Forsknings och Innovations agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet för Sverige

Forsknings och Innovations agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet för Sverige Belysningsområdet står inför ett paradigmskifte. Det finns stor potential att höja mervärdet av LED med hjälp av intelligenta system för att dynamiskt anpassa ljusets karaktär så att miljön blir mer aktiverande eller lugnande. Ljusmiljöns karaktär och kvalitet är väsentlig för trivsel, välbefinnande och hälsa. Med avancerade behovstolkande system kommer vi att kontinuerligt kunna tolka behovet och situationen och avgöra vilken belysning som är rätt, vid olika tillfällen, för olika syften, på olika platser, för olika personer. Detta medför en mycket stor affärspotential som passar som hand i handske för Sveriges intresse-, kompetens- och affärsmässiga resursprofil. Denna agenda föreslår en rejäl satsning på en affärsmässigt agerande verksamhet som öppnar upp för nydanande entreprenörskap och helt nya systemlösningar, tjänster och affärsmodeller som kan leda till tiotusentals nya jobb i Sverige. Agendan är sammanställd av Lars Montelius och Reine Karlsson, Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet. Lund 2013-12- 30

Forsknings och Innovations agenda Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet för Sverige En beskrivande bild som visar på hur infasningen av LED skapar möjlighet för digitala systemlösningar som ger oändliga möjligheter att skapa s.k. smart belysning. För att kunna ta värdehöjande nytta av denna möjlighet krävs det kunskap om och intelligenta system för att tolka vilken belysning som vid olika tillfällen ger högre kvalitet i skola, hem, äldre vård, vård, kontor, trafiksituationer mm. Dessa mervärden ger grund för att skapa tiotusentals nya jobb. D.v.s. det skapas såväl bättre livssituationer som fler jobb. Den innovativa förnyelsen av belysningen och de belysningsrelaterade verksamheterna har två nivåer: Samhällsvision: Dynamiskt anpassad belysning är viktig i livsmiljöer för individuell utveckling/välbefinnande. Affärsvision: Konkurrenskraftig affärsverksamhet kring intelligenta dynamiska systemlösningar för skola, vård, sjukhus, affär, trafik och hem.

1. Table of Contents FORSKNINGS OCH INNOVATIONS AGENDA...2 SAMMANFATTNING:...4 1. BAKGRUND TILL DENNA STRATEGISKA FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA:...5 2.1 Varför skapas det nya jobb?...11 2.3 Varför nya jobb i Sverige?...14 2.5 Hur stor är affärspotentialen? Hur många nya jobb kan skapas?...17 3. BAKGRUNDEN TILL AGENDAN OCH ETT NULÄGESPERSPEKTIV...20 4. FRAMTIDENS LJUS OCH DESS STYRNING - EN TANKEVÄCKANDE VISION...24 5. AKTÖRSKONSTELLATION...25 6. KONKURRENSSITUATION EN SWOT- ANALYS....27 7. STRATEGISK HANDLINGSPLAN OCH VISION...28 7.1 Vad måste rent konkret åstadkommas:...29 7.2 Exempel på pilotprojekt...31 8. HUR HAR ARBETET MED AGENDAN BEDRIVITS OCH VILKA HAR DELTAGIT?...33 APPENDIX...37 A1 GRUNDER FÖR LED- TEKNIK...37 A1.1 FRAMTID...38 A.2 FORSKNINGSÖVERSIKT I BIOLOGI, MEDICIN OCH PSYKOLOGI...40 A.2.1 Biologi...40 A.2.2 Medicin...43 A.2.3 Psykologi...48 Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 3

Sammanfattning: Denna Forsknings och Innovationsagenda skrivs inom ramen för VINNOVAS satsningar på strategiska innovationsområden som syftar till att katalysera en öppen process för att definiera behov av och strategier för forskning, kompetens och innovationsstöd för att säkerställa svensk framtida global attraktions och konkurrenskraft. Belysning står inför ett paradigmskifte. Belysning påverkas av en mycket kraftig förändringsvåg. De nya LED- baserade ljuskällorna kan med hjälp av digitala styrsystem leverera ljus som vi tidigare inte ens har kunnat drömma om. Tekniskt sett finns det nu nästan obegränsade möjligheter att styra ljusmiljöns färgfördelning, intensitet och dynamik. Det blir också allt mer känt att ljusmiljöns karaktär och kvalitet är väsentlig för trivsel, välbefinnande och hälsa. Det nya dynamiska ljuset ger möjlighet att skapa bättre livs- och arbetsmiljöer för trafik, förskolor, skolor, inom sjukvården och för äldre. Det går att dynamiskt styra ljusets karaktär så att miljön blir mer aktiverande eller lugnande, och det går att synliggöra det som vid olika tillfällen är viktigt att upptäcka. Det är dock inte alls lika observerat att det krävs avancerade behovstolkande system för att kunna nyttiggöra denna potential. Det svåra är att kontinuerligt tolka behovet och situationen, för att avgöra vilken belysning som är rätt, vid olika tillfällen, för olika syften, på olika platser, för olika personer. Detta är en mycket stor affärspotential som passar som hand i handske för Sveriges intresse-, kompetens- och affärsmässiga resursprofil. Teknikskiftet från statisk belysning till dynamiska ljusmiljöer förändrar disruptivt dagens värdekedjor och öppnar upp för helt nya systemlösningar, tjänster och affärsmodeller. Som en direkt följd kan tiotusentals nya gröna jobb skapas i Sverige. Det finns mycket stor svensk affärsutvecklingspotential för kunskapsbaserade system som dynamiskt tolkar behovet av ljus. Denna agenda avser att väcka intresse bland en bred krets av affärsutvecklande och investerande aktörer och intressenter. Vi föreslår en rejäl satsning på en affärsmässig utveckling av detta område som öppnar upp för nydanande entreprenörskap. Förändringen har startat och om Sverige tar en ledande roll i ljusrelaterad affärsutveckling kan tiotusentals nya svenska jobb skapas.

1. Bakgrund till denna Strategiska Forsknings och Innovationsagenda: Nedanstående text beskriver varför VINNOVA har valt att satsa på att det skall skapas Strategiska Forsknings- och Innovationsagendor i Sverige. Syftet är att katalysera en öppen process som stimulerar utvecklandet av agendor som utifrån aktörernas vision och mål definierar behov av och strategier för forskning, kompetens och innovationsstöd för framtida global attraktions och konkurrenskraft. Syftet med satsningen på strategiska forsknings- och innovationsagendor är att grupperingar av behovsägare och forskningsutövare ska ta fram strategiska forsknings- och innovationsagendor som formuleras gemensamt. I en ökande global konkurrens och i ljuset av stora samhällsutmaningar krävs förnyelse och samverkan, ett internationellt förhållningssätt och positionering för fortsatt attraktionskraft och konkurrenskraft. För att stärka samspelet mellan forskning, utveckling och innovation i näringsliv och samhälle vill VINNOVA stimulera och katalysera utvecklingen av strategiska innovationsprogram där näringsliv, offentliga aktörer, forskningsinstitut, universitet och högskolor samlas i aktiviteter för att adressera de visioner, mål och behov som identifieras i en gemensam agenda. Agendorna ska tjäna som en ledning för framtida samverkan, inriktning, prioritering och insatser för berörda aktörer. VINNOVA Det vidare syftet är att stimulera mobilisering och samverkan kring gemensamma visioner, mål och behovsformuleringar, för utveckling av svenska styrkeområden som stärker Sveriges attraktionskraft och konkurrenskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta. Den bör ta hänsyn till följande aspekter: Förnyelse av svenska styrkeområden. Befintliga styrkeområden behöver många gånger inte revolutioneras utan kan utvecklas och effektiviseras genom nya kombinationer av kunskap, teknik och aktörer som kan generera förnyelse. Alla aktörer och kompetenser som kan bidra till ett styrkeområdes förnyelse utgör en viktig grund för ett Strategiskt innovationsprogram. Stimulans av nya och befintliga värdekedjor. Förädlingsvärde skapas allt mer i strukturer som överskrider geografiska, organisatoriska, teknologiska och affärsmässiga gränser. Det är mycket viktigt att förnyelsen av det berörda området beskrivs tydligt, både med avseende på inriktningar och ifråga om nya aktörer och ny samverkan. Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 5

Det är också viktigt att agendan beskriver både hur redan befintliga insatser, resurser och infrastrukturer ska utnyttjas och samverka och vilka nya insatser, resurser och infrastrukturer som behövs för stärkt attraktionskraft och konkurrenskraft. En gemensam strategisk FoI- agenda bör beskriva: VARFÖR: - varför området bör betraktas som ett svenskt styrkeområde, - områdets aktuella och potentiella omfattning nationellt och i en internationell kontext, - vilka delar av området där Sverige har eller bör ha internationell spetskompetens. VAD: - gemensam vision och mål på lång sikt, - gemensamma behov på kort, medellång och lång sikt. HUR: - insatser för att möta behoven som pekats ut i agendan, - samverkansformer för att genomföra de insatser som föreslås. VINNOVA kommer att ta hänsyn till agendorna för utvecklingen av framtida insatser inom ramen för VINNOVAs satsningar på strategiska innovationsprogram (SIO). Ett viktigt resultat av denna Fo- I agenda inom belysningsområdet är att lägga grunden till att skapa en ansökan inom ramen för SIO- programmet. För mer information om strategiska innovationsområden: http://www.vinnova.se/sv/varverksamhet/samverkansprogram/strategiska-innovationsomraden/

2. Varför är det så viktigt med ljus? Framtidens smarta miljöer och belysningslösningar medför möjligheter att leverera optimalt behovs- och situationsanpassat ljus. Ljuset kan anpassas för en individs behov, för en grupp av individer, för ett vårdteam, en sjukhusmiljö, en skolmiljö etc. och kommer att innehålla funktionaliteter som vi idag bara kan drömma om. Ljuset kan också vara situationsanpassat såsom koncentrations- förstärkande för en pilot, en kirurg eller för en grupp skolelever. Ljuset i vid betydelse kan man kanske t.o.m. komma att ta med sig när man reser så att man i en hyrbil vid körning i mörker får precis den miljö som man själv vill ha och som inte bara beror på bilens utförande. Inom behandlande sjukvård kan rätt ljus medföra effektivare vård, snabbare rehabilitering och mindre bakteriespridning. För den förebyggande sjukvården kan rätt ljus medföra färre fallolyckor (t.ex. genom att trösklar är upplysta), färre trafikolyckor (p.g.a. bättre trafikbelysning och förarmiljöer), färre vårdbesök (p.g.a. bättre miljö för individen som ger större nöjsamhet). Givetvis uppnås inte alla fördelar enbart med rätt ljus utan måste ske i samverkan med annan utveckling. Ett möjligt sätt för att betrakta och konkretisera det nya digitalt styrda levande ljuset är att dela in området i nivåer. Vi har då fyra nivåer: Ljuskällan, Styrning av Ljuskällan, Mänsklig upplevelse och Dynamisk behovsanalys (Figur 1). Figur 1: Ett försök at konkretisera det nya digitalt styrbara levande ljuset i fyra nivåer, ljuskällan, styrning av ljuskällan, dynamisk behovsanalys samt mänsklig upplevelse. Den första nivån, dvs. ljuskällan är LED- baserad. Den kan idag anses vara tillgänglig även om den självklart genomgår en ständig förändring och så kommer att ske under lång tid framöver. System för styrning av ljuskällor är också idag tillgängliga även om fler system kommer att utvecklas framöver. I denna nivå kommer standardisering att bli viktig. Den väsentliga nivån utgörs av en förmåga att göra en Dynamisk behovsanalys. Den är väsentlig i två perspektiv, både i perspektivet att i) veta hur ljuset skall styras samt ii) veta hur man skall mäta den mänskliga upplevelsen. Det är helt klart så att den aktör (de aktörer) som behärskar denna nivå är framtidens nyckelspelare i det nya ekonomiska eko- system som nu håller på att växa fram. Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 7

Svårigheten med att göra en Dynamisk behovsanalys är att det inte finns en redan klar kunskap om hur vi skall karakterisera den översta nivån, den mänskliga upplevelsen. Utan den kunskapen kan vi inte med säkerhet styra ljuskällorna på ett bra sätt även om vi rent tekniskt sett, kan styra dem på alla möjliga sätt. Vi måste ju veta hur vi skall styra dem för att maximera den upplevelse vi eftersträvar. Ett inbyggt stort problem med att karakterisera, eller parametrisera den översta nivån, den mänskliga upplevelsen, är att den är mycket mångdimensionell. Klart är dock att ljuset har en stor effekt på den mänskliga upplevelsen men även andra saker spelar stor roll. Det är t ex lätt att förstå att ljudintryck kan upplevas såväl förstärkande som besvärliga beroende på situationen och avsikten bakom den mänskliga upplevelsen som man eftersträvar att uppnå. Rationellt sett förmedlas större delen av de sensoriska inflödena genom vårt synsystem. Detta är en av anledningarna varför just ljuset har så stor enskild betydelse för den mänskliga upplevelsen. Figur 2. Rätt levande och interaktivt ljus vid rätt tillfälle och vid rätt plats kräver en flervetenskaplig process som tar kombinerad nytta av ledande kunskap inom flera olika ämnesområden. Processen ger också nya tankar och högre intresse för utvecklingen av forskningen inom de medverkande områdena. För att veta vad som är rätt levande ljus vid rätt tillfälle krävs mångdisciplinär kunskap om bland annat kognition, ljusmiljömätning, ljusstyrning, ljusframställande samt ljusets biologiska effekter. Vi har redan idag kommit en lång väg och utvecklat vår multidisciplinära förståelse kring ljusets betydelse och de olika disciplinernas roll för att förstå ljusets betydelse- för olika upplevelser etc. Mestadels har dock än så länge den teknik man haft till sitt förfogande för att leverera ljuset varit ytterst begränsad. Det är först nu på senare år då vi har tillgång till nyutvecklade LED- ljuskällor som vi kan skapa det dynamiska ljus vi önskar som medger att vi kan ha full kontroll över intensitet, färg och dynamik. Självklart är det inte bara ljuset som påverkar den mänskliga upplevelsen men det faktum att vi under evolutionens miljarder av år utvecklat vår förmåga att anpassa oss till det naturliga ljusets förutsättningar och dynamik för att forma vår framtid, gör att ljuset har en stor påverkan på vår biologi och våra upplevelser. Det som behövs för att kunna styra ljuset optimalt är en ständig analys av den situation/miljö vi befinner oss i samt en mätning av hur den situationen utvecklas då vi ändrar ljusets tillförsel (Figur 3). Vi måste för att kunna leverera korrekt ljus återkoppla ljusets styrning till en mätning av vad som är den mänskliga upplevelse vi eftersträvar vid varje ögonblick, dvs vi måste kunna mäta Figur 3. De röda fälten beskriver de nödvändiga och helt nya områden som vi behöver utveckla kunskap om för att kunna styra ljuset optimalt. miljön/upplevelsen, låta denna mätning styra ljuset och sedan mäta igen och successivt förändra ljuset tills att vi uppnår det optimala ljuset.

Det är relativt enkelt att mäta den tekniska miljön, dvs den dynamiska förändringen av ljusintensitet och färger i enskilda punkter med etablerade mätetal för statiska ljusflöden, emedan det är väsentligt mer avancerat mäta den nya levande ljusets egenskaper och att mäta och beskriva ljusmiljöer. Det är betydligt mer komplicerat och tidskrävande att ta fram rationella mätetal för den mänskliga (psykologiska) upplevelsen. Biologer inom synvetenskap har redan djupgående kunskap om hur olika våglängder och olika variationsmönster påverkar vissa primitiva djur, växter och celler. Eftersom sensorer utvecklas i takt med nanoteknikens alltmer ökade mognadsgrad kommer möjligheten till icke- invasiva mätningar av relevanta markörer att öka kraftigt. Men man kan också tänka sig att vår allt större kapacitet att tolka stora datamängder kan leda till att vi kan få fram ökad kunskap om effekter av ljuset genom att studera stora datamängder av beteendemönster och beteendeförändringar. Således kommer denna ljusrelaterade utveckling alltmer bli en integrerad del av den digitala agendan (det digitala samhället) och flätas ihop samt därmed dra nytta av andra starka moderna utvecklingsområden som Smart Materials, internet- of- things, cloud- computing, e- och m- hälsa, personlig hälsa, hållbara städer, åldrande befolkning mm. Ljuset kommer att bli mer individuellt anpassat och integrerat i de styrsystem som tas fram inom privat och offentlig sektor. Redan idag kan man via LED- belysning knyta in internet via ljuskällorna, och utvecklingen går framåt med stormsteg. Ljuset kommer även kunna ha en spektralfördelning och intensitet som får oss att må bra, genom att precis som solen ge ut de våglängder som får oss att producera endorfiner (ämnen för välbefinnande) och vitaminer såsom D- vitamin dag och kväll och ett nattljus som efterliknar månens. Belysningen kan återkopplas dels till humör, tidpunkt på dygnet, arbete mm. Man har i studier klart påvisat att belysningens karaktär bl a är viktig för effektiv inlärning i skolmiljöer, ger en ökad säkerhet i trafikmiljö och en högre upplevd trygghetskänsla i offentliga miljöer. Genom att skapa miljöer med situationsanpassade former och nivåer av sensorisk stimulans, så förbättrar vi förutsättningarna för produktivitet, lärande, hälsa, trivsel och välbefinnande. En hög nivå av sensorisk stimulans är möjliggörande, aktiverande och stimulerande, men också stressande. En låg nivå av stimulans kan vara vilsam, men den är också passiverande. De ljusburna intrycken utgör en avsevärd del av människans sensoriska miljö. En person som satt ord på den mångsidiga betydelsen av bra ljus är fotobiologen Dr. John Ott, som på 1960- talet myntade termen fullspektrumljus (Figur 4). Figur 4: Vi har till sist börjat förstå att ljus, är en näringskälla precis som mat och precis som att en obalanserad kost kan göra oss sjuka så kan en felaktig belysning göra oss sjuka, och rätt belysning kan bevara vår hälsa. Forskning inom detta område har gjort stora framsteg, men det är fortfarande en lång väg kvar att gå. Dr. John Ott Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 9

Bra miljöer inom vård, hem, sjukhus, skola, offentliga inrättningar och arbetsplatser leder till att individer mår bättre och presterar mer. Dessa individuella förbättringar, medför stora indirekta vinster för samhället såsom färre antal sjukskrivningar. Många olika aktörer kan medverka i att skapa bra miljöer och dela på de totala vinsterna. Miljöer kan vara såväl nybyggnationer som renoveringar/förändringar. Den verkligt intressanta affärspotentialen ligger alltså i att leverera helhetslösningar. En ytterligare aspekt kring det nya ljuset är också den uppenbara, d.v.s. energibesparingseffekten. Den tydligast kommunicerade fördelen med LED är möjligheten att spara mycket el, t ex minst 90 % av den el som förbrukas av en glödlampa vid ett visst ljusflöde kan sparas in om man byter till en LED- lampa. Energisparandet i jämförelse med lysrör och andra urladdningslampor är inte så stort. Energimyndigheten räknar med att Sverige sparar 2 TWh/år på den pågående utfasningen av den gamla tekniken. Det är dock uppenbart att det går att göra smarta systemlösningar som sparar mycket el, enligt vår bedömning minst 6 TWh/år (Sveriges energiförbrukning 2010 var 614 TWh enligt energimyndigheten). Det riktigt intressanta här är fördelarna med lösningar som ger dynamiskt rätt ljus på rätt plats vid rätt tidpunkt. Detta betyder att man fokuserar på just det ljus användarna vill ha, kraftigt begränsar annat ljus och att man därmed samtidigt sparar mycket energi. Ljuset kommer att vara en helt integrerad del av vår fysiska miljö i framtiden. Systemaspekten är viktig och utformningen av interaktionen mellan människa och den fysiska miljön blir avgörande. Vi kommer inte att försöka beskriva en bästa belysning utan den kommer att variera beroende på omständigheterna. För detta behövs forskning om förståelse för våra reaktioner i symbios med utveckling av system. På ett mer praktiskt plan är det nödvändigt att utveckla och designa kopplingen mellan människa och teknik, med hänsyn till människans naturliga beteende.

2.1 Varför skapas det nya jobb? Det finns stora affärsmöjligheter för det nya ljuset ljus som har sin grund i att den kombinerade tillämpningen av olika former av digital teknik och nya affärsformer börjar nå upp till en utvecklingsnivå där människor får en tillgång till en ny nivå av möjlighet att forma sina livs- och arbetsmiljöer (översta nivån i figur 1 och 5). Tidigare har vi varit vana att köpa allt fler separata produkter, t ex LP- skivor, bordslampor, stearinljus, braskamin, tavlor, gardiner och tapeter. Nu börjar det bli möjligt att köpa allt fler delar av dynamiska upplevelser t ex öppen tillgång till musik, film och datorspel. Tekniken för presentation och användargränssnitten blir allt mer avancerad och det växer fram företag som börjar sälja delar av livsmiljöer. Inom EU sker nu en utfasning av glödlampor samt infasning av LED. För att till fullo dra nytta av den nya tekniken med individuellt anpassad belysning/ljus i olika miljöer och vid olika tidspunkter på dygnet behövs nya utbildningar, nya elinstallationer (låga volttal så transformatorer kan exkluderas) och ny teknikutveckling för styrsystem samt insatser för ökad upplysning till den breda allmänheten. Den snabba förändringen inom belysning bidrar till möjligheten att komma igång med system- utveckling som öppnar upp för en integrerad och smart styrning av många viktiga funktioner; inte bara belysning, solskydd och reflektorer utan även informations- och säkerhetsfunktioner, ljud, värme och ventilation. Det nya levande ljuset är en väsentlig del i denna utvecklingsprocess. Det är nu tekniskt möjligt att efterlikna naturens ständigt varierande nivåer och karaktärer av ljus, t.ex. solnedgångens färgspel, det blå skymningsljuset, vågornas glittrade ljus och ljusspelet i Figur 5. Här visas tydligt hur framtida brukares krav på kvalitet och värde leder till ett ökat affärsutrymme för framtidsinriktade utvecklingsaktörer. en bokskog. Det bör här noteras att människans sensoriska system i huvudsak registrerar skillnader, t.ex. rörelser, förändringar och kontraster. Människans sensoriska system har utvecklats för att vi skall kunna leva bra i naturens dynamiska ljus. Det nya ljuset ger stor frihet att skapa nya former av funktioner och dynamiska ljusmiljöer. De nya användargränssnitten, sensorerna, IKT och de dynamiska intelligenta självlärande snabbt föränderliga digitala systemen ger en helt ny nivå av möjlighet att fånga upp vad som är rätt ljus, på rätt plats, vid rätt tid, för var och en. EU skriver i policyrapporten Lighting the Cities att det finns Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 11

mycket stor framtidspotential för integrerade, adaptiva, intelligenta ljuslösningar som skapar hälsa och välbefinnande (Figur 5). 2.1.1 Varför skapas det nya värdekedjor? Dagens värdekedjor kring belysning kan illustreras som i Figur 6: Figur 6: Bilden visar dagens enkla mönster. Som kund köper man en lampa i en affär. Man betalar sedan bara för den energi som krävs för att lampan skall lysa. Systeminstallationer är sällsynta. Produktproducenten levererar produkter till affärer. Brukarna har små möjligheter att påverka utbudet. Det är producenterna som bestämmer utbudet. Producenterna har inget behov av systemkunskap då deras affärslogik ej kräver det. Men i morgondagens utbud tillkommer många aktörer som är med och levererar den digitala ljustjänsten. Bilden blir något mer komplicerad och aktörskedjan kan i stället beskrivas som i figur 7 där de röda cirklarna beskriver uppkomsten av helt nya värdekedjor. Figur 7: I framtidens värdekedjor har det bl. a. tillkommit en tjänsteleverantör som levererar den tjänst som man vill ha. Denna tjänsteleverantör har relationer med systemleverantörerna samt systeminstallatörerna och med designers/arkitekter. Dessutom har systemleverantören kontakter med designers/arkitekter samt med produkttillverkarna. Konsumenten handlar fortfarande enskilda produkter men köper också en tjänst av tjänsteleverantören. Här finns en möjlighet för nya aktörer i systemet t ex för energileverantören att paketera tjänster som väsentligt höjer värdet på elleveranserna. En stor möjlig värdekedja är installation av lågvoltsnät och systemlösningar i alla hushåll och arbetsplatser i Sverige. Dynamiska ljuskällor kommer att integreras i byggnader och inredning. Här kommer att behövas medveten och avancerad designutveckling i nära samarbete med teknikutvecklingen.

Vad som blir följden kring utvecklingen av tjänster kan vi idag bara gissa. Vi kan helt enkelt inte föreställa oss vilka nya typer av tjänster som kommer att kunna vara ljusbaserade eller där ljus har en andel i tjänsten. Kommer det att introduceras ett ljusets motsvarighet till Spotify? Vad kommer det då att vara? Likaså är det svårt att sia om exakt hur dessa ljusbaserade områden kommer att samverka med andra områden och sektorer. Ljuset kan ju användas i en mängd situationer för att förmedla saker, t ex dynamiska utrymningsvägar på hotell, köpcentrum, flygplatser mm. Eller dynamiska system för olika logistikändamål. En intressant jämförelse kan göras med andra disruptiva förändringar som har skett som en funktion av digitalisering. Det mest närliggande exemplet är ljud där utvecklingen från den analoga LP- skivan till digitalt format i CD- skivan ledde via MP3 till nätbaserade tjänster. Samma omfattande utveckling skedde inom telefonin där den fasta analoga telefonen via digitala telefoner ledde till övergången från trådbunden till trådlös teknik. I kölvattnet på detta har uppstått många nya värdekedjor och tjänster och produkter som vi inte ens kunde drömma om när vi började prata om det digitala samhället. Intressant i detta sammanhang är att vi kanske i en snar framtid kommer att introducera trådlösa ljuskällor som laddas t ex induktivt från en grid i väggar eller tak. I många situationer kommer vi nog att frångå traditionella kabelinstallationer och i större utsträckning förlita oss på lokala solcellsystem och batterilösningar. Detta leder till helt nya möjligheter till arkitektonisk och funktionell design av rum och upplevelser. Skillnaden mellan digitaliseringen av ljud och ljus är att med ljudet skedde inte en bättre ljudupplevelse, utan snarare ett enklare sätt att lyssna på musik när och var man vill. Med ljus kommer i stället kvaliteten i den samlade upplevelsen i och av våra miljöer att bli avsevärt förbättrad då vi kommer att få uppleva en optimal och dynamisk ljusmiljö som är anpassad till vår mänskliga natur, fysiologiskt och mentalt. De nya jobben kommer att skapas i följande områden: Produkter, Installationer, Kompetensföretag, System, Tjänster samt inom Forskning och Utbildning (Figur 8). Den ekonomiska omslutningen av dessa olika områden går vi igenom i mer detalj i avsnittet 2.5. Figur 8. De nya jobben kommer att kunna skapas i följande områden: Produkter, Installationer, Kompetensföretag, System, Tjänster samt inom Forskning och Utbildning. En uppskattning av den ekonomiska omslutningen av dessa olika områden beskrivs i avsnittet 2.5 nedan. Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 13

2.3 Varför nya jobb i Sverige? Sverige är en liten nation och har följaktligen en liten hemmamarknad. Därför har svenska företag alltid varit tvungna att ta innovationer direkt ut i den globala arenan. Detta medför att vi har stor kompetens och bra kontakter i ett internationellt perspektiv. Kontakterna är mer inarbetade än i andra större länder. Den svenska formen av ledarskap med platt organisation har också varit och är en bra grund för samarbete. Vi har ett gott anseende och våra produkter har ett högt rykte. Sverige kan inte konkurrera i kvantitet men med produkter av hög kvalitet och inbyggt värde. Det finns också en konkret grund för gränsöverskridande samarbete då många svenskar är väl förtrogna med samarbetsformer som Triple Helix/Multiple Helix. Detta gör att det finns en gemensam förståelse som kan användas som grund för samverkan mellan olika former av aktörer. Den svenska industrihistorien inkluderar flera exempel på sådant samspel. Tre exempel är: ASEA och Vattenfall, under elektrifieringen av Sverige, då Vattenfall representerade framtidens användare. Den öppna dialogen gav en bas för ledande högkvalitativ elektrifiering i växelverkan med framgångsrik affärsutveckling. Ericsson och Televerket. Under uppbyggnaden av telefontekniken representerade Televerket de framtida telefonanvändarna. Den öppna dialogen resulterade i ledande utveckling av telesystemet i samspel med framgångsrik affärsutveckling. TCOs arbete med bildskärmar och arbetsmiljö är ett mycket intressant exempel på utvecklingsdrivande samspel mellan aktiva användarföreträdare och teknikutvecklare. Processen resulterade i en ny nivå av skärmteknik och TCO- märkningen fungerar nu som ett globalt kvalitetsmärke. Det finns således både en Asien Relakvt lågt löneläge Sverige Väl utvecklad flervetenskaplig förståelse o forskning Konsensus orienterat mullkpel helix samarbetsklimat tradition och förståelse att bygga på. Sverige har bra förutsättningar för utvecklingsinriktat samspel mellan affärsaktörer och forskning och beslutsfattande och underlättande aktörer. Hierarkisk kultur Många välutbildade Internakonellt erfarna personer som söker nya utmaningar Innovakva skickliga välutbildade personer. Det finns stora möjligheter att accelerera de Europeiska investeringarna i att skapa arbets- och livsmiljöer för en hållbar livsstil. Förändringsvågen inom belysning är en stark Figur 9. Sverige har unika förutsättningar att ta kombinerad nytta av våra styrkefaktorer, främst genom en tradition av öppet samarbetsklimat och öppen dialog med anknytning till tekniskt- och affärsmässigt systemtänkande. utvecklingskraft. Då Sverige satsar på att uppgradera samhällets fastighetsbestånd ger det många öppningar för

entreprenörskap och innovativ verksamhetsutveckling och gröna jobb. I bästa fall kan vi ta en ledande roll i att skapa ljusmiljöer med högt kundvärde vilket också ger väsentliga öppningar för entreprenörskap och många jobb längs hela värdekedjan. Den svenska belysningsforskningen är också inne i en spännande utvecklingsfas. Ny kunskap inom psykologi, medicin och biologi visar på ljusets och belysningens betydelse. Sverige har en tradition av att skapa god arbets- och boendemiljö, förstklassig forskning inom flera nyckelområden och erkänd förmåga att skapa högvärdiga systemlösningar (Figur 9). Sverige har unika förutsättningar att ta kombinerad nytta av de ovan nämnda styrkefaktorerna, främst genom en tradition av öppet samarbetsklimat och öppen dialog med anknytning till tekniskt- och affärsmässigt systemtänkande. Sverige har dessutom en stark tradition inom optisk halvledarfysik och är ledande inom forskningen rörande nya former av LED- teknik. Alldeles speciellt så är satsningarna på nanotrådsbaserade optiska komponenter ett av Sveriges mest synliga och omfattande områden där vi är såväl i den absoluta forskningsfronten som i en ledande roll kring kommersialiseringsfasen av denna teknik. Satsningarna i anknytning till de materialvetenskapliga infrastrukturerna MAX IV, (synkrotronljusanläggning), och ESS, (European Spallation Source), ger möjlighet till ledande grundforskning. Ett exempel är att synkrotronljuset ger möjlighet att se in i biologiska och medicinska nanoprocesser. Den avancerade LED- baserade teknikutvecklingen ger möjlighet att skapa speciella former av ljus. Detta öppnar upp för forskning kring användarvärdet av ljus med olika karaktär, t ex på med olika spektralfördelning. Den ledande forskningen inom materialvetenskap och nanoteknik stärker således Sveriges möjlighet att ta en ledande roll i utvecklingen av belysning för hållbar utveckling. På Ljuslaboratoriet vid KTH befinner man sig i den absoluta frontlinjen internationellt avseende Ljusdesignutbildning (Architectural Lighting Design) och man driver ett antal forskningsprojekt inom området. Sen en tid förs en diskussion om att starta ett 'Semantic Lighting Center' i samarbete med KTH Wireless Communication Center i Kista. Sammantaget innebär detta att Sverige har unika förutsättningar att ta en ledande roll i belysningsomställningsvågen. Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 15

2.4 Varför är det så bråttom? Utvecklingscykeln på glödlampans tid var flera år, d.v.s. mycket långsam, men nu med LED sker utvecklingscykeln på under ett år, och det går snabbare och snabbare. Flera länder satsar på olika sätt på förnyelse, bl.a. Kina investerar många miljarder i att skapa en marknad för LED, USA arbetar med verktyg som EnergyStar för att snabba på marknadsutvecklingen för bra LED- ljuskällor och EU:s Figur 10: I Asien är allt i ständig rörelse och det går fort. Expansionstakten och ambitionerna är höga. Ekodesigndirektiv lyfter på ett kraftfullt sätt fram de energi- och miljömässiga aspekterna som drivkraft för förnyelse. Allt fler starka internationella aktörer satsar på Smart Lighting, både traditionella belysningsföretag som Philips och Osram, och nya aktörer som Samsung, IBM och Microsoft satsar på systemutveckling och nya affärsmodeller. För att slippa betala utländska företags utvecklingskostnader måste Sverige samt svenska företag agera snabbt och sätta sig i en tätposition. Detta ger också Sverige en möjlighet att starkt påverka standardiseringsarbetet och sätta kraven på det digitala ljuset. Men det är bråttom! (Figur 10). Genom att Sverige etablerar sig i en tätposition kan vi säkerställa att de oundvikliga kommande investeringarna leder till kvalificerade arbetstillfällen i Sverige och att Sveriges innovationskraft kan stärkas.

2.5 Hur stor är affärspotentialen? Hur många nya jobb kan skapas? Vi har gjort ett antal bedömningar av storleken på den svenska affärsmöjligheten för det nya ljuset och tittat på följande sektoriella perspektiv: Produkter, Installationer, Kompetensföretag, System, Tjänster samt Utbildning. För vardera sektorn har vi uppskattat omsättningsvolym samt antalet nya jobb som kan skapas. I texten nedan beskrivs vad vi menar ingår i de olika sektorerna och sedan sammanfattas det med en tabell där gjorda uppskattningar kortfattat beskrivs (tabell 1). Slutligen avsluter vi med två diagram som beskriver fördelning av omsättning/jobb per sektor (Figur 11). Därefter diskuteras kort implikationerna av vad som inträffar om Sverige inte tar en tätplats i detta framväxande område utan nöjer sig med att installera andras system och använda andras tjänster. Ur ett produktperspektiv gjorde 2011 en bred grupp av forskare och belysningsaktörer en stor rapport till Energimyndigheten. Bedömningen då var att den svenska belysningssektorn omsättning kan mångdubblas i takt med att högre ljuskvalitet börjar efterfrågas och att ökningen kan uppskattas till runt 5-30 miljarder/år (SEK). Ur ett installationsperspektiv noterar vi kopplingen till lågspänningslösningar och intelligenta fastigheter. Ur detta perspektiv gör vi bedömningen att det digitala ljuset under en tioårig introduktionstid kommer att ge möjlighet till 80 000 årsarbeten för personer inom fastighets- och verksamhetsutveckling, elinstallation och fastighetsskötsel. Den nya tekniken är även intressant för växthus och djurstallar. Här handlar det om att ta nytta av den nya tekniken på sådana sätt att vi verkligen skapar bättre funktionalitet, arbets- och livsmiljöer. Det är viktigt att det sker en utgallring av de sämre produkter som nu väller ut på marknaden. Annars riskerar vi att betala för produkter som resulterar i sämre livsmiljöer. Utbildningsperspektivet skapar många nya arbetstillfällen. Vi behöver utveckla specifika kompetensutvecklande utbildningar för yrkesverksamma elektriker, beställare/inköpare, designers/arkitekter, Ingenjörer mm kring ljusets påverkan på människan/samhälle. En konservativ uppskattning är att det finns ett behov av kompetensutveckling för drygt 50 000 personer årligen, för allt från elektriker, kompetenskonsulter, fastighet, bygg, arkitektur och i viss mån t.ex. lärare och vårdpersoner. För många kan det i ett första steg räcka med några få utbildningsdagar. En konservativ uppskattning är att en genomsnittlig kurslängd för en mångdimensionell utbildning uppskattas motsvara 3 månaders heltidsutbildning. En sådan utbildning görs med fördel som en distansutbildning. Med dagens genomsnittliga kostnadsnivåer för en helårsprestation på runt 50 ksek ger detta en utbildningsvolym motsvarande 600 miljoner SEK/år. Dessutom är det rimligt att anta att vi kommer att få ett ökat behov av fler specialiserade kurser kring området människa och teknik inom ett flertal av befintliga utbildningar såsom arkitekt- design och civilingenjörsutbildningar. Det är också rimligt att tro att specialiserade mastersavslutningar och kanske t o m hela utbildningsprogram kan komma att behövas liksom doktorandutbildningar. En försiktig uppskattning av detta utbildningsbehov är 6000 helårsprestationer motsvarande drygt 300 MSEK/år. Detta ger sammantaget en affärsvolym på runt 900 MSEK/år vilket motsvarar drygt 1000 arbetstillfällen. En ännu större volym kan skapas på den internationella utbildningsmarknaden genom etablering av t ex Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 17

MOCCs i kombination med distansutbildningar på såväl Mastersnivå som kompetenshöjande utbildningar för yrkesverksamma. Ur kompetensföretagens synvinkel, t.ex. White, JM, Midroc, ÅF, WSP, SP, Ericsson, ABB, kan det digitala ljuset ge grund för 10 000 kvalificerade årsarbeten. Flaskhalsen ligger här i kompetensutvecklingsbehovet i kombination med den snabba förändringstakten. Ur ett systemperspektiv kan en väl utvecklad standardisering och systemutveckling leda till betydande affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Utvecklingskulturen och kunskapen inom IKT- sektorn ger stor potential att skapa hård- och mjukvarusystem för högvärdig ljussättning. En nyckel är att skapa harmoniserade teknik- och användargränssnitt som ger enkel möjlighet att specificera behovet och som kontinuerligt kan läsa av situationsbehoven. En konservativ uppskattning av affärsmöjligheterna ur systemperspektivet kan vara 50-100 miljarder SEK i affärsvolymsomsättning och runt 50-100 000 nya jobb för en 10- årsperiod. Ur den digitala affärsvärldens perspektiv finns det möjlighet att bygga betalningsvilja för en ny nivå av tjänster och upplevelsefrämjande miljöer. Elbolagen och andra typer av tjänsteföretag, t ex telekombolag, skulle kunna sälja alltifrån individuellt anpassat ljus till mer komplexa, dynamiska Sektor Omsättning Miljarder SEK/år Årliga nya jobb Produktutveckling 15 2 000 Installationer/Service 10 10 000 Kompetensföretag 5 2 000 System 8 5 000 Tjänster 25 20 000 Utbildning 1 1 000 Tabell 1: En sammanfattning av möjlig omfattning och möjliga antalet nya jobb som kan skapas på den svenska marknaden. System för ljusmiljöer Tjänster hos kompetens- företag Tjänster för ap leverera ljusmiljöer system som tar helhetsansvar för ljusmiljöerna. Ur ett bredare perspektiv ligger Sveriges mest unika styrka i att ta fram lösningar som dynamiskt tolkar användarnas behov och situationer (se figur 1 och 3). Kopplingen till belysning gör att det blir naturligt att sprida sådana system och informationen från dessa behovstolkningssystem kan också användas för styrning av andra funktioner. Vi kommer kunna få helt nya ljusupplevelser genom de möjligheter som den digitala tekniken ger och som påverkar både vår vardag och vårt arbetsliv. Varje ljuspunkt kan fungera som en informationspunkt i smarta rums- och stadsmiljöer. Med denna bakgrund kan vi föreställa oss att det kanske växer fram digitala ljusaktörer som har likheter med telekombolag och Spotify/Wikipedia. Det finns möjlighet till någon form av franchising för kvalificerade behovsanalytiker och installatörer. Den totala omsättningen för verksamheter som levererar IT- och media- tjänster uppskattas växa årligen globalt

med 5,5 % till nivåer överskridande 10 000 miljarder SEK 2015, varav Sveriges andel är lite mindre än 1 % totalt (enligt PwC). En rimlig bedömning av hur stor volym av denna totala tjänstemarknad som är direkt relaterad till det digitala ljusets utveckling är runt 10- tals miljarder/år. Rationellt/sensoriskt sett utgör den visuella upplevelsen 70-80 % av människans omvärldskontakt. Tabell 1 sammanfattar affärspotentialen och det möjliga antalet gröna jobb. Anledningen till att det växer fram betalningsvilja för dessa volymer av verksamhet är dels att de digitala systemen ger möjlighet att spara energi och framför allt indirekta vinster i form av högre fastighetsvärden mm. Och den allra största vinsten är nog den samhälleliga som med fler nöjda invånare, bättre utbildningsverksamheter och bättre omsorg, inklusive de indirekta effekterna då man t.ex. kan minska risken för ADHD och lårbensbrott, kan värderas mångdubbelt mer än de sammanlagda direkta vinsterna. Figur 11. Vänstra bilden åskådliggör den relativa fördelningen av möjlig ny affärsvolym. Totalt uppskattas volymen uppgå till 64 Miljarder SEK/år. Högra bilden visar fördelningen av möjliga nya gröna jobb. Totalt uppskattas införandet av det digitala ljuset kan leda till drygt 40 000 nya årliga heltidsekvivalenter Siffrorna ovan begränsas nu till den svenska marknaden. Om Sverige tar en tätplats kring det digitala ljusets utveckling kan de svenska affärsmöjligheterna komma att bli betydligt större. Om vi i Sverige däremot inte gör något kommer installationerna alltjämt ske. Likaså är det troligt att en del av den produktrelaterade ökningen också kan ske. Men resten av affärsmöjligheterna kan gå helt förlorade och en stor del av tjänsteutvecklingen kommer antagligen då att ske någon annanstans än i Sverige. Likaså kommer vi inte trovärdigt kunna bygga internationellt ledarskap kring utbildningssektorn. Det innebär att vi i så fall förlorar mer än 50 % av den svenska marknadens möjligheter och drygt 20 000 möjliga arbetstillfällen. Man kan alltid hävda att man överskattar antalet jobb och att man borde vara lite mer försiktig. Även om så vore fallet så visar ovan gjorda överslag att det nya levande ljuset har möjlighet att göra en väsentlig skillnad på den svenska arbetsmarknaden. Genom att Sverige etablerar sig i en tätposition kan vi säkerställa att tiotusentals nya arbetstillfällen kan skapas i Sverige. Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 19

3. Bakgrunden till agendan och ett nulägesperspektiv Industrihistoriskt finns det en del analogier kring dagens belysningomställning med det som skedde på 1930- talet då Lumalampan bröt den dåvarande glödlampskartellen. Kopplingarna till användarnas intressen var viktiga inom KF och senare var Luma en föregångare i att arbeta för ljuskällor med lång livslängd och låg livscykelkostnad. Det har de fortfarande med i sin profil. Då Lumalampan byggdes upp i nuvarande Hammarby sjöstad (Stockholm) växte det fram nätverk som intresserade sig för ljuskällornas verkliga kundnytta och bland annat började man ifrågasätta V(lambda)- kurvans dominerande roll i arbetet med belysning. Det växte fram mycket frustration kring hur låst situationen var. För 10-20 år sedan blev det tydligt att det kommer ny ljusteknik, främst LED, som gör ger helt nya möjligheter att utveckla helt nya former av belysningslösningar. I synnerhet Asien började göra stora investeringar i LED- belysning och LED- produktion. Europa beslutade att förbjuda glödlampor och lysrör. I Sverige noterande man möjligheten att spara energi och Energimyndigheten startade ett forskningsprogram om Energieffektiv belysning och CEEBEL (Centrum för energieffektiv belysning, ceebel.se) etablerades vid LU som en samordnande kraft för energieffektivisering, CEEBEL är nu nationellt och leds av Thorbjörn Laike, LTH och Jan Ejhed, KTH. I styrelsen ingår Energimyndigheten, Trafikverket, Belysningsbranschen, VTI, SP, Stockholms Universitet, KTH, Göteborgs Universitet, Chalmers, Lunds Universitet och Tekniska högskolan i Jönköping. I början av 2010 startades inom Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet en flervetenskaplig dialog om ljusforskning som bl.a. resulterade i att 12 forskare inom olika områden, inklusive fysik, medicin och psykologi skrev boken Flervetenskaplig ljusforskning 1 http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=2173997&fileoid=2174008 Från hösten 2010 arbetade CEEBEL med organisationens roll och gjorde en SWOT- analys kring behov och möjligheter att förnya Sveriges belysningssektor. I början av 2011 konstaterade styrgruppen för CEEBEL att det finns behov att arbeta som Aktör för hållbarhetsinriktad förnyelse av Sveriges ljussektor, men att CEEBEL själva inte hade resurser för detta. Under 2011 gjorde Reine Karlsson, Thorbjörn Laike m.fl. en analys som resulterade i rapporten 2 Kompetensutveckling för hållbar belysning - Möjligheten att höja nivån på belysningssektorns värdeskapande genom flervetenskaplig samverkan, baserat på dialog med 33 medförfattare. Sammanfattningen inkluderar att: Kombinationen av de mångfacetterade möjligheterna gör att det finns stor potential för förnyelse. Betydelsen av bra ljus gör att den svenska belysningssektorns värdeskapande kan höjas med 15-25 miljarder kronor per år. 1 Karlsson Reine, Thorbjörn Laike, Lars Samuelson, Jesper Arfvidsson, Marie- Claude Dubois, Per Johnsson, Dan- E Nilsson, Elisabeth Nilsson, Johannes Persson, Klas Sjöberg, Lars- Henrik Stål, Susanne Widell, Flervetenskaplig ljusforskning, Pufendorf Institute for Advanced Studies Report series, No 1, Lunds universitet, Lund, 2011 2 Karlsson Reine, Thorbjörn Laike, Raul Carlson, Sven Huldt, Hillevi Hemphälä, Kristoffer Johnsson, Marie Löwegren, Thomas Lindhqvist, Conrad Luttropp, Allan Rasmusson, Lars Samuelson, Klas Sjöberg, Nils Svendenius, Lars Vegehall och Susanne Widell, Kompetensutveckling för hållbar belysning. Möjligheten att höja nivån på belysningssektorns värdeskapande genom flervetenskaplig samverkan. Slutrapport projekt 33876-1, Energimyndigheten, 2011-10- 31

Hösten 2011 och våren 2012 arbetade vi på Lunds Universitet inom det regionala projektet ÖMIC som leddes av Lars Montelius för att utveckla vägar att aktivera mer av de materialvetenskapliga resurserna, t.ex. den nya kunskapen om nanotrådar för LED, för att skapa intresse för en accelererad och samlad kompetensuppbyggnad i anslutning till de då beslutade stora infrastruktursatsningarna Max IV och ESS kring ett Sound of Science- koncept för Öresundsregionen. Inom ramen för detta projekt antog vi belysning som ett pilot- projekt för att visa på en affärsmässig utvecklingspotential för ett område som bygger på avancerad materialvetenskap i grunden. Ett flertal seminarier med belysningsinriktning genomfördes i Skåne. Ett exempel på en sådan aktivitet är konferensen Next Generation Nanotechnology http://nextnano12.org/programme där IKEA medverkade med en presentation om Sustainable lighting for the many people. Under dessa processer konstaterade Lars Montelius och Reine Karlsson att Sverige bör ta en mer framträdande roll i det europeiska arbetet i anknytning för förnyelse av belysningssektorn. Under 2012 startade vi upp ett internationellt nätverk som bl a innebar att vi var Founding Fathers för skapandet av ELCA (European Lighting Cluster Alliance) och Photonics Sweden samt att vi vidareutvecklade kontakterna med Rensellaer Polytechnical Institute (RPI) i Troy, NY med bl a skapandet av ett MoU mellan Lunds Universitet och RPI. Goda kontakter utvecklades också med TNO i Holland, Alto Universitet i Helsinki samt med de danska kollegerna på DTU kring belysning. Inom Lunds Universitet utvecklade vi Lund Lighting Initiative (LLI) som är en multipel- helix struktur. http://www.lth.se/lli/ LED - nanotrådar Nanometerkonsorket Lars Samuelson Elektronik EIT Victor Övall Telesystem EIT Ulf Körner Nanosensorer Nanometerkonsorket Lars Montelius Optogenekk Neuronano Merab Kokkai Medicin Kliniska vetenskaper Klas Sjöberg Miljöpsyk Arkitektur Torbjörn Laike Växt- biologi Biologi Susanne Widell Synvetenskap Biologi Dan E Nilsson Humanistlab SOL Marianne Gullberg Hållbart Samhälle IIEEE Thomas Lindhqvist Entreprenörskap Ekonomi Marianne Löwegren Figur 12. Några av de forskargrupper vid Lunds Universitet som deltar i Lund Lighting Initiative. Därutöver deltar företag, institut, myndigheter och NGOs mm (se t ex Figur 18). Fo I agenda: Det digitala samhällets nya levande ljus en radikal affärsmöjlighet Lars Montelius/Reine Karlsson: Lund Lighting Initiative, Lunds Universitet 21

Under hösten 2012 påbörjade vi ett flertal ansökningar, bl a skrivandet av denna Fo I agenda men även ett flertal stora EU- ansökningar. I dessa projekt (SSL- erate och ENIGMA) har nu LLI en central roll avseende arbete med Pre- Commercial Procurement, PCP (en avancerad form av Innovationsupphandling), grön affärsutveckling och öppen innovation. Projekten behandlar ett flertal europeiska städers behov av förändring samt implementering av det nya styrbara LED- ljuset. Som ett steg i att tydliggöra betydelsen av radikal förnyelse ur perspektivet hållbar utveckling presenterade åtta ledande aktörer ur kretsen kring LLI i somras på konferensen European Round table on Sustainable Consumption and Produktion Multi- disciplinary dialogue on smart lighting for sustainable development 3. Under hösten 2013 presenterade Lars Montelius ett bidrag på The 5 th International Conference on Advanced Design and Manufacture 2013 i Valencia: Intelligent Lighting and the Materials Gap: Business opportunities as a consequence of the deployment of SSL - but for whom?. Under 2013 har vi medverkat i att ta fram Sveriges Fotonikagenda 4 och aktivt deltagit i dialogerna inom och mellan flera av innovationsagendorna, främst Åldrande befolkning, E- hälsa, Internet of Things och Swedish ICT. En europeisk bakgrund till den pågående förändringen är att ledande aktörer inom EU har noterat att allt fler starka asiatiska aktörer investerar allt mer i belysningsteknik och smart belysning. I ett försök att stimulera den Europeiska belysningsindustrin till en sådan nivå av förnyelse att de kan rädda sig själva har EU förbjudit huvuddelen av den gamla belysningstekniken. Vi noterar ett proaktivt exempel från IKEA som har bestämt sig för att från 2016 bara använda LED och att de i sina interna utvecklingsprocesser bygger kompetens kring furnish with light och att integrera allt mer digital teknik i sina inredningar och möbelsystem. Vi ser nu också att allt fler aktörer från IKT- sektorn, t.ex. Samsung, Microsoft och IBM, intresserar sig för framtidens ljuslösningar. Vi ser nu en stor möjlighet att de nordiska länderna tillsammans satsar på det digitala ljuset som ett medel för att öka integrationen och samarbeten i Norden och därmed tar en ledande roll i att förbättra nyttiggörandet av den nya teknikens och kunskapens potential. En viktig grund är att kombinera kunskap om ljus med biologi och IKT- sektorns systemutvecklingsförmåga. I Norden finns förutsättningar för ett intensifierat och kraftfullt samarbete inom det digitala ljuset. DTU satsar på fotonik, man bygger upp Danish Outdoor Lighting Laboratory, DOLL, och kommuner inom Gate21 satsar på LED- belysning. Öresundsregionen har ett starkt affärskluster kring mobil IKT. Svenskar är bra på systemtänkande, arbetsmiljö och standardisering. Skandinavisk design är ett globalt konkurrensmedel. På Ljuslaboratoriet vid KTH befinner man sig i den absoluta frontlinjen internationellt avseende Ljusdesignutbildning (Architectural Lighting Design) och man driver ett antal forskningsprojekt inom området. I Finland har man stark kompetens inom belysningsområdet vid framförallt Aalto University och ett starkt industrikluster kring mobilteknik, Hermia, som är finsk partner i Mobile Vikings, ett av flaggskeppen i EU projekten BSRStars och StarDust. 3 Karlsson Reine, Thorbjörn Laike, Thomas Lindqvist, Klas Sjöberg, Jörgen Thaung, Dan- E Nilsson, Lars Montelius and Tove Karlsson, Multi- disciplinary dialogue on smart lighting for sustainable development, ERSCP- EMSU bridges for a sustainable future, Conference, Bogazici, Istanbul, June 4-7 2013 4 PhotonicSweden PHOTONICS AGENDA, Photonics, a Key Enabling Technology for Sweden http://www.photonicsweden.com/photonics- agenda- launched