ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

Relevanta dokument
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

ALHVA hembaserad, verksamhetsövergripande behandling

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

ALHVA - Hembaserat, verksamhetsövergripande arbete riktat till späda och små barn och deras föräldrar. En forskningsrapport

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Barns psykosociala ohälsa

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Vad behövs? Syfte med arbetet med barn som anhöriga. Vad behövs? Perspektivförskjutning. Barn som anhöriga Lagstadgad rätt till stöd Vad behövs?


ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Vad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Insatser från Barnhälsovården

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Att verka i samverkan 30 års erfarenhet av samspelsbehandling i späd- och småbarnsfamiljer

Frågor för reflektion och diskussion

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Tjänsteskrivelse. Slutrapport- Projekt Barn Blir

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Välfärd i förändring

Systematisk uppföljning av placerade barn

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

BHV-programmet i Sverige

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Psykisk ohälsa under graviditet

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Välkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Praktiska anvisningar

Samverkan varför, när och hur?

Beslut efter kvalitetsgranskning

Dags att välja Barnavårdscentral

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Samordnade insatser för barn och unga

Verksamhetsbeskrivning Sesam Familjecentral 2014

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Jämställt föräldraskap för barnets bästa

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Syftet men handlingsplanen

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Barn som riskerar att fara illa

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Verksamhetsbeskrivning

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

"Super-Nanny" till barnfamiljer Svar på remiss av motion av Ewa Samuelsson (kd) (1 bilaga)

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Ansökan från Vårdcentralen Smeden om bildande av en familjecentral

Älvsjö Öppna förskola

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Malmö stad Förskoleförvaltningen. Välkommen till Bryggans förskola

Transkript:

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete Ny kunskap om stöd till utsatta barn Folkhälsomyndighetens konferens i Malmö 2015 11 26 Annelie Lindberg, projektledare Malmö stad Annelie Björkhagen Turesson, forskare Malmö Högskola, Birthe Hagström, forskare Malmö Stad

Bakgrund ALMAs konsultationer Mödrahälsovård Socialtjänst Barnkriscentrum Barnpsykiatri Spädbarnsverksamhet Specialist/första linjen Vuxenhabilitering Vuxenpsykiatri Psykos- och allmänpsykiatri Beroendecentrum Barnhälsovård

Syfte och mål Syfte att prova och vetenskapligt utvärdera en modell för psykoeducativt hembaserat föräldrastöd, en helhetsmodell som riktas till högriskfamiljer med späda och små barn där befintligt stöd/behandling inte är tillräckligt. Mål att förändra barnets situation från en risksituation till en situation som är tillräckligt bra för en positiv utveckling för barnet

Vilka föräldrar vänder sig ALHVA till? Föräldrar med långvariga psykiska svårigheter/ missbruk/våld och socioekonomiska svårigheter som påverkar barnets vardag och utveckling negativt. Föräldrarna har behov av att verksamheter gemensamt tar ett helhetsgrepp. Föräldrarna har ofta en bristande mentaliseringsförmåga. Föräldrarna och deras barn är i behov av långsiktigt stöd.

Ramar Personal Ansvarig chef Projektledare 65% Två familjebehandlare 100% Ca 10 familjer/år erbjuds att komma till ALHVA Familjerna aktualiseras via ALMAs konsultationsteam eller via direktkontakt med teamet Socialtjänsten utreder och beviljar ett bistånd Medgivande från föräldrarna till att samverka för att hjälpa familjen ALHVAs lokal finns på en adress med många bussförbindelser

Innehåll Om möjligt etablera kontakt i slutet av graviditeten Arbete i hemmet minst två gånger i veckan med fokus på kontakt och samspel mellan barn och förälder Familjegrupp en gång varje vecka Samverka med andra verksamheter kring stödjande nätverk och familjens socioekonomiska situation Förbereda för förskola där barnets behov av trygga relationer tillgodoses Behandlingen pågår till barnet är inskolat på förskola och det fungerar för barnet.

Synsätt barnet i fokus Mål, tydlighet och sammanhang är trygghet. Anknytningsperspektiv. Det är i relationen som en positiv förändringen sker. Individuellt upplägg, det finns inte en metod. Helhetsperspektivet är centralt. Tillgänglighet. Behandlaren tar ansvar för behandlingsprocessen.

Arbete tillsammans med socialtjänst Kontakt under behandlingen samt vid akuta situationer. Bedöma, informera och samverka om familjens ekonomiska situation. Ordna för familjen så att basen i form av hyra, mat och kläder finns. Teamet tar ansvar för att basen fungerar

Arbete tillsammans med MHV och BHV Samverkan med MHV Tillsammans med familjen planera för MHV besöken, förlossningen och tiden på BB. I samråd med föräldern bestämma BVC och knyta kontakt. Samverkan med BVC Tillsammans med familjen planera för BVC besöken. Tätare och längre besökstider. Journalföra för framtiden. Hälsa och friskvård för barnet.

Arbete med kontakt och sampel Bedömning av föräldern, barnet och av kontakt och samspel. Hjälpa föräldern att se och förstå sitt barns signaler och svara på dem så att barnet känner sig förstått. Skapa positiva möten mellan föräldrar och barn. Skapa stunder för att öva på att vara en tillgänglig förälder Sufflera barnet. Fylla på förälder och barn.

ALHVAs samverkan med vuxenpsykiatrin Trots långvariga psykiska svårigheter inte självklart att en bedömning gjorts inom specialistpsykiatrin Hjälpa förälder i kontakt med akutpsykiatri, vårdavdelning och öppenvård. Se till att kontakten bibehålls och rätt hjälp erbjuds. Skapa tillgänglighet och kontinuitet - varje allmänpsykiatrisk mottagning i Malmö har en läkare som arbetar med ALHVAs föräldrar.

ALHVAs arbete med nätverk Inventera nätverket. Samarbeta med och hålla samman det professionella nätverket. Arbeta för ett långvarigt stöd efter avslut i ALHVA.

ALHVAs arbete med förskolan Samarbeta med Förskoleförvaltningen om lämplig förskola. Presentera ALHVA och familjen. Planera för inskolning. Påbörja fortbildning och handledning av anknytningspedagog samt arbetslag. Familjebehandlaren är med föräldern en gång i vecka vid överlämning eller hämtning.

Att avsluta på ALHVA Avslutning sker: I familjegruppen Med båda föräldrarna Med befintligt nätverk Med samverkanspartners Med behandlaren Därefter sker en uppföljning

Forskningen i ALHVA

Kort summering av familjerna Barn vars föräldrar har fullföljt behandlingen Barn vars föräldrar har avslutat behandlingen i förtid Barn vars föräldrar var i pågående behandling när forskningen avslutades Adam Cecilia Ester Bea Dag Filippa Gustav Karl Lars Holly Mats Noa Inga Otto och Otti (tvillingar) Jim Fem familjer med sammanlagt 11 barn har avslutat, tre på grund av flytt och två på grund av omhändertagande eller hot om omhändertagande

Resultat Barnen har utvecklats positivt. Vardagen är mera förutsägbar och omsorgssituationer som måltider, nattning och sömn fungerar bättre. Föräldrarnas förmåga att förstå och svara på sitt barns signaler har ökat och de är mera tillgängliga när barnet behöver tröst och skydd. Samverkan mellan ALHVA, vårdgivare, myndigheter samt familjens nätverk har varit möjlig och visat sig viktig. Förskolan kan få en viktig roll för barnets utveckling om barnets behov av trygghet tillgodoses och om personalen samarbetar med föräldern. Utvärderingen ger en antydan om att familjer med komplex problematik inte i tillräckligt hög utsträckning uppmärksammas i barnhälsovården. Papporna har fått ökad betydelse för barnen under projektets gång. Familjerna har troligen behov av ett planerat och långsiktigt stöd.

Praktisk betydelse Det är möjligt att nå föräldrarna och få till stånd en arbetsallians, men det tar tid och kräver en både kunnig och uthållig personalgrupp. En viktig lärdom är att försöka få kunskap om hur vardagen ser ut, så att insatserna anpassas till de faktiska svårigheterna. Samverkan i projektet har uppskattats av vårdgivare, myndigheter och även av föräldrarna. Förskolan kan få en betydande roll för barnen och deras föräldrar. Det går att arbeta med tolk i ett långvarigt behandlingsarbete. Arbetsmodellen kan vara ändamålsenlig även för andra utsatta grupper föräldrar och barn

Tack för er uppmärksamhet! annelie.lindberg@malmo.se annelie.bjorkhagen.turesson@ mah.se birthe.hagstrom@telia.com