Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT -13 Läkarprogrammet Karolinska Institutet
Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin 3 sid 6 Dag 1 sid 7-9 Arbetsblad för patientens del av konsultationen sid 10 Dag 2 sid 11 Dag 3 sid 12 Infektionspatient, arbetsblad sid 13 Dag 4 sid 14 Tidig patientkontakt på läkarutbildningen sid 15 Checklista sid 16 Närvaroblankett 2
Välkomna till Läkarprogrammets Termin 3 Primärvårdsdelen! Här finner ni lite kort information rörande placeringsdagarna på vårdcentral. Terminens dagar höstterminen 2013 är: Dag 1: 8 okt och 9 okt Dag 2: 30 okt och 31 okt Dag 3: 9 dec och 10 dec Dag 4: 19 dec och 20 dec Närvaro Studenterna börjar klockan 9.00 eller enligt överenskommelse med handledaren. Studenterna har själva ansvaret för att rapportera närvaro till kursledningen på kursgivande institution. Studenten tar med sig en närvaroblankett som studentansvarig på vårdcentralen ska skriva på. För godkännande krävs närvaro på vårdcentralen vid angivna tillfällen samt godkända uppgifter (se checklista). Videoinspelningen av ett patientsamtal är ett obligatoriskt moment. Studentansvarig på vårdcentralen för loggbok över vilka studenter som varit på vårdcentralen vilka datum. Detta för att studentansvarige, vid behov, skall kunna verifiera studentens närvaro. Frånvaro Ersättningsdagar vid giltigt förfall erbjuds av vårdcentralen. Under den sista praktikdagen ska handledande läkare och student ha ett gemensamt utvärderingssamtal. I händelse av handledares sjukdom eller annan frånvaro ska vårdcentralen ombesörja med ersättare för denna/denne. Kontakt Ansvarig adjunkt för termin 3: Kristin Hjörleifsdottir Steiner Kristin.Hjorleifsdottir.Steiner@ki.se Primärvårdsadministratör: Anna Maria Nordvall anna-maria.nordvall@ki.se Lycka till! Kristin Hjörleifsdottir Steiner Klinisk adjunkt 3
Målsättning för undervisning inom primärvården En övergripande målsättning för primärvårdsdelen under hela läkarprogrammet är att den enskilde studenten tidigt skall ha patientkontakt och redan från första terminen aktivt få träna kliniska färdigheter och samtalsmetoder med återkoppling från handledaren. Dessa färdigheter utvecklas under utbildningens gång till en alltmer självständig handläggning. För termin 1-4 innebär detta att studenterna vid slutet av den fjärde terminen självständigt skall kunna utföra ett basalt status samt behärska den första delen, patientens del i konsultationen och använda denna information som grund för den fokuserade medicinska anamnesen. Målbeskrivning PV termin 3 Mål: Kunskaper: 1. Känna till de vanligaste infektionssjukdomarna hos patienter i primärvården. 2. Kunna etiologin för de vanligaste luftvägs- och urinvägspatogenerna hos patienter i primärvården. 3. Känna till anatomi med relevans för utförande av översiktligt nerv- och bukstatus enligt mall. 4. Känna till rutiner vid konstaterande av dödsfall utanför sjukhus. 5. Känna till betydelsen av och kunna redogöra för vad som avses med patientens föreställningar, förväntningar och farhågor inför ett läkarbesök. Färdigheter: 1. Kunna utföra ett översiktligt nerv- och bukstatus. 2. Kunna i samtal med en patient klargöra och sammanfatta patientens föreställningar, farhågor och förväntningar i läkarbesöket. Förhållningssätt: Kunna bemöta patienter respektfullt såväl i samtal som i undersökningssituation. Visa respekt för och kunna reflektera över en patients åsikter föreställningar och värderingar. 4
Innehåll: Arbetsformer: 1. Fyra dagar förlagda till vårdcentral där studenten får - träffa patienter genom att följa mottagningsarbetet hos läkare - utföra första delen i konsultationen självständigt - spela in ett patientsamtal på video samt få återkoppling på detta i grupp av handledaren - träna och vidareutveckla status samt konsultationsprocessen - fylla i ett givet formulär om infektionspatienter med efterföljande gruppdiskussion Progression Studenten bygger termin 3 på, och fördjupar sina färdigheter i att utföra status enligt mall samt fördjupar sina färdigheter avseende patientens del i konsultationen. Utvärdering Studenten ska ha genomfört uppgifter enligt en särskild checklista avseende kunskaper och färdigheter ovan. Studentens utvärdering av PV-placeringen sker med hjälp av Websurvey. 5
Dag 1 Studenterna studerar kroppen som enhet ytanatomi och topografi. De har haft föreläsningar och laborationer där de dissekerat huvud-hals och thorax. Målsättning för dagen: Studenten ska träna på patientens del i konsultationen och i patientmötet få klart för sig patientens föreställningar, farhågor och förväntningar på besöket och kunna sammanfatta dessa. Under dagen ska studenten följa mottagningsarbetet hos läkare och träna status. Förberedelse: Läs igenom "Arbetsblad för patientens del av konsultationen", (se nästa sida). Aktivitet: Studenten gör ett videoinspelat patientsamtal, med återföring i grupp, enligt samma modell som termin 2. Vid auskultation studera anatomin i huvud, hals samt thorax hos patienten. 6
Arbetsblad för Patientens del av konsultationen Konsultationsfärdighet behöver tränas under hela läkarutbildningen. För att ge bästa möjliga kvalité på anamnes och arbetshypoteser bör den blivande läkaren kunna behärska adekvat samtalsmetod för konsultationens olika delar. Den första delen av konsultationen, patientens del, utgörs av öppet lyssnande och klargörande av patientens förväntningar, föreställningar och farhågor. Målsättningen är att få kunskap och förståelse för Patientens agenda, för att med denna kunskap som grund gå vidare in i del två: Läkarens del och därpå in i del tre: Gemensam del. Patientens del Läkarens del Gemensam del Studentens uppgift under termin 3 är att sammanfatta patientens del och att tillsammans med patienten försäkra sig om att sammanfattningen är riktig. Studentens samtal skall spelas in på DVD (kameror finns ute på vårdcentralerna) och återföring ges med hjälp av handledare och den egna gruppen enligt speciell återföringsmodell. Förutsättningar för det öppna lyssnandet En förutsättning för ett öppet lyssnande är att en god relation skapas till patienten, för att bygga upp det bör man: hälsa och presentera sig. Klargöra situationen (t ex jag är medicinstudent på termin 3 och ska träna på att samtala med patienter), visa intresse och vänlighet. Att hålla ögonkontakt är viktigt. inleda med öppna frågor som t ex Vad vill du ha hjälp med idag? Berätta. hjälpa patienten att berätta, genom att bekräfta patienten med paus, hummande, nickningar, upprepande av sista ordet och sammanfattningar. 7
Bekräftelse och klargörande Bekräftelser kan vara klara verbala bekräftelser som; det förstår jag och det var bra att veta, en känslomässig bekräftelse är ofta förlösande för att få en god anamnes t ex det låter besvärligt. Ett klargörande görs i flera sammanhang: av patientens förväntningar på besöket t ex vad vill du ha hjälp med idag? av patientens föreställningar t ex vad har du själv tänkt om detta? av patientens farhågor t ex är det något du speciellt oroat dig för? Sammanfattning En sammanfattning verkar bekräftande och förenklande. Den är läkarens främsta verktyg för att klargöra att man uppfattat och förstått patientens agenda, samt ger utrymme för tillägg och korrigeringar. Exempel på sammanfattning med utrymme för korrigering: 1. Akutbesök: Du kommer hit idag för att du har ont i din kind. Du har varit förkyld med snuva och hosta och har tidigare haft liknande problem. Den gången för tre år sedan, fick du penicillin för bihåleinflammation och nu har du så besvärligt att du vill ha penicillin igen - du är orolig för att infektionen annars sprider sig så du blir långvarigt eller allvarligt sjuk har jag förstått dig rätt? 2. Återbesök: Du är på återbesök för kontroll av din diabetes och för att få ta ditt blodtryck. Det tycker du är bra, men idag skulle du vilja ha hjälp med värken i foten, som du tänker kanske kan ha att göra med att din sockersjuka försämrats, du har hört talas om att man kan få allvarliga sår som inte läker, har jag förstått dig rätt?. 8
Dag 2 Studenterna har haft föreläsningar och laborationer på temat "Nervsystemet - från jonkanal till beteende". De har även haft föreläsningar om transmittorer, synapser, hypothalamus, limbiska systemet, sömn, vakenhet, stress, inlärning och minne. Studenterna har också haft laborationer gällande synfunktioner hörsel/vestibularis, neuroanatomi. Målsättning för dagen: Att praktiskt kunna utföra ett översiktligt nervstatus. Aktivitet: Studenten ska ha en introduktion med handledaren som inkluderar en kort filmvisning om Rutin-nervstatus. Under dagen ska studenten följa mottagningsarbetet hos läkare och främst träna på nervstatus. Först tränar studenterna på varandra för att sedan öva på lämpliga patienter Litteratur: Bra länk för fördjupning http://meded.ucsd.edu/clinicalmed/ Summering av dagen: Tankar och reflektioner gås igenom tillsammans med handledaren. Förberedelse inför kommande vc-dag. Dela ut infektionsmaterial för genomläsning. 9
Dag 3. Studenterna har inlett studierna av kursen Den sjuka människan 1 med föreläsningar om infektionsorsaker och infektionsförsvar (mikrobiologi och immunologi) Målsättning med dagen: Studenterna ska få en orientering om de vanligaste infektionssjukdomarna med klinisk tillämpning. Studenterna ska få träffa patienter med vanliga infektioner t ex öli, tonsillit, hudinfektion, otit, urinvägsinfektion. Känna till att de flesta övre luftvägsinfektioner är virusorsakade. Känna till de vanligaste bakterieinfektionerna i primärvård. Känna till de två viktigaste patogenerna E.coli och Stafylokockus saprofytikus vid nedre okomplicerad uvi hos kvinnor. Känna till den utbredda koloniseringen av de potentiellt patogena dagisbakterierna pneumokocker, streptokocker, hemofilus influensae och moraxella catarrhalis hos ffa förskolebarn. Aktivitet: Under dagen ska studenten följa mottagningsarbetet hos läkare.. Uppgift för studenten under medsittning (studenten sitter med behandlande läkare): Fylla i ett enkelt formulär på infektionspatienter, som sedan diskuteras tillsammans i grupp med handledaren på em. (Se nästa sida) 10
Infektionspatient 1. Vad hade patienten själv tänkt om sin infektion? Var det något oroande i symptomen? Vad ville hon/han ha läkarens hjälp med? 2. Vad hade patienten för symptom? 3. Gav status några ledtrådar? 4. Togs några prover? 5. Vad blev den preliminära diagnosen? Var orsaken virus eller bakterier? 6. Vad var viktigast för att ställa diagnosen, anamnes, status eller prover? 7. Vad fick patienten för information och behandling? 8. Förstod patienten råden, informationen och behandlingen? 9. Var patienten nöjd med konsultationen? 11
Dag 4 Studenterna studerar sjukdomsmekanismer och läser allmän patologi. Målsättning: Introduktion av rutiner vid konstaterade av dödsfall utanför sjukhus. Studenten ska ha kännedom om hur man hanterar vävnadsmaterial (t ex bort opererade hudförändringar) för patologisk diagnos. Studenten ska utföra status på minst 2 patienter. Träningen är en förberedelse inför bedömningen i slutet av termin 4. Utföra översiktligt bukstatus. Individuellt utvärderingssamtal med handledare Förberedelse: Studenten läser igenom SOSF om åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. http://www.sos.se/sosfs/1996_29/1996_29.htm Aktivitet: Genomgång av bukstatus. Studenten går igenom det material man på mottagningen använder vid dödsfall. Under dagen ska studenten följa mottagningsarbetet hos läkare, praktisera bukstatus samt tillämpliga delar av övrigt status. Utvärderingssamtal Studenten har tillsammans med handledaren ett enskilt utvärderingssamtal där terminens placering gås igenom. Använd gärna checklistan som ett underlag för samtalet. 12
Tidig patientkontakt på läkarutbildningen Du har viktiga erfarenheter att förmedla och kan därför lära studenten hur man skall tala med patienter för att bli en god läkare. Vi ber dig därför att studenten får träffa dig under ca 30 minuter. För att studenterna skall lära sig så mycket som möjligt skall samtalet tas upp på band. Sedan lyssnar studenten tillsammans med 3 andra studenter och läkaren på bandet och därefter suddas bandet ut. Bandet är anonymt. Studenten har tystnadsplikt. Om du senare kommer på att du inte vill medverka eller om du vill avsluta samtalet tidigare är du naturligtvis fri att göra det. Din insats är mycket värdefull - stort tack för din medverkan Om du har några frågor kontakta din läkare på mottagningen.. Namn Tel Ansvariga för studentundervisningen är Helena Salminen, specialist i allmänmedicin, studierektor Kristin Hjörleifsdottir Steiner, pedagogisk adjunkt 13
Checklista: Termin 3 Läkarprogrammet Studentens namn:. Studentens personnummer:. Studenten har gjort ett videoinspelat patientsamtal och fått återföring på "patientens del", dvs vilka föreställningar, förväntningar och farhågor patienten haft inför besöket. Studenten har sett filmen om Rutin-nervstatus samt har vid minst ett tillfälle utfört ett helt neurologstatus med återföring. Studenten har träffat minst två infektionspatienter, fyllt i "infektionsformuläret" och haft en efterföljande diskussion med handledaren. Studenten känner till rutiner vid dödsfall i hemmet. Studenten har tränat basal samtals- metodik med minst en egen patient per dag med efterföljande genomgång och diskussion med handledare. Studenten har haft möjlighet att utföra bukstatus samt tillämpliga delar av status vid alla patientmöten. Datum Underskrift handledare: 14
Schema till grupphandledning (videoinspelning) Namn Läkaren Kollegorna Jag tycker, att jag gjorde bra? Jag tycker det var bra att du/när du Jag skulle önska, jag hade gjort annorlunda? Om det var jag, så skulle jag kanske... Det jag tar med mig är För min egen del tar jag med mig Jag är bra på att Nu känner jag Nu känner jag Enl. Colin Coles, J-H Larsen, O Risør, J Nystrup. Månedsskr Prakt Lægegern 1997; 75: 163-176. 15
Närvarorapport Primärvård Vårdcentral: Handledarens namn: Adress: Tel nr: Tel nr: Termin: Kurs: Grupp: Studentens namn: Personnummer: Datum: Handledarens underskrift: Kommentar: Underskrift student: Datum: Studenten ska lämna påskrivet närvarointyg till den kurssekreterare till vilken kursen ingår. Spara alltid en egen kopia. 16