Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 17 mars 2014

KALLELSE 1(2) 10 mars 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 17 mars 2014 Tid/plats måndag 17 mars kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1 2 Justering på förslag: Lennart Petersson (S) Sammanhållna insatser vid beroende och missbruk/barn och unga 3 Utskrivningsklara patienter 4 Tillhörighet gällande Socialpsykiatriskt team för barn som riskerar placering 5 Ekonomirapport, bilaga 6 Tillgänglighet till återbesök i specialicerad vård 7 Övergripande överenskommelse HSN-SON 8 Strategisk plan 2015-2017, ny bilaga 9 Modell för preventivmedelssubventionen subventionen på Gotland, ny bilaga 10 Nya momsregler luftburna transporter 11 Upphandling ambulans 12 Lägesrapport psykiatrin 13 Öppna jämförelser 14 Rapport från sjukvårdschefen 15 Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören

KALLELSE 2(2) 10 mars 2014 16 Informationsärenden Skadestatistik för 2013 HSFs medlemskap i HFS (Hälso Främjande Sjukhus) Inbjudan, Ethiopian Medical Bridge Remiss och missiv, vägledning för att upptäcka våld Utdelning 2013 ur Fonden Samstiftelse för sjukvården 17 Övriga ärenden Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen 621 81 VISBY Tfn 0498 26 90 00 Fax 0498 20 35 58 Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17

Uppföljning övergripande kontogrupper HSF 2014-03-07 82 HSF Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -13 361-14 563 1 202-13 217 Utomlänsintäkter -2 208-1 964-244 -1 903 Bidrag -242-490 248-4 096 Interna ersättningsmodeller -15 359-14 833-526 -14 373 Övriga intäkter externa -2 268-1 298-970 -1 576 Övriga intäkter interna -8 366-9 461 1 095-8 442 Summa intäkter -41 804-42 609 805-43 607 Köpt verksamhet 23 787 20 244 3 543 19 701 Interna ersättningsmodeller 16 472 16 308 164 15 434 Personalkostnader 130 154 134 519-4 365 123 805 Hyrpersonal 58 2 140-2 082 3 209 Konsulter 1 700 2 284-584 2 436 Utbildning & resor 1 805 1 878-73 1 713 Läkemedel 17 832 17 804 28 17 595 Livsmedel 1 639 1 712-73 1 520 Tvätt 912 767 145 650 Sjukvårdsartiklar 7 754 6 530 1 224 7 346 Labtjänster 7 624 6 838 786 6 124 Hjälpmedel 4 134 3 944 190 3 453 Tele & IT kostnader 4 830 4 252 578 5 055 Lokalkostnader 22 238 22 512-274 22 411 Inventarier & material 1 660 2 472-812 1 954 Patientresor 4 740 5 090-350 4 281 Övriga tjänster 7 149 7 184-35 5 247 Kapitalkostnader 5 078 Finansiella poster 367 224 143 474 Summa kostnader 254 855 256 703-1 848 247 486 Netto 213 051 214 095-1 044 203 880 Sida 1

820 Förvaltningsledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -3 852-3 743-109 -3 738 Utomlänsintäkter -20 Bidrag -83 1 528-1 611-1 879 Interna ersättningsmodeller -57 57 Övriga intäkter externa -262-400 138-416 Övriga intäkter interna -378-360 -18-341 Summa intäkter -4 575-3 032-1 543-6 394 Köpt verksamhet 1 776 1 430 346 2 705 Interna ersättningsmodeller 44 57-13 8 Personalkostnader 6 491 6 247 244 5 346 Konsulter 126 141-15 34 Utbildning & resor 350 470-120 230 Läkemedel 6 Livsmedel 19-19 12 Tvätt 366 357 9 160 Sjukvårdsartiklar 150 24 126 155 Labtjänster 272 174 98 22 Hjälpmedel 5 5 5 Tele & IT kostnader 2 837 2 348 489 2 890 Lokalkostnader 17 997 18 086-89 17 989 Inventarier & material 158 242-84 146 Patientresor 18 18 2 Övriga tjänster 5 284 5 518-234 4 381 Kapitalkostnader 1 284 Finansiella poster 269 155 114 209 Summa kostnader 36 143 35 273 870 35 586 Netto 31 568 32 241-673 29 191 Sida 2

821 Konkurrens. vårdtjänsterperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -1 846-1 855 9-2 007 Utomlänsintäkter -423-239 -184-381 Övriga intäkter externa -25-94 69 21 Summa intäkter -2 294-2 188-106 -2 367 Köpt verksamhet 7 382 6 551 831 7 214 Interna ersättningsmodeller 16 020 15 711 309 14 888 Personalkostnader 106 107-1 109 Hyrpersonal 1 Utbildning & resor 5 7-2 Läkemedel 227 203 24 257 Sjukvårdsartiklar 4 1 3 3 Labtjänster 29 388-359 26 Tele & IT kostnader 30 71-41 47 Lokalkostnader 2 068 2 003 65 2 029 Inventarier & material 3 9-6 10 Övriga tjänster 394 371 23 306 Kapitalkostnader 272 Finansiella poster 5 1 4 12 Summa kostnader 26 273 25 424 849 25 175 Netto 23 979 23 236 743 22 808 Sida 3

822 Läkemedel Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag -1 714 1 714-445 Summa intäkter -1 714 1 714-445 Personalkostnader 198 109 89 107 Konsulter 8 19-11 10 Utbildning & resor 13 11 2 Läkemedel 11 770 11 467 303 11 888 Livsmedel 4 6-2 8 Sjukvårdsartiklar 9-9 7 Tele & IT kostnader 4 5-1 1 Inventarier & material 2 2 3 Övriga tjänster 14 14 Summa kostnader 12 013 11 627 386 12 024 Netto 12 013 9 913 2 100 11 579 Kollnetto 12 013 9 913 2 100 11 579 Koll intäkter -1 714 1 714-445 Koll kostnader 12 013 11 627 386 12 024 Sida 4

823 Sjukvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter 35-35 -51 Utomlänsintäkter -1 785-1 725-60 -1 502 Bidrag -159-304 145-1 773 Interna ersättningsmodeller -13 671-13 147-524 -12 725 Övriga intäkter externa -1 854-711 -1 143-1 075 Övriga intäkter interna -7 988-9 101 1 113-8 101 Summa intäkter -25 457-24 954-503 -25 227 Köpt verksamhet 14 590 12 218 2 372 9 713 Interna ersättningsmodeller 408 540-132 538 Personalkostnader 115 579 119 808-4 229 110 808 Hyrpersonal 58 2 140-2 082 3 207 Konsulter 1 543 2 092-549 2 351 Utbildning & resor 1 326 1 303 23 1 308 Läkemedel 5 790 6 094-304 5 413 Livsmedel 1 623 1 679-56 1 489 Tvätt 534 401 133 482 Sjukvårdsartiklar 7 037 5 910 1 127 6 630 Labtjänster 6 694 5 864 830 5 766 Hjälpmedel 4 129 3 938 191 3 448 Tele & IT kostnader 1 820 1 722 98 2 005 Lokalkostnader 1 526 1 785-259 1 746 Inventarier & material 1 365 2 046-681 1 538 Patientresor 4 722 5 090-368 4 279 Övriga tjänster 1 426 1 243 183 529 Kapitalkostnader 3 156 Finansiella poster 23 39-16 150 Summa kostnader 170 193 173 914-3 721 164 556 Netto 144 736 148 961-4 225 139 329 Sida 5

824 Tandvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -7 663-9 001 1 338-7 420 Interna ersättningsmodeller -1 688-1 628-60 -1 647 Övriga intäkter externa -127-93 -34-106 Summa intäkter -9 478-10 722 1 244-9 174 Köpt verksamhet 39 44-5 69 Personalkostnader 7 780 8 248-468 7 434 Konsulter 23 32-9 41 Utbildning & resor 111 86 25 175 Läkemedel 45 39 6 31 Livsmedel 12 9 3 12 Tvätt 12 9 3 8 Sjukvårdsartiklar 563 586-23 550 Labtjänster 629 412 217 309 Hjälpmedel 1-1 Tele & IT kostnader 139 107 32 112 Lokalkostnader 647 638 9 647 Inventarier & material 132 173-41 257 Övriga tjänster 31 52-21 31 Kapitalkostnader 366 Finansiella poster 70 28 42 104 Summa kostnader 10 233 10 465-232 10 146 Netto 755-256 1 011 972 Sida 6

Uppföljning övergripande kontogrupper HSF 2014-03-07 Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -1 846-1 855 9-2 007 Utomlänsintäkter -423-239 -184-381 Övriga intäkter externa -25-94 69 21 Summa intäkter -2 294-2 188-106 -2 367 Köpt verksamhet 7 382 6 551 831 7 214 Interna ersättningsmodeller 16 020 15 711 309 14 888 Personalkostnader 106 107-1 109 Hyrpersonal 1 Utbildning & resor 5 7-2 Läkemedel 227 203 24 257 Sjukvårdsartiklar 4 1 3 3 Labtjänster 29 388-359 26 Tele & IT kostnader 30 71-41 47 Lokalkostnader 2 068 2 003 65 2 029 Inventarier & material 3 9-6 10 Övriga tjänster 394 371 23 306 Kapitalkostnader 272 Finansiella poster 5 1 4 12 Summa kostnader 26 273 25 424 849 25 175 Netto 23 979 23 236 743 22 808 Sida 1

821001 Privata specialister Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Utomlänsintäkter -37-36 -1 Summa intäkter -37-36 -1 Köpt verksamhet 1 060 635 425 1 089 Labtjänster 29 388-359 26 Inventarier & material 1 9-8 4 Övriga tjänster 10 10 12 Summa kostnader 1 100 1 032 68 1 132 Netto 1 063 996 67 1 132 821002 Njursjukvård privat regi Utomlänsintäkter -14-7 -7 39 Summa intäkter -14-7 -7 39 Köpt verksamhet 1 352 1 318 34 1 357 Läkemedel 190 166 24 243 Sjukvårdsartiklar 2 Tele & IT kostnader Övriga tjänster 25 25 37 Finansiella poster 1-1 Summa kostnader 1 567 1 510 57 1 639 Netto 1 553 1 503 50 1 677 Sida 2

821003 Primärvårdsbeställar Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -1 846-1 855 9-2 007 Utomlänsintäkter -207-100 -107-265 Övriga intäkter externa -25-88 63 21 Summa intäkter -2 078-2 043-35 -2 251 Köpt verksamhet 2 309 2 160 149 1 938 Interna ersättningsmodeller 13 525 13 055 470 12 725 Läkemedel 37 37 15 Sjukvårdsartiklar 1-1 1 Tele & IT kostnader 41 Lokalkostnader 2 068 2 003 65 2 029 Övriga tjänster Kapitalkostnader 271 Finansiella poster 5 5 12 Summa kostnader 17 944 17 257 687 17 032 Netto 15 866 15 214 652 14 781 Sida 3

821004 Landbaserad ambulanperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Utomlänsintäkter -165-97 -68-155 Övriga intäkter externa -6 6 Summa intäkter -165-102 -63-155 Köpt verksamhet 2 032 1 939 93 2 442 Personalkostnader Utbildning & resor 4 5-1 Sjukvårdsartiklar 4 4 Tele & IT kostnader 24 66-42 1 Övriga tjänster 350 346 4 257 Summa kostnader 2 414 2 356 58 2 700 Netto 2 249 2 254-5 2 545 Sida 4

821005 Tandvårdsenhet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Summa intäkter Köpt verksamhet 322 270 52 178 Interna ersättningsmodeller 2 495 2 656-161 2 163 Personalkostnader 106 106 109 Hyrpersonal 1 Utbildning & resor 1 3-2 Tele & IT kostnader 6 4 2 4 Inventarier & material 2 2 6 Övriga tjänster Summa kostnader 2 932 3 039-107 2 461 Netto 2 932 3 039-107 2 461 821006 Sjukvårdsrådgivning Köpt verksamhet 307 229 78 209 Personalkostnader Tele & IT kostnader 2 Övriga tjänster 9 9 Kapitalkostnader 1 Summa kostnader 316 230 86 211 Netto 316 230 86 211 Sida 5

Uppföljning övergripande kontogrupper HSF 2014-03-07 823 Sjukvården Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter 35-35 -51 Utomlänsintäkter -1 785-1 725-60 -1 502 Bidrag -159-304 145-1 773 Interna ersättningsmodeller -13 671-13 147-524 -12 725 Övriga intäkter externa -1 854-711 -1 143-1 075 Övriga intäkter interna -7 988-9 101 1 113-8 101 Summa intäkter -25 457-24 954-503 -25 227 Köpt verksamhet 14 590 12 218 2 372 9 713 Interna ersättningsmodeller 408 540-132 538 Personalkostnader 115 579 119 808-4 229 110 808 Hyrpersonal 58 2 140-2 082 3 207 Konsulter 1 543 2 092-549 2 351 Utbildning & resor 1 326 1 303 23 1 308 Läkemedel 5 790 6 094-304 5 413 Livsmedel 1 623 1 679-56 1 489 Tvätt 534 401 133 482 Sjukvårdsartiklar 7 037 5 910 1 127 6 630 Labtjänster 6 694 5 864 830 5 766 Hjälpmedel 4 129 3 938 191 3 448 Tele & IT kostnader 1 820 1 722 98 2 005 Lokalkostnader 1 526 1 785-259 1 746 Inventarier & material 1 365 2 046-681 1 538 Patientresor 4 722 5 090-368 4 279 Övriga tjänster 1 426 1 243 183 529 Kapitalkostnader 3 156 Finansiella poster 23 39-16 150 Summa kostnader 170 193 173 914-3 721 164 556 Netto 144 736 148 961-4 225 139 329 Sida 1

82300 Sjukvård ledning Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter 37-37 -50 Utomlänsintäkter -1 665-1 725 60-1 502 Bidrag -903 Övriga intäkter externa -34 1 843-1 877-73 Summa intäkter -1 699 155-1 854-2 528 Köpt verksamhet 2 100 1 919 181 3 154 Interna ersättningsmodeller 408 540-132 538 Personalkostnader 4 071 3 999 72 3 005 Konsulter 60 98-38 113 Utbildning & resor 424 230 194 421 Livsmedel 4 7-3 3 Sjukvårdsartiklar 5 Labtjänster 17-17 4 Hjälpmedel Tele & IT kostnader 37 10 27 117 Lokalkostnader 6-6 11 Inventarier & material 8 21-13 7 Patientresor 921 1 190-269 1 143 Övriga tjänster 42 42 8 Finansiella poster 23 23 108 Summa kostnader 8 098 8 037 61 8 637 Netto 6 399 8 193-1 794 6 108 Sida 2

82301 Öppen- & dagvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Bidrag -5 Övriga intäkter externa -540-1 032 492-100 Övriga intäkter interna -106-452 346-454 Summa intäkter -646-1 484 838-559 Personalkostnader 11 777 12 503-726 11 169 Hyrpersonal 4 Konsulter 2 52-50 1 Utbildning & resor 102 65 37 85 Läkemedel 107 147-40 51 Livsmedel 34 28 6 23 Tvätt 46 28 18 40 Sjukvårdsartiklar 711 642 69 678 Labtjänster 739 800-61 740 Hjälpmedel 43 46-3 32 Tele & IT kostnader 176 199-23 172 Lokalkostnader 356 502-146 414 Inventarier & material 290 655-365 210 Övriga tjänster 178 13 165 43 Kapitalkostnader 240 Finansiella poster 9-9 8 Summa kostnader 14 561 15 688-1 127 13 909 Netto 13 915 14 205-290 13 350 Sida 3

82302 Habilitering/Rehabilite Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag -71-49 -22-105 Övriga intäkter externa -248-218 -30-140 Övriga intäkter interna -112-268 156-150 Summa intäkter -431-535 104-395 Personalkostnader 9 263 9 153 110 8 500 Hyrpersonal 2-2 Konsulter 177 164 13 67 Utbildning & resor 96 96 69 Läkemedel 312 309 3 232 Livsmedel 20 18 2 16 Tvätt 8 3 5 3 Sjukvårdsartiklar 40 36 4 34 Hjälpmedel 2 125 2 114 11 1 899 Tele & IT kostnader 128 146-18 114 Lokalkostnader 551 536 15 545 Inventarier & material 115 135-20 203 Patientresor 24 24 18 Övriga tjänster 6 105-99 36 Kapitalkostnader 75 Finansiella poster 1-1 1 Summa kostnader 12 865 12 817 48 11 812 Netto 12 434 12 282 152 11 417 Sida 4

82303 Service/Diagnostik Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Utomlänsintäkter -120-120 Bidrag -33 33-46 Övriga intäkter externa -613-247 -366-442 Övriga intäkter interna -6 442-6 961 519-6 388 Summa intäkter -7 175-7 241 66-6 876 Köpt verksamhet 658 386 272 Personalkostnader 24 035 26 096-2 061 23 434 Hyrpersonal -59 59 319 Konsulter 456 856-400 751 Utbildning & resor 209 258-49 226 Läkemedel 2 715 3 036-321 2 520 Livsmedel 64 72-8 61 Tvätt 120 100 20 113 Sjukvårdsartiklar 3 299 2 864 435 2 889 Labtjänster 984 823 161 810 Hjälpmedel 13 32-19 14 Tele & IT kostnader 883 848 35 1 012 Lokalkostnader 366 586-220 511 Inventarier & material 296 504-208 400 Patientresor 3 687 3 830-143 3 050 Övriga tjänster 1 017 664 353 283 Kapitalkostnader 2 053 Finansiella poster 2 Summa kostnader 38 802 40 897-2 095 38 446 Netto 31 627 33 656-2 029 31 571 Sida 5

82304 Slutenvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag -22-8 -14-11 Interna ersättningsmodeller -93 93 Övriga intäkter externa -282-740 458-230 Övriga intäkter interna -26-26 Summa intäkter -330-841 511-241 Personalkostnader 15 757 17 304-1 547 16 225 Hyrpersonal 139-139 522 Konsulter 5-5 Utbildning & resor 110 19 91 9 Läkemedel 57 57 67 Livsmedel 1 149 1 131 18 1 070 Tvätt 274 208 66 246 Sjukvårdsartiklar 608 561 47 630 Hjälpmedel 106 104 2 114 Tele & IT kostnader 131 119 12 120 Lokalkostnader 78 30 48 59 Inventarier & material 198 133 65 194 Patientresor 5 5 5 Övriga tjänster 34 27 7 35 Kapitalkostnader 76 Finansiella poster 1-1 Summa kostnader 18 507 19 781-1 274 19 372 Netto 18 177 18 941-764 19 130 Sida 6

82305 Opererande specialitet Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter -2 2-1 Bidrag -66-26 -40-40 Övriga intäkter externa -25-33 8-31 Summa intäkter -91-61 -30-72 Köpt verksamhet 5 008 3 352 1 656 4 350 Personalkostnader 9 296 9 116 180 9 929 Hyrpersonal 58 216-158 343 Konsulter 466 488-22 570 Utbildning & resor 62 110-48 100 Läkemedel 436 754-318 625 Livsmedel 2-2 1 Sjukvårdsartiklar 1 512 1 048 464 1 578 Labtjänster 1 045 991 54 1 032 Hjälpmedel 1 018 585 433 661 Tele & IT kostnader 30 51-21 21 Lokalkostnader 40 25 15 60 Inventarier & material 70 99-29 55 Patientresor 18-18 6 Övriga tjänster 22 25-3 29 Kapitalkostnader 157 Finansiella poster 7-7 10 Summa kostnader 19 063 16 886 2 177 19 525 Netto 18 972 16 825 2 147 19 454 Sida 7

82306 Medicinska specialiteteperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Övriga intäkter externa -118 118-1 Övriga intäkter interna -105 105 Summa intäkter -223 223-1 Köpt verksamhet 4 863 5 116-253 1 293 Personalkostnader 7 342 8 022-680 7 180 Hyrpersonal 941-941 128 Konsulter 140 191-51 701 Utbildning & resor 76 79-3 119 Läkemedel 1 599 1 414 185 1 461 Livsmedel 4-4 1 Sjukvårdsartiklar 121 193-72 145 Labtjänster 1 840 1 556 284 1 228 Hjälpmedel 434 486-52 249 Tele & IT kostnader 14 21-7 12 Lokalkostnader 18-1 19 5 Inventarier & material 22 133-111 20 Patientresor 29 17 12 21 Övriga tjänster 16 49-33 13 Kapitalkostnader 188 Finansiella poster 4 Summa kostnader 16 514 18 221-1 707 12 770 Netto 16 514 17 997-1 483 12 769 Sida 8

82307 Barn- & ungdomsmedicperiodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Patientavgifter Bidrag -37 37-10 Övriga intäkter externa -8-141 133-4 Summa intäkter -8-178 170-15 Köpt verksamhet 1 144 705 439 460 Personalkostnader 4 782 4 981-199 4 396 Konsulter 30 16 14 33 Utbildning & resor 44 86-42 28 Läkemedel 118 134-16 139 Livsmedel 42 31 11 26 Tvätt 18 7 11 11 Sjukvårdsartiklar 180 57 123 162 Labtjänster 335 202 133 270 Hjälpmedel 16 25-9 3 Tele & IT kostnader 41 24 17 25 Lokalkostnader 20 2 18 6 Inventarier & material 36 24 12 29 Patientresor 30 30 6 Övriga tjänster 12 23-11 7 Kapitalkostnader 46 Finansiella poster Summa kostnader 6 848 6 346 502 5 647 Netto 6 840 6 168 672 5 633 Sida 9

82308 Obstetrik/Gynekologi Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Övriga intäkter externa -18-19 1-18 Övriga intäkter interna -142-211 69-134 Summa intäkter -160-231 71-152 Köpt verksamhet 362 669-307 168 Personalkostnader 7 029 6 630 399 6 402 Hyrpersonal 19-19 Konsulter 42 22 20 13 Utbildning & resor 48 72-24 37 Läkemedel 74 55 19 101 Livsmedel 117 103 14 100 Tvätt 34 24 10 29 Sjukvårdsartiklar 213 166 47 203 Labtjänster 567 391 176 616 Hjälpmedel 21 9 12 12 Tele & IT kostnader 117 88 29 176 Lokalkostnader 32 11 21 18 Inventarier & material 63 33 30 40 Patientresor 4-4 Övriga tjänster 25 17 8 3 Kapitalkostnader 171 Finansiella poster 3-3 1 Summa kostnader 8 744 8 316 428 8 091 Netto 8 584 8 085 499 7 939 Sida 10

82309 Psykiatri Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag -100 100-637 Övriga intäkter externa -1 1-20 Summa intäkter -101 101-657 Köpt verksamhet 455 71 384 288 Personalkostnader 10 344 10 354-10 9 452 Hyrpersonal 14-14 Konsulter 170 169 1 85 Utbildning & resor 66 233-167 160 Läkemedel 42 49-7 34 Livsmedel 178 273-95 173 Tvätt 14 11 3 20 Sjukvårdsartiklar 12 22-10 13 Labtjänster 114 74 40 57 Hjälpmedel 4 3 1 Tele & IT kostnader 100 79 21 80 Lokalkostnader 18 31-13 17 Inventarier & material 68 110-42 115 Patientresor 4 1 3 1 Övriga tjänster 26 113-87 16 Kapitalkostnader 151 Finansiella poster 2-2 Summa kostnader 11 615 11 607 8 10 663 Netto 11 615 11 506 109 10 006 Sida 11

82310 Primärvård Periodbudget Periodutfall Avvik_period Periodutfall_2013 Bidrag -52 52-15 Interna ersättningsmodeller -13 671-13 055-616 -12 725 Övriga intäkter externa -86-5 -81-15 Övriga intäkter interna -1 160-1 103-57 -974 Summa intäkter -14 917-14 215-702 -13 730 Personalkostnader 11 883 11 650 233 11 117 Hyrpersonal 868-868 1 892 Konsulter 31-31 16 Utbildning & resor 89 56 33 54 Läkemedel 330 197 133 183 Livsmedel 15 12 3 14 Tvätt 20 19 1 20 Sjukvårdsartiklar 341 322 19 293 Labtjänster 1 070 1 011 59 1 008 Hjälpmedel 349 534-185 464 Tele & IT kostnader 163 137 26 157 Lokalkostnader 47 58-11 101 Inventarier & material 199 199 265 Patientresor 22 22 27 Övriga tjänster 48 207-159 55 Finansiella poster 17-17 16 Summa kostnader 14 576 15 317-741 15 683 Netto -341 1 102-1 443 1 953 Sida 12

Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendenr HSN 2014/10 1 (30) Handlingstyp Strategisk plan 2015-2017 Datum 24 februari 2014 Strategisk plan 2015 2017 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2 (30) Innehållsförteckning VERKSAMHET, UPPDRAG OCH RESURSER FÖR 2015-2017... 4 Inledning... 4 Strukturell obalans beslutad utredning Struktur 2015... 4 IT-utveckling... 4 Brukare/kunder... 5 Patientlag från 2015... 5 Patient och brukarmedverkan... 5 Satsning på jämlik vård... 6 Ökad jämlikhet - genomgående princip i Nationella Cancerstrategin... 6 Jämställd sjukskrivningsprocess... 6 Kommunikationsstrategi... 6 Enklare registrering och betalning vid besök inom vården... 7 Processer... 8 Framtida volymökningar inom vården... 8 Förväntningarna på akut omhändertagande förändras... 8 Läkemedelsfrågor... 8 Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 9 Förebyggande tandhälsovård... 10 Tandvård för äldre... 10 Medicinska mål... 10 Kunskapsbaserad styrning med hjälp av kvalitetsregister... 11 Nationella krav på förbättringar i cancervården... 12 Utökat samarbete med Stockholms läns landsting... 12 Bättre liv för mest sjuka äldre... 13 Samverkan inom regionen... 13 Habiliteringens uppdrag och behov av samverkan... 14 Satsning på att motverka psykisk ohälsa... 14 Utveckling av nya vårdformer inom psykiatrin... 14 Stöd till barn och unga... 15 Missbruks- och beroendevård... 15 Utveckling av ledningssystem... 16 Framtagande av uppdrag... 16 Patientsäkerhet... 16 Fokus på tillgänglighet fortsätter... 16 E-hälsa kan tillvarata vårdens resurser bättre... 17 IT i framtidens hälso- och sjukvård... 17 IT-lösningar för patienternas behov... 17 Automatiserad verksamhetsuppföljning... 18 Infrastruktur... 18 TakeCare på Gotland och i Stockholm... 18 Utveckling av e-tjänster i regional och nationell samverkan... 18 E-arkiv... 18 Medarbetare... 19 Kompetensförsörjning... 19 Löneläget... 19 Utbildningstjänster och utlandsutbildade... 19 Verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med Uppsala Universitet... 20 Kompetensutveckling och stöd till utveckling... 20 Ledarutveckling... 20 Ekonomi... 21

Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 (30) Avtalskonstruktioner vid konkurrensutsatt verksamhet behöver utvecklas... 21 Kostnad Per Patient (KPP)... 21 Samhälle... 22 Regional balans... 22 Arbete inom miljöområdet... 22 2. DRIFTBUDGET 2015-2017... 23 Hälso- och sjukvårdens struktur och utmaningar... 23 Ökade hyreskostnader på grund av investering i lokaler... 24 Budget 2015... 24 Statliga satsningar på väg att avslutas minskade intäkter... 24 Nationellt projekt för flygande ambulanstransporter... 24 Nya momsregler för flygande transporter... 25 Ny upphandling av ambulanssjukvården träder i kraft 2015... 25 Skandionkliniken i Uppsala startar sin verksamhet under 2015... 25 Buffertkrav... 26 Förändrade förutsättningar jämfört med 2014... 26 Åtgärder inom Hälso- och sjukvården under 2014... 26 2.1 Taxor och avgifter... 27 Tandvårdstaxan... 27 2,2 Kompensation för externa avtal... 27 Externa avtal (ska uppdateras)... 27 3. INVESTERINGSFÖRSLAG MED MOTIVERINGAR 2015-2019... 28 Beslutad investeringsram... 28 Maskiner och inventarier... 28 IT-investeringar... 29 Bygg och anläggning, lokalförsörjningsplan... 29

Hälso- och sjukvårdsnämnden 4 (30) Verksamhet, uppdrag och resurser för 2015-2017 Inledning Strukturell obalans beslutad utredning Struktur 2015 Som hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden tidigare fastslagit har nämnden/förvaltningen en strukturell obalans motsvarande ca 50-70 miljoner kronor. Detta har beskrivits bland annat i den strategiska planen 2014-2016. I november 2013 beslutade därför Hälso- och sjukvårdsnämnden att ge Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av hälso- och sjukvården på Gotland. I jämförelse med övriga landsting har Gotland en stor andel sjukhusvård. Produktiviteten är hög både inom primärvård och inom sjukhusets öppenvårdsmottagningar. Varje åtgärd/aktivitet ligger kostnadsmässigt i nivå med andra landsting, men den samlade vårdkonsumtionen är hög, vilket gör att Hälso- och sjukvården på Gotland har den högsta kostnaden i landet mätt i kronor/invånare. I strukturutredningen ska beskrivas hur vården på Gotland kan organiseras inom Hälso- och sjukvårdens ansvarsområde men också i samverkan med andra nämnder, främst Socialnämnden, och med vårdgivare på fastlandet. Målet är att skapa trygghet hos befolkningen och effektiva flöden med rätt vårdinsats vid rätt tillfälle och på rätt plats så att långsiktig balans uppnås mellan uppdrag och ekonomi. Under våren 2014 ska strukturutredningen genomföras och redovisas för nämnden den 12e juni. Förändringar kan få genomslag successivt från 2015 och framåt beroende på förslagens innehåll, beredning och politiska beslut. Att i nuläget, i den strategiska planen för 2015-2017, presentera specifika åtgärder för att reducera den strukturella obalansen är att föregå strukturutredningen. Av det skälet kan inte någon sådan beskrivning göras. IT-utveckling För att underlätta för läsaren har all text om IT-utvecklingen samlats under perspektivet processer, även om delar av utvecklingen inom IT-området är främst till för att underlätta för patienterna/medborgarna och således skulle placeras i perspektivet brukare/kund.

Hälso- och sjukvårdsnämnden 5 (30) Brukare/kunder Patientlag från 2015 En ny lag väntas träda i kraft den 1 januari 2015. Dess syfte är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppenvård utvidgas till att gälla patienter som omfattas av annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Lokala indikationsbegränsningar inom öppenvård kommer inte att gälla. Under perioden april- oktober vistas relativt många individer, under kortare eller längre tid, tillfälligt på Gotland. Den nya lagen kravställer Gotland att erbjuda dessa individer öppenvård på samma sätt som för gotlänningar. Den nya patientlagen föreslås bland annat också innebära att Nuvarande informationsplikt gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Exempelvis blir det tydligare krav på vad patienten ska få information om och hur det ska ske, anpassat till mottagarens förutsättningar. Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning kommer att utvidgas, så att den enbart villkoras av att patienten har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Barns inflytande över sin vård blir tydligare. Exempelvis ska barnets inställning till den aktuella vården så långt som möjligt klarläggas. Patient och brukarmedverkan Att ta tillvara patientens upplevelser och önskemål och väga samman med forskning och beprövad erfarenhet i verksamhetens planering, genomförande och uppföljning ökar kvalitet och effektivitet. Den traditionella synen på patienten som mottagare av hälso- och sjukvård är på väg att ersättas med en syn där patienten också innehar rollen som medskapare. Utifrån identifierade och prioriterade förbättringsområden kommer en handlingsplan att tas fram i dialog med verksamhet och förtroendevalda. Handlingsplanen ska innehålla aktiviteter inom följande områden: - Patienters/närståendes delaktighet i vårdsituationen - Patient/närstående bereds möjlighet att vara aktiva i utveckling av vården medskapare - Medborgare och patient/närstående bereds möjlighet att vara aktiva i ledning och styrning av hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdsnämnden 6 (30) Inom den psykiatriska vården finns förhoppningar om att paraplyorganisationen NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, etableras på ön då det kommer att underlätta samarbetet med brukarorganisationen. Satsning på jämlik vård Inom ramen för att skapa en mer jämlik vård har regeringen ingått en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting för ett långsiktigt, systematiskt arbete med förbättrad analys av öppna jämförelser ur ett jämlikhetsperspektiv. I Socialstyrelsens rapport 2013, den första särskilda öppna jämförelsen av jämlik vård, visar resultaten i de indikatorer som redovisas att det finns skillnader i dödlighet och återinskrivningar för olika utbildningsnivåer. När det gäller information, bemötande och delaktighet tycks åldern spela en större roll. För att utreda om de redovisade skillnaderna beror på om vården har getts på ett ojämlikt sätt krävs djupare kunskap om behoven. Hälso- och sjukvården på Gotland har för avsikt att följa den nationella utvecklingen inom området och ta fram plan för arbetet med området jämlik vård under perioden. Ökad jämlikhet - genomgående princip i Nationella Cancerstrategin I den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) är en ökad jämlikhet i Sveriges cancersjukvård en genomgående princip. Jämlikheten skall förbättras avseende nationella, regionala, sociala, etniska samt genusbundna skillnader i hur cancerpatienter i Sverige behandlas och vilka resultat som uppnås. Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland har i sin plan för cancervård 2013-2015 föreslagit åtgärder som behöver vidtas för att målen skall kunna uppnås, t.ex. genom att utveckla informationsområdet och bedriva förebyggande arbete. Hälso- och sjukvården kommer långsiktigt att arbeta vidare med planen. Jämställd sjukskrivningsprocess Dubbelt så många kvinnor som män är sjukskrivna längre än ett år. Gotland arbetar med att förbättra förutsättningarna för en jämställd sjukskrivningsprocess utifrån flera perspektiv: samverkan, samarbete, kunskap och hälsofrämjande arbete. Kompetenshöjande insatser gällande hot och våld i nära relationer har påbörjats. Kommunikationsstrategi Den enskilde patientens behov ska vara utgångspunkten för den framtida vårdstrukturen. För att medborgarna ska ha möjlighet till ökat ansvar för sin egen hälsa behöver det finnas tillräckligt med information om valmöjligheter. Möjligheterna att kommunicera med hälso- och sjukvården ska utvecklas genom satsningar på ehälsotjänster och individuella stödstrukturer, såsom rådgivning och lotsning i vården. Genom en aktiv kommunikationsstrategi kan

Hälso- och sjukvårdsnämnden 7 (30) hälso- och sjukvården bidra till att skapa trygghet för medborgare, patienter och anhöriga. Hälso- och sjukvårdens kommunikation skall bygga på och genomsyras av att: Anta ett helhetsperspektiv Skapa trygghet och delaktighet Vara målinriktad och lättbegriplig Enklare registrering och betalning vid besök inom vården Förenklade rutiner vid anmälan till besök och betalning av sjukvårdsavgifter är något som hälso- och sjukvården har för avsikt att utveckla under planperioden. Förändringen ska leda till minskad eller obefintlig väntetid vid anmälan till besök genom självregistrering av besöket alternativt med hjälp av receptionspersonal. Genom att införa saldofakturering en gång per månad tas behov av betalningsrutin vid besöket bort och ett automatiserat system för frikort införs. Med ett bra bemötande och med mycket kort eller obefintlig väntetid för registrering ska patienterna få en bättre inledande upplevelse av besöket hos sjukvården.

Hälso- och sjukvårdsnämnden 8 (30) Processer Framtida volymökningar inom vården Volymökningar inom hälso- och sjukvården syns i hela landet med ett högre antal äldre, en längre behandlingsperiod pga. bättre överlevnad samt högre anspråk på vårdens innehåll. Åtgärder för att möta detta är hälsofrämjande arbete, ökad patientsäkerhet samt god tillgång till information och rådgivning. Prognosen för utvecklingen av cancerprevalensen pekar på en ökning med 100 procent fram till år 2030, beroende på en åldrande befolkning, ökad överlevnad samt ett ökat befolkningstal. Dessa volymökningar är en stor utmaning för vården generellt. Hälso- och sjukvården måste möta detta genom att se hur patienterna själva i ökande utsträckning kan bli delaktiga i sin egen uppföljning av kroniska sjukdomar, samt att minimera kvalitetsbristkostnader i form av extra återbesök, nya provtagningar mm. Systematiskt kvalitetsarbete med fokus på patientens väg genom vården är utgångspunkten för det arbetet. Ytterligare aktiviteter som krävs för att möta den framtida volymökningen är att i högre utsträckning ta till vara olika yrkesgruppers specifika kompetenser och bättre fördela arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper. Sannolikt kommer nya yrkesgrupper också att behöva utbildas och anställas i vården inte minst med tanke på utmaningar inom logistik, medicinsk teknik och informationsteknik. Exempelvis har hälso- och sjukvården kompetensutvecklat undersköterskor till steriltekniker, som delvis övertagit arbetsuppgifter som operationssköterskor tidigare utfört. Förväntningarna på akut omhändertagande förändras Såväl egna mätningar som nationella studier visar att tillströmningen till akutmottagningar ökar. Grunden är inte en ökad sjuklighet eller stigande olycksfallssiffror utan att sökmönstret ändrats mot allt beskedligare tillstånd. Det kan vara en förväntan från befolkningen om tillgänglighet dygnet runt även för åkommor som skulle kunna hanteras inom allmänmedicinsk specialitet. Denna utveckling måste mötas med ett förändrat arbetssätt på våra akutmottagningar eller en mycket resolut styrning av patienterna till primärvård. Det akuta omhändertagandet är ett av de prioriterade områdena i Struktur 2015. Läkemedelsfrågor Hälso- och sjukvårdens ledningssystem för styrning och uppföljning behöver utvecklas inom läkemedelsområdet. Kostnadsutvecklingen för läkemedel står i fokus. Ett ökat samarbete med Stockholms läns landsting kommer att ge bättre möjligheter att ingå i gemensamma upphandlingar. Sveriges kommuner och landsting driver ett utvecklingsprojekt för en ordnad införandeprocess, som

Hälso- och sjukvårdsnämnden 9 (30) hälso- och sjukvården på Gotland deltar i. En lokal rutin för ordnat införande av nya läkemedel har införts i hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Den nationella läkemedelsstrategins fem långsiktiga mål är: 1. Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass 2. Jämlik vård 3. Kostnadseffektiv läkemedelsanvändning 4. Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster 5. Minimal miljöpåverkan Under perioden kommer implementering av läkemedelsgenomgångar med fokus på äldres läkemedelsbehandling att fortgå. System för egenkontroll av läkemedelshantering kommer att utvecklas för att öka patientsäkerheten. Införande av NOD (nationella ordinationsdatabasen) och Infektionsverktyget är andra aktiviteter inom läkemedelsområdet som kan bidra till att uppnå de långsiktiga målen. Utveckling av hälsofrämjande hälso- och sjukvård För att skapa en god folkhälsa och minska framtida sjuklighet ska de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inom hälso- och sjukvården fortsätta att implementeras. Enligt Socialstyrelsen bidrar ohälsosamma levnadsvanor till c:a en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Detta kommer att vara ett fortsatt prioriterat område under perioden. De levnadsvanor som riktlinjerna tar upp är: Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Riktlinjerna kommer att innebära behov av ändrat arbetssätt och ett ökat kompetensbehov i hälso- och sjukvården. För detta ändamål finns en kompetensutvecklingsplan. Ett hälsofrämjande råd kommer att etableras i syfte att optimera arbetet. Med en samlad bild av gotlänningarnas levnadsvanor, relaterat till socioekonomi och åldersstruktur, ska vårdens åtgärder knytas ihop med Folkhälsoenhetens arbete till en röd tråd. Riktlinjerna gäller alla vuxna, såväl friska som sjuka, från och med 18 års ålder. Men det är också angeläget att, via föräldrarna, rikta förebyggande insatser och behandlande åtgärder gentemot barn och ungdomar. Exempelvis övervikt, som bäst tacklas med förebyggande insatser, men där även behandling blir mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden 10 (30) effektiv om den ges till yngre barn. Därför är det viktigt att initiera åtgärder i ett tidigt skede. Här är mödravården och barnhälsovården viktiga aktörer. Förebyggande tandhälsovård En utåtriktad förebyggande tandhälsovård för alla befolkningsgrupper är en strategiskt viktig uppgift. Folktandvården har redan implementerat ett arbetssätt för förebyggande tandvård till såväl barn som vuxna. För barnen sker det i samarbete med barnhälsovården och skolan, med utbildningsinsatser gällande kost och tandhälsa för barn i sjätte klass. Folktandvården erbjuder alla vuxna patienter Frisktandvård, som innebär regelbunden tandvård till fast pris. Tanken är att genom sådana avtal skapa ett ökat medvetande hos vuxna patienter om värdet av förebyggande tandvård. Tandhälsan ska på så sätt vara fortsatt god i vuxen ålder och, vid behov, förbättras. Tandvård för äldre Möjligheterna till god tand- och munhälsa för äldre behöver utvecklas. Under 2013 har Folktandvården arbetat med ett projekt avseende mobil tandvård. Under projektets tid har behovet av att utveckla tandvården för äldre, ofta kroniskt sjuka eller handikappade, ytterligare identifierats. Många äldre har under tiden före flytten till särskilt boende förlorat sin tidigare tandvårdskontakt och det finns ett tydligt samband mellan avsaknad av tandvårdskontakt och försämrad munhälsa. Detta område kommer att vara strategiskt viktigt under planperioden då munhälsan har stor betydelse för individens hela hälsotillstånd. Mobil tandvård är ett arbetssätt där betydande tid åtgår för förberedelser respektive arbete efter genomfört patientbesök. Tandvårdstaxan har idag inte debiterbara åtgärder för detta och räcker således inte till för att finansiera projektet. Tandvården har inför ny planperiod ett uppdrag att hitta arbetsformer för att finansiera verksamheten, ta fram hygienrutiner för hantering av utrustning och säkerställa arbetsmiljön för personalen. Tandvården ska också medverka till att äldre personer behåller sin tandvårdskontakt. Munhälsa och munvård ska på ett självklart sätt ingå i eventuell biståndsbedömning. Medicinska mål Hälso- och sjukvården kommer att ta fram rutiner för hur gemensamma medicinska mål identifieras och kommuniceras inom hela organisationen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden 11 (30) Verksamheterna kan sedan bryta ner målen och ta fram lokalt anpassade arbetssätt för att uppnå målen och därmed bidra helheten. Mediciniska resultat ska följas kontinuerligt och strukturerat som del av verksamhetsuppföljningen. Kunskapsbaserad styrning med hjälp av kvalitetsregister Nationella jämförelser av uppnådd kvalitet i vården skapar förutsättningar för egenuppföljning för varje sjukvårdshuvudman och utgör incitament till riktade förbättringsarbeten. Sveriges kommuner och landsting leder ett nationellt projekt för att utveckla bättre kunskapsstyrning i vården. Hälso- och sjukvården på Gotland deltar. Projektet har identifierat generella faktorer i hälso- och sjukvården som kan ge framgång i riktade förbättringsprocesser. Dessa framgångsfaktorer kan implementeras så att resultat i kvalitetsregister används i högre grad i den dagliga verksamheten. Prioriterade och beslutade förbättringsområden för perioden är: Ökad läkemedelsbehandling av patienter med benskörhetsrelaterade frakturer med rekommenderad målnivå på 60-70%. En förbättrad process för att identifiera, utreda och behandla denna patientgrupp kommer att tas fram. Ökad registrering av patienter med diabetes i Nationella diabetesregistret samt ökad andel patienter i såväl primär- som specialistvård som uppnår målresultat för behandling. Ett riktat övergripande processarbete för förbättring påbörjas under 2014 Minskat antal självmord på Gotland. Lokala riktlinjer för förebyggande arbete har tagits fram och implementerats av psykiatrin. Riktlinjerna syftar till att öka kunskapen i sjukvården och bättre identifiera självmordsbenägna patienter, samt att erbjuda dem bättre omhändertagande och behandling. Riktlinjerna ska spridas och implementeras i samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Förbättrad sexuell hälsa. Jämfört med övriga Norden har Sverige en hög förekomst av oönskade graviditeter och klamydiainfektion. Inom Sverige utmärker sig Gotland negativt genom att de senaste 10 åren ligga högst i både abort- och klamydiatal bland 15 24-åriga kvinnor. Möjligheten till en trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Strategin för att förbättra den sexuella hälsan på Gotland är att erbjuda och subventionera preventivmedel som passar de yngre kvinnorna

Hälso- och sjukvårdsnämnden 12 (30) speciellt långverkande preparat - och som därmed kan bidra till ökad följsamhet, samt bidra till att få in fler preventivmedel in i den nationella läkemedelsförmånen. Andra viktiga delar av arbetet med sexuell hälsa är en bra och regelbunden sexualundervisning i skolorna, god tillgänglighet på ungdomsmottagningen (där även unga män tas om hand) och inom mödravården samt projektet mansmottagning/ STImottagning. Nationella krav på förbättringar i cancervården I den regionala cancerplanen 2013-2015 har de åtgärder specificerats som behöver genomföras för att cancersjukvården i regionen skall kunna uppnå målen i enlighet med den nationella och regionala cancerstrategin. Denna strategi behöver anpassas utifrån gotländska förhållanden och ska minska risken att insjukna och dö i cancer förbättra omhändertagandet av patienter med cancer förlänga överlevnad och förbättra livskvaliteten efter diagnos minska regionala skillnader i överlevnad samt minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnad Utökat samarbete med Stockholms läns landsting är den i särklass minsta sjukvårdshuvudmannen i Sverige. Den gotländska sjukvården har inte möjlighet att lösa alla frågor på samma sätt som ett större landsting. Samarbetet med Stockholm har i många år främst skett via Karolinska universitetssjukhuset. Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) beräknas öppna 2016 för att stå helt klart 2017. NKS kommer enligt planerna att ha en högre grad av högspecialiserad vård och frågan om var och hur Gotlands köp av utomlänsvård ska ske framöver när nuvarande Samverkansavtal löper ut 2015 blir allt mer aktuell, bland annat pga. att en stor del av Gotlands utomlänsvård inte är att betrakta som högspecialiserad. Detta kommer att vara en viktig strategisk fråga för hälso- och sjukvården på Gotland under den kommande planperioden. I samband med att Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning bildades i januari 2009 etablerades en närmare kontakt mellan Stockholms läns landsting och inom området kunskapsstyrning. Ett samarbetsavtal har under 2013 tecknats mellan Stockholms Läns Landsting och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande kunskapsstöd och styrning inom tio områden. Avtalet ger Hälso- och sjukvården på Gotland tillgång till samlad expertkunskap och resurser i Stockholms Läns Landsting inom berörda

Hälso- och sjukvårdsnämnden 13 (30) områden vilket medför möjligheter till ett betydligt förbättrat stöd för Gotland i ett flertal processer. Planering för att skapa strukturer och metoder för samverkan har påbörjats och kommer att utvecklas under perioden. Bättre liv för mest sjuka äldre Målet för omhändertagandet av äldre på Gotland är att man ska kunna åldras i trygghet, med självbestämmande och med tillgång till god vård och omsorg. En statlig satsning inom området pågår tom. 2014 och omfattar: Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt God demensvård Sammanhållen vård och omsorg Värdig vård i livets slut Äldres psykiska hälsa Arbete som kvarstår är att skapa en struktur som möjliggör att de samarbetsforum som formats under tiden som satsningen pågått ska implementeras i ordinarie strukturer. Gemensam ledning och styrning är en förutsättning för ett gott omhändertagande av våra äldre på Gotland. Förutom att detta är en statlig satsning är det en av nyckelfrågorna för den gotländska vården. En ökande äldre befolkning kommer att ha ett ökat behov av omhändertagande både inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. För att möta behovet krävs ett annat arbetssätt än idag och gränsöverskridande processer. Att tillgodose de äldre sköra patienternas behov är en viktig del i den strukturutredning som pågår. Samverkan inom regionen Regionens samlade ansvar för både hälso- och sjukvård och socialtjänst skapar unika möjligheter jämfört med andra landsting. Regeringen ställer dessutom krav på samarbete mellan olika instanser inom flera nationella satsningar. Möjligheten till Gotlandslösningar kommer inom planperioden att bli en allt viktigare fråga inom olika områden. Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden har med jämna mellanrum gemensamma arbetsutskott och mellan förvaltningarna finns det en gemensam ledningsstruktur för kvalitetsstyrning. Det används idag främst inom projektet Bättre liv för sjuka äldre men kan utgöra en god bas när samarbetet behöver utvecklas.

Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 (30) Hälso- och sjukvården ingår också i flertalet andra samarbetsformer inom regionen såsom Barnahus, Barnsam och Finsam samt i olika strategiska nätverk inom regionen. Habiliteringens uppdrag och behov av samverkan Habiliteringen på Gotland har en stor patientgrupp, framförallt patienter med neuropsykiatriska svårigheter. På Gotland är dessa patienter betydligt fler i förhållande till befolkningen än i övriga landet. Det är nödvändigt med god samverkan mellan flera olika verksamheter. Habiliteringens uppdrag behöver ses över för att använda verksamhetens kompetens till dem som har störst behov. Under planperioden behöver diskussion föras kring vilka behov som kan tillgodoses inom hälso- och sjukvården och vad som snarare är behov av bemötande och pedagogiskt stöd. Satsning på att motverka psykisk ohälsa Återkommande nationella uppföljningar visar att patienter, såväl barn som vuxna, med psykisk ohälsa många gånger inte har tillgång till en lika säker och god vård som patienter med somatisk ohälsa. På uppdrag av regeringen pågår en omfattande satsning med syfte att öka tillgången till en jämlik, kunskapsbaserad och säker psykiatrisk vård där patienten ges större möjlighet till delaktighet och inflytande. De riktade insatserna går under beteckningen PRIO, plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. För vuxna görs särskilda satsningar på att förbättra vårdkvalitén i den psykiatriska heldygnsvården, stödja utvecklingen av integrerade vårdformer och öka användandet av kvalitetsregister. Utveckling av nya vårdformer inom psykiatrin Beslut har tagits i hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp att implementera personcentrerad vård som ideologi inom psykiatrin. Det är ett sätt att göra de psykiatriska patienterna mer delaktiga i sin egen vård, vilket på sikt kan leda till mer hållbara resultat. Att införa personcentrerad vård är ett paradigmskifte och förutsätter kompetensutveckling. Den personcentrerade vården kommer också att ställa höga krav på IT-miljö och tekniska lösningar. Psykiatrins patienter är många gånger i behov av att insatserna från olika aktörer och huvudmän samordnas. Skyldighet finns då enligt lag att erbjuda patienterna en samordnad individuell plan (SIP). Psykiatrins strategi är att patienter främst ska vårdas i öppenvård. Det är bättre för patienterna och mer kostnadseffektivt. För att detta ska realiseras finns behov av en bättre bemanning inom den öppna vårdens mottagningar. Samtidigt finns behov av att utveckla nya och mer intensiva arbetsmetoder

Hälso- och sjukvårdsnämnden 15 (30) med specialiserad psykiatri i hemmet för att möta patienter med särskilt stora vårdbehov. Med förändrade arbetssätt blir det möjligt att vårda fler personer inom öppenvården och samtidigt möta det ökande behovet av heldygnsvård. Under planperioden kommer dessutom ombyggnation av heldyngsvården att innebära ett stort arbete. Stöd till barn och unga Den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården har fortsatt fokus på tillgänglighet. Samhällets insatser för att förebygga och hantera psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behöver samordnas. Barnsam och Barnahus är två samverkansinstanser som har viktiga funktioner i att uppmärksamma och möjliggöra regionövergripande åtgärder för att förbättra barns och ungdomars villkor. Små barn med misstänkt neuropsykiatrisk diagnos och/eller med neuropsykologiska utvecklingsavvikelser skall även fortsättningsvis beredas möjlighet till tidig bedömning och insatser. Det sker inom ramen för Småbarnsteamet, bestående av experter från barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och medicin. För barn- och ungdomar med komplicerad problematik har socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att starta ett treårigt projekt med ett socialpsykiatriskt team. Syftet är att erbjuda intensiva öppenvårdsinsatser i samarbete med socialtjänsten. För unga med självskadebeteende erbjuds sedan ett år dialektisk beteendeterapi (DBT). Det arbetet, liksom suicidprevention, behöver vidmakthållas och utvecklas. Missbruks- och beroendevård Under 2014 kommer nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. För att implementera dessa behövs ökad kompetens i frågorna och ett nära samarbete med socialnämnden. Hur organisationen ska se ut är i dagsläget inte klart. En överenskommelse ska skrivas. Barn och ungdomars beroendevård är eftersatt. Uppskattningsvis finns idag c:a 200 barn och ungdomar upp till 24 år som är i behov av någon form av insats för sin beroendeproblematik. En beroendevård för barn och ungdomar är viktigt för samhället. En gemensam uppbyggnad diskuteras av hälso- och

Hälso- och sjukvårdsnämnden 16 (30) sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Vården ska bygga på ett systemiskt perspektiv med familjen i fokus och nära samverkan med övriga involverade verksamheter. Utveckling av ledningssystem Utifrån Socialstyrelsen föreskrift och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Med stöd av det ska vårdgivaren och chefer styra, leda, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Hälso- och sjukvården kommer under perioden att skapa och implementera ett sådant system. Idag finns fungerande förbättringsprogram och kunskap om verksamhetsutveckling utifrån ett Lean-inspirerat perspektiv. Metoderna behöver utvecklas och anpassas till struktur och innehåll i det kommande verksamhetsledningssystemet. Framtagande av uppdrag Samtliga verksamheter ska ha tydliga uppdrag som fastställs av nämnden. Idag finns det av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda uppdrag för barn- och ungdomspsykiatrin, folktandvården och tandvårdsenheten, primärvården, smittskyddet och vårdhygien. Alla upphandlade verksamheter har beskrivna uppdrag utifrån förfrågningsunderlagen, exempelvis ambulanssjukvården, njursjukvården och sjukvårdsrådgivningen. Arbetssättet är att varje verksamhet startar med att beskriva sitt ansvarsområde och, med det som utgångspunkt, definiera uppdraget. Verksamheternas olika uppdrag ska tillsammans bilda en helhet som tillgodoser huvudmannens totala ansvarsområde. Uppdragen inom egenregiverksamhet måste vara utformade så att det skapas förutsättningar för samverkan. Effekter av strukturutredningen kan komma att förändra förutsättningarna i uppdragen. Patientsäkerhet Ökad säkerhet i hälso- och sjukvården leder till minskad förekomst av vårdskador. Syftet med hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete är ett mer effektivt resursutnyttjande och minskat mänskligt lidande. Genom ett tydligt engagemang från ledningen, en ökad öppenhet kring avvikelser och vårdskador samt samverkan med patienter och närstående i utredningar och förslag till åtgärder ska detta mål uppnås. Fokus på tillgänglighet fortsätter Statens långsiktiga fokus på tillgänglighet kravställer ständigt förbättringsarbete för att korta ledtider genom hela vårdprocessen. Krav ställs på kortare ledtider inom fler områden och att data rapporteras kontinuerligt och automatiserat.