BESÖK bibliotekspersonal i utveckling
ISBN 978-91-981516-1-9 Länsbibliotek Östergötland, 2014 Redaktör: Lena Udd Grafisk form: Rolf A Olsson Tryckeri: Exaktaprinting AB Skribenter: Niclas Siljedahl Annika Holmén Kerstin Olsson Marie-Louise Axelsson Anne Hederén Liza Bäckström Annika Eliasson Faxén Kira Berg Tommy Jansson Anja Leiding Deltagarna i de transnationella studieresorna Foto: Annika Holmén, s. 7, 11, 14, 16, 17, 18,19, 25, 26, 30, 31, 34, 60, 65, 67, 69, 71, 72, 74, 76, 77. Niclas Siljedahl, s. 27, 38, 41, 47, 52, 54. Kerstin Olsson, s. 5, 6, 50, 56, 59. Mark Borneman, s. 2. Colourbox Deltagarna i de transnationella studieresorna
Innehåll 3 Förord 4 Om BESÖK 7 Biblioteksrummet hemma 15 Biblioteksrummet borta 21 Läslust 27 Marknadsföring 37 Teknik och nya medier 47 Globalisering 51 Tillgänglighet 57 Lärande processutvärdering och ledarskap 61 Vad gör andra BESÖK i Europa 80 Individuella utbildningar 82 Gemensamma utbildningar 84 Kursutvärderingar
BESÖK på besök i Holland. 2 Projektet BESÖK
Förord Bibliotekets roll i samhället blir allt viktigare. I den nya bibliotekslagen står det till exempel att biblioteket ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Det är ingen liten utmaning. De som arbetar i bibliotek ska vara något av allkonstnärer och kunna handleda människor som kommer från världens alla hörn, med alla former av funktionsnedsättningar, i all världens litteratur och kunskap. För att kunna göra det måste de samarbeta med varandra, dela med sig av sin kompetens och hela tiden lära nytt. De måste också vända sig både inåt och utåt för att söka kunskap, inspiration och sist men inte minst arbetsglädje. Kompetensutveckling Under de senaste två åren har bibliotekspersonal i Östergötland haft möjlighet att ta del av kompetensutveckling utifrån sina egna behov och individuella utvecklingsplaner. Den här boken kan ges ut tack vare alla som deltagit och flitigt dokumenterat det de varit med om. Detta gör det möjligt att reflektera över det man lärt och sprida det till fler. Ännu mer finns att läsa på projektets webbplats projektbesok.se. I projektet har vi också fått verktyg för en kontinuerlig kompetensutveckling som kommer att sätta spår i framtidens bibliotek och bidra till det demokratiska samhällets utveckling. Kerstin Olsson Länsbibliotekarie i Östergötland Förord 3
Om BESÖK Inför starten Bakgrunden till projektet var de stora förändringar som bibliotekssektorn har genomgått de senaste åren. Den tekniska utvecklingen har förändrat alla aspekter av bibliotekets verksamhet. Medarbetarna möter också många andra utmaningar som ställer krav på ökad kompetens däribland globaliseringen, barn och ungdomars minskade läsförståelse, en förändrad mediemarknad och ökade krav på tillgänglighet för alla grupper i samhället. Tanken var att BESÖK skulle se till att bibliotekspersonalen skulle stå bättre rustad att möta dessa nya krav och förväntningar. Därigenom skulle biblioteken också få möjlighet att ge bättre service och, såväl direkt som indirekt, påverka samhällsutvecklingen i positiv riktning främja digital delaktighet i samhället, förbättra barn och ungas läsförståelse, främja det livslånga lärandet, förbättra bemötandet gentemot män och kvinnor från olika kulturer med mera. I början av projektet gjordes inventeringar av personalens utvecklingsbehov med hjälp av SWOT-analyser. Vissa utvecklingsområden dök upp i alla analyser, andra bara på enstaka bibliotek. Utifrån resultatet sammanställdes en lista över samtliga utvecklingsområden som tagits upp. Listan låg sedan till grund för en webbbaserad enkät som skickades ut till hela målgruppen, där deltagarna bland annat fick välja fem prioriterade utvecklingsområden bland cirka 40 valbara alternativ. Med enkätresultatet som grund fick varje deltagare sedan ta fram en individuell utvecklingsplan i samråd med sin chef. Chefen ansvarade för att ta fram en utvecklingsplan för hela biblioteket. Genomförandet BESÖK har sedan genomfört kompetenshöjande insatser inom nästan alla områden som framkom vid behovsinventeringen. Särskilt fokus har legat på de områden som prioriterades av flest deltagare: marknadsföring, läs- och surfplattor, sociala medier, handledning och pedagogik, biblioteksdatasystem och lässtimulerande metoder. Sedan projektets officiella premiärdagar i maj 2012 har över 100 utbildningsdagar arrangerats, riktade till hela eller en stor del av målgruppen. Vid varje utbildning har deltagarna fått fylla i en kursutvärdering. Samtliga kurser har fått ett positivt snittbetyg av målgruppen, och i de flesta fall mycket positivt. 4 Om BESÖK
Rapporter om varje utbildningsinsats, inklusive kursmateriel och resultat av utvärderingen, har allt eftersom publicerats på projektets webbplats, projektbesok.se. Där kan man även ta del av planer, checklistor, protokoll och minnesanteckningar från möten. BESÖK har även haft flera transnationella spår. Under våren 2013 genomfördes tre studieresor till ett stort antal biblioteksaktörer i Holland, Danmark och England. Vid var och en av resorna deltog 25 30 personer i målgruppen, både chefer och medarbetare. Deltagarna dokumenterade själva sina intryck, både i form av reserapporter på projektbesok.se och på särskilt avsedda bloggar under resans gång (besokholland.tumblr.com, besokdanmark.tumblr.com och besokengland.tumblr.com). För att komplettera det centrala kursutbudet har varje bibliotek fått möjlighet att genomföra individuella insatser, specialistutbildningar för enstaka medarbetare. De flesta bibliotek har utnyttjat denna möjlighet. Handikappföreningarna Östergötland har varit en samverkanspartner genom hela projektet och har hjälpt BESÖK att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. De har bidragit med tips och råd om det allmänna kursutbudet och ibland själva varit med och arrangerat kurser. Resultatet Totalt har 360 olika personer på de 15 biblioteken genomgått minst en utbildningsinsats genom BESÖK. Många av dem har gått ett flertal kurser, ibland ett stort antal. Vid projektansökan beräknade vi att målgruppen bestod av 327 personer, vilket innebär att deltagandet tekniskt sett ligger på 110 procent. Förklaringen är personalomsättning en del personal som deltog i tidiga projektaktiviteter har hunnit sluta på sin arbetsplats och ersättas av nytillkomna. Den totala personaltiden som biblioteken har lagt på enbart kursdeltagande uppgår till 11 722 timmar. Fördelarna med att samverka om kompetensutveckling har varit tydliga det möjliggör fler, större och bättre utbildningar på ett kostnadseffektivt sätt, och personalen runtom i länet kan lära av varandra, både formellt och informellt. Bibliotekscheferna har därför beslutat att fortsätta samarbeta om utbildningsfrågor även efter BESÖK. Niclas Siljedahl projektledare BESÖK Projektet BESÖK (Bibliotekspersonal i E-län Samverkar för Ökad Kompetens) hade till syfte att kompetensutveckla medarbetarna på 15 bibliotek i Östergötland. Det gällde länets 13 folkbibliotek, Linköpings universitetsbibliotek och Länsbibliotek Östergötland (som var projektägare). Projektet medfinansierades av Europeiska socialfonden med 5 682 458 kr och pågick från september 2011 till december 2013. Om BESÖK 5
6 Biblioteksrummet hemma
Biblioteksrummet hemma Biblioteket platsen, huset, rummet, möjligheterna var kanske det tema som engagerade flest deltagare inom BESÖK. För det spelar ingen roll hur mycket spännande och intressant det finns i ett bibliotek, det spelar ingen roll hur mycket möjligheter och kunskap som finns om ingen vet om det, eller blir sugen på att gå in och undersöka vad det egentligen är för ställe. Och hur ska framtidens bibliotek vara för att bli en levande plats? Det läsarvänliga biblioteket Sell the sizzle, not the sausage! (Sälj känslan inte själva produkten!) Start with readers, not writers! Make readers visible and change the angle! Let the books speak! We have to do it differently! Under en heldag hade BESÖK förmånen att kunna erbjuda biblioteksmedarbetare i Östergötland en föreläsning av Rachel Van Riel, grundare av Opening the Book. Företaget arbetar med att utveckla nya metoder kring lässtimulans utifrån läsarens perspektiv. Rachel Van Riel och Opening the Book sätter läsaren inte boken i fokus. Biblioteksrummet hemma 7
Genom att sätta läsaren i stället för boken i fokus har man utarbetat ett helt koncept för bibliotek. Skylthyllor, bokhyllor och övrig inredning, utbildningar och tankar kring bibliotekens lässtimulerande möjligheter. Konceptet bottnar i 40 000 intervjuer gjorda med biblioteksbesökare. De har fått frågor som Hur gör du när du väljer en bok? och Har du lånat något idag? Man har också gjort minst 1 000 observationer på vad besökare verkligen gör i biblioteket och kommit fram till följande: De flesta som besöker folkbibliotek är tillfällighets-browsare. Väldigt få frågar personalen om någonting. Medelbesökaren på folkbiblioteket stannar 5 10 minuter. Och om medelbesökaren stannar 5 10 minuter är det väldigt många som stannar ännu kortare tid. Hur möter vi deras behov? Till sist fick alla en läxa: Notera EN sak som du har lärt dig i dag. Notera EN sak som du tänker genomföra utifrån vad du har lärt dig idag. Notera din e-postadress. Ge lappen till någon som inte jobbar på ditt bibliotek. Be att denna någon mejlar dig om tre veckor och frågar hur det går. Det enda som kan få människor att läsa mer är läslust! Boktips Rachel Van Riel: The Reader-friendly Library Service (2008) Paco Underhill: Why we buy. Shopping som vetenskap (2010) Take away snobbery about reading liten praktisk läsarövning 1 VAR är du när du läser? 2 NÄR läser du? 3 Är du periodare eller läser du jämt? 4 Läser du allt eller bläddrar du fram slutet? 5 Läser du slutet först? 6 Läser du en bok i taget eller flera böcker parallellt? 7 En bok du minns från barndomen. 8 En bok du har gett upp? Ger du ofta upp? 9 Något du har läst for the sexy parts? 10 Gör du något annat samtidigt som du läser? 11 Vem pratar du med om det du har läst? Om du nu gör det. 8 Biblioteksrummet hemma
Gå hem och låt dem dansa tango i lokalerna Det här är ditt bibliotek använd det! Släpp makten, släpp in folket! Budskapet upprepades gång på gång under temadagen Biblioteksrummet från småfix till total make over som arrangerades i Västerås av KompoBib 2020 BESÖKs systerprojekt i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. För dig som vill jobba vidare: Förslag till uppföljning på hemmaplan Uppsnappat från dagen Människor vill inte behöva fråga! Lokaler och skyltning måste möjliggöra att man klarar sig även utan hjälp. Besökarna ska kunna använda biblioteket som sitt eget vardagsrum kaffe och annat får drickas var som helst! Var försiktig med att utgå ifrån din egen smak den kanske inte delas av alla andra? Kolla in hur de exponerar i bokhandeln. Give it a twist plocka in något oväntat! Hellre små ytor och labyrinter än stora öppna ytor. Låt det hända något i hörnen! People instead of books are our collection! Ta ungdomarna till hjälp! Var stolt för vad ni gör och berätta om det! Våga prova! Vi måste lära oss att göra misstag. Titta på barn som leker då ser vi vad barnen vill ha! Gör det lilla gör det inte för stort. Man ska inte fuska när man jobbar med barn. LEKA, LÄRA, LÄSA! Experimentera. Samarbeta. Biblioteket är aldrig färdigt, det måste ständigt förändras. Synka rummet med webben. Det ska vara flexibelt, gärna dagsljus och högt i tak. Skippa alla regler För att förbereda dig inför ett förändringsarbete av biblioteksrummet kan du genomföra följande experiment: Gå ut utanför ytterdörren till biblioteket. Stå en stund och fokusera på att vara en helt annan person än den du är. Gå in genom dörren igen och tänk att du är där för första gången. Du kanske går ner på knä och är tre år med stor nyfikenhet och mycket spring i benen. Du lånar en rullstol och upplever för första gången hur biblioteket ter sig därifrån. Du är kanske en ung person, måttligt intresserad av böcker och tittar in efter en kompis. Vad ser du? Kanske är du gammal och reumatiker, med svag syn och svaga handleder. Hur tar du dig fram i biblioteket? Ja, vad är det våra besökare ser? Vad finns i våra bibliotek? Är det någon som möter deras blick? Ser de något som är kul och spännande? Känner de sig välkomna? Ser de någon som liknar dem själva? Att träna sig i att se med andras ögon och att känna med en annan kropp hjälper oss en bit på väg mot biblioteket som fungerar och inkluderar alla. I en utvidgad övning samarbetar du/ni med ett annat bibliotek. Hur upplever man någon annans bibliotek? Försök att vara så ärlig som möjligt och diskutera upplevelser från respektive bibliotek tillsammans. Biblioteksrummet hemma 9
Butikskonsulenten Petra Trobäcks föreläsning om hur man kan skapa en attraktiv butiksmiljö finns på: projektbesok.se/attraktiv-miljo2/. Att skapa en attraktiv biblioteksmiljö Man kan inte kommunicera med ALLA för då kommunicerar man med ingen. Trixet är att välja bort! Efter en heldag med butikskonsultens Petra Trobäcks konkreta och handfasta vägledning i hur man kan skapa en attraktiv biblioteksmiljö måste vem som helst som har ett bibliotek till hands vara inspirerad att kavla upp ärmarna och sätta igång! Det blev i alla fall de som deltog i hennes föreläsning. Och man behöver inte ens en massa pengar för att kunna genomföra mycket av det som kan göras. För att skapa den bästa rumsupplevelsen bör man veta vad man står för och vem man är till för. Inte så lätt ofta står man för en sak, men kommunicerar en helt annan. Varumärket ska genomsyra! Tala till alla sinnen! Hörseln, doften, synen! Sälj en livsstil, framhöll Petra Trobäck. Sex steg för att skapa en mer attraktiv miljö Steg 1: Ett positivt och tydligt första intryck! Det är viktigt att synas! Man har två sekunder på sig att fånga någons visuella intresse. Det är viktigt att människor kan se in i lokalen och att man håller dörrarna öppna eller har lättöppnade dörrar. Bibliotek som har skyltfönster/fönster kan arbeta med dem för att locka och bjuda in presumtiva besökare. Arbeta med färg, form och lyft fram produkten. Använd säsonger och tema! Våga ta i! Jobba med bilder, symboler och texter människor tar till sig budskap och text! Krav på fasaden: Den ska synas på långt avstånd. Det ska vara ljus i alla lampor. Biblioteksskylten ska synas tydligt och vara hel och ren. 10 Biblioteksrummet hemma
På jakt efter det attraktiva biblioteket. Utseendet på fasaden ska stämma överens med affärsidén. Förklara vad som finns i biblioteket. Det ska vara snyggt och rent på platsen framför biblioteket. Fasaden ska sticka ut jämfört med övriga fasader. Använd trottoarpratare, flaggor, giraff. Ha kampanjinformation på fasaden och tydlig information om öppettider. Skylta om ofta. Se skyltfönstren som din egen kostnadsfria annonsplats. Steg 2: Led besökaren naturligt runt 80 procent av besökarna tar samma runda i lokalen vid varje besök. Det måste hända något från gång till gång. Kundström: Vi är högerorienterade, går helst utmed väggar och vill inte gå tillbaka. Vi kan med olika medel ledas genom lokalen. Tejpa i golvet (som idrottsbutiken Stadium) eller led med spottar vi dras till ljus och breda gångar. Skapa en landningsbana = att få besökaren att lugna ner sig och komma i rätt sinnesstämning. Landningsbanan kan med fördel användas till att förmedla ett budskap varumärket, aktuellt, tema etc. Rensa på ytan som finns innan folk stannar. Här vill man bli styrd eller se ett erbjudande. Ha en plånboksöppnare så tidigt som möjligt. Något billigt, eller en sak som jag tror mig Biblioteksrummet hemma 11
behöva. Har man väl öppnat plånboken så tenderar man att vilja köpa mer. På biblioteket kan man överföra detta till något som gör besökarna aktiva! Mjölken brukar vara längst in i en butik vad är mjölken på biblioteken, det vill säga den självklara orsaken till att man går dit? Storstilsböcker, ljudböcker, datorer? Det är klokt att ordna korta kundvarv för dem som har bråttom. Glöm inte att berätta något. Kundströmsanalys granska besökarens väg genom lokalen. Identifiera de bästa och de döda utrymmena. Så här gör du: Ta fram en ritning över biblioteket. Kopiera ett lagom antal ritningar i A4-format. Följ till exempel 100 besökare vid olika tidpunkter. Rita upp deras väg på ritningen. Använd samma ritning för flera observationer. Notera med ring och kryss var folk stannar upp på en separat ritning. Vart går man sällan eller aldrig? Steg 3: Se till att besökaren hittar Gör en orienteringskarta över lokalen se till att det finns små kartor att ta med sig. Rörliga bilder gör att vi tittar åt de håll där de finns. Och dit vi tittar, dit går vi. Förstärk med zoner och färger. Skyltar bör exponeras i ögonhöjd (140 cm). Steg 4: Exponera utbudet Struktur och raka linjer hjälper ögat. Plottra inte med enstaka böcker i hyllan. Gör rent hela hyllplan från topp till tå och fyll på resten av hyllorna. Välfyllt är attraktivt! Skylta och pyssla och plocka fram! Våga dubbelexponera. Skapa närhet öppna böckerna! Topplistor säljer trygghet i vad andra tycker om att läsa. Överraska! Kopiera sidor från innehållet och häng upp på en tvättlina med klädnypor. Steg 5: Prata inte mekaniskt Besökare/kunder vill ofta plocka och låna själva. Vänta på att bli kontaktad, det blir du vid de krångliga frågorna. Använd tips. Personalen rekommenderar, I love this bok besökarnas boktips. Personliga tips. Lyft fram teman. Var försiktig med affischer, budskap, inspiration man ser inte skogen för alla träd. Det kan bli för många budskap! Skylta på toaletten! Eller vid toaletten (som McDonalds). Ha aldrig saker direkt på golvet! Kommunicera gärna muntligt skriftliga pekpinnar om vad besökarna inte får göra är inte så lyckat! Vad händer på golvet och i taket på barnavdelningen? Det är där barnen tittar. Visa på lösningar, paketera tänk balkongpaketet för charterturister med dricka, chips, kortlek o dylikt. Steg 6: Skapa stämning Svårast och dyrast men lokalerna har enorm potential. Vad står biblioteket för? Våga ta ut svängarna! Bygg upp efter teman. Det första som möter mig när jag kommer in. Ta i och gör stort! Satsa! Ta hjälp av studenter, teatergrupper, museer Tips för inspirationsexponering: Inspirationsmiljön i avdelningen ska förklara avdelningens kategori/tema. 12 Biblioteksrummet hemma
Tänk sambandsexponering och lösningar. Ha inte för många inspirationsmiljöer i lokalen, de får inte ta över. Tänk färgsättning och teman. Följ den externa marknadsföringen, säsongen eller aktuella frågor och agenda. Skapa stämning med ord! Det finns ju gott om citat i böckerna! Bemötande Skapa upplevelsen i ett besök! Så vad skapar en bra upplevelse enligt konsumenterna? Framför och över allt annat: BUTIKSPER- SONALEN. I jämförelse med personalens betydelse bleknar allt annat. Personalen är ofta motivationsfaktorn den som särskiljer positiv från negativ upplevelse. Design/miljö, store layout etc kan i enstaka fall vara motivationsfaktor, dock oftast mest en estetisk upplevelse. I en miljö där personalen är öppen och trevlig trivs besökaren, stannar längre och vill komma tillbaka! Hur ser brukarprocessen/kedjan ut i ett bibliotek och hur ska bemötandet se ut i de olika kanalerna och stegen? Vilket bemötande behöver och förväntar sig besökaren? Ger vi dem det idag? Vad är det som hindrar oss att ge dem det bemötande de önskar? Hur vill vi att mötet med besökaren ska vara? Diskutera gemensamt i arbetslaget så att man ger samma typ av bemötande. Attraktiva biblioteksmiljöer uppföljning på hemmaplan Petra Trobäcks föreläsning om hur man kan skapa ett attraktivt bibliotek ledde till önskemål om att hon skulle göra en liten turné, där hon kunde ge konkreta råd anpassade till varje bibliotek hon besökte. Petra åkte runt till elva bibliotek: Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik och Åtvidaberg. Varje bibliotek fick en utförlig rapport med förslag på åtgärder, med många foton. Det handlade om allt från att arbeta mer med bokhyllorna som skyltfönster varför inte ha en danssko bland dansböckerna, och att medvetet leda besökaren runt i biblioteket till att snygga upp på anslagstavlan och renodla bibliotekets budskap. Alla tips i Petras föreläsning blev till konkreta exempel för varje bibliotek. Rapporterna finns att ladda ner på BESÖK:s webbplats. Boktips Jan Gunnarsson & Olle Blohm: Det goda värdskapet: Konsten att få människor att känna sig välkomna (Hylla: Qbl på biblioteken) Biblioteksrummet hemma 13
I Sundbyberg finns ett sommarbibliotek i en nedlagd kiosk i Marabouparken. Det drivs i samarbete med Marabouparkens konsthall och är helt obemannat. 14 Biblioteksrummet borta
Biblioteksrummet borta Att besöka andras bibliotek är en väg till att förbättra det egna biblioteket och få nya idéer. Vad gör andra? Hur tänker de? Hur utvecklar de sin verksamhet? Hur gör de för att vidga synen på bibliotekets roll? Studieresor var något som lockade många inom BESÖK. En av resorna gick till Sundbyberg och Sollentuna. Bibliotek Sundbyberg Sundbybergs stad är Sveriges till ytan minsta kommun och har cirka 41 800 invånare. Befolkningen växer mest i landet i förhållande till sin storlek och år 2025 räknar man med att vara 60 000 invånare. Bibliotek Sundbyberg, som är det övergripande namnet, består av Signalfabriken och Hallonbergens bibliotek. Eftersom skolbiblioteken drivs av folkbiblioteken har man planer för hur man når alla barn från bebis till vuxen. Man har också satsat på att anställa en bibliotekspedagog. Man har bebisvisningar i samarbete med BVC, sagostunder för barn hos dagbarnvårdare, Rim och saga för barn mellan 9 och 12 månader, Läspåsar till förskolan för hemlån, Läspåsen extra på alla språk, 6-årsvisningar med mera. Man har dessutom bokklubbar, bokbloggar med ungdomar och Bokjuryn i 22 klasser. Signalfabriken Biblioteket i Signalfabriken invigdes i januari 2013. Det ligger i ett kommersiellt bra läge, omgivet av hotell, restauranger och affärer. Här jobbar åtta bibliotekarier, fyra biblioteksassistenter och en bibliotekspedagog. Biblioteket har ett avtal med barn- och utbildningsförvaltningen och bedriver biblioteksservice på åtta kommunala grundskolor. Programverksamheten är överhuvudtaget omfattande. En PR-bibliotekarie har program- och utställningsansvar. Hennes ansvar är också att marknadsföra allt under taket och därmed också webben. Programmen bestäms utifrån teman hela personalen brainstormar en gång per år. Därefter brukar det bli ungefär fyra teman per termin. Biblioteken erbjuder också advokatjour, filosoficaféer, bokcirklar, författarträffar, ekonomisk rådgivning och läxhjälp! Biblioteken i Sundbyberg har arbetat mycket kring bemötande och är HBTQ-certifierade. Visionen är: Alla människor, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder synliggörs och blir bemötta med respekt och professionalitet inom Bibliotek Sundbyberg. Det handlar om att slå vakt om varje människas okränkbara rätt att vara den man är. Hallonbergens bibliotek Hallonbergen har cirka 5 000 invånare. Biblioteket är Sveriges första HBTQ-certifierade bibliotek och har 600-700 besökare per dag. Verksamhetsidén handlar om att flytta ut biblioteket och nätverka med omgivande samhälle. Man samarbetar bland annat med föreningar, kyrkan, moskén och andra kommunala verksamheter. Volontärer erbjuder juristhjälp och läxhjälp på biblioteket. Biblioteksrummet borta 15
Hallonbergen, Sundbyberg. För tre år sedan påbörjade man ett jämställdhetsarbete, som mynnade ut i HBTQ-certifieringen av RFSL. Denna är giltig i två år, sedan prövas biblioteket igen. RFSL erbjuder ett utbildningspaket för 25 personer under åtta månader. Eftersom biblioteket inte har så många anställda bjöd man in andra i närområdet som arbetar med unga. Paketet innehåller utbildning av all personal, gruppspår och avslutas med ett prov. Minibiblioteket I Sundbyberg finns också ett sommarbibliotek i en nedlagd kiosk i Marabouparken. Det drivs i samarbete med Marabouparkens konsthall och är helt obemannat. Här finns böcker för både barn och vuxna. Det har visat sig att barnböckerna inte lånas så mycket, men att de används vid besök i parken. Vuxenlitteraturen däremot rör på sig. Allt sker på förtroendebasis. 16 Biblioteksrummet borta
Biblioteken i Sollentuna vill erbjuda lockande och tillgängliga mötesplatser för alla. Biblioteken i Sollentuna Sollentuna kommun har 67 500 invånare och ökar med omkring 1 000 invånare per år. Biblioteken i Sollentuna består av Huvudbiblioteket, Arena Edsberg, Norrvikens bibliotek, Rudbeckskolans bibliotek, Sollentuna häkte och Galleri Aniara. Man är cirka 30 anställda och har en budget på 20 miljoner kronor. Visionen är: Biblioteken i Sollentuna är hjärtat i kommunen en lockande och tillgänglig mötesplats för alla. Biblioteken i Sollentuna har tagit fram flera styrdokument: verksamhetsidé, värdegrund i förhållande till verksamhetsidén, en önskad position och en biblioteksplan. Man arbetar i en processtyrd organisation, där vissa frågeställningar alltid är aktuella för utvecklingen av organisationen. Aktuella frågor Hur jobbar vi smartare, enklare och effektivare? Hur skapar vi former för kunskapsöverföring Biblioteksrummet borta 17
Skyltning på huvudbiblioteket i Sollentuna. och utveckling av kompetenser? Hur förtydligar vi ledarrollerna? Hur behåller vi ett starkt medarbetarskap? Hur kan vi prioritera service och bemötande? Hur identifierar vi våra användares behov? Hur skapar vi en god kvalitetskontroll av verksamheten? Hur lever vi som vi lär? I Sollentuna arbetar man utifrån Lean, en teori kring hur man arbetar med processer och ständiga förbättringar i en organisation. Lean är också praktiska metoder och verktyg som stödjer teorin. Exempel på Leanverktyg: Genom processkartläggning av olika verksamhetsdelar förskjuts uppmärksamheten från de färdiga resultaten till de aktiviteter som formar dem. Ta fram en handlingsplan. Det handlar om att veta inte tro! Fem varför för att finna ett problems rot- 18 Biblioteksrummet borta
orsak. Man ställer helt enkelt frågan VARFÖR fem gånger. På så sätt kommer man åt rot-orsak istället för symptom. Det förhindrar att problemen återkommer. Förbättringstavlor. Det är ett strukturerat sätt att fånga upp problem/idéer förbättringsförslag. På så sätt visualiserar man och problem faller inte mellan stolarna. Sollentuna huvudbibliotek Bredvidperspektivet, det vill säga att möta besökaren som en jämlik och inte gömma sig bakom en jättedisk, är ett resultat av processkartläggningar kring kundbemötande på Sollentuna huvudbibliotek. Som en konsekvens av detta har man tagit fram en liten, rund, höj- och sänkbar disk. Inget inre arbete tas med till dessa fokus ligger helt på besökaren. Där bibliotekets tidigare utlåningsdisk låg finns nu möjligheter för besökarna att själva lämna tillbaka och låna. På väggarna hänger enhetliga broschyr- och skylthyllor. Film, Lyssna, Våga, Välj, Skynda, Varsågod och Hos oss. Det skapar tydlighet och gör det enkelt att välja! Arena Edsberg I Edsbergs centrum ligger Meröppet Arenabibliotek. Verksamhetsidén här är att utveckla uttrycksmöjligheter för litterärt och muntligt berättande, bildskapande, musik, dans och drama. Ett Arena-bibliotek är: Ett lokalt kulturcentrum, en offentlig mötesplats, där lokala utställningar, program och möten ska ha utrymme. Därför står hyllorna på hjul här så att det går lätt att möblera om. Centralt placerat nära knutpunkter för kollektivtrafik. En självklar plats för opinionsbildning. En verksamhet som bedrivs tillsammans med annan verksamhet för att nå ett så bra lokalutnyttjande som möjligt och dela på kostnader. I Edsberg drivs verksamheten tillsammans med Sollentuna kulturskola som erbjuder dans- och musikundervisning i lokalen. Meröppet: i Edsberg har man öppet måndag till torsdag och söndagar 6-21, fredag till lördag 6-18. Den bemannade öppettiden är 20 timmar per vecka. Utmaningar framöver: HBTQ-certifiera verksamheten Öppna Arena Rotebro Jobba med digital delaktighet bland annat genom ökad e-boksläsning för dem som är 70+ samt 3D-studio Processkartlägga hela verksamheten Målsätta processer i dialog med användarna Hitta former för dialog och medskapande Arbeta vidare med Lean och ständigt utvärdera och förbättra Biblioteksrummet borta 19
20 Läslust
Läslust Läslust är ett centralt ord för alla som arbetar på bibliotek. I en omvärld där larm om minskat läsande hos barn och unga duggar tätt har biblioteken en viktig roll att fylla som vägvisare till berättelsernas underbara värld. Därför var det inte konstigt att många önskemål om utbildning inom BESÖK rörde inspiration och metoder för att skapa läslust i nutiden. Biblioteket, boken och den långa svansen Karin Runevad, enhetschef för LÄSA vid stadsbiblioteket på Stockholms stadsbibliotek, besökte Östergötland för att dela med sig av erfarenheter från projektet Biblioteket, boken och den långa svansen som bedrevs mellan 2009 och 2011. Projektet har numera helt naturligt övergått till ordinarie verksamhet. Med besökarna i fokus har avdelningen LÄSA som grunduppdrag att verka läs- och språkstimulerande. Före projektets start hade man identifierat att det inte fanns någon rörelse mellan böckerna på de öppna hyllorna och magasinet. Då ställde man sig följande frågor: Ska biblioteken ha böcker som ingen läser? Kan vi göra våra samlingar mer angelägna? Hur lyfter vi äldre litteratur och kopplar den till samtiden? Frågorna formulerades sedan i ett projekt med målet att hitta metoder för att lyfta fram smalare/äldre litteratur, utveckla förmågan att koppla samman dagsaktuella frågor och medier med äldre material och författarskap, vidga det litterära samtalet, tydliggöra bibliotekets plats i ett större litteratur- och mediesammanhang och att knyta det fysiska och det virtuella biblioteket närmare samman. Ett tips: Bjud in spanare gärna några utifrån till diskussionen, för att vidga vyerna och kanske också hitta samarbetspartners! Idéer till teman För att hitta idéer till teman fick kursdeltagarna pröva att själva hitta ämnen med följande tips: Vad är det som händer just nu Spara på ord Bilda tema Finns det någon historisk period att koppla till Inventera lämpliga samarbetspartners Motsatsrörelser Resultatet: Mat hälsa Historieätarna barock Bakning bröd dagliga brödet kristna symbolen lokala fiket invandrargrupper Konsumtion antikonsumtion Ideologier i kris Rousseau tillbaka till naturen Självexponering gruppaktiviteter medvetna val individen ska vara insatt i allt PPM Husmodern/hemmafrun göra själv återvinning 50-talet Teknik kontra tradition Klass diskuteras nu socioekonomisk status Läs mer i projektrapporten Biblioteket, boken och den långa svansen som finns att ladda ned från regionbiblioteket.se. Läslust 21
kom litteraturen igång igen, för att under 80- talets tester av många -ismer ta två steg framåt och ett steg bakåt. Kortromaner och noveller publicerade i litterära tidskrifter har däremot alltid varit populärt hos kineserna. Nya former för litteraturförmedling exemplet Kina Anna Gustafsson Chen, Mo Yans svenska översättare, föreläste kring temat Modern kinesisk skönlitteratur 400 miljoner klick om dagen, så att åhörarna aldrig ville att det skulle ta slut. I Kina ges det ut cirka 170 000 nya titlar under ett år jämför med cirka 10 000 titlar i Sverige! Ett gemensamt skriftspråk gör att alla kan läsa samma böcker, trots stora dialektala skillnader. Annat var det under kulturrevolutionen, 1966 1977, då bokutgivningen var extremt liten. Det som gavs ut var Mao, Marx och Engels, och liknande säkra kort och socialrealism var ledord för skönlitteraturen. Samtidigt fanns det två parallella system för litteraturspridning, det officiella och den interna cirkulationen. I det senare spreds litteraturen i de högre nivåerna inom partisystemet och här hade man också tillgång till en viss mängd av översättningar från andra språk. Det var oundvikligt att dessa titlar kom på drift och att hemliga exemplar av handkopierade böcker cirkulerade. Mot slutet av 1970-talet Pekingvåren 1978 Litteratur på internet Idag finns det cirka 600 förlag, och det finns vissa politiska gränser för utgivningen. Censuren görs i efterhand och sker utspritt i landet. Därför kan det vara så att en titel är förbjuden i en region och tillåten i en annan. Det finns e-böcker, men inte som vi tänker dem. Litteraturen på internet, som tog fart runt 1998, är levande och var inte kommersiell från början. Den fungerar lite som sockerdricka. nu, som är ett litterärt forum på internet. Här träffas tusentals författare och hjälper varandra utveckla skrivandet genom att publicera texter och utbyta kritik. Man blir medlem och betalar månadsavgift på nätlitteratursajter, specialiserade på olika genrer och målgrupper. Man kan även lägga ut egna texter. Författarna skriver ofta följetonger och får betalt per klick. Fantasy och Kung Furomaner hör till populära genrer. Sajterna inbjuder dessutom till interaktion. Läsaren kan sätta betyg, kommentera, diskutera med författaren och delta i gruppdiskussioner. Man tar till vara på och inspirerar till skrivglädje. Det är till exempel populärt att skriva fanfiction, med utgångspunkt i färdiga böcker. Förlagen utnyttjar de kommersiella möjligheterna och producerar film, spel med mera. Trots att vi befinner oss i piratkopieringens förlovade land och man tappar hälften av det utgivna till denna, finns det ändå tillräckligt många kvar som vill betala. Skulle detta fungera i Sverige? 22 Läslust
Läsning i app-form växer med ganska avancerade produktioner. Twitter-noveller är en annan form av digitalt skrivande. 140 tecken blir mycket mer i Kina eftersom varje tecken betyder mer än en enstaka bokstav. Tillgången till internet är god i Kina, det finns gott om internetcaféer och mobiltelefoner. Befolkningen är ung och framåt! Anna Gustafsson Chen har ett förflutet på Internationella biblioteket och arbetar numera som bibliotekarie på Myndigheten för tillgängliga medier. Hon bloggar om kinesisk litteratur och en del annat asiatiskt på baodaobooks.blogspot.se. Anna är en av två svenska översättare av kinesisk litteratur. Egensinnet som normalitet Pernilla Glaser, författare och tidigare projektledare på biblioteket Plattan, berättade också om, och uppmanade till, nya former för litteraturförmedlande. Uppdraget till kursdeltagarna var att pröva olika metoder för kreativitet och förmedling. På vägen fick de även poesi, självreflektion och ett antal belysande anekdoter. Tio teser från Pernilla Varje försök till förmedling är bara ett försök! Pröva våldsam, litterär attack! Ja, jag skriver gärna ut ett bibliotekskort så att du kan boka en dator, men bara om du lånar en bok också! Jaså, du läser inte? Vad är du intresserad av då? Jaså, matlagning. Jamen, medan du fyller i det här formuläret, så går jag och hämtar några läckra kokböcker som du kanske kan bli inspirerad av! Funkar nio gånger av tio. Och den tionde är det bara att krypa till korset! Du vill inte! Okej, ja, jag får egentligen inte säga sådär! Våga släppa tanken fri konsensus är pest! Hur mycket är du beredd att visa av dig själv? Hur mycket är du beredd att släppa in besökarna? Pröva att vara lite udda och bjud på en upplevelse! Sant och begripligt behöver det inte alls vara! Sätt upp ett obegripligt ORD någonstans i biblioteket och det kommer att uppstå ett samtal! Diskutera i personalgruppen hur blev du en läsare? Ger oändligt material för verksamhetsutveckling. Din egen relation till läsandet är nyckeln till framgång glöden i brasan! En gång i veckan får alla en dikt! Vi vill alla bli sedda av andra även pojken som stör! Historien om Kissmannen som blev Jörgen: På bibliotek Plattan hade man problem med en uteliggare som luktade väldigt illa och han blev allmänt kallad Kissmannen. Många flydde lokalen när han dök upp och personalen klagade hos Pernilla som frågade: Är det någon som har pratat med honom? Nej, det var det ju inte, så Pernilla gick fram till honom och sa: HEJ, jag heter Pernilla, vad heter du? Jo, han hette Jörgen. Sen sa hon som det var: URSÄKTA, men vet du om att du luktar väldigt illa? Jo, det visste han ju, men han var uteliggare och hade inte hittat någonstans att tvätta sina kläder eller sig själv. Då fick han några tips om vart han Läslust 23
forts... Tio teser från Pernilla kunde gå och sedan lommade han iväg. Pernilla trodde kanske inte att han skulle dyka upp igen, men några dagar senare kom han dit ren och fin. Samtalet fortsatte och det kom bland annat fram att Jörgen hade studerat på Sorbonne i sin ungdom. Varje människa har en historia och varje människa vill bli sedd! Varför syns det aldrig i biblioteket att bibliotekarierna/bibliotekspersonalen gillar att läsa? Skaffa en stor, mysig fåtölj och ställ mitt i bib- ja vad som helst, men håll envist ut. Se till att någon personal lyssnar, så att du inte blir ensam. Men ge inte upp till sist kan man få till fantastiska samtal om läsning och litteratur! Hitta ambassadörerna i närsamhället! Aktivera kändisar i närområdet Fråga efter folk med inflytande Ge besökarna upplevelser Global Poetry System Lemn Sissay Poetry is everywhere, not only in books Skaffa dig ett eget manifest för utveckling som håller dig på gott humör! Pernilla rekommenderar lioteket. Personalen turas om med att sitta där och läsa. Sätt upp en stor, tydlig lapp BIBLIO- TEKARIEN LÄSER STÖR GÄRNA! Bästa läsfrämjandet sker i det personliga mötet mellan besökare och bibliotekarie. Hitta en lämplig plats vid någon bokhylla i biblioteket. Varje vecka ska all personal någon gång ställa sig vid hyllan i cirka 10 minuter och prata litteratur. Det kan vara dikter, seriealbum, Vill du ha idéer så rekommenderar Pernilla: Bruce Mau: An Incomplete Manifesto for Growth. Godbitar ur detta är följande exempel: 3 Process is more important than outcome 14 Don t be cool 15 Ask stupid questions 18 Stay up late 25 Don t clean your desk Hela manifestet finns på manifestoproject.it 24 Läslust
Muntligt berättande handlar inte bara om att använda munnen. Muntligt berättande Kraftsång och tunggymnastik, uppvärmning, rörelse, andningsövningar pratar vi gympapass här? Nä, tjugo biblioteksmedarbetare på biblioteken i Östergötland fick under två fullmatade halvdagar massor av inspiration och konkreta redskap till hur man kan arbeta med muntligt berättande på sagostunder, bokprat, visningar och berättarkvällar. Kursledaren Karin Fichtelius från Teater Skata lotsade genom konkreta övningar och tips till hur man väljer en saga eller historia och lär sig den utantill. Enklast och viktigast är faktiskt att man gillar berättelsen utan eget engagemang är det inte så lätt att få andra engagerade. Att läsa efter åhörare Kursdeltagarna fick pröva att anpassa röstvolym och artikulation efter rummet och åhörarna. Försök förresten att läsa upp en text och tänk mantrat jag hatar under tiden! Läs upp den igen och tänk jag älskar!. Det blir en betydande skillnad. Håglösa 14-åringar, senila gamlingar och det lilla barnet som ska sova ställer olika krav på att berättaren anpassar sig efter målgruppen. Till kursdag två fick var och en i läxa att välja en mycket kort berättelse/saga/historia och tänka sig in i att berätta den för en målgrupp man vanligtvis arbetar med. För att krydda historien och göra berättelsen mer levande fick man själv välja vilket formspråk som skulle förstärka den. Musik, dockor, högläsning blandat med berättande, engagera publiken med mera. Läslust 25
Marknadsföring Hur lockar man folk till biblioteket? Hur berättar man om allt ett bibliotek kan och gör? Hur når man fram i dagens informationsflöde? Marknadsföring var ett populärt tema inom BESÖK. Några av utbildningarna handlade om kommunikationsplanering, om att våga agera i och utanför biblioteksrummet (med undertexten att om vi brinner för det vi gör så bör vi också visa det i våra kontakter med omvärlden) samt om storytelling. Kommunikationsplanering Eva Anzelius Jonson, marknadschef för biblioteken i Stockholm, besökte Linköping för att ge en genomgång av hur man planerar kommunikation, information och marknadsföring. Stockholms stadsbibliotek, SSB, har fyra anställda på marknadsavdelningen som ansvarar för skyltmaterial, exteriör- och interiördesign för alla bibliotek i Stockholm, även sjukhusbiblioteken. För SSB:s del har man konstaterat att det är viktigt att varje bibliotek behåller sin lokala prägel men att det även finns en igenkänningsfaktor hos alla bibliotek. Syftet med dagen var: Att bli angelägnare för fler. Hur kommunicerar vi för att bli det? Jo, genom Effektmålsdriven kommunikation: Vad vill vi åstadkomma? Vad ska hända med mottagaren? Och hur mäter vi? Mottagardriven verksamhet förbättrar kommunikationen. Det är skillnad mellan marknadsfö- Det är skillnad mellan marknadsföring och kommunikation. Marknadsföring 27
ring och kommunikation : Det handlar om att gå från vad vi vill föra ut till vad vi vill åstadkomma. Ställ dig frågorna: Vad får människor ut av att ta del av vår verksamhet? På vilket sätt är det vi gör relevant för människor? Vilken skillnad gör vår verksamhet i samhället? Varumärket Varumärkesupplevelsen färgar hur besökaren upplever allt i verksamheten även enskilda program. Profil vad vi vill vara Identitet vad vi är Image hur vi upplevs Att arbeta med profilen SSB gjorde för tio år sedan en undersökning bland icke-användare och upptäckte att bibliotekets image var svag. Kunskapen om utbudet var dålig, likaså kunskapen om var de olika biblioteken låg. Men attityden till bibliotek som koncept var positiv, även bland dem som inte besökte dem. SSB:s arbete började med profilen. All personal samlades och diskuterade fram fyra ledord: välkomnande, tillgängligt, synligt och modernt. Därefter diskuterades strategi bland annat vad den visuella profilen bör innehålla ute på de olika enheterna. Man tog fram en grafisk, visuell profil. Profilen var samtida, tillgänglig, tydlig och enkel. I diskussionerna blev det tydligt att identiteten var närmare målet (profilen) än vad bibliotekets image var. Den visuella identiteten finns nu inne i biblioteken, i annonser med mera. Det har blivit tydligare att biblioteken hör till samma organisation och att ett lånekort fungerar på alla bibliotek. Resultatet har blivit att biblioteken i Stockholm är mer kända idag. Effektmålsdriven kommunikation kunna, tycka, göra-modellen Bibliotekens gamla målområden var kvantitativa och utformade inifrån: Det handlade bland annat om X antal program, att vara en pedagogisk resurs osv. Typiskt förekommande punkter i verksamhetsplaner. Men det visar inte resultatet vad ledde tjänsten/programmet till? Nya målområden på individnivå ersatte de gamla: Vad vill vi åstadkomma med besökaren? Kunskap och förståelse, Förmågor och färdigheter, Attityder, värderingar och åsikter osv. Nya målområden på samhällsnivå: Bidra till ett starkare och tryggare samhälle, bidra till hälsa och välmående och ett stärkt medborgarskap. Detta gör det enklare att på ett bra sätt förklara biblioteksverksamheten för utomstående. Stockholms stadsbibliotek försöker nu göra verksamhetsplaner på resultatbaserad nivå. Fokus blir då på vad man vill åstadkomma. Att hitta vad människor kan behöva istället för att bara göra saker på efterfrågan är också en strategi. Jämför med mobiltelefonernas utveckling. Om inte tillverkarna hade sett till de dolda behoven skulle vi kanske inte haft mobiltelefoner, pekskärm, surfmöjligheter, appar 28 Marknadsföring
Att planera kommunikationen Bakgrund/syfte: Varför? Kommunikationsbehov/problem: Vad är det vi ska göra? Ta fram det som ska kommuniceras. Målgruppsanalys: Hitta olika målgrupper, både direkta (slutanvändare) och indirekta (påverkare). Målgrupp: exempelvis ungdomar, föräldrar, äldre kompisar etc. Behov: Är grupperna homogena? Exempel: Vad ska sägas så att föräldrarna gillar tjänsten och vill rekommendera den till sina barn? Vad vill barnen själva? Budskap: Skriv ned för att tydliggöra och lättare kunna berätta om tjänsten. Bibliotek tenderar att använda bakgrundsvariabler (samhällsnyttan) snarare än kärnargument (behov). Var hamnar vårt budskap i behovshierarkin? Medium: Kan vara allt från möten till att locka med gratis tårta. Tid: Tänk på att det ska passa in i årsplaneringen. Behövs samarbetspartners? När på året planerar de sina budgetar? Kommunikationsmål: Vad vill personalen? Glöm inte att fråga dem, eftersom de ofta vet mer än man tror. Vad signalerar biblioteket? Miljö, personalens bemötande osv. Kommunikationen filtreras alltid genom detta. Kommunikationsmålet kan vara att målgruppen vet var biblioteket ligger och dess öppettider. Målgrupp: Samma som i Målgruppsanalys. Tycka: Attityder styr mycket (särskilt hos vuxna). Kunna: Det primära hos barn, eftersom de ofta inte har någon åsikt innan. Göra: Påverkar vad man sedan mäter i utvärderingen. Uppföljning: Hur vill jag följa upp detta? Det kan vara en blandning av gamla och nya mål, men ha inte bara gamla mål eftersom det blir lite platt. Ju mer detaljerad planen är, desto enklare blir det att göra uppföljningen. Marknadsföring 29
Kursdeltagarna testar sina gränser. Våga agera i och utanför biblioteksrummet Ju äldre vi blir, desto duktigare blir vi på att förtränga vår kreativitet. Så lägg inga hinder i vägen för att vara kreativ måste man tänka att varje idé är bra tills motsatsen är bevisad. Under heldagen med Ad lib improviserad teater vågade 17 modiga biblioteksmedarbetare kasta sig ut i det okända och testa sina gränser ibland till det yttersta! Recept för framgång: 1 Våga misslyckas 2 Lita på din första idé var spontan 3 Bejaka varandras idéer Passion är viktig! Om vi brinner för det vi gör, så bör vi visa det i våra kontakter med omvärlden! Praktiska övningar Namnövning/lyssnarövning (två och två): Nr 1 berättar om sin lifetime story under en minut Nr 2 ska komma ihåg tre saker Efter en minut skiftar man och upprepar övningen Presentation i ring Övningsledaren pekar på ett par som får börja, därefter får det paret peka ut nästa par. 30 Marknadsföring
forts... Praktiska övningar Bejaka varandras idéer (först två och två, därefter fyra och fyra osv.) Börja med att tänka: ÖPPNA EN DÖRR vad finns där? Svara med en känsla och ett subjekt/objekt. Kör rätt snabbt och våga lita på din första idé! Knep om det tryter: Associera vidare på andras idéer. Lyssna på grannparet, se dig runt i rummet. Exempel: Nr 1: Vad ser du när du öppnar dörren? Nr 2: När jag öppnar dörren ser jag en ledsen groda Nr 1: Jaaa, en groda och titta där Nr 2: En glad katt NR 1: Jaaa, en glad glad och titta där Fortsätt tills det tryter på riktigt och skifta där efter. Fundera över JA OCH istället för JA, MEN eller ännu värre NEJ. NEJ tar energi och används i för många sammanhang för tidigt. Leder aldrig till utveckling. Sägs ofta av den som vill ha kontroll över situationen. Pröva gärna med JA, MEN eller NEJ och se hur länge kreativiteten hänger i! TEMA-stillbilder/diabilder (större grupp, ca sex åtta personer i varje) Temat kan vara ett litterärt verk, ett kapitel ur en bok med mera. Gör fem stillbilder i skulpturform. Alla ska vara med i samtliga bilder och får en kvart, tjugo minuter på sig. Publiken får blunda före och mellan bilderna. Efter det att alla fem visats upp får publiken gissa. Skifta till nästa grupp. Bygga en skulptur färdig/lyssna och bejaka (tre fyra personer): Samarbeta bygga om bejaka. Stötta gärna någon i en knepig sits! Nr 1 ställer eller lägger sig (stilla) i en position Nr 2 fyller på skulpturen Nr 3 fyller på ytterligare Nr 1 går ur bilden och börjar bygga något nytt Tänk inte så mycket, gör det relativt fort. Tidspress har en förlösande effekt! Bokstavsjakt. Våga misslyckas gå upp och gör fel! Ställ upp hela gruppen på två led. Scenen är Mäklare och kund. Ganska snabbt tempo. Ena ledet är kunder och andra ledet är mäklare. Kunden längst fram i kön börjar ställa frågor till mäklaren längst fram i sin kö om ett fastighetsobjekt kunden vill köpa. Ingen får använda sig av bokstaven R. Så fort någon säger ett ord med R, får den ställa sig sist i kön. Annan scen, läkare och patient. Många anstränger sig för att säga rätt och stoppar då upp flödet. Men tanken är att det är tillåtet att det blir fort och fel! Marknadsföring 31
forts... Praktiska övningar Ordinkast berätta en helt improviserad historia (två och två) Tränar flexibiliteten och smidighet att ställa om en historia. Nr 1 berättar Nr 2 kastar in ord i berättelsen Börja med t.ex. Solen sken äntligen och istäcket på sjön gnistrade. Cykelpump. Cykelpumpen som ligger här hemma ska komma till användning. Blåbärsris. Blåbärsriset är det dags att slänga ut nu när osv. Kom igen då, måste få ett ord - lättare att vara kreativa tillsammans! Fem meningar skapar en historia storytelling! Det var en gång Varje dag Men en dag Detta ledde till Sen den dagen Regissera coacha! Historieberättande story Känsla Färga (miljö) Byt fokus från långtifrån (till exempel Östgötaslätten om berättelsen hör hemma hos en ung man i Vadstena) till nära (ända in i pojkens öra) Bolluppkast i berättelsen Förväntning Inledning utan att man vet vilka som är med och i vilket sammanhang. Högt tempo Bakgrundsinformation Vägen upp mot explosionen Tempot går ner slut Eftersnack efterfunderingar Fyra berättartekniker 1. Miniatyrer: Börja berättelsen med att gå från det stora till det lilla (se Regissera coacha) 2. Jag är : Pigan Lina (i Emilböckerna) och jag jobbar på gården Katthult i Småland. På morgonen måste jag stiga upp 3. Spelscenen: Börja med att beskriva plats och miljö 4. Storytelling/berättare Använd miniatyrer i till exempel en bokpresentation: Beskriv bara en miljö, närma dig i små steg, med små åtbörder. Östgötaslätten med oändliga vidder, bilen rullar vidare längs krokiga vägar, ibland skymtar Göta kanal, en sista nerförsbacke och man skymtar den gamla medeltida staden Forma gärna med händerna Öva framför spegeln Träna på JAG ÄR Släpp den egna bubblan! Jag är ett bibliotek forma ett uttryck med kroppen och säg vad du är! Jag är en hårddisk, ett bokstöd, en larmbåge, cdspelare, lampa, låntagare, soffa 32 Marknadsföring