1(8) Handläggare Gemensamt samråd nr 2 08-686 1431 eva.ness@sll.se Minnesanteckningar från gemensamt Samverkansråd nr 2 med länets intresseorganisationer för funktionshinderfrågor och länets pensionärer, Tid: Torsdag, 13:00 16:00 Plats: TF på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen Övrigt: Förmöte för ledamöterna i Samverkansrådet hålls i samma lokal 12:00 13:00, TF ordnar med smörgås och dryck Deltagare: Från intresseorganisationerna: Amir Amirriazi, DHR Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarmföreningen Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Peter Wätterljung, HSO/Stroke Gunnel Skårstedt, SRF (ersättare för Sirkka Husso) Alma Asic, HSOs kansli Hamaddah Mansour, SRFs kansli Från pensionärsorganisationerna: Ewa Jegréus Swärd, SKPF Ingegerd Thorngren, SPF Seniorerna Bo Johansson, PRO Barbro Erlandsson, SPF Seniorerna Siv Almqvist, SPRF Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan
2(8) Från FUT (Förvaltningen utbyggnad av tunnelbana) Karin Olofsson, Kommunikatör Tunnelbana till Nacka och söderort, FUT Annika Hjorth Fackansvarig arkitektur. Teknik och hållbarhet, FUT Emma Newman, Sweco, Team Social hållbarhet, FUT Anna-Karin Joelsson, Arkitekt, Sweco, Tema Social hållbarhet, FUT Ylva Preutz Papantoni, Tyréns, Expertstöd tillgänglighet Teknik och hållbarhet, FUT Från trafikförvaltningen: Stefan Wallin, Chef, SU/ Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsstrateg, SU/ Melker Larsson, Tillgänglighetsstrateg, SU/ Per Ekberg, Tf Planeringschef, Resenärsombudsman, SU/Planering/Staben Arne Grundberg, Förvaltningsledare Kamerasystem, TA/Resenärsservice Peter Lundén, Biträdande Sektionschef, TA/Buss Förhinder: Tomas Hellström HSO/SDF Gunnel Färm, PRO Lars-Gösta Carlsson, PRO Siw Winroth, RPG Minnesanteckningar: 1. Inledning och godkännande av dagordning Stefan Wallin hälsade välkommen. VBP betyder Verifierande, Betalande, Påstigande. Organisationerna ville ta upp följande punkter under övrigt: Minnesanteckningarna från Framtida färdtjänsten och andra minnesanteckningar från resursgrupper ska även skickas till ledamöterna i samverkansrådet Vilka uppdrag arvoderas inte när deltagare från organisationerna är med på olika möten? Organisationerna får återkomma med uppgifter, så att vi kan kolla upp. Efter tillägg godkändes dagordningen. Alla presenterade sig kort 2. FUT 1 berättar om sitt arbete med sociala konsekvensbeskrivningar Hissar i nya stationerna på Gula linjen FUT presenterade sig och visade en film över de olika linjerna som ska byggas. De skriver egna anteckningar. Organisationerna vill ha upp frågan om antalet hissar på nästa politikermöte och även frågan om social hållbarhet. 1 Förvaltningen för utbyggnad av tunnelbana
3(8) 3. Information om TFP 2 -arbetet samt information om den nya lagen om stärkta rättigheter för kollektivtrafikresenärer rörande tillgänglighet Ditte Kahlström Jansson Inget nytt att nämna om TFP, som ska ut på remiss. Organisationerna efterlyste anteckningar från möten, som de deltagit i kring arbetet med FTP. Trafikförvaltningen kollar med ansvarig. Ny lag från 1 april 2016 som stärker rättigheterna för kollektivtrafikresenärer. Endast tillgänglighetsfrågorna i lagen berördes på detta möte. I övrigt svarar SL Kundtjänst på frågor om lagen. Presentationen biläggs minnesanteckningarna. En svensk lag för att öka attraktiviteten för kollektivtrafik. Resenärerna ska kunna lita på att information ges och att den är korrekt. Informationsskyldigheten är ett delat ansvar mellan entreprenörerna och trafikförvaltningen, som ska se till att informationen kommer ut på rätt sätt. SL Kundtjänst är sammanhållande om en resenär t.ex. har problem med en entreprenör. Det som anmäls till SL Kundtjänst går sedan vidare till entreprenörerna och även till trafikförvaltningen. Resenärernas rätt har förstärkts i och med den nya lagen. Entreprenören svarar direkt till resenären, men svaret skickas även till SL Kundtjänst, så att de vet att frågan besvarats. Den nya lagen gäller spårväg och tunnelbana och inte buss, konstaterade HSO. Trafikförvaltningen kollar med juridik om det är en skyldighetslag eller en rättighetslag och svarar organisationerna via mejl. Olika arbetsgrupper inom trafikförvaltningen, där juridik och representanter från olika sektioner har jobbat med lagen. När det gäller hur väl trafikförvaltningen uppfyller kraven i lagen är det ingen skillnad för stationer och hållplatser även för buss. På SU/IT-utveckling pågår en förstudie kring trafikinformation. På lokalbanorna pågår arbete med pratorer. Det finns inga skisser över hur tunnelbanans stationer ser ut. I en framtid ska även SL Kundtjänst kunna se hur stationerna ser ut. Just nu ligger prio på hissarna. Kollektivtrafik på vatten och färdtjänsten ingår inte i lagen, inte heller pendeltågen, som går under TSD 3 för järnvägar och är undantagna. Ingen förändring beträffande cyklar i kollektivtrafiken från idag, svarade trafikförvaltningen på fråga från organisationerna. 4. Återkoppling om försäkringsfrågor Ditte Kahlström Jansson Önskemål har tidigare framförts om att en resenär som kanske skadar sig i kollektivtrafiken ska kunna ringa till SL Kundtjänst och få sitt ärende behandlat. Att SL Kundtjänst kan skicka ut skadeståndsblankett. Att resenären ska slippa ringa till entreprenörer, som hänvisar till sitt försäkringsbolag, som hänvisar till SL, vilket gör att ärendet ramlar mellan stolarna och inget händer. Förvaltningen kunde meddela att det 2 Trafikförsörjningsprogrammet 3 Från Europeiska järnvägsbyrån Förordning om tekniska specifikationer för driftskompabilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet
4(8) pågår utredning om att resenärerna ska kunna vända sig till SL Kundtjänst, som upprättar ett ärende, som sedan skickas vidare till entreprenören. Det är ännu inte klart vad som kommer att hända. Förvaltningen mejlar ut svar när det är klart. HSO tycker det är viktigt att resenärerna slipper ringa till flera ställen för att få hjälp, att det ska räcka med att ringa SL Kundtjänst. Enligt förvaltningen måste de olika försäkringsbolagens rutiner kollas upp och om SL Kundtjänst ska få det mandatet. Organisationerna tycker att SL ska tvinga entreprenörerna att betala ut ersättning. Juridik tvingande lag med sedvanliga villkor. Det finns lagstiftning. SRF efterlyser information om man skadar sig i trafiken. Man ringer till SL Kundtjänst för närmare anvisning. Frågan tas upp på nytt när vi får svar om SL Kundtjänst kan ta hand om informationen. Det tyckte möte var OK. Svar från Juridik enligt nedan: 1. Fråga: Om man inte vill ringa till entreprenören kan man då ringa direkt till SL? Den person som vänt sig till SRF hade först ringt entreprenören, som hänvisade till sitt försäkringsbolag som hänvisade till en advokat och sedan hamnade ärendet i intet. Organisationerna vill kunna meddela sina medlemmar att de kan vända sig till SL om de skadar sig i kollektivtrafiken. SL/trafikförvaltningen har inte utifrån ett likabehandlingsperspektiv möjlighet att införa separat rutin för vissa resenärsgrupper avseende hantering av skadeärenden i kollektivtrafiken. Enligt SL:s gällande allmänna köp- och resevillkor ska resenär (oavsett resenärsgrupp) som skadat sig i SL-trafiken kontakta SL Kundtjänst som hänvisar resenären till ansvarig trafikutövare. Tanken är att processen förenklas om resenären får kontakt med entreprenören direkt utan att SL/trafikförvaltningen blir ett mellanled. Allmänheten kan vid behov kontakta tjänsteman inom SL/trafikförvaltningen via växeln. Vad gäller telefonsamtal från resenär avseende ett skadeärende kommer dock tjänstemannen i första hand att hänvisa till SL Kundtjänst för vidare hantering enligt gällande rutiner. För det fall resenär kontaktar tjänsteman inom SL/trafikförvaltningen och framför missnöje avseende trafikentreprenörs hantering av ett specifikt skadeärende kan uppföljning av ärendet ske i förhållande till ansvarig trafikentreprenören för att säkerställa att gällande villkor och rutiner efterlevs. I vissa fall kan anmälan till SL:s försäkringsbolag aktualiseras. Eventuell ny rutin i detta avseende kommer att gälla samtliga resenärer. 2. Fråga: Organisationerna tycker SL ska tvinga entreprenörerna att betala ut ersättning om de har misskött sitt ansvar. Förutsättningarna för att ersättning ska utgå följer av tvingande lag och SL:s allmänna köp- och resevillkor. Det är helt sedvanliga villkor. 3. Fråga: Enligt SRF borde det finnas tydlig information på SLs hemsida hur man ska göra om man skadar sig i SL-trafiken. Det framgår av SL:s allmänna köp- och resevillkor att resenären ska vända sig till SL Kundtjänst för närmare anvisningar.
5(8) 5. Validatorer på lokalbanan konsekvenser för personer med funktionsnedsättning, t.ex. när man inte längre ska ha konduktörer? Melker Larsson. Tester har genomförts av stolpar för validering av biljetter på plattform, med personer med funktionsnedsättning, när konduktören försvinner. Det är föraren på lokalbanorna, som håller kolla på dörrar som ska stängas. Konduktören har ingen uppgift att t.ex. lägga ut ramp. Det finns inga ramper på Nockebybanan och Tvärbanan t.ex. Viseringsfunktionen ombord på tågen försvinner. På större plattformar kommer det att finnas personal med västar som kan hjälpa till. Ett projekt har startat för att se om tågen håller tiden eller om det blir längre tid för stationsuppehåll och om det blir fler eller färre som fuskar. Projektet syftar till att se om vi kan gå vidare med valideringsstolpar eller om konduktörerna ska vara kvar. Om projektet fortsätter kommer även Roslagsbanan och Saltsjöbanan att få validatorer. Som trafikförvaltningen tidigare informerat om behöver man inte validera en giltig biljett, typ färdtjänstkort, eller månadskort, men det är önskvärt att man gör det. Det är dock inget krav om man har en giltig biljett. Det blir troligen förstärkta kontroller mot idag. Hur många kan inte trafikförvaltningen svara på. Även om konduktören inte har någon säkerhetsuppgift, tror HSO att resenärerna kan tycka att det känns skönt med en konduktör på tåget. Tiden får utvisa vad som händer. Enligt SRF kan konduktören t.ex. hjälpa en resenär med synnedsättning att hitta dörren. På Tvärbanan kan resenärerna själva öppna dörrarna. Konduktören ska inte gå ut på plattformen om han/hon inte ska byta vagn för att visera t.ex. På Roslagsbanan är det annorlunda, där ger konduktören avgångssignal. Det är då en säkerhetsmässig uppgift, liksom på Saltsjöbanan, där är konduktören befälhavare och bestämmer på tåget. 6. Information om Reseombudsmannens arbete och kontaktuppgifter på sl.se Per Ekberg Enligt Per Ekberg fanns det olika förslag på förkortningar, men det blev ResO 4. ResO, har funnits nästan på dagen i två år. Startades upp 2014. Till ResO kan resenärerna vända sig om de inte är nöjda med den hantering man fått genom de andra kanalerna främst SL Kundtjänst. Tjänsten inrättades bl.a. för att lösa knepiga ärenden och för att fånga upp brister, som kan finnas i organisationen och genomföra förbättringar genom mindre justeringar. Det är inte så många ärenden som kommer till ResO. Ofta kan det räcka med att kunden får ett erkännande att någon lyssnar. Att kunden har rätt. Att en del kunder tycker att biljettpriset är för högt är något som ResO. Om kunderna tycker att de får undermåliga svar från t.ex. SL Kundtjänst, kan de vända sig till ResO. Det är viktigt att vända sig till rätt ingång från början och inte direkt till ResO. Ibland fungerar inte kontakterna. Det kan vara föråldrade IT-system, som ställer till en del av problemet. Resenärsservice känner till problemen och kanske blir det bättre i framtiden. 4 Reso AB var en svensk resebyråkedja, hotellkoncern och researrangör som ägdes av folkrörelserna, bland andra Kooperativa förbundet (KF) och Arbetarnas Bildningsförbund (ABF).
6(8) ResO ska bistå men löser inga sakfrågor. ResO kollar typen av ärenden som kommer in och systematiserar samt kickar frågorna via rätt tjänsteman. På fråga från DHR 0m man inte kommer överens med tjänstemannen hur gör man då? Kan man gå förbi tjänstemannen och direkt till ResO? Svarade ResO att han inte kan ta över tjänstemannens ansvar. Är man inte nöjd med svaret kan man gå vidare till närmaste chef, t.ex. avdelningschefen. Om man inte kommer överens då kan frågan lyftas till förvaltningschefen. Det händer att en del kunder går direkt till förvaltningschefen, vilket inte är tillrådligt. Frågorna leder för det mesta inte till förändringar i system eller regelverk, svarade ResO på fråga från SRF. Det har hänt, men det är inte vanligt. ResO är en oberoende kanal. Till skillnad från enskilda tjänstemän kan ResO fatta vissa beslut om t.ex. utbetalning av ersättning som plåster på såren om kunden anser sig dåligt bemött. ResO skriver rapport. ResO får ett 10-tal ärenden på sitt bord, av den ganska stor mängd ärenden som kommer in. Hur får ResO dessa ärenden? Hur vet kunderna att ResO finns? ResO svarade att om kunden haft kontakt med SL Kundtjänst och sedan återkommer till kundtjänst i samma ärende, då ska kundtjänst upplysa om att ResO finns. ResO gäller inte för färdtjänst. Det är en annan hantering. SRF tycker att det vore bra om även färdtjänsten omfattades av ResO, vilket Per Ekberg höll med om. Vissa fall går inte att lösa då det är regelverk som sätter stopp. Ibland får ResO tack från kunderna. Vissa ärenden kan ta lång tid. Via SL Kundtjänst får man snabbare svar. Kunderna kan få tag på ResO via Kundtjänst. Flest klagomål berör SL Accesskorten och burdus kontrollpersonal. Resegarantin har bytt namn till förseningsersättning från 2016-04-01 på grund av den nya lagen om stärkta rättigheterna för kollektivtrafikresenärer. 7. Information om fallolyckor inom spårtrafiken Arne Grundberg se bilaga Arne Grundberg är ansvarig för systemet med trygghetskameror i SL-trafiken men har också jobbat länge på SL med trafiksäkerhet. Ungefär ¾ av alla olyckor i trafiken är fallolyckor i rulltrapporna. I de siffror som presenterades ingår inte någon statistik om resenärer som har ramlat ner på spår. Andelen fallolyckor på buss motsvarar ungefär dem i spårtrafiken. Det sker en fallolycka per 0,5 miljoner resor, knappat två per dag. Specialgranskning av fallolyckor ner på spår har gjort. Man har möjlighet att se i kamerorna. Av rapporterade fall var alla påverkade av något utom en. Risken att falla är stor om man är för intresserad av sin mobil. Man kan slå sig ganska illa när man ramlar ner på spåret. De flesta överlever. Några fall varje år där det kommer tåg. SRF frågade om olycksstatistiken på pendeltågsstationer där fjärrtågen kör på samma spår. Trafikförvaltningen svarade att den typen av spår är mycket ovanliga och tog Bro station som exempel. Hur många som faller ner på spår gör det för att ta livet av sig, frågade SRF. Hopp räknas inte som fall. Hopp framför tåg förekommer. Man har blivit ganska bra på att fånga upp personerna innan de hoppar. Under 2015 lyckades man hindra 63 personer från att hoppa. En del säger till spärrvakterna och ibland ringer anhöriga.
7(8) 8. Trafikförändringsremisser till kommuner men inte till organisationerna om VBP-avtal buss samt kort redovisning uppföljning tillgänglighets- krav i trafikavtalen Peter Lundén se bilaga Det har funnits två typer av bussavtal. Produktionsavtal, där entreprenörerna har fått/får betalt av trafikförvaltningen per kilometer och timmar och den nya typen av avtal VBP 5, där entreprenörerna får betalt per verifierad påstigande, som betalat biljett. I VBP-avtalen har entreprenörerna större ansvar för planering och kan förslå förändringar, som trafikförvaltningen ska godkänna eller avslå. De senaste bussavtalen är mest VBP-avtal. Trafikförvaltningen vill ha flera resenärer och entreprenörerna får göra så gott de kan för att skaffa flera resenärer. De har dock inte full frihet när det gäller trafikplaneringen. Grundtrafiken får de inte röra. Om det behövs anpassad trafik får entreprenörerna förslå förändringar. Trafikförvaltningen ska godkänna förändringar om inte bärande skäl talar emot. Om entreprenören skulle komma på idén att låta resenärerna på buss 676 byta buss efter halva resan för att på så sätt också få betalt för bussbytet, är det inte tillåtet. HSO berörde linje 66, som fått ändrad sträckning, vilket påverkat många äldres möjlighet att resa enkelt. Är det ett godkänt skäl för trafikförvaltningen att säga nej till en förändring? Förvaltningen svarade att frågan har kommit upp för att det inte ska bli sådana lösningar. I samband med remisser till kommunerna bör man även fråga hur mycket färdtjänstkostnaderna kommer att öka när man drar in busslinjer. Det sker inte alls i dag. Organisationerna har tagit upp frågan vid flera tillfällen. Kommunerna får remisser, men de går inte ut till organisationerna. I tidigare trafikavtal har det ofta varit frågan om utökningar, vilka kanske inte har varit lika viktiga att remissa till organisationerna. Nu sker inte utökningar varje år i busstrafiken, som det gjort tidigare. Behovet att remissa förslag till kommunerna har ökat. Remisser rörande busstrafiken har tidigare inte gått ut till intresseorganisationerna. Trafikförvaltningen ser över processen för remisser och framöver kommer även intresseorganisationerna att få samma remissunderlag som kommunerna får för att trafikförvaltningen ska kunna fånga upp synpunkterna från organisationerna. Trafikförvaltningen måste hushålla med sina resurser och se över om färdtjänsten ökar om en busslinje dras in t.ex. Det är viktigt att vi använder våra gemensamma resurser på ett smart sätt. SRF frågade, med anledning av FUTs dragning kring SKB 6. SRF tycker det är ett bra förslag och tycker det borde finnas krav på att genomföra SKB även för busstrafiken. Förändringar ska konsekvensbeskrivas, men inte på det sätt som organisationerna kanske önskar sig. Trafikförvaltningen ska inte slentrianmässigt avslå förslag från entreprenörerna. Förvaltningen ska kunna motivera varför man avslår. SRF tycker att SKB ska införas och att entreprenörerna får beskriva de sociala konsekvenserna och berätta hur man har tänkt, så att organisationerna får möjlighet att bidra med erfarenhet och kunskap vid remisstillfällena. Enligt trafikförvaltningen kan det ibland vara svårt att känna till vilka konsekvenser en förändring kan få. Vid VBP-avtal är tanken att antalet 5 Verifierande Betalade Påstigande 6 SKB = Social Konsekvens Beskrivning
8(8) resenärer ska öka. Det tjänar entreprenörerna på och det är grundtanken. Ditte Kahlström Jansson framförde att det är angeläget att man i samband med linjeförändringar kollar om det t.ex. ligger sjukhus längs med linjen och att många äldre bor längs linjen. Enligt Peter Lundén görs det i dag. De nya avtalen innebär också ett nytt sätt för trafikförvaltningen att arbeta, allt är så nytt. Tidigare handlade det om utökningar, nu kan det handla om indragningar. Trafikförvaltningen måste också ändra sitt arbetssätt. Svårt att veta vad som pågår, då det sker förändringar på olika håll. Keolis införde nytt linjenät i innerstaden, vilket var ett uppdrag som ingick i den upphandlingen. Effektiviseringen av busstrafiken vid årsskiftet innebar nerdragningar för att spara 100 mkr. Hela länet drabbades inte. Det nya linjenätet i innerstaden innebar inga besparingar. Nobina går över till VBP-avtal på Södertörn och har förslagit förändringar, som medfört protester i tidningarna bl.a. Det finns ingen sammanställning som visar de olika linjerna och eventuella förändringar, svarade Peter Lundén på fråga från SPF. SPF får gärna höra av sig till Peter Lundén. PRO frågade hur man har tänkt nät man tagit bort en busslinje där många äldre och även yngre med barnvagnar bor. Enligt Peter Lundén har den utvärdering som gjorts av det nya linjenätet i innerstaden visat att resenärerna är ganska nöjda. HSO frågade hur utvärderingen gått till och vilka som hade utfrågats? Enligt DHR hade inte Stockholms stad fått någon förhandsinformation om förändringen av busslinjenätet. Peter Lundén medgav att man erhållit kritik kring kommunikationsförfarandet vid införandet av det nya linjenätet. VBP-avtalen är nya även för trafikförvaltningen varför det är bra om organisationerna kan vara med och ge input. Organisationerna kommer att inkluderas i samråd som genomförs. 9. Övriga frågor och avslutning Minnesanteckningarna från Framtida färdtjänsten och andra minnesanteckningar från resursgrupper ska även skickas till ledamöterna i samverkansrådet. Förvaltningen följer upp och ser till att anteckningarna skickas ut enligt önskemål Vilka uppdrag arvoderas inte när deltagare från organisationerna är med på olika möten? Organisationerna får återkomma med uppgifter, så att vi kan kolla upp. Beträffande de möten som inte arvoderats, som förvaltningen vet om, har förvaltningen agerat så att berörda ska få sin ersättning. Om inte det fungerar, får organisationerna återkomma till förvaltningen, så får frågan undersökas vidare. Antecknat av Eva Ness