och dess institutioner Innehållsförteckning 11 1. Viktigare aktiviteter och beslut under 2010 11 1.1 Organisationsfrågor 11 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 11 1.3 Utbildning på forskarnivå 12 1.4 Kvalitetsarbete 12 1.5 Lika villkor och jämställdhet 12 1.6 Ekonomiska frågor 13 1.7 Strategiska medel 13 1.8 Fakultetsnämnden har behandlat ett antal remisser 13 1.9 Några aktiviteter 13 1.10 Övrigt 14 1.11 Promotorer 2010 14 1.12 Hedersdoktorer 2010 14 1.13 Professorer som påbörjat sin anställning 2010 14 1.14 Lektorer som påbörjat sin anställning 2010 14 1.15 Biträdande lektorer som påbörjat sin anställning 2010 15 1.16 Docenter som antagits under 2010 15 1.17 Priser 15 1.18 Fakultetsnämnden 2010 15 1.19 Kansliet 16 Institutet för bostads- och urbanforskning 17 1. Året i siffror 17 1.1 Övergripande 17 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 17 1.3 Utbildning på forskarnivå 17 1.4 Uppdragsutbildning 17 2. Övergripande kommentarer 17 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 18 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 18 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 20 6. Ekonomisk redovisning 20 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 20 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 20 7. Ledning och organisation 20 8. Redovisning av forskning 21 1
och dess institutioner 8.1 Publicering 21 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 26 9.1 Konferensdeltagande 26 9.2 Disputationer vid institutet 32 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 32 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 32 9.5 Vid institutet verksamma docenter 33 Ekonomisk-historiska institutionen 34 1. Året i siffror 34 1.1 Övergripande 34 1.2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 34 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 34 1.4 Uppdragsutbildning 34 2. Övergripande kommentarer 35 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 35 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 36 4.1 Forskning 36 4.2 Utbildning på forskarnivå 38 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 39 6. Ekonomisk redovisning 39 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 39 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 39 7. Ledning och organisation 39 8. Redovisning av forskning 40 8.1 Publicering 40 8.2. Professorer med sabbatstermin 43 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 43 9.1 Konferensdeltagande 43 9.2 Disputationer vid institutionen 46 9.3. Gästforskare och gästdoktorander 46 9.4. Besök vid utländska forskningsinstitutioner 46 9.5. Vid institutionen verksamma docenter 46 10. Samverkan med det omgivande samhället 46 Institutionen för freds och konfliktforskning 48 1. Året i siffror 48 1.1. Övergripande 48 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 48 1.3 Utbildning på forskarnivå 50 2
och dess institutioner 1.4 Uppdragsutbildning 50 2. Övergripande kommentarer 50 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 50 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå. 51 4.1 Forskning 51 4.2 Utbildning på forskarnivå 52 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 52 6. Ekonomisk redovisning 52 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 52 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 52 6.3 Postdoktorstipendiat 54 7. Ledning och organisation 54 8. Redovisning av forskning 54 8.1 Publicering 54 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 59 9.1 Konferensdeltagande 59 9.2 Disputationer vid institutionen 62 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 62 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 63 9.5 Docenter, handledare m.m. 63 10. Samverkan med det omgivande samhället 64 Företagsekonomiska institutionen 65 1. Året i siffror 65 1.1 Övergripande 65 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 65 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 65 2. Övergripande kommentarer 65 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 66 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 67 5. Kommentarer kring uppdragsutbildningen 68 6. Ekonomisk redovisning 69 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 69 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 69 7. Ledning och organisation 70 8. Redovisning av forskning 70 8.1. Publicering 70 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 77 9.1 Konferensdeltagande 77 3
och dess institutioner 9.2 Disputationer vid institutionen 83 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 83 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 83 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 84 Institutionen för informatik och media 85 1. Årets i siffror 85 1.1 Övergripande 85 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 85 1.2.1 Informationssystem (IS) 85 1.2.2 Människa datorinteraktion (MDI) 85 1.2.3 Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) 85 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 86 1.4 Uppdragsutbildning 86 2. Övergripande kommentarer 86 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 87 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 87 4.1 Informationssystem (IS) 87 4.2 Människa-datorinteraktion (MDI) 88 4.3 Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) 88 5. Kommentarer kring uppdragsutbildningen 89 6. Ekonomisk redovisning 89 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 89 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 89 7. Ledning och organisation 89 8. Redovisning av forskning 89 8.1 Publicering 89 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 92 9.1 Konferensdeltagande 92 9.2 Disputationer vid institutionen 94 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 94 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 94 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 95 10. Samverkan med det omgivande samhället 95 Institutionen för kostvetenskap 96 1. Året i siffror 96 1.1 Övergripande 96 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 96 1.3 Utbildning på forskarnivå 97 4
och dess institutioner 1.4 Uppdragsutbildning 97 2. Övergripande kommentarer 97 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 98 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 99 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 100 6. Ekonomisk redovisning 100 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 100 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 101 7. Ledning och organisation 101 8. Redovisning av forskning 102 8.1 Publicering 102 8:2 Professorer med sabbatstermin 103 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 103 9.1 Konferensdeltagande 103 9.2 Disputationer vid institutionen 104 9.3 Gästforskare eller gästdoktorander 104 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 104 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 105 10. Samverkan med det omgivande samhället 105 Kulturgeografiska institutionen 106 1. Året i siffror 106 1.1 Övergripande 106 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 106 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 106 2. Övergripande kommentarer 106 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 106 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 107 4.1 Forskarskolan i geografi 108 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 109 6. Ekonomisk redovisning 109 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 109 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 109 7. Ledning och organisation 110 8. Redovisning av forskning 110 8.1 Publicering 110 8.2 Sabbatstermin 114 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 114 9.1 Konferensdeltagande 114 5
och dess institutioner 9.2 Disputationer vid institutionen 117 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 118 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 118 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 118 10. Samverkan med det omgivande samhället 118 Nationalekonomiska institutionen 119 1. Året i siffror 119 1.1 Övergripande 119 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 119 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 120 1.4 Uppdragsutbildning 120 2. Övergripande kommentar 120 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 120 3.1 Utbildning på grundnivå 120 3.2 Masterutbildningen 121 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 121 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 123 6. Ekonomisk redovisning 123 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 123 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 124 7. Ledning och organisation 124 8. Redovisning av forskning 125 8.1 Publicering 125 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 130 9.1 Konferensdeltagande 130 9.2 Disputationer vid institutionen 134 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 135 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 136 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 137 Institutionen för psykologi 138 1. Årets i siffror 138 1.1 Övergripande 138 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 138 1.3 Utbildning på forskarnivå 139 1.4 Uppdragsutbildning 139 2. Övergripande kommentarer 139 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 140 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 140 6
och dess institutioner 5. Kommentarer om uppdragsutbildningen 140 6. Ekonomisk redovisning 141 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 141 6.2. Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 141 7. Ledning och organisation 142 8. Redovisning av forskning 143 8.1 Publicering 143 8.2 Sabbatsterminer 148 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 148 9.1 Konferensdeltagande 148 9.2 Disputationer vid institutionen 151 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 152 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 152 9.5 Vid institutionen verksamma docenter samt handledningsuppdrag 152 10. Samverkan med det omgivande samhället 153 Centrum för rysslandsstudier 155 1. Året i siffror 155 2. Övergripande kommentarer 155 4. Kommentarer kring forskning 156 6. Ekonomisk redovisning 157 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 157 7. Ledning och organisation 158 8. Redovisning av forskning 158 8.1 Publicering 158 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 159 9.1 Konferensdeltagande 159 9.3 Gästforskare 162 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 162 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 162 10. Samverkan med övriga fakulteter och det omgivande samhället 163 10.1 Samverkan med övriga fakulteter 163 10.2 Samverkan med det omgivande samhället 163 Sociologiska institutionen 164 1. Året i siffror 164 1.1 Övergripande 164 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 164 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 164 1.4 Uppdragsutbildning 165 7
och dess institutioner 2. Övergripande kommentarer 165 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 166 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 167 4.1 Forskning 167 4.2 Utbildning på forskarnivå 167 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 168 6. Ekonomisk redovisning 169 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 169 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 169 7. Ledning och organisation 169 8. Redovisning av forskning 170 8.1 Publicering 170 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 176 9.1 Konferensdeltagande 176 9.2 Disputationer vid institutionen 180 9.3 Gästforskare 181 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 181 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 181 10. Samverkan med det omgivande samhället 182 Statistiska institutionen 183 1. Året i siffror 183 1.1 Övergripande 183 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 183 1.3 Forskning och utbildning på forskarnivå 183 1.4 Uppdragsutbildning 183 2. Övergripande kommentarer 183 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 184 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå 185 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning 185 6. Ekonomisk redovisning 185 6.1 Ekonomisk redovisning under 2010 185 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 185 7. Ledning och organisation 186 8. Redovisning av forskning 186 8.1 Publicering 186 8.2 Sabbatstermin 186 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 187 9.1 Konferensdeltagande 187 8
och dess institutioner 9.2 Disputationer vid institutionen 187 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 187 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 187 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 187 Statsvetenskapliga institutionen 188 1. Året i siffror 188 1.1 Övergripande 188 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå 188 1.3 Utbildning på forskarnivå 188 1.4 Uppdragsutbildning 188 2. Övergripande kommentarer 189 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå 189 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå. 189 5. Kommentarer till uppdragsutbildning 191 6. Ekonomisk redovisning 191 6.1. Ekonomisk redovisning under 2010 191 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare 192 7. Ledning och organisation 192 8. Redovisning av forskning 193 8.1 Publicering 193 9. Konferensdeltagande, disputationer och internationalisering 199 9.1 Konferensdeltagande 199 9. 2 Disputationer 202 9.3 Gästforskare och gästdoktorander 202 9.4 Besök vid utländska forskningsinstitutioner 203 9.5 Vid institutionen verksamma docenter 204 10. Samverkan med omgivande samhället 204 Tabeller 206 Tabell 1. Omslutning 2010 207 Tabell 2. Tidsserie omslutning per verksamhetsgren 2001-2010 208 Tabell 3. Tidsserie förstahandssökande program på nybörjarnivå VT-01-HT-10 209 Tabell 4. Sökande magister- och masterprogram HT-07-HT-10 210 Tabell 5. Tidsserie förstahandssökande fristående kurs per ämne HT-01-HT-10 211 Tabell 6. Helårsstudenter 2010 fördelat per kön 213 Tabell 7. Tidsserie helårsstudenter 2001-2010 per program och fristående kurs 214 Tabell 8. Helårsstudenter A-E 2010 215 Tabell 9. Andel kvinnor A-E 2010 216 Tabell 10. Grundexamina 2010 fördelat per kön 217 9
och dess institutioner Tabell 11. Tidsserie grundexamina 2001-2010 218 Tabell 12. Registrerade i forskarutbildningen HT-10 med minst 10% aktivitet fördelat per kön 219 Tabell 13. Tidsserie registrerade i forskarutbildningen med minst 10% aktivitet 2001-2010 220 Tabell 14. Doktoranders försörjning 2010 fördelat på kön 221 Tabell 15. Forskarexamina 2010 fördelat per kön 222 Tabell 16. Tidsserie doktorsexamina 2001-2010 223 Tabell 17. Andel kvinnor doktorsexamina 2001-2010 224 Tabell 18. Tidsserie licentiatexamina 2001-2010 225 Tabell 19. Personal (heltid) 2010 fördelad per personalkategori och kön 226 Tabell 20. Tidsserie personal heltider 2001-2010 227 Tabell 21. Publicering 2001-2010 efter publikationstyp 228 10
och dess institutioner 1. Viktigare aktiviteter och beslut under 2010 1.1 Organisationsfrågor Fakultetsnämnden har efter konsistoriets beslut om inrättande beslutat om instruktion för Centrum för rysslandsstudier/uppsala Centre for Russian and Eurasian Studies (UCRS) samt utsett styrelse för UCRS. Fakultetsnämnden har beslutat om instruktion för Centrum för forskning om innovationer och näringslivsomvandling/centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics (CIND) samt utsett styrelse för CIND. Fakultetsnämnden har beslutat om inrättande av och instruktion för Centrum för arbetslivsforskning/uppsala Centre for Labour Studies samt utsett styrelse för centret. Centrum för teknik- och vetenskapsstudier överfördes fr o m 2010-07-01 till Samhällsvetenskapliga fakulteten med Ekonomisk-historiska institutionen som värdinstitution. Fakultetsnämnden har fastställt instruktion och utsett styrelse och föreståndare för centret. Rektor har beslutat om flytt av Nationellt IT-användarcentrum (NITA) från Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten till (Institutionen för informatik och media). Fakultetsnämnden har fastställt instruktion för centret. Pedagogiska institutionen har under perioden 2010-03-01 2010-12-31 haft s k prefektstyre. Prefektstyret infördes mot bakgrund av de arbetsmiljöproblem som framkommit. Samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnderna utsåg en styrgrupp med representanter för de berörda institutionsledningarna och med kanslistöd i syfte att ta fram underlag för ökad samverkan och/eller integration av verksamheterna vid de tre institutionerna för pedagogik, didaktik och utbildning, kultur och medier. Direktiv togs fram för gruppens arbete. Arbetsgruppen kunde inte slutföra utredningen. Rektor initierade i samråd med universitetsledningen och s dekanus en utredning i syfte att skapa en mer ändamålsenlig och samlad organisation för lärarutbildningen och den utbildningsvetenskapliga och pedagogiska utbildningen och forskningen vid Uppsala universitet. Ett beslutsunderlag arbetades fram av kansliet med förslag om att Pedagogiska institutionen tillsammans med Institutionen för didaktik och Institutionen för utbildning, kultur och medier samt Pedagogikums kansli skulle bilda en ny institution under den Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Den Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden skulle återinträda som en fakultetsnämnd under det Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Organisationsförändringen innebar att fakultetsnämnden beslutade lägga ner Pedagogiska institutionen och överflytta verksamheten till den Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Beslutet innebar ett antal följdbeslut kring resursöverföring, hantering av institutionens underskott, flyttande av lärostolsprofessurer, flyttande av personal och doktorander, överflyttning av grundutbildningsämne, nedläggning av forskarutbildningsämne, m m. Organisationsförändringen trädde i kraft 2011-01-01. Frågan om autonomiprocessen och dess konsekvenser har diskuterats under hela hösten 2010. 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå Rektor har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta ett masterprogram i geografi. Rektor har vidare beslutat att inrätta geografi som huvudområde för masterexamen. Programmet startar ht-11. Fakultetsnämnden har beslutat om en ny inriktning inom masterprogrammet i samhällsvetenskap samhällsplanering. Inriktningen startar ht-11 Rektor har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta ett masterprogram i management, kommunikation och IT. Programmet startar ht-11. 11
och dess institutioner Konsistoriet har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta ett kandidatprogram i fredsoch utvecklingsstudier. Programmet startar ht-11. Rektor har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta Public Management som huvudområde på magister- och masternivå. Fakultetsnämnden har beslutat om ny uppläggning av Socionomprogrammet fr o m ht-11 och beslutat fastställa utbildningsplan med den nya uppläggningen som innebär att programmet blir mer av generalistutbildning. Programmet kommer även fortsättningsvis att ha olika ingångar (Äldre, Funktionshindrade samt Barn och ungdom). Rektor har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta ett magisterprogram i revision. Programmet startar vt-12. Rektor har på förslag från fakultetsnämnden beslutat inrätta Socialt arbete som huvudområde på kandidat- och masternivå. 1.3 Utbildning på forskarnivå Fakultetsnämnden har beslutat att fakultetens doktorander fr o m 2011-01-01 skall leverera en avhandlingsfil i pdf-format för lagring i DiVA. Filen görs inte fritt tillgänglig. Fakultetsnämnden har beslutat att lägga ned pedagogik som ämne i utbildning på forskarnivå från och med 2011-01-01. Ämnet inrättas i stället vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. En uppdaterad version av mallen för förslag om betygsnämnd och opponent m m har tagits fram. Medel har anslagits till en kurs i forskningsetik för samhällsvetare. Den doktorandenkät som genomförts av Enheten för kvalitet och utvärdering har presenterats för fakultetsnämnden. Rapporten följs upp genom att prodekanus och utbildningsledare och genomför institutionsbesök. Rapporten kommer att presenteras under vårterminen 2011. 1.4 Kvalitetsarbete Kvalitetsgruppen uppdrog hösten 2009 åt en av ledamöterna i kvalitetsgruppen, Annika Lantz- Friedrich, att utreda studierektorernas förutsättningar för pedagogiskt ledarskap. Rapporten var färdig i januari 2010 och har sedan presenterats för studierektorer och prefekter samt avrapporterats för fakultetsnämnden. Annika Lantz-Friedrich har under hösten 2010 på kvalitetsgruppens uppdrag genomfört en motsvarande undersökning om studierektorerna för forskarutbildningen och deras ledning av forskarutbildningen. Denna rapport var klar i början av 2011. Kvalitetsgruppen har haft en fortsatt diskussion om kursvärderingar. Kvalitetsgruppen har tagit initiativ till en diskussion om pedagogisk karriärutveckling och utarbetat ett förslag till pedagogisk meritering. Fakultetsnämnden har på kvalitetsgruppens förslag beslutat att följande områden skall vara projekt som är prioriterade av fakulteten inom ramen för KrUut 10-12: SMART-projektet vid Företagsekonomiska institutionen, Laborativ samhällsvetenskap, Kommunikation muntlig argumentation, Pedagogisk meritering för lärare. Fakultetsnämnden har på kvalitetsgruppens förslag fastställt ett pedagogiskt handlingsprogram 2011 för. Programmet omfattar följande punkter: 1. Studierektorers villkor för pedagogiskt ledarskap, avancerad och forskarnivå 2. Lärarnas pedagogiska karriärutveckling 3. Laborativ samhällsvetenskap 4. Studenters kommunikativa förmåga 5. Samhällsvetenskaplig didaktik 6. Rekommendation och riktlinjer för handledning 1.5 Lika villkor och jämställdhet Fakultetsnämnden har fastställt likabehandlingsplan och jämställdhetsplan för perioden 2010-10- 07 2011-12-31. Fakultetsnämndens avsikt är att därefter övergå till treåriga planer. 12
och dess institutioner Kommittén för lika villkor har genomfört ett rundabordssamtal med studentorganisationer om lika villkorsarbetet vid fakulteten. Kommittén har genomfört en undersökning av hur sökbilden på fakultetens utlysta tjänster har sett ut med avseende på kön. Undersökningen kommer under 2011 att följas upp med en kvalitativ studie. 1.6 Ekonomiska frågor Bokslutet för 2009 innebar att fakulteten klarade uppdraget med viss överproduktion som också kompenserades med extra medel. Bokslutet för 2010 innebar att fakulteten inte klarade uppdraget utan tvingades till återbetalning. Medel hade dock reserverats på fakultetsnivå för detta. För 2011 äskades ett oförändrat uppdrag mot bakgrund av att uppdraget 2010 inte klarades av. Institutionernas förbrukade bidrag har fortsatt öka under 2010. Fakultetens överskott inom forskning och forskarutbildning översteg i bokslutet med stor marginal 10%. I verksamhetsplanen för 2011 infördes den nya resursfördelningsmodellen fullt ut. Fakultetsnämnden beslutade att dra in överskottsmedel från institutioner med stora överskott inom verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildningen. Medlen används för att göra en satsning på postdoktoranställningar. Institutioner som fått medel indragna kommer att återfå medlen successivt under tre år. Institutionernas verksamhetsplaner för 2010 och verksamhetsberättelser för 2009 har inhämtats och sammanställts. Fakultetsnämnden har beslutat stödja tre inkomna förslag till projekt inom Laborativ samhällsvetenskap ( Laborativa pedagogiska metoder inom A-kurserna i freds- och konfliktkunskap och utvecklingsstudier sant ett projekt som gäller B-kursen i Ekonomisk historia). Nationalekonomiska institutionen genomför ett projekt med eget överskott. 1.7 Strategiska medel Fakulteten har fortsatt satsningen på Ekonomikum, Gamla torget, UCBH (Centrum for Business History) och statistikkonsult. Dekanus har under året fortsatt att bevilja medel för vissa strategiska satsningar. Fakultetsnämnden har även beslutat att anta en reviderad policy för användning av dekanus strategiska medel. Strategiska medel har hittills beviljats för utarbetande av breda programansökningar, medfinansiering av större projekt eller program, räddningsaktioner vid flyktrisk av forskningsstrategiska nyckelpersoner eller liknande. Från och med hösten 2010 kan strategiska medel under vissa omständigheter därutöver användas för att stödja arrangerandet av internationella konferenser. 1.8 Fakultetsnämnden har behandlat ett antal remisser Genusmärkning (remiss från Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap) Allvarlig brottslighet som hinder mot att genomgå högskoleutbildning (rapport från HSV 2009:20R) Legitimation för lärare och förskollärare (promemoria U/2010/2818/S Utbildningsdepartementet) En akademi i tiden (Prop 2009/10:149) Organisation och styrning för bibliotek och kulturarv (Rapport UU) 1.9 Några aktiviteter i Uppsala var värd för den årliga dekankonferensen för de samhällsvetenskapliga fakulteterna/motsvarande 19-20 april 2010. Fakultetsledningen och kansliet arrangerade konferensen i SCAS:s lokaler i Linneanum. Som inledningstalare hade högskoleoch forskningsminister Tobias Krantz inbjudits. 13
och dess institutioner Studierektorskonferens 15-16 mars på Thoresta gård, Bålsta. Vid konferensen behandlades bl a arbetstidsavtal, laborativ samhällsvetenskap, breddad behörighet, lika villkor, policy för inrättande av utbildningsprogram, dialog för forskarutbildning, kurser inom forskarutbildningen, uppföljning av pedagogiska programmet, antagning till forskarutbildningen, kvalitetsgruppens rapport om studierektorernas pedagogiska ledarskap. Prefektmöte 11 maj heldag på Eklundshof. Vid mötet avhandlades kvalitetsgruppens rapport om studierektorernas pedagogiska ledarskap, information från kommittén för lika villkor, laborativ samhällsvetenskap, KrUut, KoF11, regeringens proposition En akademi i tiden, samt Intern styrning och kontroll. Regelbundna studierektorsmöten för studierektorer på grund- och avancerad nivå respektive för studierektorer på forskarnivå samt prefektfrukostar. 1.10 Övrigt En arbetsgrupp tillsattes för att följa upp stipendieutredningen. Fakultetsnämnden har tagit del av den arbetsmiljöundersökning som Studentkåren genomfört. Fakultetsnämnden har avlämnat rapport om Intern styrning och kontroll inom fakulteten. Professorsprogrammet har genomgått den årliga revideringen och fastställts för 2011-2012. Anställningsprofil har utarbetats för professur i sociologi. 1.11 Promotorer 2010 Vinterpromotionen: professor Bo Lewin Vårpromotionen: professor Claes von Hofsten 1.12 Hedersdoktorer 2010 Vid vinterpromotionen 22 januari 2010 promoverades till hedersdoktorer vid fakulteten Richard Aslin, University of Rochester, USA, chef för Rochester Center for Brain Imaging Professor Peter Buckley, University of Leeds, England 1.13 Professorer som påbörjat sin anställning 2010 Jan Boelhouwers, professor i geografi med inriktning mot naturgeografi Nils Brunsson, professor i företagsekonomi (inrättad professur) Christian Christensen, professor i medie- och kommunikationsvetenskap Anders Forslund, professor i nationalekonomi Christian Fuchs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap (inrättad professur) Tomas Furmark, professor i psykologi, särskilt klinisk psykologi (inrättad professur) Patrik Juslin, professor i psykologi, särskilt musikpsykologi Johan Lyhagen, professor i statistik (inrättad professur) Fredrik Nilsson, professor i företagsekonomi, särskilt redovisning (inrättad professur) Lennart Norell, professor i statistik Sandra Torres, professor i sociologi, särskilt socialgerontologi (inrättad professur) Mikael Wiberg, professor i människa-datorinteraktion (inrättad professur) 1.14 Lektorer som påbörjat sin anställning 2010 Michael Allvin, sociologi med inriktning mot arbetsliv, organisation och personal Mikael Bask, nationalekonomi Leon Caesarius, företagsekonomi, särskilt verksamhetsstyrning Gunilla Eklöv Alander, företagsekonomi, särskilt redovisning Owen Eriksson, data- och systemvetenskap Eva Erman, statskunskap 14
och dess institutioner Per Forsberg, företagsekonomi, särskilt redovisning Stefan Jonsson, företagsekonomi, särskilt organisation Mikael Lindahl, nationalekonomi Erik Melander, freds- och konfliktforskning Elisabeth Neu Morén, företagsekonomi, särskilt verksamhetsstyrning Desirée Nilsson, freds- och konfliktforskning Lars Oestreicher, informationssystem med inriktning mot människa-datorinteraktion Bo Söderberg, nationalekonomi, särskilt bostads- och urbanekonomi David Sörhammar, företagsekonomi, särskilt marknadsföring Suruchi Thapar-Björkert, statskunskap 1.15 Biträdande lektorer som påbörjat sin anställning 2010 Nazar Akrami, psykologi Jenny Eriksson Lundström, data- och systemvetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning Gustaf Gredebäck, psykologi Johan Jansson, ekonomisk geografi Daniel Preve, statistik Wendelin Reich, sociologi Isak Svensson, freds- och konfliktforskning Jan Ångström, freds- och konfliktforskning 1.16 Docenter som antagits under 2010 FD Per Adman i statskunskap FD Eva Andersson i kulturgeografi FD Ranjula Bali Swain i nationalekonomi FD Anna Bengtson i företagsekonomi FD Karin Brocki i psykologi EkonD Jörgen Elbe i företagsekonomi FD Eva Forsberg i pedagogik FD Nils Hertting i statskunskap FD Amelie Hössjer i medie- och kommunikationsvetenskap FD Inger Jonsson i ekonomisk historia FD Clary Krekula Mårtensson i sociologi FD Joong-Woo Lee i företagsekonomi FD Christian Lundahl i pedagogik FD Thomas Niedomysl i kulturgeografi FD Sven Oskarsson i statskunskap FD Thomas Persson i statskunskap FD Caroline Waks i företagsekonomi FD Linda Wedlin i företagsekonomi FD Pär Österholm i nationalekonomi 1.17 Priser FD Henrik Lundberg utsågs till mottagare av stipendiet till Katrin Fridjonsdottirs minne Universitetslektor Leon Caesarius, Företagsekonomiska institutionen, har tilldelats 2010 års pedagogiska pris inom området juridik och samhällsvetenskap 1.18 Fakultetsnämnden 2010 Dekanus: professor Anders Malmberg (kulturgeografiska institutionen) 15
och dess institutioner Prodekanus: professor Elisabet Näsman (sociologiska institutionen) Lärarrepresentanter: universitetslektor Shirin Ahlbäck Öberg (statsvetenskapliga institutionen), universitetslektor Anna Bengtsson (företagsekonomiska institutionen), professor Bo Bengtsson (institutet för bostads- och urbanforskning), docent Ylva Hasselberg (ekonomisk-historiska institutionen), professor Peter Juslin (institutionen för psykologi), professor Johan Lyhagen (statistiska institutionen), professor Henry Ohlsson (nationalekonomiska institutionen). Doktorandrepresentant VT-10: Johan Brosché Doktorandrepresentant HT-10: Emma Johansson Studeranderepresentanter VT-10: David Larsson, Sofia Nordström, Gustav Sundqvist Studeranderepresentanter HT-10: Ella Brodin, Lars Niska, Tommy Söder Fackliga representanter VT-10: Robert Joachimsson (SACO) och Andrew Blasko (TCO-OF) Fackliga representanter HT-10: Anders Forssell (SACO) och Andrew Blasko (TCO-OF) 1.19 Kansliet Utbildningsledare Thomas Ekstrand heltid (utbildningsfrågor på forskarnivå, forskningsfrågor) Byrådirektör Markus Hed heltid (rekryteringsgruppen för professorsärenden och forskarassistenter) Avdelningsdirektör Ingrid Henriksson halvtid (rekryteringsgruppen för lektorsärenden) Utbildningsledare Ewa Hjertsén heltid (resursfördelningsfrågor, utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå) Byrådirektör Ingela Johansson deltid (sekreterare i Sasakawa-fonden) Förste byråsekreterare Ann-Louise Sarengård heltid t o m 2010-03-31 (sekreterare i fakultetsnämnd, arbetsutskott och docenturnämnd) Fakultetshandläggare Maria Andersson halvtid fr o m 2010-03-31 (sekreterare i fakultetsnämnd, arbetsutskott och docenturnämnd) 16
och dess institutioner Institutet för bostads- och urbanforskning 1. Året i siffror 1.1 Övergripande Omsättningen 2010 var 29,3 Mkr Årets resultat innebär ett överskott om 0,204 Mkr. Antalet anställda under året uppgick till 34 personer, motsvarande 31,15 heltidstjänster. Därutöver hade institutet tre professorer emeriti (män) samt finansierade två doktorander med utbildningsbidrag. Av de anställda under året var 12 män och 22 kvinnor och av dessa var 4 kvinnor icke forskande TA-personal. Av de 9 doktoranderna med anställningar var 8 kvinnor. Ett varsel (kvinna) inom administrationen, där anställningen avslutas under nästa år, har lagts under 2010. Under året har två tillsvidareanställningar skett, en forskare (kvinna) och en universitetslektor (man). En forskarassistent (kvinna) samt två forskare (en man och en kvinna) har anställts på tidsbegränsade anställningar. Två forskarassistenter (en man och en kvinna) har antagits som docenter. Samtliga tre doktorander som har disputerat under året (två kvinnor och en man) har övergått i andra anställningar inom och utom universitetet. Utöver ovanstående redovisningar har ett flertal kortare tillfälliga anställningar finansierats inom framförallt uppdragsprojekt under året. 1.2 Utbildning på grund- och avancerad nivå Ingen grundutbildning bedrivs vid institutet. Se vidare under 3. Utbildning på grund- och avancerad nivå. 1.3 Utbildning på forskarnivå 11 doktorander har finansierats av institutet under 2010. En av dem disputerade under året. De två övriga som disputerade under året har haft liten eller ingen finansiering från institutet under 2010. 1.4 Uppdragsutbildning Under 2010 har IBF inte bedrivit någon uppdragsutbildning. 2. Övergripande kommentarer Rekryteringen av en forskarassistent i nationalekonomi slutfördes under 2010. Anställningen träder i kraft första januari 2011. Vi har i olika steg under senare år stärkt organisationen vad avser vårt interna samarbete mellan disciplinerna. Detta arbete ledde fram till etablerandet av ett fastare organiserat gemensamt forskarkollegium, som varit instrumentellt för våra framgångar med gemensamma forskningsansökningar (FAS IMER-programstöd 2010-2015), och för etablerandet av ett årligt pris inom bostads- och urbanforskningen (Uppsala Lecture in Housing and Urban Studies). Under våren 2010 diskuterades internt institutionens lokalisering till Gävle. IBFs styrelse tog i juni beslutet att till fakulteten ställa ett brev där en utredning rörande omlokalisering till Uppsala begärdes. Den pågick under hösten och intensifierades i början av 2011. I skrivande stund tyder det mesta på att lokalerna i Rådhuset i Gävle sägs upp med sikte på en flytt till Gårdshuset i kvarteret Munken i Uppsala i juni 2012. 17
och dess institutioner Under 2010 har sjukfrånvaron minskat med ytterligare en procentenhet till 0,5 % av arbetad tid. Inga långtidssjukskrivningar finns registrerade under 2010. 3. Kommentarer kring utbildning på grund- och avancerad nivå Inom allt fler verksamhetsområden utgör urban- och bostadsfrågor viktiga inslag. För att medverka till att belysa dessa frågor utvecklade institutet, som ett led i Bolognaprocessen, magisterkursen i urbana studier till, att fr. o m hösten 2007, utgöra en inriktning inom masterprogrammet i samhällsvetenskap. Inriktningen har varit öppen för alla studenter som har en grundexamen motsvarande lägst kandidatexamen inom ett samhällsvetenskapligt ämne. Inriktningen omfattade fyra kärnkurser och två uppsatskurser. Därutöver har institutet erbjudit fem valbara kurser inom huvudområdet. De kursutvärderingar som finns från institutets tidigare magisterkurs med ämnesbredd inom samma område har legat till grund för både pedagogik och examinationsformer inom den nya inriktningen. Arbetet med att utveckla kurserna har skett kontinuerligt. Kursutvärderingarna från höstens 2007 var de första inom inriktningen och var utformade som ett samlingsdokument från de tre studenter som fanns registrerade på inriktningen. Utvärderingarna kom naturligtvis, i tillämpliga delar, att ligga till grund för den andra, och sista, omgången av inriktningen, som gavs 2009. Med anledning av det dåliga söktrycket beslutades om att lägga ner inriktningen från och med hösten 2010. Inriktningen urbana studier var flerdisciplinär vilket inneburit att en stor del av institutets lärare och doktorander deltagit i undervisningen. 4. Kommentarer kring forskning och utbildning på forskarnivå Under året har publicerats 3 böcker varav 1 med redaktörskap, 16 kapitel i böcker, 23 referee-granskade artiklar, 7 övriga artiklar, 37 konferenspapper och 14 rapporter. Vår forskning har varit inriktad på bostäder, boende och urbana problem - i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Forskningen har sedan flera år vidgats mot vidare urbana frågor, välfärdsfrågor samt milö- och hållbarhetsfrågor vid sidan av de tidigare dominerande bostadsrelaterade frågeställningarna. Vårt forskningsområde kan också beskrivas med de discipliner som finns vid IBF. Vi har en tyngdpunkt i kulturgeografi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap, men vi har även företrädare för psykologi, kulturantropologi och ekonomisk historia. Fokuseringen på discipliner är viktig, eftersom dessa är basen för vårt akademiska arbete. Det får inte skymma det faktum att IBF är uppbyggt kring idén om en temainriktad forskning, där flera discipliner i samverkan kan ge viktiga bidrag. Merparten av vår forskning sker på eget ansvar utan extern finansiering. Successivt har dock rådsfinansierad forskning och EU-medel blivit allt viktigare. Orsaken är att det i den internationella forskarvärlden blivit allt vanligare med stora och sammanhållna projekt, som bedrivs i partnerskap mellan skilda institutioner. I vårt fall bildar vi ofta koalitioner med forskare vid ämnesinstitutionerna i Uppsala och vid utländska universitet. Exempel på forskningsteman vid IBF är: Building Economics and Housing Economics / Bygg- och bostadsfinansiering Sustainable Building and Sustainable Development / Hållbart byggande och hållbar utveckling Housing Market Analysis / Bostadsmarknadsanalyser Households and Housing Conditions / Hushållstyp och boende International migration and ethnic relations / Internationell migration och etniska relationer Residential segregation and urban processes / Boendesegregation och urbana processer Regional Development / Regional utveckling Internal migration and travel / Flyttningar och resor Municipal and State Planning / Samhällsplanering Housing and Urban Policy / Bostads- och stadspolitik 18
och dess institutioner Habitat and Value / Miljö och värde Built Environment from a Cultural Perspective / Bebyggelse som kulturbärare Housing and Health / Byggd miljö och hälsa Public Sector Evaluations / Utvärderingar i offentlig sektor Globalisation/Globalisering Under senare tid har vår forskning om integration och segregation i boendet vidgats till att även omfatta forskning om frågor om politisk integration, bedriven i samarbete med andra miljöer inom universitetet. Detta har bland annat manifesterat sig i att IBFs programansökan inom Imerområdet lämnades in och beviljades av FAS under 2009. Även en större ansökan till Norface, som i hård konkurrens tog sig till andra omgången och där institutet deltog som partner, beviljades under 2009. Arbetet med båda dessa program, samt ett Urban-Net- projekt om nätverksplanering i fyra länder, inleddes under 2010 genom rekrytering av doktorander, post doc-forskare, programsekreterare (IMER) samt startandet av en ny seminarierserie (IMER). Inom det vetenskapliga området har IBF utvecklat ett omfattande internationellt samarbete. IBF ingår som en ledande partner i ett nätverk av bostadsforskningsinstitutioner i de nordiska länderna, NSBB. IBF har även tre särskilda samarbetspartners i Center for Housing Research and Urban Studies vid University of Glasgow (CHRUS), Research Institute for Housing, Urban and Mobility Studies vid Delft University of Technology i Holland (OTB) samt Centre for Housing Policy vid University of York. Inom ramen för vårt Europeiska samarbete utges en vetenskaplig tidskrift: European Journal for Housing Policy (bytte under 2010 namn till International Journal for Housing Policy). Huvudredaktionen för Nordens enda vetenskapliga tidskrift om bostadsforskning, Housing, Theory and Society, var till sommaren 2010 placerad vid IBF men den administrativa hanteringen har sedan flyttats till den nuvarande redaktörens institution (Cardiff). Vid IBF har också sekretariatet för European Network for Housing Research (ENHR) funnits till och med hösten 2010. Det är ett nätverk för cirka 1000 europeiska bostadsforskare. ENHR ger ut ett nyhetsbrev och ordnar seminarier och konferenser. Basen i verksamheten är nätverkets drygt 20 arbetsgrupper inom olika delområden. Sekretariatet har, enligt en ursprunglig intention, cirkulerat till ett nytt medlemsland, Nederländerna. IBF fortsätter att ha ett aktivt inflytande i nätverkets verksamhet genom representantskap i nätverkets Coordination Committee. Under senare tid har ENHR medverkat vid tillkomsten av systernätverken Asia Pacific Network for Housing Research, Arab Network for Housing Research och Latinamerican Network for Housing and Urban Research. Institutet tar universitetets tredje uppgift på lite större allvar än vad som är brukligt vid rena ämnesinstitutioner. Orsaken är just att institutet har en temainriktning: bostäder och stadsutveckling, vilka har ett brett samhällsintresse och bevakas av en stor sektor, bestående av ett antal intresseorganisationer, myndigheter och andra aktörer utanför universitetet. IBFs personal sitter också med som experter i offentliga utredningar, forskningsråd och olika paneler inom temaområdet, samtidigt som vi bygger upp och vårdar stora databaser inom området. Vi utför också kortare uppdragsprojekt inom ramen för vårt kompetensområde, under 2010 bland andra för Länsstyrelsen i Stockholm, Diskrimineringsombudsmannen och Tillväxtverket. IBF ordnar vidare med regelbundenhet Bostadsmötet/Bostadsdagarna. Syftet är att i samarbete med organisationerna på bostads- och byggmarknaden i populärvetenskaplig form föra ut forskningsresultat till en bred krets av verksamma inom sektorn. Det senaste bostadsmötet organiserades under 2010 och nästa sker under våren 2012. Ytterligare exempel på arbetsuppgifter är att vi ger ut ett nyhetsbrev fyra gånger per år, riktat till sektorns intressenter, samt att vi har en hög ambition vad gäller vårdandet av vår hemsida. Dessa mer utåtriktade aktiviteter röner stor uppskattning i omvärlden, och inte minst hos media. 19
och dess institutioner 5. Kommentarer kring uppdragsutbildning Inga utbildningsuppdrag har genomförts under 2010. 6. Ekonomisk redovisning 6.1 Ekonomisk redovisning för 2010 Grundutbildning Forskning/ Forskarutbildning Bidragsforskning Uppdragsforskning Total Balanserat kapital -42 2 501 0 234 2 693 2009-12-31 Intäkter 72 22 438 5 335 1 650 29 945 Kostnader -35-22 674-4 845-1 736-29 290 Resultat -37 236 490 86 205 Balanserat kapital 2010-12-31-5 2 265 490 148 2 898 6.2 Influtna externa anslagsmedel per anslagsgivare EU-kommissionen 1 341 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) 2 850 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) 1 872 Trafikverket 290 Vetenskapsrådet 1 080 Summa influtna medel bidragsforskning (tkr) 7 433 Totalt redovisar IBF ackumulerade bidrag som ökat, och uppgår till 11 678 Mkr. Av samtliga bidragsprojekt svarar nio stycken för merparten (87 %) av medlen. Den något låga förbrukningen har orsakats av att projekten inte kommit i gång tillräckligt snabbt, att anställningar försenats och av föräldraledigheter. För de nio projekten återstår minst 14 arbetsår, vilket innebär en förbrukning på ca 725 tkr per arbetsår. 7. Ledning och organisation Styrelse: Roger Andersson (ordförande), Matz Dahlberg, Nils Hertting, Clarissa Kugelberg, Eva Sandstedt (lärarrepr), Lina Bergström, Helen Ekstam, vakant (studeranderepr), Carita Ytterberg (TArepr) Prefekt: Roger Andersson Stf prefekt: Clarissa Kugelberg Administrativ samordnare: Kerstin Larsson 20
och dess institutioner 8. Redovisning av forskning 8.1 Publicering Artikel i tidskrift Andersson, Eva & Östh, John & Malmberg, Bo, Ethnic segregation and performance inequality in the Swedish school system : a regional perspective. // Environment and planning A. - 2010 42 (11), s. 2674-2686 Andersson, Roger & Bråmå, Åsa & Holmqvist, Emma, Counteracting segregation: Swedish policies and experiences. // Housing Studies. - 2010 25 (2), s. 237-256 Andersson, Roger & Musterd, Sako, What scale matters?: exploring the relationships between individuals' social position, neighbourhood context and the scale of neighbourhood. // Geografiska Annaler. Series B. Human Geography. - 2010 92B (1), s. 23-43 Belin, Matts-Åke (et al.), Speed Cameras in Sweden and Victoria, Australia: A case study. // Accident Analysis and Prevention. - 2010 42 (6), s. 2165-2170 Bengtsson, Bo & Ruonavaara, Hannu, Introduction to the Special Issue: Path Dependence in Housing. // Housing, Theory and Society. - 2010 27 (3), s. 192-203 Bråmå, Åsa & Andersson, Roger, Who leaves rental housing?: Examining possible explanations for ethnic housing segmentation in Uppsala, Sweden. // Journal of Housing and the Built Environment. - 2010 25 (3), s. 331-352 Byrka, Katarzyna & Hartig, Terry & Kaiser, Florian G., Environmental attitude as a mediator of the relationship between in nature and self-reported ecological behavior. // Psychological Reports. - 2010 107 (3), s. 847-859 Chen, Jie & Guo, Feng & Zhang, Weitao, How Important Are Wealth Effects on China's Consumer Spending?. // The Chinese Economy. - 2010 43 (2), s. 5-22 Chen, Jie & Hao, Qianjin & Stephens, Mark, Assessing Housing Affordability in Post-reform China: A Case Study of Shanghai. // Housing Studies. - 2010 25 (6), s. 877-901 Fransson, Urban & Hartig, Terry, Leisure home ownership and early death: A longitudinal study in Sweden. // Health and Place. - 2010 16 (1), s. 71-78 Franzén, Mats, Varumärkets kortslutning?: 'Stockholm The Capital of Scandinavia'. - Holte: Medusa // K & K, 2010 (109), s. 119-132 Galster, George & Andersson, Roger & Musterd, Sako, Who Is Affected by Neighbourhood Income Mix?: Gender, Age, Family, Employment and Income Differences. // Urban Studies. - 2010 47 (14), s. 2915-2944 Gonzalez, Marianne Thorsen (et al.), Therapeutic horticulture in clinical depression: a prospective study of active components. // Journal of Advanced Nursing. - 2010 66 (9), s. 2002-2013 Hansen, Morten Balle & Vedung, Evert, Theory-Based Stakeholder Evaluation. // American Journal of Evaluation. - 2010 31 (3), s. 295-313 Holmberg, Tora & Ideland, Malin, Secrets and lies: 'selective openness' in animal experimentation. // Public Understanding of Science. - 2010 Kaiser, Florian G. & Byrka, Katarzyna & Hartig, Terry, Reviving Campbell's paradigm for attitude research. // Personality and Social Psychology Review. - 2010 14 (4), s. 351-367 Lindbom, Anders, Media News Evaluation and Welfare Retrenchment: The Untransparent Cutbacks of the Housing Allowance. // Scandinavian Political Studies. - 2010 33 (3), s. 207-223 21
och dess institutioner Lindbom, Anders, Moderaterna och välfärdsstaten. // Statsvetenskaplig Tidskrift. - 2010 90 (2), s. 143-152 Lindbom, Anders, School Choice in Sweden : Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation. // Scandinavian Journal of Educational Research. - 2010 54 (6), s. 615-630 Malmberg, Bo & Andersson, Eva & Subramanian, S.V., Links between ill health and regional economic performance: Evidence from Swedish longitudinal data. // Environment and planning A. - 2010 42 (5), s. 1210-1220 Raanaas, Ruth K. & Grindal Patil, Grete & Hartig, Terry, Effects of an indoor foliage plant intervention on patient well-being during a residential rehabilitation program. // Hortscience. - 2010 45 (3), s. 387-392 Staats, Henk & Van Gemerden, Erika & Hartig, Terry, Preference for Restorative Situations: Interactive Effects of Attentional State, Activity-in-Environment, and Social Context. // Leisure Sciences. - 2010 32 (5), s. 401-417 Strömblad, Per & Adman, Per, Political integration through ethnic or non-ethnic voluntary associations. - Salt Lake City, Utah: University of Utah // Political research quarterly, 2010 63 (4), s. 721-730 Vedung, Evert, Four Waves of Evaluation. // Evaluation. - 2010 16 (3), s. 263-277 Yang, Zan & Wang, Songtao & Campbell, Robert, Monetary policy and regional price boom in Sweden. // Journal of Policy Modeling. - 2010 32 (6), s. 865-879 Artikel, recension Holmberg, Tora, Animist hunting: Review of Willerslev, Rane, Soul hunters. Hunting, animism, and personhood among the Siberian Yukaghirs. // Humanimalia. - 2010 2 (1) Kemeny, Jim, Housing Market Renewal and Social Class. // Acta Sociologica. - 2010 53 (2), s. 188-190 Molina, Irene, Om föreställd vithet, systerligt medlidande och nya husbyggen. // Tidskrift för genusvetenskap, TGV. - 2010 (1-2), s. 79-82 Räterlinck, Lennart Eric Henry, Adrian Johnston, 'Badiou, Zizek, and Political Transformations: The Cadence of Change'. // Sociologisk forskning. - 2010 47 (3), s. 87-89 Räterlinck, Lennart Eric Henry, Pierre Rosanvallon, 'Demokratin som problem'. // Sociologisk forskning. - 2010 47 (1), s. 100-102 Räterlinck, Lennart Eric Henry, Slavoj Zizek, 'First as Tragedy, Then as Farce'. // Sociologisk forskning. - 2010 47 (2), s. 116-118 Sandstedt, Eva, Recension av Jørgen Elm Larsen & Nils Mortensen (red.) Udenfor eller indenfor: Sociale marginaliseringsprocessers mangfoldighed. Köpenhamn: Hans Reitzel, 2009. // Sociologisk forskning. - 2010 47 (3), s. 85-87 Bok Bengtsson, Bo & Strömblad, Per & Bay, Ann-Helén, Diversity, Inclusion and Citizenship in Scandinavia. - New ed. - Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2010 Magnusson Turner, Lena, Study on Housing and Exclusion : Country Report Sweden. - St Andrews: Centre for Housing Research, St Andrews, 2010 22
och dess institutioner Doktorsavhandling, monografi Bergsten, Zara, Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och grannskapseffekter: En analys av visioner och effekter av blandat boende. - Uppsala : Department of Social and Economic Geography, 2010. - (Geografiska regionstudier; 85) Enström Öst, Cecilia, Housing policy and family formation. - Uppsala: Department of Economics, 2010. - (Economic studies; 123) Winstrand, Jakob, Essays on Valuation of Environmental Attributes. - Uppsala : Department of Economics, Uppsala University, 2010. - (Economic studies; 124) Kapitel i bok, antologi Adman, Per & Strömblad, Per, From Naïve Newcomers to Critical Citizens?: Exploring Political trust among Immigrants in Scandinavia. // Diversity, Inclusion and Citizenship in Scandinavia. - Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2010 Bay, Ann-Helén & Strömblad, Per & Bengtsson, Bo, An introduction to diversity, inclusion and citizenship in Scandinavia. // Diversity, Inclusion and Citizenship in Scandinavia. - New ed. - Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2010. - S. 1-18 Dahlberg, Matz, Comments on the Finnish Model. // Local public sector in transition: A Nordic perspective. - Helsingfors: Government Institute for Economic Research, 2010. - S. 230-232. - (VATT PUBLICATIONS; 56) Dahlberg, Matz, Local government in Sweden. // Local public sector in transition: A Nordic perspective. - Helsingfors: Government Institute for Economic Research, 2010. - S. 122-154. - (VATT PUBLICATIONS 56; 56) Franzén, Mats, I fråga om makt: Diskurser, resurser, kontexter. // Samhällsproblem. - 7. uppl.. - Lund: Studentlitteratur, 2010. - S. 85-125 Franzén, Mats, Rätten till staden. // Känslan för det allmänna. - Umeå: Boréa Bokförlag, 2010. - S. 207-235 Franzén, Mats, Stampen: Vid den östra gränsen. // Göteborg utforskat: Studier av en stad i förändring. - Göteborg: Glänta produktion, 2010. - S. 65-70 Hertting, Nils & Kugelberg, Clarissa, Democratic dilemmas of participatory planning. // Urban-Net Research Anthology. - Edinburgh: Urban-Net.org, 2010. - S. 1-5 Holmberg, Tora, Never mind the gap?: Genetics and feminism. // Never Mind the Gap!: Gendering Science in Transgressive Encounters. - Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, 2010. - S. 17-39. - (Skrifter från Centrum för genusvetenskap / Crossroads of knowledge; 14) Martinek, Hanne, Die Einführung des Elterngeldes (The introduction of parental insurance in Germany): Ermöglichung der finanziellen Unabhängigkeit für (alle) Frauen? (Enabling (all) women to be financially independent?). // Selektive Emanzipation: Analysen zur Gleichstellungs- und Familienpolitik. - Farmington Hills/Mich. : Opladen/Budrich, 2010. - S. 151-172 Turner, Bengt & Magnusson Turner, Lena, Suède, la fin d un modèle?. // Le logement social en Europe au début du XXIe siècle la révision générale. - Rennes: Presses Universitaires de Rennes, 2010. - S. 149-165 Västfjäll, D & Juslin, Patrik N & Hartig, Terry, Music, subjective well-being and health: The role of everyday emotions. // Music, health and well-being. - New York: Oxford University Press, 2010 Vedung, Evert, 'Förtviflad öfver dina telegram': Kronprins Gustaf och unionsupplösningen 1905. // Familjen Bernadotte: Kungligheter och människor. - Stockholm : Riksarkivet, 2010. - S. 238-255. - (Årsbok för Riksarkivet och Landsarkivet; 2010) 23