vision Karlstad är en stor besöksstad. Det nya konferenscentrumet Karlstad Congress Culture Centre, KCCC, lockar företag till staden och många musikevenemang drar folk till Löfbergs Lila Arena. Mitt i city är en stor galleria med shopping centralt i Karlstad och en bit utanför finns Bergvik köpcentrum med bland annat Ikea. Massa-, pappers- och förpackningsindustrin är stor i Karlstad. Karlstad är en av Sveriges mest krogtäta städer och här finns något för alla smaker. Sveriges yngsta och modernaste universitet finns här och även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Konsumentverket. Visionen, Livskvalitet i Karlstad 100 000, talar om riktningen för kommunens utveckling; framåt och uppåt. Karlstads kommun vill skapa en lockande livsmiljö, samtidigt som staden växer. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden och en kommun i gott skick. Kopplat till visionen finns Karlstads kommuns värdegrund: Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick. Vi når goda resultat Visionen och värdegrunden är sammankopplade med Karlstads kommuns strategiska plan, som har ett externt perspektiv med medborgarna i fokus och ett internt perspektiv som fokuserar på organisationens förutsättningar. Karlstad växer och är en stad där det finns hög livskvalitet. Tillväxten sker på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Karlstad utgår från vad människorna behöver för att trivas och må bra. Detsamma gäller utgångspunkten för detta belysningsprogram. Den goda gröna staden Mellan åren 2012-2015 satsar Karlstads kommun totalt 100 miljoner kronor (25 miljoner kronor per år i fyra år) på klimatoch miljöinvesteringar. Som ett led i det ska gatubelysningen inventeras och det här belysningsprogrammet upprättas. Gatubelysningens energiförbrukning ska minska med 10 procent per ljuspunkt senast 2014. I dag är drifttiden för gatubelysningen 4 200 timmar per år och energiförbrukningen är 376 kwh per belysningspunkt för de 23 000 ljuspunkterna, 4 Belysningsprogram 2013
Konferenscentret Karlstad Congress Culture Centre. Foto: Frida Almqvist. som till mesta del består av 50 och 70 W högtrycksnatrium (HPS). Medelvärde per belysningspunkt är i dag cirka 89 W, vilket betyder att målet för 2014 är att få ner förbrukningen till 80 W per belysningspunkt. Gatubelysningens energiförbrukning ska minska med 10 procent per ljuspunkt senast 2014 och 15 procent till år 2020. 1.2 Syfte Initiativtagare till projektet är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun. Målsättningen med ett belysningsprogram för Karlstads kommun är att skapa tydliga riktlinjer för en hållbar belysningsplanering, där människan är i fokus. Karlstad ska bli en cykelstad, så att prioriteringen ligger på oskyddade trafikanter och inte på bilar. Med hållbar belysningsplanering menas en installation som är rätt dimensionerad, väl genomarbetad, energieffektiv och estetiskt tilltalande. Karlstads stadsbyggnadsdesigner Andreas Eliazon formulerade det så här: Man ska kunna uppleva ljuset, utan att se varifrån det kommer. Ljuset ska vara tryggt och trevligt, då den upplevda känslan är viktig. Ljuset ska hjälpa till att skapa spännande miljöer. På natten kan platser ges en annan karaktär och funktion med hjälp av belysning. Belysningen ska även vägleda till målpunkter och skapa ett djup i stadsbilden. 1.3 Tillvägagångssätt Belysningsprogrammet bygger på en analys av Karlstads kommun. Till grund för analysen har en inventering utförts till fots och med bil vid ett par tillfällen i oktober 2012. Inventeringen har gjorts i Vålberg, Gökhöjden, Kronoparken, Rud, Våxnäs och Karlstads centrala delar både dagtid och efter mörkrets inbrott. Två externa belysningskonsulter samt en representant för kommunen deltog i inventeringen. Information har även hämtats från kommunens broschyrer och kartmaterial, samt webbsidan karlstad.se. Belysningsprogrammet består av två delar. I första delen redovisas analysen av Karlstads kommun. I den andra delen föreslås åtgärder för belysning av de analyserade platserna. Man ska kunna uppleva ljuset, utan att se varifrån det kommer. Belysningsprogram 2013 5
Män känner sig otrygga när risken är stor att bli indragen i slagsmål, som till exempel efter en fotbollsmatch. Foto: Frida Almqvist. Kvinnor undviker folktomma platser, där ingen kan komma till undsättning om något händer. Foto: Frida Almqvist. 1.4 Trygghet, säkerhet och tillgänglighet Kvinnor och män upplever otrygghet på olika typer av platser. Gemensamt är att många känner sig otrygga i tätortsmiljöer. Kvinnor upplever obefolkade platser som hotfulla. Ifall något händer, finns det ingen som kan komma till undsättning. Män, å andra sidan, kan uppleva livligt befolkade platser som otrygga. Det kan vara till exempel utanför en nattklubb en sen lördagskväll, där det finns risk att bli indragen i bråk. Social kontroll är ett effektivt sätt att minska otryggheten. Detta uppnås genom att man befolkar och aktiverar platser alla tider på dygnet. Där det finns någon som kan se, sker mindre brott. Detta förklaras i Rutinaktivitetsteorin, RAT, som att ett brott begås om: 1. Man har en person som är villig att begå brott, 2. Om det finns ett begärligt objekt eller offer och 3. Om det saknas väktare. Om en av de ovanstående punkterna inte uppfylls, sker heller inget brott. Tillfället gör tjuven. Otrygga platser kan vara tunnlar och viadukter, där man glömt att belysa utanför tunneln. Tunneln under Tingvallabron är ett sådant exempel. Foto: Frida Almqvist. 6 Belysningsprogram 2013
En ovårdad plats som saknar flyktvägar, kan upplevas otrygg trots belysning. Detta tydliggör vikten av att sköta underhållet på anläggningen. Genom hög kvalitet på städning och skötsel av gator och parker upplevs kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva (Strategisk plan 2012-2014). Om ett område börjar upplevas som nedslitet och dåligt skött, börjar folk undvika området vilket sprider mera otrygghet. Oordning leder till oroligheter som i sin tur leder till rädsla och brottslighet. Detta formuleras i Broken Windows -teorin. Som exempel ges ett scenario där ett fönster blir krossat i en byggnad. Om man låter fönstret vara som det är, tar det inte lång tid innan alla rutor är krossade och kanske har någon börjat klottra på väggarna också. Detta gäller i så väl fina innerstadsmiljöer som i slitna förorter, oberoende av vilken samhällsklass som bor i området. (Läs mera i The police and Neighborhood safety, Broken Windows, James Q. Wilson, George L. Kelling.) Jag kan lika gärna klottra lite här, för det är ändå ingen som bryr sig. Om man däremot lyckas åtgärda skadegörelsen, helst inom ett dygn, kan det få effekten av att platsen känns omhändertagen och att den då lämnas ifred. För att ytterligare minska riskbeteende i stadsrummet ska känslan av gemenskap, respekt, ägandeskap och territoriellt ansvar gynnas. Om befolkningen kan känna att Det här är mitt bostadsområde och kan vara stolta över det, kommer de också att ta hand om det och skydda det. Att engagera folk i beslutsprocesser och projekt, kan vara ett sätt att skapa en känsla av ägande. Man måste dock se upp med att inte skapa för mycket förväntningar, genom att ofta rådfråga de boende, men sedan inte följa upp och genomföra projekten. Genom hög kvalitet på städning och skötsel av gator och parker upplevs kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva. Utdrag ur Karlstads kommuns strategiska plan 2012-2014 Belysningsprogram 2013 7
8 Belysningsprogram 2013 Sola i Kallsta. Foto: Karlstads kommun.
2 Belysningsprogram 2.1 Analys 2.1.1 Analys av distriktet: Historia Den plats där Karlstad ligger i dag kallades under medeltiden för Tingvalla, vars namn lever kvar och är namnet för stadens äldsta del. Det var den 5:e mars 1584 som Hertig Karl, sedermera Karl IX grundlade och namngav staden Karlstad. Hertig Karl lät även uppföra en träbyggnad uppe på Karlsberg som är den upphöjning där domkyrkan står i dag. Det finns särskilt värdefull bebyggelsemiljö på flera ställen i centrum av Karlstad och på Gustavsberg, Hagalund, Gruvlyckan och Zakrisdal. Dessutom finns ett tjugotal byggnadsminnen och många speciellt värdefulla byggnader i centrum. På historiska kartor över Karlstad från 1600-talet och framåt är det lätt att jämföra hur landhöjningen har påverkat stadens utseende och hur bebyggelsen har ökat och spridit sig utåt mer och mer. Karlstad har en unik symbol som har rötter i dess historia. Det handlar om vår sol och de historier och värden som är inbyggda i den. Karlstad är den enda kommun i Sverige som har en glad sol som symbol, en sol som är ritad av Lasse Sandberg. Här står Sola i Karlstad staty, hon som var en glad och driftig värdshusvärdinna på 1700-talet och som fortfarande sprider sin solglans över staden. Karlstad drabbades av en mycket stor brand den andra juli 1865, då stora delar av staden förstördes. Efter det återuppbyggdes staden med mycket breda brandgator för att förhindra en eventuell ny brand från att sprida sig. Trähusen vid Älvgatan klarade branden, det gjorde även kvarteret Almen, det gamla gymnasiet, det gamla lasarettet och Biskopsgården. Belysningsprogram 2013 9
Karta över Karlstad från 1713. Karlstads kommuns hemsida. Karta över Karlstad från 1865. Karlstads kommuns hemsida. Karta över Karlstads kommun 2013. Illustration: Michele Ray. 2.1.2 Klimat, topografi Karlstad är Värmlands största stad och ligger vid deltat där Klarälven möter Vänern vid Vänerns norra strand. Det finns mycket strandlinje och bebyggelse nära vattnet, vilket ställer speciella krav på belysningen. Vatten fungerar som en spegel. Ljuspunkter som reflekteras i vattenytan kan få både positiva och oanade, negativa konsekvenser. Strandområdena blir ibland översvämmade och det ställer särskilda krav på utformningen av områden närmast vattnet. Topografiskt sett är Karlstad svagt kuperat, men ganska plant inne i centrum. Klarälven slingrar sig genom stadens centrum och flera broar sammanbinder de olika stadsdelarna med varandra. Pråmkanalen, som tillkom på 1800-talet, är en konstgjord kanal som förbinder Östra älvgrenen med Vänern. 10 Belysningsprogram 2013
Parker i Karlstad. Illustration: Michele Ray. Parker Det finns många parker och parkområden centralt i staden. De största parkområdena är stadsparken Mariebergsskogen med Naturum Värmland och folkpark, Stadsträdgården och Sandgrundsparken i centrum och Grandungen i Norra Kroppkärr. Det finns parker av olika karaktär. Medan Mariebergsskogen är som ett strövområde, är Stadsträdgården en klassisk stadspark till karaktären. Stadsträdgården har höga, gamla, typiska parkträd och definierade blomrabatter samt en rosenträdgård. Sandgrundsparken ligger på Sandgrundsudden mitt ute i deltat där Klarälven delar sig i sin östra och västra älvgren. Sandgrundsparken har en sandstrand och en byggnation av bryggor och sittmöjligheter i trä. 2007 påbörjades förverkligandet av den nya parken som vann det prestigefyllda Sienapriset år 2010. I andra delar av parken finns intressanta små stigar som varvas med konstgjorda kullar och terrasseringar i Ormbunksdalen och Magnoliadalen. Wennbergsparken i Viken är mycket plan och har öppna gräsytor med mycket plats för lek och aktivitet. En skulptur och en damm med fontän finns i norra änden. Kvarnbergsparken däremot, är belägen på en hög kulle och har inga blomrabatter. Här finns en parklek och några bänkar. Kvarnbergsparken. Foto: Frida Almqvist. Belysningsprogram 2013 11
Stadsdelar i Karlstad. Illustration: Michele Ray. Stadsdelar Karlstads äldsta stadsdel heter Tingvallastaden. Runt den finns Klara, Viken, Herrhagen, Haga och på norra sidan Klarälven återfinns stadsdelen Sundsta. Det är också i dessa områden, förutom på Sundsta, som de historiskt värdefulla byggnaderna och områdena finns. De olika stadsdelarna har sina egna karaktärer, men i dagsläget är belysningen nästan densamma för alla stadsdelar och ytterområden. I Tingvallastaden och i Klara är bebyggelsen tät och blandad med gamla och nya byggnader. På Herrhagen finns både tät stadsbebyggelse och områden med villor som är gamla och rikt utsmyckade. I stadsdelarna Norrstrand och Romstad ligger villorna mycket tätt. I tätorterna Vålberg, Väse, Molkom, Edsvalla och Skattkärr till exempel, finns villabebyggelse. Villabebyggelse på Herrhagen. Foto: Frida Almqvist. 12 Belysningsprogram 2013
En vackert upplyst stadsmiljö skapar trvisel och trygghet. Ljusdesign: EKG. Foto: Lina Flodins. Belysningsprogram 2013 13
2.1.3 Brukaren I Karlstad bor cirka 87 000 invånare och här är medelåldern 41,1 år. Räknar man med kranskommunerna Forshaga, Grums, Hammarö och Kil, är det tillsammans 133 000 invånare i Karlstadsregionen. Antalet utländska medborgare är 4,4 procent och befolkningsökningen är cirka 660 invånare per år. Staden ska vara tillgänglig för alla, även efter mörkrets inbrott. Det är viktigt att ha tillräcklig belysning, men bländande belysning måste undvikas för att även funktionshindrade och synskadade ska kunna röra sig fritt. Bakom en bländande armatur bildas en mörk vägg och det medför otrygghet, då du inte kan se vad som finns bakom. Bländning är besvärande för de flesta, men äldre och synskadade upplever bländningen ännu mera besvärlig. Alla ska få känna sig trygga när de rör sig i staden. En god sikt, minimerad bländning, tillräckliga ljusnivåer och möjlighet att lätt kunna orientera sig i stadsrummet samt identifiera flyktvägar skapar trygghet. En tydlighet i stadsrummet, där man lätt ser vad som är stadens centrum och paradgata och vad som är mindre lokalgator, gör orienteringen enklare. Belysningen kan hjälpa till genom att stolphöjd, armaturtyp, effekt, ljusfärg och belysningsprincip skiljer sig för de olika delarna. Till brukare räknas även besökare i staden. Det är av intresse att förankra Karlstad i besökarnas minne som något positivt och speciellt och det kan man göra genom en välgenomtänkt belysning av stadens sevärdheter och stadsrum. Personer som sköter varutransporter på kvällar, nätter och tidiga morgnar är också brukare. Det är viktigt med tillräcklig belysning vid varuintag, men belysningen bör vara kopplad till ett styrsystem så att den inte är tänd i onödan. 2.1.4 Stadens image: den trygga och tillgängliga cykelstaden Enligt den strategiska planen ska Karlstad vara en av Sveriges bästa cykelkommuner och erbjuda sammanhängande cykelnät som förbinder kommunens stadsdelar och tätorter samt möjliggör förbindelser till kranskommunerna i syfte att minska privatbilism. Tillgängligheten till stadens olika delar och vattenmiljöer utvecklas, så att fler besökare får möjlighet att uppleva dessa. Möjlighet för människor med funktionshinder att komma ut i olika typer av park- och naturmiljöer samt att utnyttjandet av lekplatser ska öka. Trygghetsarbetet med inriktning mot den upplevda tryggheten på stadsdelsområden fortsätter och andelen trafikanter som känner sig trygga ska öka, medan klottret i staden ska minska. En omsorgsfullt planerad och välavbländad belysning med tillräcklig ljusnivå med goda kontraster underlättar för alla att röra sig fritt i staden. Trygghetsupplevelsen ökar då platser aktiveras genom att flera människor rör sig ute efter mörkrets inbrott. Vackert ljussatta platser drar till sig folk och ett vitt ljus med bra färgåtergivning ger ökad synbarhet på gator och vägar, vilket ökar tryggheten för trafikanter. Vattentornet sett från Herrhagen. Foto: Frida Almqvist. 2.1.5 Urban identitet Stadens identitet är formbar. Antingen har identiteten formats långt tillbaka i tiden, eller så kan man medvetet forma eller omforma identiteten. Gamla stadsdelar kan till exempel få en ny identitet. Urban identitet påverkas av platsens naturliga utmärkande drag, den byggda miljöns utmärkande drag samt relationen mellan den naturliga och den byggda miljön. 2.1.6 Landmärken i Karlstad Landmärken kan vara byggda eller naturliga. Det kan vara en hög byggnad, ett konstverk, en bro eller ett berg. Landmärkena kan finnas i staden eller ha en sådan distans till staden att de symboliserar ett konstant väderstreck (t.ex. Vänern). Andra landmärken kan vara mera lokala, som ett vattentorn, en butiksfasad, en park eller en bro. Till och med riktigt små detaljer som ett speciellt dörrhandtag eller en iögonfallande postlåda kan vara ett landmärke. Att definiera stadens landmärken är viktigt när man analyserar staden. För att öka stadens attraktivitet kan nya, symboliska landmärken byggas. Som exempel kan nämnas Eiffeltornet i Paris eller det nya konferenscentret Waterfront med sin speciella metallfasad, i Stockholm. På Herrhagen finns det gamla vattentornet som numera är lägenheter och som syns på långt håll. Värmlands museum på Sandgrundsudden, Domkyrkan, Löfbergsskrapan, Karlstads universitet, Teatern och Kupolen på köpcentret Mitt i City, är andra viktiga landmärken. Därtill finns ishallen, badhuset och hedenpannan, som är en sop- och flisförbränningsstation. Det nya bygget, Bryggudden, som bland annat syns väl från gångbron mellan Gjuteribacken på Herrhagen till Pråmvägen på andra sidan pråmkanalen, är ett nytt och betydande blickfång. 14 Belysningsprogram 2013
Föreslagna blickriktningar i centrum. Illustration: Michele Ray och Frida Almqvist. 2.1.7 Blickriktningar I och med att Klarälven slingrar sig genom staden, finns det många blickriktningar ut över vattnet och in mot andra stadsdelar. Vyn från Sandgrundsparken och från Museigatan, som går från Sandgrundsudden till Rådhuset, har en bra vy ut över stadsdelen Klara, där det finns mycket gammal bebyggelse och närmare Rådhuset kommer även teatern i blickfånget. Från Tingvallabron syns konferenscentret KCCC och den gamla stenbron, som heter Östra bron. Den gamla stenbron är redan ljussatt och även KCCC är upplyst. Från stadsdelen Klara, med vy mot Tingvallastaden, syns Stadshotellet, som i dag har en typ av enkel fasadbelysning, som dock kan ses över. Rådhusets fasad mjukas upp av ljuset från två gammaldags lyktor som står på varsin sida om entrén, men fasaden saknar riktig fasadbelysning. Statyn på andra sidan gatan framför den lilla parken Residenstorget är upplyst. I Sundstatjärnet finns en ljussatt fontän. Vyn ut över tjärnet är viktig, då det går ett promenadstråk runt den. Stadshotellet speglas vackert i Klarälvens blanka vattenspegel. Foto: Frida Almqvist. 2.1.8 Avstånd Rådhuset sett från Älvgatan. Foto: Frida Almqvist. Belysningsprogram 2013 15
Avståndet till blickpunkten är lika viktigt som blickriktningen för kompositionen. Om avståndet är långt från den tilltänkta betraktelseplatsen, flyter alla detaljer ihop. En fasadbelysning kommer att smälta in i den omgivande gatubelysningen. Om avståndet är kortare så kan flera detaljer uppfattas. Är avståndet för kort kan endast detaljer urskiljas och inte helheten. Från Mariebergs strandängar finns en vy in över staden, men avståndet är ganska långt. Inne i centrum, på de tidigare nämnda platserna med utmärkande blickriktningar, är avståndet till vyerna kortare och då kan tillräckligt många detaljer urskiljas. Avstånden mellan älvstränderna är idealiska för att skapa vackra blickfång inne i centrum. Hyttabron som går över Pråmkanalen är vackert ljussatt med infälld belysning i räcket. Den kallare färgtemperaturen kontrasterar effektfullt mot KCCC:s varmt upplysta fönster. Gång- och cykelvägen går från Tingvallabron, över Pråmkanalen och förbi KCCC fram till stenbron. Foto: Lina Flodins. 16 Belysningsprogram 2013
2.1.9 Analys av individuella element För att välja vad som ska belysas i staden, görs en grundlig analys av individuella element med hjälp av olika kriterier. En belysningsplanerare har kompetensen att avgöra vilka objekt som ska belysas och hur det ska göras. Kriterierna som måste tas i beaktande är: Funktion Historisk betydelse Uttryck Estetisk kvalitet Symboliska egenskaper Arkitektoniska egenskaper Konstnärligt värde Blickriktningar Silhuetteffekter Riktningar Perspektiv Avstånd Byggnaders egenskaper Marknadsföringseffekt Huvudgator Det finns flera stora huvudgator i Karlstad, men den första som besökare som kommer med tåg och buss ser, är Hamngatan. Hamngatan borde därför behandlas som en paradgata och få en omsorgsfull gestaltning, där tonvikt läggs på armaturdesign, stolparnas utseende och en bra färgåtergivning hos ljuskällan. Andra stora huvudgator är Karl IX:s gata, Klaraborgsgatan, Järnvägsgatan, Östra Torggatan, Sjömansgatan, Packhusgatan, Hööksgatan och Sandbäcksgatan samt Brogatan, som går över i Ringarvägen och Sundstavägen vid Sundsta. 2.1.10 Analys av objekt för funktionell belysning Med funktionell belysning menas en grundläggande belysning som möjliggör ett tryggt användande av platser, såsom: Hamngatan borde behandlas mera som en paradgata, då den är det första många resenärer ser då de anländer till Karlstad. Foto: Frida Almqvist. Fordonsleder: huvudvägar, ringvägar, vägar och korsningar Torg Fotgängarområden: gång- och cykelvägar samt tunnlar Huvudportar till den centrala staden Största trafiknoderna från närmande vägar Sportområden Kommersiella områden Industriella områden Stationer Lekplatser Hållplatser Genom Karlstad går E18 och från den förgrenar sig flera stora vägar med 70 km/h som hastighetsgräns: Örsholmsleden, Hagaleden och Sandbäcksgatan. Även Västanvindsgatan, Hammaröleden, Skoghallsvägen, Ullebergsleden och Körkarlsvägen har 70 km/h. De flesta andra gatorna har 50 km/h, förutom i innerstaden där hastighetsbegränsningen är 30 km/h. Enligt Karlstads strategiska plan ska gator i de flesta bostadsområden hastighetssäkras och 30 km/h införas vid skolor och förskolor. Trafiknoder De största trafiknoderna i staden är Universitetsmotet, Kroppkärrsmotet, Bergmotet, Rudsmotet, Älvmotet, Klaramotet, Våxnäsmotet, Hultsbergsmotet och Bergviksmotet, som alla är på- och avfarter till E18. Klaramotet, Älvmotet och Bergmotet ligger närmast centrum. Cirkulationsplatser Stora cirkulationsplatser finns i korsningen Östra infarten Sundstavägen Blönduosgatan Rudsvägen, i Klaramotet, på Hamngatan, där Norra infarten möter Blönduosgatan och vid Älvmotet mellan Infanterigatan, Sandbäcksgatan och Råtorpsporten. Det finns även mindre cirkulationsplatser på olika ställen i staden. Bussnät och hållplatser Bussnätet är utbyggt med 19 olika busslinjer. Det är viktigt att busshållplatsernas omgivningar är välupplysta och känns trygga, så att alla kan utnyttja bussförbindelserna även efter mörkrets inbrott. Belysningsprogram 2013 17
Vikentunneln är ljus på kvällen, även om omgivningarna är dåligt upplysta. Dagtid blir tunneln ett svart hål. Foto: Frida Almqvist. Under Tingvallabron. Det är tryggare att gå mot ljus än mot mörker. Foto: Frida Almqvist. För stora kontraster skapar otrygghet. Lägg märke till mannen till vänster om tunnelmynningen. Foto: Frida Almqvist. Tunnlar I centrum, mellan Vikengatan och Centralstationen finns Vikentunneln, som är lång och smal och saknar flyktvägar. Tunneln, som går under järnvägen, uppfattas som ett problem i dagsläget och känns mycket otrygg även dagtid eftersom tunneln då är mörkare än sin omgivning. Kvällstid är tunneln mycket ljus, medan omgivningarna upplevs mörka. Under Tingvallabron finns en mycket trång och överbelyst viadukt för cyklister och fotgängare. Utanför tunneln är det kolmörkt, vilket gör att du blir bländad av mörkret när du går ut ur tunneln och inte kan se om någon står på sidan om öppningen, när du ska gå in i tunneln. Tullhusgatan går under järnvägen i en vägport. Pråmvägen, Östra Kanalgatan, Magasingatan, Klaraborgsgatan och Älvgatan korsar också järnvägen i vägportar. Dessa ställen bör utvärderas och nödvändiga trygghetsskapande åtgärder bör genomföras. 18 Belysningsprogram 2013
³ ips ta d Till Stöllet ÖVERSIKTSKARTA KARLSTAD - M ot Fil Gräsås Stodenetjärnet l Til STODENE ALSTERN Arv Väg 62 61 63 Ilandatjärnet Väg Edsgatan g ika Vä AR ÄL VE N KL Klarälvsbanan ÖRSHOLMEN LAMBERGET Skog hall Till Hammarö T Till 1:60 000 HAMMARÖ KOMMUN 0 1 000 2 000 m VÄNERN Hammarösjön Stadsbyggnadsförvaltningen Tullholmsviken ORRHOLMEN Knappstad Grundviken BELLEVUE Jäverön SOMMARRO ZAKRISDAL VIKEN Mariebergsviken MARIEBERG Väg 61, 62 HEDEN Välsvikstjärnet Örsholmstjärnet Lambergstjärnet VIKEN Herrön f TORMESTAD HERRHAGEN KVARNBERGET ROMSTAD VÄNERN Lungvik E18 ALSTER GRÄSDALEN Hallviken STRAND GRUVLYCKAN BERGVIK SJÖSTAD TINGVALLASTADEN HAGA KLARA E18 Kattviken Skutberget Sundstatjärnet VÅXNÄS VÄLSVIKEN Kroppkärrssjön GUSTAVSBERG SUNDSTA NORRSTRAND SANDBÄCKEN HAGALUND HULTSBERG HENSTAD Till Göteborg, Oslo KRONOPARKEN SÖDRA KROPPKÄRR Sandbäckstjärnet NORRA KROPPKÄRR E18 Rudstjärnet SKATTKÄRR FÄRJESTAD LORENSBERG RUD RÅTORP Till Stockholm Gunnerud stersälven I2-skogen Al STOCKFALLET Göstahult Långenäs ÄLVÅKER Trangärd S Järpetan N VE Härtsöga ÄL AR den KL Gravale SKÅRE ILANDA Cykelkartan. Gång- och cykelvägar Det finns primära och sekundära cykelvägar i Karlstad. Det finns långa sträckor med separat gång- och cykelväg, men också sträckor där det är cykelväg i blandtrafik. Längs cykelvägarna är många korsningar planskilda, vilket betyder vägportar, viadukter och tunnlar. Gång- och cykelvägarna belyses i dagsläget med högtrycksnatrium med dålig färgåtergivning från höga stolpar som står glest. Armaturernas kupade glas medför onödig bländning. Foto: Lina Flodins. Gågator och torg Drottninggatan och Västra Torggatan är gågator och ligger mitt i centrum av Karlstad. Här ligger shoppingcenter, butiker, restauranger och kaféer. Stora torget, som flankeras av Rådhuset och Tingvallagymnasiet ligger mitt på Västra Torggatan. På Stora torget är belysningen mycket eftersatt och varierad. Det finns ett utkast till belysningsprogram för Stora torget, men det har inte genomförts. Drottninggatans och Västra Torggatans belysning bör också förnyas och bli mera enhetlig. Kommersiella områden Bergvik köpcentrum, som ligger väster om centrum, har många olika butiker och Ikea. Mitt i City-gallerian erbjuder shopping på ett centralt läge. På Drottninggatan provar man ny belysning med bra färgåtergivning. I bakgrunden är den befintliga belysningen. Foto: Lina Flodins. Idrottshallar och sportområden Det finns många möjligheter till idrottsaktiviteter i Karlstad. Här finns många idrottsklubbar, en isstadion, BMX-hall, Racketcenter, fotbollshall, Våxnäshallen, Löfbergs Lila Arena samt flera idrottshus och sporthallar. I Mariebergsskogen och i Jakbobsbergsskogen kan man motionera i naturen och väster om Bergvik finns Skutbergets fritidsområde. Industriområden Industriområden finns på Våxnäs, Lamberget, Tormestad, Örsholmen, Heden, Zakrisdal, Gräsdalen samt ett mindre område mitt i centrum vid Inre hamn. Stora torgets belysning är eftersatt och ska rustas upp. Foto: Lina Flodins. Belysningsprogram 2013 19
Ovan från vänster: Vattentornet, Herrhagsskolan och Domkyrkan. Undre raden: Wermlandsoperan, Sockerslottet och Västra bron. 2.1.11 Analys av objekt för arkitektonisk ljussättning I Karlstad finns många vackra, gamla byggnader med stort värde. Byggnader som inhyser viktiga samhällsfunktioner så som teater, rådhus och kyrkor, är lämpliga objekt att ljussätta, förutsatt att även arkitekturen och omgivningen uppmuntrar till det. Stadshuset i Karlstad har till exempel en mycket viktig funktion, men arkitekturen inbjuder inte till ljussättning av själva fasaden. Däremot kunde entrétaken framhävas med hjälp av belysning. Det finns dock många andra objekt runt om i staden som skulle skapa ett mervärde i den nattliga stadsbilden, om de ljussattes. För att en ljussättning av objekten ska bli verklighet, måste en dialog föras mellan kommunen och fastighetsägarna. Avtal om drift och underhåll måste upprättas innan ett projekt kan genomföras. Vattentornet, byggt 1889 på Herrhagen, syns på långt håll och kunde bli ett vackert blickfång även kvällstid, om det fick en fasadbelysning. Herrhagsskolan har en arkitektur som inbjuder till fasadbelysning. Framför Herrhagsskolan är en öppen plats med en sportplan och Vasalunden lite längre bort, så byggnaden syns på långt håll. Domkyrkan från 1730 är i dagsläget ljussatt, men belysningen kunde med fördel ses över, så att installationen blev mer ändamålsenlig, energieffektiv och samordnad. De gamla lyktstolparna som står vid entréerna till kyrkogården bör renoveras och förses med ändamålsenlig ljuskälla. I dagsläget är de bestyckade med olika typer av bländande energisparlampor, vilket inte passar till en sådan armatur. Det finns nya LED-ljuskällor framtagna för just denna typ av öppen, gammal lyktarmatur. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren Karlstads Domkyrkoförsamling. Karlstads Teater, där Wermlandsoperans stora scen och biljettkontor ligger, har tidigare varit fasadbelyst. Teatern är från 1893, ritad av Axel Anderberg. I dagsläget är fasadbelysningen släckt, förutom att fasaden lättas upp av ett gröntonat ljus från de rundstrålande kvicksilverarmaturerna som står runt byggnaden. Teatern syns från många håll och förtjänar att vara ett vackert upplyst landmärke. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av fastighetsägaren. Den rikt utsmyckade byggnaden Sockerslottet, ritad av Carl Österman, är ett annat objekt som lämpar sig för fasadbelysning. Byggnaden på adressen Hybelejens gata 2, har en spännande och detaljerad arkitektur och är klassat som byggnadsminne av Länsstyrelsen. Byggnaden syns från Älvgatan, på andra sidan Klarälven och är en viktig del av kvällsvyn som speglar sig i vattnet. Byggnaden ägs inte av kommunen, utan en eventuell fasadbelysning måste initieras av den privata fastighetsägaren. Västra bron, som korsar Klarälven mellan Karlstads Teater och Stadshotellet, är i dag ljussatt med grönt ljus. Underhållet bör dock ses över. 20 Belysningsprogram 2013