Rådslag Framtidens Senior i Sigtuna kommun

Rådslag Framtidens Senior i Sigtuna kommun Resultat och statistik Gemensam administration Enheten för utredning/upphandling Utredare Lucia Larsson 2008-09-02

Innehållsförteckning 1. RÅDSLAG I SIGTUNA KOMMUN... 5 2. GENOMFÖRANDE AV RÅDSLAG FRAMTIDENS SENIOR... 5 2.1 INFORMATIONSINSATSER... 5 2.2 FÖRARBETE... 5 3. OM RAPPORTEN... 6 4. BOENDE...7 4.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 7 5. OMSORG... 8 5.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 9 6. TEKNIK... 10 6.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 11 7. AKTIVITETER... 11 7.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 12 7.2 ÖKA AKTIVITETEN... 13 7.3 FÖRENINGAR SOM SENIORERNA ÄR INTRESSERADE AV... 13 7.4 KULTURAKTIVITETER... 14 8. FRIVILLIGA INSATSER FÖR ATT HJÄLPA ANDRA... 16 8.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 16 9. TRYGGHET... 17 9.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 18 10. KOMMUNIKATIONER... 18 10.1 KVALITATIVA KOMMENTARER... 18 11. OMDÖMEN OM SIGTUNA KOMMUN... 19 12. ALLRA VIKTIGAST FÖR ETT GOTT LIV... 21 12.1 BOENDE... 21 12.2 HJÄLP NÄR DET BEHÖVS... 22 12.3 INFRASTRUKTUR... 23 12.4 POLITIK... 24 3

1. Rådslag i Sigtuna kommun Sigtuna kommun började använda rådslagsmetoden år 2005 och är den kommun i Sverige som genomfört flest rådslag. Hittills har det blivit tretton stycken, denna rapport handlar om det elfte. De flesta har handlat om stadsbyggnadsfrågor, hur vi ska bygga och utforma hus, parker och vägar. De tre senaste rådslagen har varit av mer fördjupande karaktär. En tidigare genomförd opinionsundersökning visade att 78 % av invånarna tycker att arbetet med rådslag är bra eller mycket bra. 2. Genomförande av Rådslag Framtidens senior Rådslaget genomfördes i undersökningsform under perioden 14-21 april 2008 och syftade till att få kunskap om vad som är viktigt för kommunens äldre för att de ska kunna få ett gott liv i Sigtuna kommun. Inbjudna att delta i rådslaget var samtliga seniorer födda 1948 eller tidigare. Undersökningen gick ut till 7833 personer och besvarades av 46,3 %, eller 3627 personer, vilket också innebär att Framtidens senior har den fjärde högsta svarsfrekvensen. Formuläret innehöll såväl fasta svarsalternativ som ett antal frågor där personen själv kunde formulera sina svar. Totalt ställdes 37 frågor inom fokusområdena boende, omsorg, teknik, aktiviteter, frivilliginsatser, trygghet och kommunikation. Formuläret innehöll också möjlighet att betygsätta kommunens prestationer inom ett antal olika verksamhetsområden. Inom varje område fanns möjlighet att ge kvalitativa kommentarer. Enkäten kunde antingen skickas in per post i ett bifogat svarskuvert eller besvaras direkt på Internet. Endast 14, 7 % valde att besvara enkäten via Internet, lägst av alla rådslag, vilket kan sägas motsvara förväntningarna för denna målgrupp. 2.1 Informationsinsatser Det publicerades två annonser, varav en helsida, i lokaltidningen Sigtunabygden med start v.14 (två veckor innan Rådslaget). Annonsen innehöll information om Rådslaget samt almanacka för information och återkoppling. Motsvarande information publicerades även på första sidan på www.sigtuna.se. Under själva rådslagsveckan genomfördes en informationskampanj i Sigtunabygden och stort utrymme gavs åt rådslaget på hemsidan. En direktlänk till webbenkäten återfanns på kommunens hemsida. Telefonsupport erbjöds mellan kl 8.00-20.00 varje dag (inklusive helg). Mot slutet av veckan sattes påminnelselappar upp på strategiska ställen såsom vårdcentraler, bibliotek, församlingshem, apotek, och livsmedelsaffärer i Märsta Valsta, Rosersberg och Sigtuna stad. 2.2 Förarbete Demokratinämnden initierade och ansvarade för detta rådslag och utsåg inom sig en styrgrupp som ansvarade för det löpande arbetet. Tjänstemän inom grupperna för utredning och för information arbetade med rådslagsprojektet. 5

Arbetet med undersökningen inleddes med att tjänstemän träffade representanter för pensionärsorganisationerna PRO och SPF i december 2007. Mötena genomfördes i form av s k SWOT-analys 1, där deltagarna fick uppge vad de tycker är svagheter och styrkor i att vara senior i Sigtuna kommun, och vilka möjligheter och hot de ser inför framtiden. Erfarenheter från dessa träffar var värdefulla vid framtagandet av frågorna. Varje berörd förvaltning fick under arbetets gång möjlighet att ge synpunkter på frågorna och även ge förslag på egna. Pensionärsorganisationerna PRO och SPF kopplades även in mot slutet av arbetet för att ge synpunkter på formulering av frågorna och utformningen. Bland annat resulterade det i att frågorna fick större typsnitt och layouten förenklades så långt det var möjligt. 3. Om rapporten 46,3 % besvarade på enkäten, 3093 svar kom in via pappersenkäter och 543 svar via Internet. Av dessa är 55 % kvinnor och 45 % män vilket också motsvarar fördelningen över hela målgruppen. Nedanstående tabell visar hur stor andel av målgruppen som svarat per åldersintervall: 60-64 år 42,7 % 65-69 år 48,7 % 70-74 år 47,7 % 75-79 år 50,5 % 80-84 år 45,2 % 85-89 år 41,8 % 90-94 år 31,3 % 95 + 17,6 % Fritextssvaren är av varierande omfattning och behandlar ett spektra av områden och åsikter. Svaren har citerats i stort sett ordagrant men stavfel och mindre språkliga fel har korrigerats för att underlätta läsningen. Vissa svar har av utrymmesskäl kortats ner men bara då det inte inneburit att dess innebörd förändrats. Fritextssvaren har kategoriserats och rubricerats i så stor utsträckning som möjligt. Några svar har tyvärr inte kunnat tydas då texten har fortsatt utanför angivet scannat område, texten har varit för svag för att läsa eller att skrivstilen inte har kunnat tolkas. Rapporten ska utgöra ett kunskapsunderlag i kommunens framtida arbete. Resultatet av rådslaget kommer under hösten 2008 att presenteras och spridas till berörda förvaltningar, nämnder och råd. Utöver spridning av rapporten så kommer alla kvalitativa kommentarer och goda idéer som inkommit att överlämnas till berörda förvaltningar. Det kommer även att finnas möjlighet för intresserade personer, organisationer och föreningar att få ta del av resultatet. Rapporten kommer att finnas tillgänglig att ladda ner gratis på www.sigtuna.se. 1 SWOT-analys har fått sitt namn efter de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). 6

4. Boende 74 % tror att de kommer bo kvar i sin nuvarande bostad om 5 år. Oavsett kön eller var man bor tror man sig i samma utsträckning bo kvar. I Sigtuna stad och Valsta dominerar farhågorna för att det ska blir för dyrt att bo kvar och i Rosersberg och på landsbygden är det många som önskar bättre service. En fjärdedel har angett ekonomin som skäl och anser att det blir för dyrt att bo kvar i den nuvarande bostaden. Ju äldre man blir desto fler tror sig flytta från sin nuvarande bostad. I den yngsta ålderskategorin 60-64 år är den främsta anledningen till en flytt önskan att bo närmare affärer och annan service medan det i gruppen 85+ skiftar till att hushållet blir för betungande att sköta. I Sigtuna stad är man mest benägen att bo kvar i kommunen (88 %) och i Valsta minst (74 %). Tendensen att flytta från kommunen minskar med åldern och i åldern 80-84 år säger 100 % av kvinnorna att de kommer bo kvar i kommunen. I åldern 60-69 år tror de flesta att nästa bostad kommer bli en hyresrätt. Från 70 år och uppåt skiftar det till att man önskar sig en hyresrätt anpassad för seniorer eller någon form av särskilt boende eller serviceboende. På landsbygden tror 21 % att nästa boende blir någon form av kommunalt äldreboende eller särskilt boende. 4.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 246 kommentarer. De klart viktigaste skälen till en flytt är att underhållet är, eller kommer att bli, för tungt, storleken på bostad passar inte och/eller åldern gör att en flytt blir nödvändig. bostaden, men framförallt tomten är för stor nuvarande bostad för stor sedan jag blev änka klarar ej att sköta trädgård Näst vanligaste skälet är att seniorerna specificerar avsaknad av hiss som anledning till att inte bo kvar i den nuvarande bostaden bor på andra våningen utan hiss orkar inte med tre trappor utan hiss jag kommer att behöva hiss snart vi har redan köpt en annan lägenhet med hiss i 55+ 7

Tjugo personer har angett att de kommer att flytta då de bor i tjänstebostad eller liknande där kontraktet upphör alternativt det blir för dyrt att bo kvar när kontraktet omvandlas. tjänstebostad fram till pension (makens) bor i en företagsägd villa, hyran blir för hög. Andra skäl till en flytt är sådana som beror på ändrade levnadsförhållanden inleder samboförhållande inom kort jag flyttar utomlands vill leva upp bundna pengar När det gäller vilken bostad seniorerna kommer att flytta till tror de allra flesta att de kommer att flytta till en för deras ålder, och åldrande, anpassad bostad i någon form. Många har specificerat sommarstugan eller naturnära boende i sina kommentarer. vinterbonat sommarhus naturnära är viktigare än vilken form anpassad för äldre personer om ekonomin tillåter vill vi bo i radhus så man har en trädgård att påta i. Annars vill vi bo i markplan med trädgårdsplätt, gärna i Nunnan 5. Omsorg Majoriteten av de svarande anser att kommunen bör satsa mest på att hjälpen ges av samma personer (55 %). Hos männen blir det med åldern viktigare med den personliga omvårdnaden (43 %) medan det hos kvinnorna fortsätter vara viktigt att hjälpen ges av samma personer (60 %). Den personliga omvårdnaden är viktigast för dem som bor i bostadsrätt för seniorer (65 %) och minst vägande i hyresrätt (47 %). Endast 20 % av dem som bor i särskilt boende har angett måltiderna som viktig för kommunen att satsa på, jämfört med 42 % av dem som bor i villa eller radhus. 4 %, eller 142 personer, har angett att de för egen del har hemtjänst. Av dessa är 91 % nöjda eller helt nöjda med möjligheterna att påverka hjälpen. I Valsta är det 9 % som anser att kommunen bör satsa på att omsorgen ges på andra språk än svenska, motsvarande siffra för Sigtuna stad är 1 %. 8

Oavsett bostadsort har seniorerna samma prioriteringar av hemvårdens satsningar. 5.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 182 kommentarer. Flest kommentarer berör att kommunen måste satsa på bostäder, det vill säga att det ska finnas tillgång till anpassade bostäder när behovet uppstår. Även stimulans såsom promenader, utflykter och aktiviteter är viktigt för seniorerna möjlighet till utevistelse i form av promenader o dyl komma ut och promenera trygghetsboende för icke medicinskt behövande växelvis boende utevistelser och utflykter Kommentarer kring vikten av den personliga omsorgen, att det ska finnas flera olika vårdalternativ (privata som kommunala) samt städning och måltider är vanligt förekommande fönsterputsning och grövre städning bra städning! Synd att dom inte får hjälpa mig med uppsättning av gardiner och torka uppe på skåpen! personlig omsorg innefattande ett värdigt liv vitaminrika, smakliga måltider närproducerad mat rätt att välja alternativ, privat boende tillgång till alternativa utförare Slutligen är det många som tydliggjort att de ännu inte har kännedom i frågan då man inte har hemtjänst eller bor på särskilt boende. har inte kommit dit än inget jag kan svara på nu eftersom jag inte kommit dit än Endast ett fåtal har valt att ge kommentarer till hur nöjd man är med möjligheten att påverka hjälpen 9

hade hjälp från början, ca en månad och jag var då helt nöjd förutom att man inte får äta på Klockargården de dagar man vill med en opererad höftled och den andra på gång samt en make med Alzheimers sjukdom skulle jag önska mer än 8 h avlastning per månad!! har trygghetslarm. Önskan: bort med all rökstinkande personal på hemmen jag kan inte bestämma något. Hur ofta jag får duscha, hur ofta jag får städat. Vilka människor som kommer till mig. Ingen hjälp att komma ut. Min lägenhet är mitt fängelse 6. Teknik Cirka hälften av alla seniorer har angett att de använder Internet ofta eller ibland (52 %). Användning är vanligast i de yngre åldrarna, över hälften av de i åldern 60-64 år använder Internet ofta mot endast 1 % av de i åldern 85+. Användningen minskar betydligt efter 69 år vilket bland annat kan bero på att den åldersgruppen använt data i anslutning till arbetet. Störst skillnad i användning är det mellan Märsta och Sigtuna stad, I Märsta är det 46 % som aldrig använder Internet och i Sigtuna stad 34 %. Vanligaste sättet att betala sina räkningar är genom girobetalning (56 %). Via Internet betalar 36 % sina räkningar och det är något vanligare bland männen, i de kvalitativa kommentarerna är det en del som tydliggjort att anledningen till att personen inte använder Internet är att maken sköter räkningar och liknande ärenden. Internetbetalningar är överlag vanligare i Sigtuna stad (41 %) och minst frekvent i Märsta (31 %). Sigtuna kommuns seniorer verkar klara avvecklingen av Svensk Kassaservice väl, endast ett fåtal har angett att de använder sig av kassaservice eller ett traditionellt bankkontor. 64 % av de som bor i villa/radhus använder Internet ofta eller ibland, motsvarande siffra för hyresrätt är 39 %. Mer än hälften har angett att de inte vill ha hjälp med tillgång till Internet och det stiger också med åldern. Drygt en fjärdedel (26 %) av seniorerna skulle vilja ha hjälp av en kommunal datafixare, dvs en person som går att boka in så att hon/han kommer hem och hjälper till med enklare dataärenden. 24 % önskar kurser och utbildningar i hur man använder Internet. Mobiltelefonanvändandet är mer frekvent, 73 % använder ofta eller ibland mobiltelefon och det är endast marginella skillnader mellan kön. Att använda mobiltelefon är vanligare ju yngre man är och ingen person över 95 år har angett att de använder mobiltelefon. Det kan tänkas att fler personer äger en mobiltelefon men att man endast använder telefonen för inkommande samtal, från exempelvis barnen, och därför inte ser det som användning. 10

6.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 106 kommentarer. Det vanligaste kvalitativa svaret är att personen har en nära anhörig, såsom barn eller make/maka som hjälper till med räkningar och datafrågor. En del har angivit att de inte har intresse av att få tillgång till Internet mina barn är datafixare i dagsläget behöver jag ingen hjälp. Kan själv! våra barn stöttar har jag klarat mig utan dator hittills så behöver jag ingen nu vill inte använda Internet Kostnadsfrågan återkommer i olika former. Ett fåtal har angett att de skulle vilja ha möjlighet att hyra dator alternativt att de skulle börja använda data om bredbandet subventioneras av kommunen. Att det finns möjlighet att använda gratis Internet/data på biblioteken eller i kommunhuset har inte kommenterats. Inte heller kurser eller kurslokaler verkar vara något som efterfrågas i någon större utsträckning. Internet är för dyrt att använda det lönar sig inte för räkningar enbart att Internet var gratis ekonomisk hjälp för att skaffa dator 7. Aktiviteter Merparten av seniorerna är nöjda med sin aktivitet, 82 % lever ett så aktivt liv som de önskar och det är fler män (85 %) än kvinnor (79 %) som anser sig nöjda. Det största hindret är hälsoproblem och/eller funktionshinder (64 %) och det är också ett något oftare förekommande alternativ hos kvinnorna. Cirka en fjärdedel har angett ekonomin som hinder för ett aktivt liv. Kvinnor saknar i större utsträckning någon att promenera med (20 %) än männen (9 %). Seniorerna är nöjda med föreningslivet i kommunen, endast 5 % har angett att de saknar någon typ av förening. Vanligast är att man är medlem i 1-3 föreningar (56 %) och det är fler kvinnor än män (31 % mot 25 %) som angett att de inte är med i någon förening. Sigtuna stad har betydligt större andel som angett att de är medlemmar i mer än tre föreningar kontra övriga orter. I Valsta är de något fler som angett att de saknar en förening, 7 %. 11

87 % tycker att utbudet av kulturaktiviteter i kommunen är tillräckligt. Populäraste kulturaktivitet är teater, dans, opera och konserter (52 %) samt att låna böcker på biblioteket (29 %). Sigtuna kommuns seniorer tycker om att promenera, hela 70 % anger det som den motionsform man är mest intresserad av. Motsvarande positiva trend återspeglar sig när det gäller friskvård, 88 % är nöjda med utbudet av friskvårdsaktiviteter. Mest nöjda är seniorerna på landsbygden (92 %) och i Rosersberg (91 %). Sigtuna stad har något lägre andel nöjda än de övriga orterna (86 %). 91 % anser sig inte behöva någon hjälp för att utöva kultur- och/eller friskvårdsaktiviteter. I Märsta har 12 % av kvinnorna angett att de behöver stöd och/eller hjälp. Stödbehovet ökar med åldern och från 85 år och uppåt är det 40 % av kvinnorna som angett att de behöver hjälp mot endast 12 % av männen. 7.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 1815 kommentarer. De allra flesta har angett den egna oföretagsamheten som största hindret mot ett aktivt liv, eller som flertalet väljer att uttrycka sig jag är för lat slöhet jag är nöjd ändå, måste se möjligheterna Ett annat vanligt nämnt hinder är det egna hälsotillståndet eller att personen vårdar en nära anhörig. Av de som vårdar en anhörig är det ingen som under denna fråga har gjort en direkt koppling till att de önskar avlastning alternativt mer avlastning för att kunna öka sin aktivitet. jag kan inte lämna min man som är dement vårdar anhörig i hemmet orken tryter Andra alternativ som behandlas är dåligt utbud, otillräckliga kommunikationer samt att de aktiviteter som finns är för dyra. saknas ett aktivitetscentrum i Sigtuna där man kan syssla med handarbete, snickeriverkstad och äta god mat tillsammans gym som inte kostar 3500-4000 kr/år 12

7.2 Öka aktiviteten De flesta har angett att de skulle öka sin aktivitet om de fick tillgång till kommunens simhallar på något sätt och möjlighet att få bada i varmbassäng specificeras flitigt. Med tillgång till simhall menas främst transport till simhallen (gratisbuss) och rabatterade priser jag vill simma och gå på gymmet. Jag önskar transport av kommunen. En buss som plockar upp oss pensionärer nära bostadsporten simma i varmbassäng till vettigt pris i närheten träna i varmbassäng med sjukgymnast Näst vanligast är att seniorerna önskar sällskap eller att aktiviteterna sker i grupp och anordnas av någon. Det är okänt om senioren själv aktivt har sökt information om en aktivitet ev finns i närheten, t ex en bok- eller studiecirkel eller om man av någon anledning antagit att aktiviteten inte finns genom att träffa andra personer jag kan inspireras av. Är förhållandevis nyinflyttad och saknar bekanta, vänner och förankring i kommunen hitta någon att gå på promenader med! ordna gärna bussturer (dagstur) ett informationsställe dig man kan gå och anmäla sig för ett intresse för t ex en bokcirkel Under denna kategori är det vanligare att avlastning anges som ett alternativ för att kunna öka sin aktivitet med avlastning fler timmar med avlösning, någon gång även på kvällstid (tex gå på bio/teater) 7.3 Föreningar som seniorerna är intresserade av Den vanligaste typen av förening som återkommer i de öppna svaren om föreningar är någon form av intresseförening, exempelvis för Alzheimers, bantning, konst, språk, fotografering etc. Det bör förtydligas att det är okänt om senioren har undersökt om föreningen faktiskt förekommer i kommunen eller saknar en viss förening för att denna helt enkelt inte hittat information om sin förening. Om det är så att föreningen redan existerar i kommunen kan det tyda på att föreningarna har det besvärligt att hitta rekryteringsformer för nya medlemmar möjlighet till släktforskning hörselförening 13

teaterförening trädgårdsförening antikskola, typ Stockholms auktionsverk Andra föreningar som efterfrågas är föreningar med inriktning på idrott och motion, såsom bowling, folkdans och sportfiske för att nämna några exempel. Gympa och idrott specifikt för seniorer efterfrågas. Även i denna kategori är det okänt om senioren har undersökt om föreningen faktiskt förekommer i kommunen eller saknar en viss förening för att denna helt enkelt inte hittat information om sin förening dans curlingklubb en förening för oss som ej tränat tidigare föreningar som anordnar olika idrottsaktiviteter för äldre badminton för seniorer seniorcykelturer och utflykter i kommunal regi Föreningar inriktade på diskussioner, sammankomster och träffar är andra kommentarer som angetts. Även här specificeras ofta önskemålet om att aktiviteten ska vara inriktad på seniorer en studiecirkel föreningar för gemenskap och hälsofrågor på äldre dar. Typ hälsosam matlagning i grupp t ex. kamratförening för ensamstående kvinnliga yngre pensionärer Till sist, men inte minst, finns de som vill veta lite mer om hur det är att bli äldre och utbyta erfarenheter med andra, en person specificerar det på följande sätt förbered dig på att bli pensionärs-förening 7.4 Kulturaktiviteter Friluftsliv och idrott är den populäraste kulturaktiviteten, dvs promenera eller att gå på olika sportevenemang. Annars är det de vardagliga tingen som rankas högst, såsom läsa och låna böcker, lyssna på radio och lösa korsord. Våra bibliotek och Sigtuna museum är populära 14

resor, värme, god mat, trevliga glada människor som tycker om att röra på sig och äta och dricka gott jag vill se bokbussen på landet låna talböcker på biblioteken lyssna på klassisk musik i P2 samt lyssnar även på P1. Radion är mycket viktig för mig läsa böcker som jag köper jag saknar kulturaktiviteter i Sigtuna stad där jag bor. Kurser och liknande är till stor del i Märsta. Inte så bra då det mest är under vinterhalvåret. Mörkt, halt och otryggt Möjlighet till gemensamma danstillfällen och specifik seniordans dans för alla åldrar gemensamt. Som på 50- och 60-talen. Vals med morfar och polka med pappa. Ringlekar med lillasyster Mest saknat är musik och teaterevenemang, 106 kommentarer rörde något av dessa områden. Ytterligare ett område som framkommer är att seniorerna önskar (av kommunen) anordnade bussresor till närliggande städer för att gå på kulturevenemang. Bättre kollektivtrafik och direktbussar till Stockholm är också efterfrågat kulturaktiviteter. Finns ingen lokal för ovannämnda. Vem f.n. vill sitta på en hård trästol x antal timmar i en mögel- och dammluktande lokal mycket tätare och snabbare SL-förbindelser med Stockholm från gamla Sigtuna för att enkelt och säkert kunna ta del av allt kulturutbud som finns i Stockholm direktbuss till Stockholm På friskvårdsaktiviteter är golf den vanligaste kvalitativa kommentaren. I övrigt är spannet brett från enklare friluftsaktiviteter såsom hundpromenader, trädgårdsskötsel och skidåkning till Tai Chi, spinning, ridning och ishockey. Flertalet har angett att de saknar någon form av fast anläggning, såsom en bowlinghall, boulebana (inomhus) och tennisbana (utomhus). Billigare eller gratis alternativ återkommer även här. Ett par stycken har angett att de inte har tillräcklig information om utbudet. 15

8. Frivilliga insatser för att hjälpa andra 39 % kan tänka sig eller gör idag någon form av frivillig insats för seniorer. Intresset är relativt lika fördelat över kön och orter och intresset minskar med åldern. Den vanligaste insatsen är väntjänsten eller att hjälpa till på någon mötesplats eller träffpunkt. Av de 12 % som fyllt i att de gör annan form av frivillig insats än de specificerade alternativen är hjälp med barnbarn den allra mest nämnda aktiviteten. Gällande insatser för barn är intresset något lägre, 31 % kan tänka sig eller gör någon form av insats för barn och ungdomar. Vanligast som frivillig insats är läxläsning (framgår dock inte om det är till egna barnbarn eller på annat sätt). 27 % kan tänka sig eller är klassmormor/klassmorfar. Av de 22 % som angett annat är att hjälpa till med barnbarn mest frekvent. Av de som redan gör eller kan tänka sig göra en frivillig insats kan 19 % av männen tänka sig att vara/är god man kontra endast 7% av kvinnorna. 8.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 1150 kommentarer. Som insats för att hjälpa andra räknar de allra flesta att ta hand om maka/make, grannar och övrig släkt som frivillig insats. Näst vanligast att man är engagerad i en förening eller kyrklig verksamhet. På flertalet alternativ går inte att urskilja huruvida personen kan tänka sig insatsen eller om denne redan gör den, exempelvis sagofarbror på dagis god man Motsvarande tendens återspeglar sig under frivilliga insatser för barn och ungdomar, de allra flesta räknar barnbarnspassning som en frivillig insats och mer frivilligarbete hinns inte med. En del har angett att de stödjer en förening som riktar sin verksamhet mot barn och ungdomar, exempelvis Non Smoking Generation eller Rädda Barnen. På frågan hur vi ska få äldre och yngre människor att lära känna varandra är det mindre vanligt med konkreta idéer och/eller förslag, merparten menar att övergripande insatser och mer fokus på skola, bostäder och samlingsplatser skulle få generationerna att mötas. Det finns dock de som har väldigt specifika tankar och idéer det borde finnas ett faddersystem för skolor till ålderdomshemmen i kommunen, exempelvis starta första klass med att ansvara för lite sång teater med mera 1 ggr/veckan. Det skulle ingå i kursplanen. Vi håller på att tappa bort varandra, man kan se det som social träning åt båda hållen 16

samverkan med skolledningen i kommunen. Schemalägg besök av äldre som kan berätta om sitt liv eller upplevelser. Ta in de äldre i barnens liv redan på lågstadiet som en naturlig del i samverkan unga-äldre för att skapa ömsesidig respekt. Kanske kan äldre också följa med på utflykter/resor just i vårt parkområde finns möjligheter för unga och äldre att mötas. Visserligen kan barnens ljudnivåer vara för höga ibland, men oftast kan man få bra kontakt med barn under 12 år. För mig fungerar det bäst när jag trädgårdsarbetar runt barnen. De verkar gilla och acceptera det bra. Anser det viktigt med integrerat boende så att man känner att det finns liv runt om. Alla åldrar inom samma område är suveränt. Alla får ta hänsyn till varandra. Det funkar för nästan alla bygg äldreboende bostäder nära skola och dagis, gärna med en liten jordplätt för odling av blommor, örter och grönsaker. De äldre kan lära barnen mycket och de skulle ha utbyte av det i båda riktningarna. Barnen lär sig respektera de äldre och alla har en meningsfull aktivitet som förenar Överhuvudtaget är förslag centrerade kring samarbete mellan skolor och särskilda boenden, särskilda satsningar på bostäder (framförallt små och billiga) de mest förekommande. Gemensamma träffpunkter och aktiviteter är andra förslag öppna Folkets hus med massor av aktivitetsmöjligheter för alla åldrar. Starta fler musikgrupper. Låt mormor farmor komma till skolan. Låt ungdomar läsa tidningar o böcker på särskilda boenden och träffpunkter 2 göra mötesplatser där olika generationer kan träffas och ge varandra råd och tillfälle att lyssna på varandras behov 9. Trygghet De allra flesta känner sig fullständigt trygga i sitt hem (99 %) och i sitt bostadsområde (97 %). Detta gäller oavsett ålder, kön eller var man bor. När det gäller trygghet utomhus finns en uppenbar skillnad mellan Märsta/Valsta å ena sidan och övriga områden å andra. På kvällspromenaden exempelvis känner sig 54-57 % helt trygga i Sigtuna, Rosersberg och på lansbygden medan 29 % gör det i Märsta och Valsta. 35 % av kvinnorna i Märsta instämmer inte alls i att de känner sig trygga under sin kvällspromenad. Männen känner sig tryggare överlag med såväl ekonomi, i det offentliga rummet och på de allmänna kommunikationerna. 19 % instämmer inte alls att de känner sig trygga med att de ska få vård om de behöver det. Otryggheten är högst i åldern 60-64 år och minskar sedan successivt 2 Ett allaktivitetshus öppnas under hösten 2008 med möjlighet för alla generationer att mötas 17

till 8 % i åldern 90+. Gällande den ekonomiska tryggheten känner12 % inte alls sig trygga, med endast marginella skillnader mellan kön och ort. 9.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 417 kommentarer. De kvalitativa kommentarerna kring trygghet handlar mestadels om rädslan för att vara ute om kvällen, säkerheten kring stationerna i kommunen eller huruvida man känner sig (ekonomiskt) trygg inför framtiden. Avsaknaden av lokal polis nämns men också frustration över otillräckliga kommunikationer. att bo på ett äldreboende och inte få komma ut varje dag är ett värre åldersscenario än ättestupan gruvar mig inför att bli äldre och kanske hjälpbehövande. Känner en otrygghet inför ålderdomen. jag bor på Ormbergsvägen och här är det lugnt & trevligt jag är medvetet närvarande och uppmärksam när jag rör mig ute, men bor isolerat och vet att det finns inbrottsrisker med det stämningen kvällstid på bussar och pendeltåg och resp. hållplatser är ofta obehaglig och hotfull. Unga markerar gärna sitt oberoende och brist på hänsyn genom att spela musik högt, skräna, ha fötterna på sätena etc. Ganska ofta besväras man av berusade personer promenader på dagtid är ok, kvällstid är inte ok 10. Kommunikationer Det vanligaste färdsättet är promenad eller bil. Män kör mycket oftare (73 %) bil än kvinnor (44 %) och kvinnor åker oftare med någon annan i bil alternativt tar bussen. Trafikbeteendet varierar av naturliga skäl mellan orterna. Exempelvis så anger endast 5 % av seniorerna på landsbygden att de cyklar ofta men hela 84 % kör bil ofta, motsvarande siffra för Märsta är 20 % som cyklar ofta och 50 % som kör bil ofta. Taxi är det minst förekommande traditionella färdmedlet (dvs. undantaget servicelinjen och färdtjänst), 54% åker aldrig taxi. Ingen som bor i villa/radhus eller bor på landsbygden eller Valsta använder servicelinjen och endast 6 % anger att de använder servicelinjen ofta eller ibland. 10 % använder färdtjänst ofta eller ibland. 10.1 Kvalitativa kommentarer Totalt 110 kommentarer. 18

Denna kategori är den som genererat minst kvalitativa kommentarer. De flesta åsikter som inkommit rör önskemål om färdmedel och/eller turtäthet på existerande bussar och tåg. Till exempel efterfrågas direktbuss till Stockholm och billigare färdsätt. Ett par anger oklarheter om vad som gäller för servicelinjen och färdtjänst. jag anser att resorna är för dyra för oss pensionärer. Vi skulle åka mycket mera om det var humana priser inom länet kommunikationerna tycker jag är bra. Jag hoppas på att stationen skall flyttas närmare centrum. Då blir centrum mera levande än idag jag kör min el-moped kortare sträckor 11. Omdömen om Sigtuna kommun I undersökningen fanns möjlighet att ge omdömen om Sigtuna kommun inom olika områden. De understrukna siffrorna i procent nedan anger hur många som angett att de tycker att Sigtuna kommun sköter sig bra eller mycket bra. Internbortfallet är relativt stort vilket bland annat kan ha sin orsak i att det inte fanns möjlighet att fylla i en ruta med ingen uppfattning alternativt att korstabellen uppfattades som svår att fylla i. Bostäder 88 % Mest nöjd med utbudet av bostäder är man i Märsta och Valsta (90 % för båda orterna) och något mindre nöjd är man på landsbygden (81 %). De som bor i hyresrätt (91 %) och bostadsrätt för seniorer (94 %) är mest nöjda med utbudet mot 84 % av de som bor i villa/radhus. Endast marginella skillnader när det gäller kön och ålder. Hemtjänst och kommunala äldreboenden 70 % Mest nöjd är man i Märsta (74 %) och Valsta (75 %) och minst i Sigtuna stad (66 %) och på landsbygden (65 %). Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform och ålder. Utbud av kulturaktiviteter 87 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Utbud av friskvårdsaktiviteter 84 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. 19

Hjälp att utöva kultur- och friskvårdsaktiviteter 68 % På landsbygden (72 %) och i Valsta (76 %) är man något mer nöjd med möjligheterna till hjälp för att utöva kultur- och friskvårdsaktiviteter jämfört med övriga orter. Männen är något nöjdare (71 %) mot kvinnorna (66 %). Nöjdheten är högst i åldersgruppen 75-79 år (72 %) och minskar sedan något efter 85-års ålder. Möjlighet att engagera sig i frivilliga insatser för att hjälpa andra 80% Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Tillgång till föreningsliv 92 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Trygghet 81 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Allmänna kommunikationer 80 % Signifikanta skillnader förekommer när det gäller bostadsort. Mest nöjd är man i Valsta (91 %) och Märsta (88 %) och minst på landsbygden (50 %). Kvinnorna är något mer negativt inställda (23 %) än männen (18 %). Träffpunkter och mötesplatser/tillgång till föreningslokaler 66 % Ju äldre man blir desto mer nöjd är man med antalet träffpunkter och tillgång till föreningslokaler. 80 % av de över 90 år tycker Sigtuna kommun är bra eller mycket bra på denna punkt. Mest missnöjd med tillgång på lokaler är de som bor i Sigtuna stad (39 %) och minst negativa är de i Rosersberg (24 %). Endast marginella skillnader mellan kön och bostadsform. Tillgång till natur/grönområden 93 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Kommunal information 84 % Endast marginella skillnader mellan kön, bostadsform, bostadsort och ålder. Möjlighet att påverka 52 % Mest nöjda med möjligheten att påverka är de som bor i Valsta, hela 65 % tycker möjligheterna är bra eller mycket bra. Motsvarande siffra för Sigtuna stad är 42 %. Möjligheterna att påverka anses större i de yngre åldersgrupperna och minskar successivt med åldern. Endast marginella skillnader mellan kön och bostadsform. 20

12. Allra viktigast för ett gott liv I undersökningen fanns möjligheten att uttala sig om vad är det allra viktigaste kommunen kan göra för att ge dig förutsättningar för ett gott liv?. Av de mer än 1860 svar som kom in berörde över 770 svar bostaden i någon form som viktigaste förutsättning för ett gott liv. 12.1 Boende De som klarar sig själva och idag inte behöver någon hjälp önskar bo kvar i hemmet så länge det är möjligt och anger också att hjälp med olika ting i och kring hemmet är viktigt för att kunna bo kvar. Flexibilitet i tillhandahållna tjänster och de egna valmöjligheterna återkommer eftersom jag har valt att bo kvar i min bostad (enplansvilla) så kanske vi eventuellt skulle kunna få hjälp med snöskottning och gräsklippning om vi inte skulle orka med det idag har jag inget behov av något kommunalt stöd, men när den dagen kommer så är det stöd i det egna boendet som känns mest viktigt för att kunna bo kvar i bostaden så länge som möjligt: att bistå med hjälp på ett flexibelt sätt - allt från snöskottning till personlig omvårdnad För de som angett att de börjat fundera på ett nästa boende så ser seniorerna gärna en alternativ boendeform där service och gemenskap spelar en större roll än tidigare bra boende på äldre dar. Gärna seniorboende (55 +) med hyresrätt att jag skulle kunna få bostad i 55+ med service om jag behöver det bygga +60-bostäder i centrala områden bygga seniorbostäder med rimlig hyra, inte bostadsrätter, som folk inte har råd att köpa. Det skall finnas 1-2 rum och kök så man kan sköta sig själv som i sitt tidigare hem så länge det går. Gemensam (frivilligt ätande) matsal som man kan låna ifall man vill arrangera något fest. Vore bra med någon slags hobbyverkstad/rum och ev. tillgång till en sjukvårdsutbildad person. Närhet till bussar en bostad till rimligt pris med tillgång till hjälp och närhet till andra i min ålder Gällande boendeform så efterfrågas överhuvudtaget mindre seniorbostäder med rimlig hyra och boendealternativ med någon form av service. Närhet till affärer och allmänna kommunikationsmedel är också viktigt. Bostaden får gärna vara i markplan med en uteplats. Även om hyresrätten framstår som det populäraste alternativet finns det de som tycker det ska 21

bygga[s] fler bostadsrätter med service. Gärna lite lyxigare 12.2 Hjälp när det behövs Efter boende är den mest förekommande kvalitativa kommentaren områden som rör äldreomsorg, hemtjänst och att få hjälp den dagen det behövs. trygghet att få serviceboende omgående vid sjukdom. Att vid hög ålder låta hemtjänsten sitta och prata med mig, kanske dricka en kopp kaffe för att skingra ensamheten. Kunna själv, eller med hemtjänsten, gå ut 2-3 ggr/vecka. Träffa människor att man ska få den hjälp man behöver i framtiden, att det ska finnas bra engagerad och välutbildad personal som vill jobba inom äldrevården. Och en bra och trevlig lägenhet då man inte orkar bo kvar i den lägenhet man i nuläget bor i om jag blir så sjuk och dålig att jag inte kan bo kvar hemma, när jag blir gammal, vill jag kunna lita på att kommunen ser till att det finns valmöjligheter om jag vill flytta till ett boende där jag blir omhändertagen. en känsla av valfrihet men även att vård och omsorg är väl utbyggda till att passa individuella behov så långt det är möjligt möjligheter att när orken tryter att få snabb tillgång till äldreboende och omvårdnad med social samvaro Kommunal information om de vårdalternativ som finns efterfrågas och möjligheten till inflytande genom rådslag har uppmärksammats informera om vad som händer om jag skulle bli ensamstående eller sjuk. Var hamnar jag? Vem tar hand om mig? skicka en folder med telefonnummer och namn, vart man vänder sig i olika ärenden. T.ex Hundägare utan koppel på sina hundar. Ryttare som anser att man ska stanna bilen och motorn när man möts. Bilar som kör över järnvägsövergången i 100 km ca. mot rött ljus för att hinna över innan bommarna går ner fortlöpande info om kommunens service Tankar om en mötesplats eller ett allaktivitetshus samt gemensamma aktiviteter återkommer i olika former jag vill att kommunen är lyhörd för olika behov och inte överbeskyddar personer för att man kommit upp i åren. Passivitet leder till skröplighet. Aktivitet till ett friskare liv. Ensamheten kan vara ett hinder för aktivitet därför är stöd och då menar jag inte pengar - till föreningsliv bra. Information via hemsidan - upplåtelse av lokaler - o dyl som inte kostar så mycket - låt folk ta ansvar - det är 22

erfarna personer vi är. Alla är inte i behov av hemtjänst och att folk ska bädda deras sängar, många är synnerligen aktiva att möjliggöra en STIMULERANDE tillvaro till de gamla, möjlighet att träffa människor, t ex genom aktivitetscenter som enkelt kan nås 12.3 Infrastruktur Totalt 160 kommentarer, näst vanligast, berör rör infrastrukturfrågor, kommunikation/transport och att kommunen ska fortsätta bevara sin charm alternativt rusta upp vissa områden och/eller vägar. Kommunen skall fortsätta vårda den unika småstadskänslan och bygga vackert, spara på existerande parker och grönområden samt verka för en ännu bättre kollektivtrafik. Kommentarerna rör sig från väldigt specifika önskemål och/eller åsikter till mer allomfattande överexploatera inte. Behåll något av småstadens trivsel och trygghet och närhet. Ständig expansion är inte nödvändig för kommunens överlevnad buss 575 ska gå från Märsta till Sigtuna 3 minuter över varje hel- och halvtimme! måla om vårt bruna Centrum i Märsta i ljusa färger. En eloge till kommunen för all vacker blomsterutsmyckning på sommaren bygg vackert!! Spara parker och grönområden! Anpassa storleken på nybyggena till angränsande äldre bebyggelse! En vacker boendemiljö är viktig för alla, särskilt för barn och äldre som inte är så rörliga och som inte får stimulans genom sitt arbete. För många och för stora förändringar bidrar till ångest och främlingskänsla, inte minst när man börjar bli dement värna om landsbygden, kulturen, naturvärdena och friluftslivet för framtiden. Låt inte exploatörer få åsidosätta fornminneslagar, riksintresse, strandskydd och natur. En god framtid för våra barn och barnbarn ger oss ett gott liv! möjlighet att gå från Väringavägen till stan (trappor den närmsta vägen) anpassning av vägar, stigar för rullatorer att allmänna kommunikationer fungerar för alla, inklusive handikappade värna strandskyddet och exploatera inte landsbygden En annan form av trygghet utöver den sociala och ekonomiska som genererat många kommentarer är trygghet i det offentliga rummet och att alltid kunna känna sig säker på kommunens gator och torg trygghet, har inte sett en polis på 4 veckor patrullerande poliser 23

bekämpa buset i kommunen förhindra/minska klotter och sabotage. Ökad närvaro av polis (patrullerande) bättre ordning (utespringande katter, söndertrampade gräsmattor, sönderslagna busshållplatser) 12.4 Politik Totalt 121 kommentarer nämner politikens roll, skattelättnader, påverkan eller sund ekonomi som viktigt för att ge förutsättningar för ett gott liv en sund kommunal politik baserad på ett rimligt skatteuttag lyssna på och tillmötesgå önskemål och krav från kommuninvånare i kommundelarna så att människor kan känna att de något så när kan påverka sin närmiljö sänk kommunalskatten se till att skolan har rätta lärare samt att kommunledningen har personer med engagemang och kompetens någon/några politiker som bär ansvaret ska bestraffas när inget händer Tills sist, men inte minst, finns det de som anser sig ha ett gott liv och att kommunen gör ett bra jobb jag har ett gott liv och funderar inte så mycket över morgondagen. Jag tycker väl i stort sett att vi har en kommun som sköts ganska bra. Jag kan ibland fundera om infrastrukturen (vägar, p-platser, affärer, skolor etc) matchar all nybyggnation. Kanske tål att tänkas på. det ansvaret ligger på mig själv. Jag har aldrig legat kommunen till last och tänker inte göra det i fortsättningen heller jag tycker kommunen redan gör ett föredömligt arbete fortsätt så! promenadstråk och bänkar att sitta på och filosofera. Tycker för närvarande att det är rätt så bra. Tycker att Märsta i sig är väldigt fint ingenting. Jag har det bra som det är 24