ATT PRODUCERA TEATER en introduktion av Marcus Frennemark
innehåll Att producera teater s 3. Amatörreater ett och annat att tänka på! Hitta en grupp människor! s 4. Dags för föreställning Om författaren: Marcus Frennemark är hängiven amatörteateraktivist och har stått både på scen och varit aktiv bakom ridån. Han har varit ansvarig producent för mängder av föreställningar allt Moberg till revy och sommarlustspel.. Upphovsrätt: Det är fritt fram att använda detta material. Med andra ord kan ni skriva ut, kopiera och använda det hur mycket ni vill. Ni måste alltid ange källa och vem som skrivit materialet. Hjälp på vägen: Studiefrämjandet och ATR är en naturlig resurs på vägen fram till ett lyckat arrangemang eller i starten av en förening. Om du som läsare behöver ytterligare hjälp och stöd, kontakta närmaste Studiefrämjande kontor eller ATR s kansli. De kan ge ytterligare råd och tips på lokala personer att kontakta om du behöver hjälp. Studiefrämjandet kan även anordna olika former av studiecirklar och helgkurser för dig som vill fördjupa dig ytterligare. sid 2
Amatörteater ett och annat att tänka på! Låt oss göra klart en sak från början: skillnaden mellan amatörteatern och den professionella teatern handlar om pengar. Inte kvalitet. Den som jobbar med teater och tar/får betalt för det kan kalla sig professionell. Den som ägnar sig åt teater utan betalning och yrkesmässiga ambitioner är amatör. Det är inte självklart att det ena är av högre kvalitet än det andra. Anlitar du en professionell målare för att måla och tapetsera din bostad borde resultatet bli bättre än om du gör det själv. Men när du gör det själv lägger du kanske mer omsorg och engagemang i jobbet. Och det kanske uppväger din bristande yrkeskunnighet? Så är det med teater också. Engagemang kan i lyckade fall uppväga det som saknas i yrkeskunnande. Men möjligheten att göra bra teater är naturligtvis större om man skaffar goda kunskaper och gedigen erfarenhet och tar med sig in i projektet. Kom ihåg den ursprungliga betydelsen av ordet amatör: den som älskar det han/hon gör. För att göra teater behövs till en början två ting: ett manus och en grupp människor. Hitta ett manus! Botanisera på biblioteket: Känd och etablerad dramatik är ofta utgiven i bokform och finns därmed att låna på biblioteken. Dramatik finns på en egen hylla på den skönlitterära avdelningen. Surfa in på ATR:s manusbibliotek: Amatörteaterns Riksförbund, ATR, har ett manusbibliotek på mer än 5 000 pjäser. Gå in på hemsidan www.atr. nu och klicka dig vidare till manusbiblioteket. Nu kan du söka efter pjäs efter dina egna önskemål: författare, genre, antal medverkande, etc. Du får upp en träfflista där du kan gå vidare och läsa kortfattat vad just den pjäsen handlar om. Blir du intresserad kan du låna hem ett manus från ATR för genomläsning. Det kostar en slant, men du får fem veckor på dig att läsa pjäsen. Surfa in på www.dramadirekt.com, en sajt som drivs av Sveriges Dramatikerförbund och i första hand vänder sig till professionella teatergrupper. Men den innehåller mycket nyskriven dramatik och ger kortfattad information om handlingen i pjäserna. När du hittat ett manus du vill göra teater av måste du skaffa uppföranderättigheter. Det får du enklast och billigast via ATR:s förlag. Pjäserna som finns i deras manusbibliotek har ofta satts upp som amatörteater tidigare och du ansöker hos ATR om att få göra en uppsättning. Men ATR kan också hjälpa till med amatörrättigheter för andra pjäser än de i manusbiblioteket. Kontakta ATR:s förlag för mer info. Uppföranderätten kostar pengar, men det är billigare för amatörteater än för professionella teatrar. Under vissa omständigheter (till exempel om pjäsen endast sätts upp som en del av skolarbetet) kan du få rättigheterna gratis. Har författaren varit död i mer än 70 år är pjäsen också fri att använda. Men tänk på att det kan finnas översättare som ska ha sin andel av uppföranderätten ändå. Grundregel om uppföranderätt: Fråga alltid, chansa aldrig. Skriva ett manus: Kan vara ett alternativ för dig som vet vad du vill ha sagt och tror dig om att säga det bättre, roligare eller åtminstone annorlunda än vad det har sagts tidigare. Då kan du också anpassa manuskriptet till de skådespelare som finns att jobba med. Och så slipper du kostnader och eventuella problem med rättigheterna. Det finns handböcker i att skriva för scenen. Ta hjälp av en sådan. Hitta en grupp människor! Det brukar sällan vara problem att hitta människor som vill stå på scen. Men det är inte alltid drömmen om en plats på scen och den bistra verkligheten stämmer överens. Om ni redan är en grupp på väg att sparka i gång ett teaterprojekt så ta ett ordentligt resonemang om vad var och en har för personliga förväntningar inför projektet. Kanske finns det någon som bär på förväntningar om en teaterframtid som åtminstone i det korta perspektivet är orealistisk. Likadant om du knyter till dig nya människor för teaterprojektet, diskutera förutsättningarna noga. sid 3
Att delta i ett teaterprojekt är arbetsamt, lärorikt och stimulerande men sällan glamoröst. Lika bra att komma underfund med det innan båten lagt ut från land. Men det krävs många fler människor än skådespelare i teaterbåten! Det behövs regissör, scenograf, kostymansvarig, revisitör, sminkös, ljusoch ljudfolk, marknadsförare, biljettförsäljare, sufflör, scenarbetare, ekonomiansvarig, lokalansvarig, pressansvarig med flera. Samt någon som försöker hålla ihop allt och alla, det vill säga en projektledare eller producent. Det krävs naturligtvis inte en individ för varje funktion, men i princip behöver alla dessa funktioner fyllas av någon eller några för att det ska bli ett lyckat resultat av mödorna. Regissör är den som är konstnärligt ansvarig för helheten. Har man ekonomi så man kan anlita någon professionell kompetens i projektet så är det regissören man ska satsa på. En erfaren regissör bidrar med mycket mer än regianvisningar till en entusiastisk amatörgrupp. Har man inte de pengarna får man välja någon i gruppen till regissör. I vissa fall kan regiuppdraget kombineras med en roll i pjäsen, men det är inte helt enkelt att både vara aktör på scenen och iakttagare från salongen. Samtidigt! Det finns en bok som heter Regi kreativitet och arbetsledarskap, skriven av Martha Vestin. Läs den. Scenograf, kostymör, rekvisitör och sminkös är andra viktiga medarbetare i projektets konstnärliga gestaltning. Dessa funktionärer ska hjälpa regissören att förvalta och förverkliga den konstnärliga ambitionen. Se dig omkring i bekantskapskretsen efter folk som bär på någon form av praktisk och konstnärlig ådra. Ljus är nästan alltid en väsentlig del i teatern. Ljud kan vara det. Har du inga sladd- och lampnördar i din närhet kan ett tips vara att fråga i butiker som säljer sådana prylar. De brukar känna sina stamkunder. Redan under repetitionerna, och speciellt när det kommer till föreställning, behövs det sufflör och scenarbetare. Teaterlokalen brukar vara minst två i ett projekt; en repetitionslokal och en föreställningslokal. Till den senare flyttar projektet en tid innan premiär. Under lyckliga omständigheter kan det sid 4 vara så att rep- och spellokal är en och samma. Det är med andra ord önskvärt att få komma in i spellokalen så tidigt som möjligt. Mer realistiskt är att man får harva på i replokalen till någon vecka innan premiär. Då gäller det att göra det bästa av situationen och så noga som möjligt plantera in spelscenen i replokalen. Märk ut avstånd på golvet, sätt scenografin på plats och bestäm var publiken ska finnas. Den som är lokalansvarig planerar så att övergången från reptill spellokal blir så smidig som möjligt. Kom ihåg publikens del av föreställningslokalen med erforderligt antal sittplatser och utrymme för eventuella rullstolar. Om det inte är en traditionell teater- eller samlingslokal krävs det kanske speciella tillstånd från räddningsmyndigheterna för att över huvud taget få spela där. Mycket folk blir det. Ett riktmärke kan vara att en amatörteateruppsättning kräver minst lika många människor vid sidan av scenen som på scen. Dags för föreställning Föreställningen är klar för premiär. Nu ska det helst komma en publik också. För att det ska göra det krävs det att du har gjort ett bra marknadsförings- och publikarbete. Och det börjar långt innan premiären. En snygg affisch som är klar någon månad innan premiären är ett sätt att marknadsföra sig. I dag finns det många hemmalayoutare som gärna vill få chansa att göra något som sprids i större skala. Och tryckerier eller andra företag som kan erbjuda färgkopiering gör att även ganska små teaterprojekt kan unna sig en snygg affisch med massor av färg. Annonsering i lokalpressen kostar en del och ger inte alltid tillbaka vad man betalar. Men försök deala med din tidning, annonsprislistan är ett tak, inte ett golv, för vad det kostar och de flesta annonssäljare är medvetna om att kulturens kassor är magra. Den andra delen av lokaltidningen, den redaktionella, ska du jobba ordentligt på. Bjud in pressen till en repetition några veckor innan premiär. Och sedan en gång till när det är dags för premiär. Glöm inte heller lokalradio och närradio, där kan också finnas möjligheter att höras. Det är sällsynt att lokala medier nobbar ett lokalt kulturprojekt. När det drar ihop sig till premiär
så vill i bland media komma och recensera det du gjort. Trevligt! Då bjuder du på två biljetter per recensent. Biljetter, ja. De ska säljas utanför spellokalen före varje föreställning, men gärna också på förköp någonstans dit folk är vana att gå för att köpa biljetter. Sådana försäljningsställen brukar oftast ta provision på sin försäljning, men kom ihåg att även här är det fritt fram att pruta och förhandla. Biljettförsäljning är en viktig del av teaterprojektets intäkter. Men helst inte den enda. Det kan vara möjligt att söka bidrag från kommun, studieförbund och fonder för kulturprojekt. Här gör vi ett instick om något som du bör tänka på redan när du tar de första stapplande stegen med teaterprojektet: I vilken form driver du projektet? Vem är avsändaren? Kanske är ni redan en grupp eller sektion inom en befintlig förening. Då får ni ta upp projektet den gängse vägen och kanske får ni då en slant till startkapital från föreningens huvudstyrelse. Kom ihåg att man mycket väl kan starta teaterprojekt inom andra föreningar än uttalade kulturföreningar. Mycket amatörteater har bedrivits och bedrivs inom idrottsklubbar, fackföreningar och hembygdsrörelsen. Är ni en helt fri grupp utan föreningstillhörighet söker ni lämpligen kontakt med ett studieförbund. De kan ta ett teaterprojekt till sin famn på ett smidigt och obyråkratiskt sätt och säkert hjälpa er med mycket av det som behövs. En fri grupp kan förbli fri, men ändå etablera sig, genom att ta steget och starta en amatörteaterförening. Mer info på www.atr.nu. En fördel med att vara ATR-förening eller samarbeta med ett studieförbund är STIM-avtalen. Om ni använder musik på något sätt i föreställningen så finns det upphovsmän även till den. Musikanvändningen ska redovisas och det sker enklast genom endera ATR eller ett studieförbund. En amatörteaterförening kan ofta få stöd från kommunens kulturförvaltning, ring dit och fråga vad de kan göra för ert projekt. Således: När ni besvarat frågan om vem som är avsändare för projektet så kan ni söka pengar från både det ena och andra hållet. Biljetter och bidrag, men det finns ett tredje ben för att få en stabil ekonomi i projektet: sponsring. Det vill säga att företag betalar på ett eller annat sätt för att synas i samband med teaterprojektet. Detta är inte det lättaste sättet att få in pengar, men som med så mycket annat gäller att trägen vinner. Kom ihåg att det är lättare att pressa produkter än pengar ur ett företag. Om du alltså behöver färg och brädor till scenografin, gå till färgaffären och brädgården och be att få det du behöver i utbyte mot att de får ett tack till företaget i programbladet. Oftare än man tror accepterar företagen sådana förslag. Behövs det så tveka inte att krydda ditt erbjudande med några fribiljetter. Tänk bara på att ge fribiljetter till någon av de första föreställningarna. De föreställningarna är oftast svårast att sälja. Samtidigt är det viktigt att få dit publik i början av spelperioden, de har längre tid på sig att berätta vitt och brett om hur bra föreställningen är. För att få stöd till sitt projekt från studieförbund, fonder eller kommunen så krävs det en rejäl projektplan. Av den ska det framgå precis vad som ska göras, var det ska ske och för vem. Dessutom behövs en ekonomisk kalkyl över projektet med realism i både kostnader och intäkter. Kom ihåg att det finns olika stadier i projektplanering. Hänge dig aldrig åt önsketänkande, men den första planen som görs för ett projekt kan både kallas och vara preliminär. Efterhand tar projektet form och de olika bitarna i pusslet låter sig läggas på plats. Lycka till! sid 5