Beslutstöd för samhället kritiska flöden Klimatanpassning - problematisering

Lars Westholm Beslutstöd för samhället kritiska flöden Klimatanpassning - problematisering Lars Westholm, Handläggare, Samhällsbyggnadsenheten, Länsstyrelsen Västra Götaland

Problemens olika nivåer Kunskap och underlag Ansvar och åtgärder

Kunskapsförsörjning om klimateffekter SMHI har nationellt uppdrag 1961 1990 2069 2100 (RCP 8.5)

Kunskapsförsörjning om klimateffekter Regionala och kommunala effektstudier Regionala studier (läns- och nationella) Kommunala (inte alla)

Ansvar - Nationella myndigheter Ingen nationell myndighet har idag övergripande ansvar för klimatanpassningsfrågan men många centrala myndigheter har ett sektorsansvar i klimatanpassningsarbetet. Boverket Energimyndigheten Folkhälsomyndigheten Sametinget Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Lantmäteriet Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Socialstyrelsen Statens fastighetsverk Statens geotekniska institut Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsins titut Svenska kraftnät Sveriges geologiska undersökning SMHI Tillväxtverket Trafikanalys Trafikverket Transportstyrelsen

Ansvar - Politisk styrning Inget departement har ett utpekat ansvar för klimatanpassningsfrågan Centrala myndigheter styrs av olika departement. Samordning tveksamt Myndighet Boverket Lantmäteriet (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Socialstyrelsen SMHI Trafikverket Departement Näringsdepartementet Näringsdepartementet Justitiedepartementet Miljödepartementet Socialdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet

Ansvar - Regionala myndigheter 21 länsstyrelser har ett samordningsansvar. Stödja, förmedla underlag och metoder. Granskning. Regionerna har sektorsansvar. Regionala klimatanpassningsplaner (alla län) Regional myndigheter (Regioner, ej alltid länsindelning)

Klimatanpassningsproblem Göteborg Skred Göta älv Tappning Vänern Dricksvatten Göta Älv Lokala planeringsnivåer Göteborgs stad Trafikverket Översvämning Göta Älv Nya och befintliga byggnader Skred Säveån Bostad för alla Älvstrandsbostäder Skyfall Värmebölja Skyddsvallar Vem betalar? Ansvar och underhåll. Vägar järnvägar Framkomlighet Översvämning Mölndalsån Det är lätt att se jätteproblem som Vänern, älvdalen och storskaligt skydd som problem för någon annan, vi kan inte lösa dem själva.

Varför? Beslutstöd för samhället kritiska flöden Juridiska problem Klimatanpassning Organisatoriska i Göteborgsregionen problem Samordningsproblem Tekniska problem Kulturella problem

Samverkansproblem Hårda problem: Har att göra med det tekniska systemets förmåga att klara förändrade förhållanden Hårda problem ses ofta som utmaningar Mjuka problem: Har en social dimension, dvs rör politik, organisering, ansvar, kultur, värderingar, kunskap, planering, finansiering Merparten problem som tas upp hamnar i denna kategori. Mjuka problem ses ofta som frustrerande Svåra problem = hårda + mjuka

Beslutsstödet i sin kontext Vad behövs för att lösa svåra problem? Beslutsstöd Helhetsbild Tekniska utredningar Samverkan Juridik/ Ekonomi Lobbying Processer Aktörer Yttre tryck Begränsningar Motstridiga krav

Projektet allmänt Projektet syftar till att skapa en metodik för att analysera komplexa samverkanssituationer och skapa en modell för läget, samt teorier för tolkning och förändringsarbete (utgående från modellen) Ett Beslutsstöd för samhällets kritiska flöden. Tillämpning inom klimatanpassning inom Göteborgsregionen. För att uppnå detta behövs följande steg: Metodik för datainsamling Beslutsstöds modell Analysverktyg Strategi Ytterligare information?

Metodik för datainsamling Två sätt, bryta ner eller bygga upp Varför?? Beslutsstöds modell

Metodik för datainsamling Två sätt, bryta ner eller bygga upp Varför?? Beslutsstöds modell

Metodik för datainsamling Två sätt, bryta ner eller bygga upp Varför?? Beslutsstöds modell

Metodik för datainsamling Två sätt, bryta ner eller bygga upp Beslutsstöds modell

Metodik för datainsamling Två sätt, bryta ner eller bygga upp Beslutsstöds modell Metodik för datainsamling o o o o o Stora tidsvinster Möjlighet till iterativ process Analys på Möjlighet till anonymitet aktörsnivå Aktörerna blir mer delaktiga Vi kopplar ihop en gemensam bild av subjektiva sanningar Beslutsstöds modell Förändrings arbete

Att bygga modellen - Några begrepp System: Funktion Flöden Avgränsning Gemensam frågeställning! Processer: Verksamhet Processer Aktörer: Funktion Ansvar Stigande Havsnivåer Extremväder Yttre tryck: Extremväder Höga nivåer

Metodiken för att bygga modellen Gemensam frågeställning Hur påverkas din verksamhet och ditt ansvarsområde av frågeställningen? Vad ser Du för problem? Aktörer System

Metodiken för att bygga modellen Gemensam frågeställning Hur påverkas din verksamhet och ditt ansvarsområde av frågeställningen? Vad ser Du för problem? Aktörer Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan System

Metodiken för att bygga modellen Gemensam frågeställning Hur påverkas din verksamhet och ditt ansvarsområde av frågeställningen? Vad ser Du för problem? Aktörer Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan Påverkan System

Ett exempel

Familjesituation ordning hemma System: Inomhus i hemmet Frågeställning: Dålig ordning hemma! Per aktör: Vad ser du för problem med detta i din verksamhet och inom ditt ansvarsområde Aktörer: Mamma Pappa Dotter Son Aldrig diskat Osorterade prylar Skitiga golv TV soffan ostädad Datorn i oordning Prylar kommer bort Prylarkommer bort

Familjesituation ordning hemma Aktörer: Mamma Pappa Dotter Son Metadata Delsystemägarpåverkan Aldrig diskat Osorterade prylar Skitiga golv TV soffan Datorn i oordning Prylar kommer bort 1 2 3 ostädad4 5 6 M 1 P D S 3 D S 1 P D S P 1 P D S 3 D S 1 P D S D 5 S 6 2 D S S 6 2 D S 2 D S 4 S 5 S 4 S

Att kartlägga den svåra samverkanssituationen Workshop/Webb Analysmaskineri Lägesbild och beslutsstöd Modell Analys Aktörernas Input Aktörernas mottagna output Problemens Styrbarhet Problemens komplexitet Synergieffekter

Klimatanpassning Gbgregionen Bygg Kort Gryaab K&V TrV VA Mölnd SBK GBG SLK TK GR LstVG Bygg lång P&N FK SBF Möldl Kom fullm Stat mynd Kom bolag Univ/Högs Reg/Riksd Branschorg. Kranskom Industrier Trafik.Prof Lagstift Räddn.tjst Kol.trafik Försäkbol. SMHI Miljöförv Allmänhet Banker

Control Aktörernas Input Output 1,2 Actor Input Output relations 1 Reg/Riksd 0,8 0,6 SBK GBG 0,4 0,2 0 Kom fullm SLK LstVG SBF Möldl Stat mynd Banker Försäkbol. Kranskom Industrier Branschorg. GR Bygg Kort TrV TK Bygg lång SMHI Kol.trafik Miljöförv P&N VA Mölnd Univ/Högs Räddn.tjst Kom bolag Gryaab Trafik.Prof FK Allmänhet 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 K&V

Influence Probl.påverkan Synergi-kategorier 18 Problem influence vs. synergy Full connection 16 25 30 14 23 12 24 33 35 10 38 8 6 4 2 0 32 7 36 18 11 29 49 1 50 20 40 42 21 47 28 51 37 43 16 22 14 39 48 15 12 2 45 26 343 31 46 19 6 41 44 17 9 4 10 5 8 13 0 5 10 15 20 25 30 35 40 27 Ekonomi Samordning Juridik/Ansvar Planfrågor Tekniska system Miljöpåverkan

Påverkan Probl. Påverkan Komplexitet Problemens påverkan och komplexitet 18 16 25 Lagstiftning 30 14 23 Nationell Klimatanp plan 12 10 8 6 4 2 6 9 2433 8 38 36 45 35 Otydligt ansvar för klima åtg i bef bebyggelse 32 Oklart kommunalt 7 ansvar 150 21 Felaktig 18 37 40 42 20 28 27 4929 51 höjdsättning 43 1622 3948 14 15 2 45 Förändrad fysisk plan 26 3 34 46 Brist på säker vattenförs 41 19 13 31 17 44 47 Översv. regional hållbar dagvattenhantering 11 Översvämning extremregn 12 Översvämning vid höga havsnivåer 10 Försämrad råvattenkvalitet 0 0 5 10 15 20 25 Komplexitet

Påverkan Strategin Problemens påverkan och komplexitet 18 16 25 Lagstiftning 30 14 23 Nationell Klimatanp Nivå plan 12 10 8 6 4 2 6 9 2433 35 Otydligt ansvar för klima åtg i bef bebyggelse 38 32 Oklart kommunalt 7 Regional ansvar 36samordnande 47 Regional Hållbar 18 dagvattenhantering 150 21 Felaktig 37 40 42 höjdsättning 20 28 27 4929 51 43 1622 3948 14 15Lokal 2 45 Förändrad fysisk plan 26 planering 3 34 46 Brist på säker vattenförs 41 8 45 19 13 31 17 44 11 Översvämning extremregn 12 Översvämning vid höga havsnivåer Lokal drift 10 Försämrad råvattenkvalitet 0 0 5 10 15 20 25 Komplexitet

Strategin Strategin för att påbörja ett förändringsarbete kring klimatanpassning i Göteborgsregionen kan sammanfattas som: Lagstiftning och ansvarsfrågor är de viktigaste frågeställningarna för att skapa förutsättningar för den regionala och lokala verksamheten. Många problem beror av detta. Lösningen kan drivas genom t.ex. lobbying(vilket redan görs) och att ett faktabaserat underlag över situationen kan redovisas för aktörer på den nationella nivån, Riksdag/Regering, Boverket m.m. Ett sådant underlag kan t.ex. vara resultatet från den här studien. Den regionala nivån bör ensa planarbetet utifrån ett mer gränsöverskridande synsätt. Kommungränsöverskridande planering behövs, avrinningsområdena behöver hanteras i sin helhet och detaljplanearbetet bör ensas utifrån tillåtna volymer av dagvatten, magasinering av överskottsvatten vid kraftiga regn samt strandskyddslösningar. Kostnadsdelning och betalningsmodeller för detta måste utveancklas, då avsaknaden skapar subjektivitet och godtycke. De ekonomiska styrmedlen driver inte på klimatanpassningen. Den regionala nivån måste bli bättre på att informera lokala och operativa aktörer så att alla får en gemensam målbild. Små kommuner bör inkluderas i detta. Vattendomar bör ses över. Lokala aktörer som driver och äger infrastruktur bostäder och tekniska system måste bli bättre på att återkoppla tillstånd som är viktiga ur ett klimatanpassningsperspektiv. Tillstånd kan vara, antalet bräddningar i reningsverk, andelen obrukbart slam från reningsverken, olika halter av föroreningar. En lägesbild bör upprättas för hela aktörskollektivet som kan tjäna som faktaunderlag i det långsiktiga arbetet men också vid kris. Beslutsstödssystem kan indirekt skapa bättre prognosverktyg för översvämningar där Göteborgs kommun redan har avancerade simuleringsmodeller Hydromodellen för avrinningen i regionen beroende på väderprognoser. Dessa modeller kan simulera ett stort antal typfall som sedan kan utnyttjas i ett prognosverktyg som i realtid kan prognosticera översvämningsrisken i regionen. Ovanstående punkter skapar en strategi för de olika nivåerna kring frågan om klimatanpassning.

Sammanfattning Det går att strukturera svåra problem utifrån effektiv datainsamling och effektiva algoritmer - snabbt/kostnadseffektivt Balans mellan kvalitativa subjektiva aktörsuppfattningar och för långtgående kvantitativa slutsatser. Klimatanpassning är ett svårt problem, men går mycket väl att fånga. Resultatet inarbetat i Klimatanpassningsutredningen. Standardisera! Från Risk & Sårbarhet till krishantering. Tillämpa på en mängd samverkansproblem: Hållbar utveckling Integration Skola Samverkan vid kris m.m. Tekniska utredningar Processer Aktörer Beslutsstöd Helhetsbild Samverkan Begränsningar Juridik/ Ekonomi Yttre tryck Lobbying Motstridiga krav

Tack! Lars Westholm Länsstyrelsen Västra Götaland Lars.westholm@lansstyrelsen.se Kristian Lundberg Saab AB Kristian.lundberg@saabgroup.com

Beslutsstödet i sin kontext Detta löser vi Beslutsstöd Helhetsbild Tekniska utredningar Samverkan Juridik/ Ekonomi Lobbying Processer Aktörer Yttre tryck Begränsningar Motstridiga krav

Samma data med gravitation