Citering av Open Access-publikationer

1 Citering av Open Access-publikationer Detta verk är licensierat under Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/ eller skicka ett brev till Creative Commons, 171 Second Street, Suite 300, San Francisco, California, 94105, USA. Abstract The paper seeks to perform an analysis of the current debate regarding citation of Open Access publications, based on scientific literature published during 2001-2010. The paper takes the form of a critical reading of a range of published works on bibliometrics and open access as well as of various Open Access declarations. The analytical method chosen was the hermeneutical method, to find out the different opinions and the basis for those. A publication that can be found in an open archive and is accessible via Open Access results in increased citation of the publication, as long as the quality of the publication is sufficient and that it is relevant for the subject. This paper is intended to highlight some of the views that exist regarding citation of Open Access publications. Inledning Anledningen till att jag valt att skriva om citering av Open Access-publikationer är att jag under kursen Vetenskaplig publicering varseblivit att det råder en pågående diskussion i frågan. Det gäller framförallt hur och varför Open Access-tidskrifter citeras. Därtill känner jag ett stort intresse för Open Access-frågor och ett personligt engagemang i ämnesområdet bibliometri, som tar upp frågor som rör citering. Dessutom har jag kunskaper inom detta område från examensarbetet jag skrev i biblioteks- och informationsvetenskap. Med bibliometri avses kvantitativa studier av vetenskaplig litteratur, där man bland annat studerar publikationer och citeringar. Citeringar åsyftar referenser som förekommer i publikationers litteraturlistor och antalet citeringar anger till exempel hur många gånger en forskare blir citerad av en annan. Citeringar anses vara ett mått på kvalitet eller forskningens effekt. Med Open Access avses generellt sett forskning som publiceras fritt tillgängligt på Internet. Anledningen till att Open Access vunnit popularitet är att man vill främja kommunikationen mellan forskare och omgivande samhället. Detta ses som ett alternativ till forskning publicerad i tidskrifter med höga prenumerationskostnader. Vad som gör det aktuellt att ta upp citering av Open Access-publikationer är att kraven ökat på att resultat av offentligt finansierad forskning ska tillgängliggöras för allmänheten. Dessa krav ställs på bland annat forskare, universitet och forskningsfinansiärer, samt på både nationell och internationell nivå. Exempel på vad som gör det problematiskt med citering av Open Access-publikationer är att det blandas in fler variabler som kan påverka publikationernas citeringsmönster. Det är inte ovanligt att författare till Open Access-publikationer låter samma publikation ingå i både en tidskrift och ett öppet arkiv. Vanligtvis brukar publikationer återfinnas i ett enda forum.

2 Open Access-publikationer har inte samma täckning som andra publikationer i citeringsdatabasen ISI Web of Science. Det pågår dock en utveckling som leder till att fler publikationer blir tillgängliga Open Access, också av dem som finns indexerade i ISI Web of Science. Formerna för detta varierar dock. Det gör det sammantaget svårt att överblicka hur Open Access-publikationer citeras. Det finns forskare som antar att Open Access-publikationer har högre kvalitet än andra publikationer och vice versa. Det aktualiserar frågan vad en citering innebär och vad publiceringsformen Open Access har för betydelse för hur man ser på citeringen. Artikelns syfte är att analysera den samtida debatten kring citering av Open Accesspublikationer så som den framträder i vetenskaplig litteratur publicerad år 2001 till år 2010. För att utföra analysen görs en textanalys där fokus ligger på de åsikter som finns representerade i undersökningens textmaterial. Forskningsfrågorna för den här artikeln är: Hur ser Open Access-publikationers citeringsmönster ut och vilka faktorer finns det som påverkar detta? Finns det några kausala samband mellan olika former av Open Access och antal citeringar som följer på det? Hur ser man på kvalitet i förhållande till Open Access-publikationer och antalet citeringar som dessa mottar? Ämnesområdena bibliometri, dit frågor om citering hör och Open Access har relevans för biblioteks- och informationsvetenskap på så sätt att de berör bibliotekets roll inom utbildning. Till exempel ger biblioteket undervisning i båda dessa ämnen och bedriver forskning inom dessa. Bibliotekarier har dessutom ansvar för universitetets egna publikationer, att bistå forskare i deras val av publiceringsform och lokalisering av resurser, De kan också ha i uppgift att genomföra och presentera bibliometriska analyser. Material och metod Materialet för den här artikelns undersökning består enbart av skriftliga källor, närmare bestämt 8 stycken vetenskapliga publikationer publicerade i tidskrifter mellan år 2001 och 2010. Tanken har varit att materialet ska vara relevant snarare än aktuellt samt att det ska representera olika åsikter i diskussionen kring citering av Open Access-publikationer. I de fall då jag valt ut äldre publikationer har det varit för att detta haft inflytande över diskussionen kring Open Access. Detta gäller till exempel Marie E. McVeigh, chef för Journal Citation Reports (JCR), Testa och Steve Lawrence, specialforskare på Google (2001). I annat fall har jag valt att hålla mig till nyare publikationer. Jag är medveten om att materialet är för litet för att kunna dra några större slutsatser utifrån detta. I vissa fall överlappar också tidigare forskning materialet eller tvärtom. Vid analys av materialet utgår jag dock från åsikter och inte de insatser som gjorts tidigare inom området citering av Open Access-publikationer.

3 Jag har i den här artikeln valt att utgå från en kvalitativ metod, närmare bestämt hermeneutisk metod. Anledningen är att denna metod lämpar sig bra vid analys av ett textmaterial, som i det här fallet består av vetenskapliga artiklar vilka tar upp citering av Open Access-publikationer. Den hermeneutiska metoden fokuserar på tolkning och förståelse av diskurser, vilket lämpar sig bra vid en analys av vilka åsikter som finns representerade i en fråga. Till exempel hjälper metoden till att klargöra vilka åsikter som träder fram och vad dessa baserar sig på. Jag sätter också det jag kommer fram till i relation till mina egna förutsättningar att tolka undersökningsmaterialet och utgår därigenom ifrån att det inte existerar någon objektiv kunskap. Metoden är idiografisk på så sätt att den följer ett vetenskapsideal som inriktar sig på att tolka det enskilda eller unika. Jag utgår vidare ifrån att kontexten som inramar tolkningen av artikelns textmaterial är sociopolitisk, och innefattar ändrade villkor för publicering av forskning, som uppmuntrar Open Access och bibliometriska studier av Open Access-publikationer. Citeringsteori När det gäller teori utgår jag ifrån citeringsteori. Med citeringsteori avses en teoretisk förståelse av den underliggande process som citeringar manifesterar i form av vetenskaplig kvalitet. Det har ännu inte utvecklats någon fullständig citeringsteori, utan det finns enbart fragment av citeringsteorier. Jag väljer att utgå ifrån det perspektiv som Blaise Cronin (1984, s. 83), professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Indiana University Bloomington, benämner det relativistiska perspektivet, det vill säga att man ser på vetenskapen som en social process vilken inriktar sig på kontexten. Vad som gör att jag valt att använda mig av det relativistiska perspektivet beror på att det inriktar sig på citeringens betydelse, vilken också ifrågasätts i undersökningens textmaterial. Cronin (1984, s. 24) utgår från citeringen som en informationsresurs som går att tolka olika beroende på var i den vetenskapliga kontexten man befinner sig. Exempel på olika positioner som kan innehas är: författare, kollega och bibliotekarie. Den tyske sociologen Loet Leydesdorff (1998, s. 16f) är inne på en liknande tankebana. Han är dock inte lika socialt inriktad som Cronin, utan tar även in det kognitiva perspektivet, som inbegriper relationen mellan text och författare. Det kan vara intressant om man exempelvis vill undersöka vilken slags litteratur en författare citerar. Begrepp Bibliometri Bibliometri är en gren av ämnesområdet biblioteks- och informationsvetenskap som behandlar vetenskaplig litteratur i kvantitativt avseende. De två huvudsakliga användningsområdena för bibliometri är beståndsutveckling och evaluering. I den här underökningen tar jag upp evaluering, vilket används vid administration av vetenskap. Med hjälp av bibliometri studeras i det sammanhanget forskningsaktivitet och forskningsproduktion, oftast baserat på artiklar publicerade i tidskrifter. Forskningsaktivitet avspeglas delvis genom produktionen av publikationer och användning av dessa publikationer visar sig i antalet citeringar. Tillsammans påvisar produktionen av publikationer samt de citeringar som dessa mottar synligheten på en global tidskriftsmarknad.

4 Citeringsindex Med ett citeringsindex avses enligt Nationalencyklopedin (2011) en förteckning som visar hur artiklar, böcker och annan vetenskaplig litteratur har citerats. Syftet var från början inte bibliometriskt, utan att indexera och återvinna dokument oberoende av indexeringstermer. Fördelen med citeringsindexet är att citeringen är tidlös, medan kontrollerade och fria vokabulär förändras över tid. 1997 skedde en sammanslagning av citeringsindexen Science Citation Index (SCI), Social Sciences Citation Index (SSCI) och Humanities Citation Index (HCI) till citeringsdatabasen ISI Web of Science (WoS). Fler citeringsindex har sedan dess tillkommit och det har skett en utveckling av analytiska verktyg för att behandla det vetenskapliga material som indexen förtecknar (Moed 2005, s. 11f). År 2004 var 239 Open Access-tidskrifter indexerade i ISI Web of Science. Detta motsvarade 2.6% av samtliga tidskrifter i citeringsdatabasen (McVeigh 2004, s. 2). Tim Brody (2004, s. 3, filosofie doktor vid University of Southampton, skriver om att ISI Web of Science har två autonoma Open Access-citeringsverktyg: Citebase och Citeseer. Forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap använder enligt honom dessa för att bygga databaser utifrån vad som hittills publicerats inom Open Access. Citeringsanalys Med citeringsanalys avses kartläggning av referenser som förekommer i exempelvis artiklar och böcker. Kartläggningen kan ske med hjälp av frekvenser, grafer, mönster eller andra metoder. Syftet kan vara att studera inbördes relationer mellan författare, publikationer eller forskningssamfund. Det kan också vara att sätta sig in i olika områdens citeringspraxis, eller vad för slags litteratur som citeras. Det är också vanligt att genomföra citeringsanalys i syfte att reda ut vilket genomslag olika publikationer fått i den vetenskapliga litteraturen. Resultat I Budapest Open Access Initiative (2002) skrevs under sammankomsten att: [M]any different initiatives have shown that open access [---] gives authors and their works vast and measurable new visibility, readership, and impact. Man menade alltså att publiceringsformen Open Access skulle ha en positiv inverkan på publikationers synlighet och impact. Med impact avses ett generellt mått på inflytande. Sedermera har det uppenbarats att det finns en problematik kopplad till citering av Open Access-publikationer. Till exempel råder det oklarheter om vad som påverkar citeringsmönstret för Open Access-publikationer, samt hur detta kan komma att se ut. Anledningen är att det finns ett större antal variabler inblandade som kan påverka än vad som är fallet med andra publikationer. Exempel på variabler är antalet gånger en publikation publiceras i olika fora, en tidskrifts handläggningstid, som är kortare för en Open Access-publikation än en traditionell publikation, och att Open Access-publikationen når ut till en större läsekrets i och med att dess innehåll är gratis tillgängligt på Internet. Citeringsindexet ISI Web of Science har mottagit kritik, bland annat därför att citeringsdatabasen har en internationell täckning men främst förtecknar vetenskapligt material från engelskspråkiga länder. Jutta Haider, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap som forskar om digitala kulturer (2007, s. 453), tar upp Open Access i förhållande till utvecklingsländer. Hon skriver: In short, OA is thought to benefit

5 developing countries by increasing information flows and by connecting them to the system of science, which, since it is persistently portrayed as synonymous with progress, is depicted as the necessary prerequisite for any form of development to take place. James Testa (2011), chef för ISI Web of Science (WoS) anser att publikationer enbart väljs ut av följande orsaker: They have been selected on the basis of their high publishing standards, their editorial content, the international diversity of their contributing authors and editorial board members, and on their relative citation frequency and impact. Det ska således inte ha någon betydelse om de publikationer som väljs ut för att ingå i ISI Web of Science är Open Access-tidskrifter eller andra tidskrifter. Frågan är dock vilken ansträngning som görs för att integrera utvecklingsländer i det vetenskapliga systemet. Enligt Testa (2011) håller fler internationella och regionala tidskrifter på att indexeras i ISI Web of Science. Där står emellertid ingenting om en ökad satsning på Open Access, även om antalet Open Access-tidskrifter ökar i citeringsdatabasen. Frågan är om ISI Web of Science anser att Open Access-publikationer har lägre publiceringsstandarder än andra publikationer. Kan den låga representationen i ISI Web of Science i så fall tänkas bero på att Open Access-publikationer kommer från olika länder medan ISI Web of Science främst indexerar publikationer från engelskspråkiga länder? I så fall, är det enligt Testa (2011) en förändring på gång: In recent years, however, the user community of the Web of Science has expanded gradually from what was once a concentration of major universities and research facilities in the United States and Western Europe to an internationally diverse group including virtually all major universities and research centers in every region of the world. Testa (2011) menar dock att det inte bara är fler internationella tidskrifter, utan även fler regional inriktning håller på att registreras i ISI Web of Science. I bästa fall kan tillflödet av båda dessa slags tidskrifter orsaka att fler Open Access-tidskrifter kommer att indexeras i ISI Web of Science. Formerna för detta varierar dock och det gör det svårt att överblicka hur Open Access-publikationer citeras samt vad detta i sin tur baserar sig på. Det finns forskare som antar att Open Access-publikationer har högre kvalitet än andra publikationer, exempelvis därför att en forskare skulle ha valt ut sina bättre publikationer för Open Access-publicering. Det finns dock även de forskare som menar att det är riskfyllt att publicera Open Access, därför att Open Access-publikationer inte är lika specialiserade till språk och innehåll som andra publikationer, och det är inte säkert att det finns ekonomiska resurser för att låta dessa genomgå någon gedigen peer review-process. Om man vänder på det och studerar frågan utifrån läsarens perspektiv kanske inte det skulle spelar någon roll om artikeln är skriven för en smal eller bred läsekrets, förutsatt att den håller samma höga kvalitet. Frågan vad en citering innebär aktualiseras och vad publiceringsformen Open Access har för betydelse för inverkan för hur man ser på citeringen.

6 Diskussion Citeringsmönster för Open Access-publikationer Yassine Gargouri et al. (2010, s. 20) 1 anser att Open Acces-tidskrifter har en allmän fördel när det gäller citeringar, därför att det sker en ökning av dessa oberoende av variabler som impact factor, artikelns ålder, antalet författare etc. Visserligen uttalar sig Gargouri et al. om Open Access-tidskrifter vars artiklar även blivit publicerade i öppna arkiv. Eftersom det tycks blir vanligare att författare publicerar sina artiklar i öppna arkiv kan dock deras uttalande anses tänkvärt. Alma Swan, chef för Key Perspektives Ltd (2010, s. 2) menar precis som Gargouri et al. (2010) att Open Access-tidskrifter citeras flitigt. Hon uttalar sig dock om artiklarnas allmänna tillgänglighet, och inte om att öppna arkiv skulle spela någon nyckelroll för antalet mottagna citeringar, däremot att publiken anser Open Accesspublikationerna värda att citera. Enligt McVeigh och Testa (2004, s. 6) är det sant bara till en början att Open Accesstidskrifters artiklar citeras flitigare än andra tidskrifter. De menar att Open Accesstidskrifter sedan följer samma citeringsmönster som andra tidskrifter. McVeigh (2004, s. 6) säger dock delvis emot sig själv, därför att hon i en annan artikel samma år uttalar sig om att Open Access-tidskrifter skulle ha högre immediacy-index än andra tidskrifter. Hon säger där även att Open Access-tidskrifter skulle ha en lägre impact factor än andra tidskrifter med undantag av ett mindre antal som hörde till de mest rankade tidskrifterna (2004, s. 14). Man bör eventuellt ta uttalandet om impact factorn med en nypa salt, eftersom hon inte anger hur många procent av de andra tidskrifterna som hörde till de mest rankade. Att Open Access-tidskrifter skulle ha ett högre immediacy-index än andra tidskrifter anser McVeigh (2004, s. 1) eventuellt vara en följd av att Open Access-tidskrifter har en kortare tid från antagningen av ett manuskript till att den färdiga artikeln publiceras. Det kan också ha att göra med hur länge en artikel har funnits tillgänglig under det första kalenderåret. Swan (2010, s. 2) anser i stället att de öppna arkiven skulle ha betydelse för att en Open Access-publikation mottar fler citeringar, att en artikel som redan på ett tidigt stadium presenterats för sin potentiella läsekrets. Samband mellan olika former av Open Access-publikationer och antal citeringar Enligt Jane E. Klobas, filosofie doktor i psykologi vid Università Bocconi och Laurel A. Clyde, professor i samhällsvetenskap på University of Iceland (2010, s. 237) lägger forskare ned mycket möda på att välja forum för publicering. Vilken publiceringsform som väljs är bland annat kopplat till vilket inflytande som uppnås genom publiceringsformen och vilken publiken är. Olika former av Open Access kan innebära att en hel tidskrift publiceras Open Access, att delar av dess innehåll görs fritt tillgängligt eller att äldre nummer läggs ut på Internet som gratis tillgängliga. 1 Eftersom författarna till ovan citerade artikel är flera; Yassine Gargouri, Chawki Hajjem, Vincent Larivière, Yves Gingras, Les Carr, Tim Brody och Stevan Harnad väljer jag att inte presentera någon av dem närmare.

7 Gargouri et al. (2010) anser att det finns ett kausalt samband mellan publiceringsform och antal citeringar. Som nämnts tidigare anser de att antalet citeringar fördubblas om en artikel publiceras i både ett öppet arkiv och en Open Access-tidskrift, såvida artikeln håller hög kvalitet. McVeigh (2004, s. 14ff) tycks i likhet med Gargouri et al. (2010) mena att publikationens kvalitet kan leda till citeringar, men till skillnad från Gargouri et al. (2010) anser hon inte att tidskriftens publiceringsform påverkar hur dess artiklar citeras eller vad dessa når för inflytande: Access to an article, by any path, is a necessary pre-condition for citation, but access, by itself, is not sufficient for citation. Samma spår är Lawrence (2001, s. 521) inne på. Han är dock mer kritisk än McVeigh till att det räcker med att publikationer tillgängliggörs Open Access för att de ska citeras. Han anser att det dessutom krävs att publikationerna blir indexerade i effektiva och uttömmande sökmotorer eller citeringsindex. Först då kan antalet citeringar ha möjlighet att öka. Vad menas dock med kvalitet i sammanhanget val av publiceringsform? Leydesdorff och Olga Amsterdamska (1990, s. 326), vetenskapssociolog, menar att om en publikation blir citerad eller inte i slutändan beror på om den citerande författaren kan använda referensen i sin publikation, vilket i sin tur har att göra med den pågående utvecklingen av ämnesområdet. Det skulle i så fall ha att göra med forskare hur väl forskare valde ett publiceringsform som ämnesmässigt matchade deras artikel. Kvalitet i förhållande till Open Access-publikationer Swan (2010, s. 2) anser att författare är mer villiga att publicera sina bättre artiklar Open Access än sina mediokra artiklar. Tove Faber Frandsen (2009, s. 58), doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Köpenhamns universitet, menar också att författare från utvecklingsländer har en mer positiv syn på Open Access-publikationen. Det finns dock forskare som menar att Open Access-tidskrifter håller lägre kvalitet än andra tidskrifter. Christina Moberg (2009), professor i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) anser att Open Access-tidskrifter har en lägre kvalitet beroende på att de förväntas nå ut till en bred publik, till vilken innehåll och språk måste anpassas. Därigenom mister artiklarna enligt henne något av sin vetenskapliga karaktär, vilket förstärks av det faktum att forskaren eventuellt får bekosta en mer gedigen peer review själv. Klobas och Clyde (2010, s. 238) ger stöd för Mobergs resonemang, såtillvida att de menar att det vanligtvis är så att forskare vill välja ut och inrikta sig på en smalare publik. Frågan är om de inte har möjlighet att göra det ändå, trots att publiceringen sker Open Access? Open Access innebär inte nödvändigtvis popularisering av vetenskap. Det kommer vara forskare inom samma specialiserade ämnesområde som har möjlighet att tillgodogöra sig artikeln, och denna kommer ändå att kunna nå ut till fler. Man kan fråga sig om Moberg (2009) och Klobas och Clyde (2010) har en negativ syn på Open Access-publiceringen och kvalitet, därför att de till skillnad ifrån Gargouri et al. (2010) inte ser parallellpubliceringen som en möjlighet? Med parallellpublicering avses att en artikel både publiceras i en tidskrift och i ett öppet, digitalt arkiv.

8 Om det inte skulle vara så att Open Access-tidskrifter skulle ha en fördel framför andra tidskrifter när det gällde citeringar skulle det enligt Riitta Kärki, bibliometriker och Terttu Kortelainen (1998, s. 60), professor i informationsvetenskap och vetenskaplig kommunikation, kunna bero på att fler av dessa var publicerade i utvecklingsländer, och därför hade lägre input-indikatorer, till exempel knappare ekonomiska resurser och inte lika mycket personal. Något som talar för detta är att McVeigh (2004, s. 16) skriver att enbart 1-2% av de Open Access-tidskrifterna som finns indexerade i ISI Web of Science har producerats i Nordamerika eller Västeuropa, och så när som på hälften i Central- och Sydamerika. Slutsatser Resultatet av undersökningen visar att det skett en utveckling när det gäller Open Access och öppna arkiv som är positiv för det antalet citeringar som Open Access-publikationer mottar. Ett ökat antal citeringar kan också tänkas bero på de publikationer vilka har en generell kvalitet blir högt citerade och Open Access-publikation har ett nyhetsvärde som påverkar antalet citeringar positivt, och troligtvis beror på att publikationen först blivit presenterad i ett öppet arkiv. Det räcker dock inte med att enbart publicera en artikel Open Access för att denna ska motta fler citeringar, utan gäller även att den ska indexeras i sökmotorer eller citeringsindex. Val av publiceringsform kan också ha betydelse för om en artikel upplevs ha ämnesmässig relevans och därför blir citerad. Hur man ser på Open Access-publikationer och kvalitet tycks ha att göra med om man ser på Open Access som någonting positivt för utvecklingsländer eller någonting negativt för möjligheter att kunna använda samma vetenskapliga stil som man är van vid. Att man är rädd för det sistnämnda kan ha att göra med att man inte ser parallellpublikationen som en möjlighet. Sammanfattning Artikelns syfte var att göra en analys av den samtida diskussionen kring citering av Open Access-publikationer så som den framträder i vetenskaplig litteratur publicerad år 2001 till år 2010. Kontexten för artikeln var sociopolitisk, såtillvida att den berörde ändrade villkor för vetenskaplig publicering och utgjordes av bibliometri och Open Access. Artikelns material bestod av 8 stycken vetenskapliga artiklar som samtliga behandlade citering av Open Access-publikationer. Som analysmetod använde jag mig av hermeneutisk metod, för att reda ut vilka åsikter som trädde fram och vad dessa baserade sig på. Slutsatser jag kunde dra utifrån undersökningen var att öppna arkiv har betydelse för att en Open Accesspublikation citeras flitigare, likaså att publikationen har en generell kvalitet och ämnesmässig relevans. Det gäller då också att den är indexerad i en sökmotor eller i ett citeringsindex.

9 Källförteckning Brody, Tim (2004). Citation Analysis in the Open Access World. [Elektronisk]. Opublicerat manuskript. Winchester: University of Southampton. Intelligence, Agents, Multimedia group. Tillgänglig: http://eprints.ecs.soton.ac.uk/10000/1/tim_oa.pdf [2010-12-20]. Budapest Open Access Initiative, BOAI (2002-02-14). [Elektronisk]. Budapest. Tillgänglig: http://www.soros.org/openaccess/read.shtml [2010-12-15]. citeringsindex. [Eletronisk]. I Nationalencyklopedin. 1 skärmsida. Tillgänglig: http://www.ne.se/citeringsindex [2010-12-15]. Cronin, Blaise (1984). The Citation Process. The Role and Significance of Citations in Scientific Communication. London: Taylor Graham. Haider, Jutta (2007). Of the rich and the poor and other curious minds: on open access and development. Aslib Proceedins: New Information Perspectives, vol. 59, no. 4/5, ss. 449-461. Klobas, Jane E. och Laurel A. Clyde (2010). Beliefs, attitudes and perceptions about research and practice in a professional field. Library and Information Science Research, vol 32, ss. 237-245. Kärki, Riitta och Terttu Kortelainen (1998). Introduktion till bibliometri. [Elektronisk]. Helsingfors: NORDINFO. Leydesdorff, Loet och Olga Amsterdamska (1990). Dimensions of Citation Analysis. Science, Technology & Human Values, vol. 15, no. 3, ss. 305-335. Leydesdorff, Loet (1998). Theories of Citation? Scientometrics, vol. 43, no. 1, ss. 5-25. McVeigh, Marie E. (2004). Open Access Journals in the ISI Citation Databases: Analysis of Impact Factors and Citation Patterns. A study from Thomson Scientific. [Elektronisk]. Opublicerat manuskript. Philadelphia: Thomson ISI. Tillgänglig: http://science.thomsonreuters.com/m/pdfs/openaccesscitations2.pdf [2010-12-16]. McVeigh, Marie E. och James Testa (2004). The Impact of Open Access Journals. A Citation Study from Thomson ISI. [Elektronisk]. Opublicerat manuskript. Philadelphia: Thomson ISI. Tillgänglig: www.icsu-asia-pacific.org/resource_centre/impact-oajournals.pdf [2010-12-13]. Moed, Henk (2005). Citation Analysis in Research Evaluation. Dordrecht: Springer coop. 2005. Testa, James (2011). Regional content expansion in Web of Science: Opening borders to exploration. [Elektronisk]. Philadelphia: Thomson Reuters. Tillgänglig: http://wokinfo.com/products_tools/multidisciplinary/webofscience/contentexp/expansiones say/ [2011-01-13].

10 Bilaga 1. Lista över artiklar Faber Frandsen, Tove (2009). Attracted to open access journals: a bibliometric author analysis in the field of biology. Journal of Documentation, vol. 65, no. 1, ss. 58-82. Gargouri, Yassine, Chawki Hajjem, Vincent Larivière, Yves Gingras, Les Carr, Tim Brody och Stevan Harnad (2010). Self-Selected or Mandated, Open Access Increases Citation Impact for Higher Quality. PLOS ONE, vol. 5, no. 10, ss. 1-12. Tillgänglig: http://eprints.ecs.soton.ac.uk/18493/58/mandateoa_plospostprint.pdf [2010-12-20]. Lawrence, Steve (2001). Authors willing to pay for instant web access. Nature, vol. 411, no. 6837, ss 521-522. Tillgänglig: http://www.nature.com/nature/debates/e-access/articles/ lawrence.html [2010-12-14]. McVeigh, Marie E. (2004). Open Access Journals in the ISI Citation Databases: Analysis of Impact Factors and Citation Patterns. A study from Thomson Scientific. [Elektronisk]. Opublicerat manuskript. Philadelphia: Thomson ISI. Tillgänglig: http://science.thomsonreuters.com/m/pdfs/openaccesscitations2.pdf [2010-12-16]. McVeigh, Marie E. och James Testa (2004). The Impact of Open Access Journals. A Citation Study from Thomson ISI. [Elektronisk]. Opublicerat manuskript. Philadelphia: Thomson ISI. Tillgänglig: www.icsu-asia-pacific.org/resource_centre/impact-oajournals.pdf [2010-12-13]. Moberg, Christina (2009). Risk för sämre kvalitet med open access [Elektronisk]. Tentakel, no. 9. Tillgänglig: http://www.tentakel.vr.se/nummer/200909/debatt/openaccess/riskforsamrekvalitetmedopen access.5.750e225412568041f2880001226.html [2010-12-20]. Swan, Alma (2010). The Open Access citation advantage: Studies and results to date. [Elektronisk]. Winchester: University of Southampton, School of Electronics & Computer Science, Technical Report. Tillgänglig: http://eprints.ecs.soton.ac.uk/18516/2/citation_advantage_paper.pdf [2010-12-15]. Wagner, Ben A. (2010). Open Access Citation Advantage: An Annotated Bibliography. [Elektronisk]. Science and Technology Librarianship, no. 60. Tillgänglig: http://www.istl.org/10-winter/article2.html [2010-12-11].