Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB



Relevanta dokument
Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten. Kinda en allt stabilare ekonomi. Analysrapport för Kinda kommun. Kreditvärdering januari 2013

Kommunexperten. Analysrapport för Hällefors kommun. Hällefors framtiden går före historisk städning

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB

Kommunexperten. Vikten av djup och tillförlitlig kunskap. Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Kommunexperten fyller snart 4 år!

Kommunexperten. Decentralisera besluten om försörjningsstödet!

Kommunexperten. Är skatteändringar finansiellt effektiva? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Hur ska den framtida äldreomsorgen se ut? Analyserade kommuner i det här numret

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Numera är det legitimt att öka effektiviteten

Kommunexperten. Hur ska kommunerna pressa kostnaderna? Varför beter sig politiker och tjänstemän som de gör? Analyserade kommuner i KE 6/2008

Kommunexperten. Är Sverige med i EU:s kommunmatch?

Kommunexperten. Sänkt skatt ökar det framtida handlingsutrymmet

Välkommen! Vet Du att det i Sverige finns 290 kommuner? Du bor i en!

Kommunexperten. Vad är egentligen en kommun?

Kommunexperten. Hur vet man när ett lands finanser är solventa?

Kommunexperten. Ingen kommun kom upp till A-nivå

Kommunexperten. Staten har sämre redovisning än kommunerna

Kommunexperten. Värdet av ekonomiskt starka varumärken

Kommunexperten. Samhällsbyggargenerationen flyr hög skatt

Det offentliga uppdragets gränser

Kommunexperten. Hur ska ekonomiska regler styra?

Kommunexperten. Vem tar ansvar för framtiden?

Kommunexperten. Finns utrymme för reformer?

Kommunexperten. Är den tomma landsbygden snart här?

Kommunexperten. Sparandets två betydelser

Kommunexperten. Vem betalar de kommunala avtalspensionerna? Analyserade kommuner i KE 2/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Kommunexperten. Är du i rätt kommun?

Kommunexperten. Framtidens ekonomi redan idag

Det offentliga uppdragets gränser. Analyserade kommuner i det här numret

Statliga bidrag ska vara. effektivitetsrättvisa!

Kommunexperten. Uppgång i ekonomin kan ge kommunerna extrapengar

Vilka är Sveriges mest välskötta kommuner?

Så ska offentliga företag styras!

Kommunexperten. Det här är Sveriges mest välskötta kommuner! Varför har inte Sverige författningsdomstol? Analyserade kommuner i KE 8/2008

Kommunexperten. Svensk KommunRatings kärnuppgift är analys

Kommunexperten. Analyserade kommuner i KE 10/2008. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

KommunDiagnos för Timrå kommun

Hur fungerar egentligen utjämningssystemet?

Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Kommunexperten. Råd till en finansminister

Kommunexperten. Undvik svenska greklandskommuner

Dagsläget i ekonomin. Smedjebacken har stora skulder. Ett annat av Smedjebackens problem är att kommunen tappar befolkning. Befolkningsminskningen

Kommunexperten. Varför händer inget i politiken? Analyserade kommuner i det här numret. Att ge sig på budbäraren

Kommunexperten. Effektiva kommuner betalar för ineffektiva

Kommunexperten. Finansiell målstyrning i kommuner. Analyserade kommuner i det här numret. Senaste ratinglistan! Kärnuppgiften är analys

BUDGETFÖRSLAG

Kommunexperten. Visst kan kommuner stresstestas! Analyserade kommuner i det här numret

Sidan 2. Version

KOMMUNANALYS

Gör Kommunexperten. Sju retoriska tricks

Funda o menta mm l finansiell analys av Svu erig

Betydelsen av en kommuns finansiella möjligheter

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 7 juni 2012

Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Spanande rating. Finansiell 4-minuters-analys av kommuner

KommunDiagnos för Alvesta kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 8 december 2011

KommunDiagnos för Kungälvs kommun

KommunDiagnos för Västerviks kommun

Kommunexperten. Så fattar du lönsamma investeringsbeslut. Är kommunerna bra försäkringsbolag? Analyserade kommuner i KE 4/2008

Kommunexperten. Svenska greklandskommuner

Kommunexperten. Utjämningens incitament tömmer landsbygden

KommunDiagnos för Kristinehamns kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 20 juni 2011

Kommunexperten. Sveriges kommuner liknar de lånesökande nationerna

Kommunexperten. Ekonomisk fundamentalism ger kunskap

Kommunexperten. Södertälje! Sveriges Detroit?

Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 22 april 2010

Kommunexperten. let sparnivå, vilket innebär att delbetyget för finansiell hälsa blir B. De övriga tre analysfrågorna har delbetyget...

Kommunexperten. Analyserade kommuner i det här numret. Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

Sidrubrik Innehåll Sidan

KOMMUNANALYS

KOMMUNANALYS RAGUNDA KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KommunDiagnos för Östhammars kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 28 augusti 2007

KommunDiagnos för Örkelljunga kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 24 maj 2006

Kommunexperten. Varför särbehandlas. kommuner? Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 13 september 2012

KOMMUNANALYS NORDANSTIG KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

KommunDiagnos för Bromölla kommun Finansiellt betyg = C1* Fastställt den 15 juni 2004

KommunDiagnos för Jokkmokks kommun Finansiellt betyg = D1 Fastställt den 24 maj 2004

KommunDiagnos för Västerviks kommun Finansiellt betyg = C2 Fastställt betyg den 18 september 2012

KOMMUNANALYS LERUM KOMMUN En indikativ rating för uthålliga finanser

Kommunexperten. Vilken regim för ekonomi - styrning finns i din kommun?

KommunDiagnos för Vara kommun Finansiellt betyg = A1 Fastställt den 12 april 2006

KommunDiagnos för Kungälvs kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt betyg den 16 oktober 2008

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 21 juni 2004

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B2 Fastställt den 2 mars 2004

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 16 juni 2009

KommunDiagnos för Tierp kommun Finansiellt betyg = A2* Fastställt den 14 maj 2007 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Tierps kommun Finansiellt betyg = B1* Fastställt den 26 juni 2006 * Jämför tidigare KommunDiagnoser på

KommunDiagnos för Skurups kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 10 juni 2009

KommunDiagnos för Heby kommun Finansiellt betyg = B1 Fastställt den 25 februari 2005

KommunDiagnos för Timrå kommun Finansiellt betyg = A2 Fastställt den 18 augusti 2010

Transkript:

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Svensk Kommunrating AB Analysrapport för Strängnäs kommun Kreditvärdering januari 2013 Betyg A Tendens Strängnäs ohelig allians tar ekonomiskt ansvar Diagnos: Strängnäs är en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och facit för senare år visar att den tar ekonomiskt ansvar. Ett dokumenterat lägre betyg från december 2009 blev A i analysen i april 2012 och betyget nu är fortfarande ett A. Höga investeringar under två år sänker ett skuldnyckeltal ett betygsteg och två skattehöjningar har lagt skattenivån på en kalkylmässigt väl hög nivå jämfört med de alternativa finansiella möjligheterna. Åtgärder: Det blir samma rekommendation som för ett år sedan, att fortsätta hålla hårt i ekonomin. En skattenivå i underkant av 22 procent är lite väl hög och det finns utrymme för små årliga skattesänk ningar med tanke på det höga sparandet, överkostnader i verksamheterna och att det även finns vissa avgiftspotentialer. Faktaruta Strängnäs Befolkning: 32 687 (2011) Kommuntyp: Pendlingskommuner Kommunalskatt: 21,73 (2011) Medelskattenivå: 20,73 (2011) En procents skattehöjning: 60 miljoner 2011 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 750 miljoner 2011 Pensionsmedel i förvaltning: 0 miljoner 2011 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 20 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens

Speciella förutsättningar Kommunkoncernen Bakgrund Organisation Strängnäs ligger i Sörmland och har en lång historia: Strängnäs Strängnäs kommun har bedriver en traditionell verksamhet organisa i förvaltnings- tion med politiska nämnder och bolagsform Sedan 1100-talet har orten varit biskopssäte och sammanställda under redovisningen som styr de omfattar, verksamhetsdrivande förutom kommunens förvaltningarna. egen ver de verksamheter som bedrivs i bolagsform. Strängnäs kommunkoncer medeltiden var den kyrklig förvaltningsstad. Under koncerner SEVAB Strängnäs Strängnäs Fastighets Energi AB AB (SEVAB) med dotterbo och Strängnäs laget Fastig 1200-talet grundlades den nuvarande Strängnäs (SFAB). Domkyrka. En annan sevärd het är Gripsholms slott från Renhållning liga övertogs kommunala den verksamhetsfastigheter. 1 juli 2009 av SEVAB. Det Eskilstuna påverkar Energi och De Strängnäs taxefinansierade Bostads AB verksamheterna äger sedan 2005 i Strängnäs princip samt- Vatten och Str 1500-talet där en av Europas största porträttsam ägare lingar till 20 de % kritiska i SEVAB. nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå och de har justerats ned. finns. En historisk poäng är att Sveriges första tidning Figur 6. Koncernbolagen inom Strängnäs kommun. Hermes Gothi cus började utges i Strängnäs 1624. Nuvarande Strängnäs kommun bil dades 1971 när Strängnäs stad slogs ihop med Mariefreds stad, Åkers, Strängnäs kommun Stal larholmens, Tosterö och Vårfruberga landskommuner. Stora infrastruktur satsningar i Mälardalen som Svealands banan och motorvägsbyggande till Es kilstuna Strängnäs SEVAB Strängnäs och Stockholm, har bidragit till kommunens utveckling. Fastighets AB Energi AB (80 %) (100%) De största företagen är Pfizer och Åkers, som faktiskt är Sveriges äldsta företag grundat redan 1580. SEVAB Energiförsäljning AB (100 %) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Nät AB (100 %) Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Hans Jensevik, Rolf Oward och Annette Westerlund Redaktion: Hans Jensevik och Rolf Oward Original: Byrå4 Adress: Svensk Kommunrating AB, Smedsgränd 2A, 753 20 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Materialet i Kommun experten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. Delårsresultatet i den sammanställda redovisningen för kommunkonc 43,4 mkr. Kommunen och SFAB redovisar ett bättre resultat än budge redovisar ett negativt resultat. Helårsprognosen är dock betydligt sämr att SFAB prognostiserar ett planerat negativt resultat och att resultatet nämnder beräknas försämras under hösten. Årsprognosen beräknas ti Tabell 5. Nyckeltal för kommunkoncernen 2008 2009 2010 2011 Aug 2 Omsättning, mkr 1) 1 850 2 020 2 173 2 200 1 Resultat, mkr Soliditet, % -17 13 42 12 63 14 49 14 Balansomslutning, mkr 2 810 3 321 3 383 3 576 3 Eget Kapital, mkr 359 398 461 510 Kristinehamns kommun Låneskuld, mkr Kungälvs kommun 1 810 2 220 2 207 2 316 Investeringar, mkr Timrå kommun 556 562 177 228 2 Investeringarnas 15 29 100 81 självfinansieringsgrad, % 1) Omsättning inkl. kommunens Alvesta verksamhetsintäkter kommun och skatteintäkter Kils kommun Tierps kommun Har framtidens ekonomi redan idag! 18 2 Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunskuld Kommunskuld 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Kronor per invånare Förpliktelsebelopp 290 260 230 200 170 140 110 80 50 20 Strängnäs kommun Bruttoförpliktelsebelopp Vissa tillgångar värderade Nettoförpliktelsebelopp 2011 kr/inv 107 528-80 835 26 693 Nr 266 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3 63 500 kr/inv Kritisk nivå 2 48 500 kr/inv Kritisk nivå 1 38 500 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommuner efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld OK Svag Dålig Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 107 500 kronor per invånare. Det är över medeltalet och inte så långt från kommunen med den största skulden (183 000 kronor per invånare). Strängnäs ligger på plats 266 av Sveriges 290 kommuner. En försiktig värdering av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten ger cirka 80 800 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir då 26 700 kronor. Det är under den första kritiska gränsen 38 500 kronor och nyckeltalet förpliktelsebelopp får betyget. Strängnäs amorteringsförmåga får också betyget. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska gränsen 5 år. Delbetyg Med betyget på förpliktelsebeloppet får Strängnäs delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Åtgärder Det indikeras inget skuldgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs 3

Finansiell hälsa Finansiell hälsa 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sparnivå i procent av totala intäkter 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 17,5 mkr Kommunens bokslutsprognos för 2011 Finansiell hälsa OK Svag Dålig Sparnivå Skuldflödesgrad OK Skuldbalansgrad OK Rörelsekapital Svag Kapitalbildning OK Sparandet i Strängnäs får betyget. År 2011 är sparnivån 5,2 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,0 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån de senaste fem åren är 4,3 procent. Kommunens resultatprognos för 2012 visar ett sparande på 4,3 procent. Skuldernas andel av de totala intäkterna är 4 procent i Strängnäs. Det finns förmedlade lån till de kommunägda bolagen. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de egna ägda bolagen. Förvaltningarna i Strängnäs hade 2 008 miljoner kronor i långa skulder 2011 och förmedlade 2 063 miljoner i lån till de egna bolagen. Den första kritiska nivån är 25 procent av intäkterna. Belastningen som flyttar ner betyget ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 125 procent av de totala koncernintäkterna och den kritiska nivån här är 120 procent. Betyget blir OK för skuldflödesgraden i Strängnäs. Nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får också betyget OK. Kommunens skulder ger en skuldbalansgrad på 15 procent av tillgångarna de senaste fem åren. Den första kritiska nivån här är betydligt högre på 60 pro- cent. Betyget blir inte heller här det högsta eftersom hela kommunkoncernens skulder i procent av de totala koncerntillgångarna passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget Svag. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Rörelsekapitalet är negativt men har en stigande trend. Kapitalbildningen får betyget OK i Strängnäs. I genomsnitt var sparnivån under den senaste nioårsperioden 5,0 procent av de totala intäkterna. Investeringsgenomsnittet samma period var 5,7 procent. Det ger ett lånebehov på 0,7 procent av intäkterna. Delbetyg Med betyget på sparnivå får Strängnäs delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Nyckeltalet skuldflödesgrad har försämrats något sedan den förra analysen men det förändrar inte delbetyget. Åtgärder Det finns inget gap i sparnivån 2012. Inga speciella åtgärder behöver vidtas men kommunen rekommenderas att fortsätta hålla hårt i sin ekonomi. 4 Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Finansiella risker Krisutlösande finansiella risker 12% 8% 4% 0% Investeringsnivå 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Bedömningsgrunder Två nyckeltal ska visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. Investeringar i procent av totala intäkter 110% 100% 90% 80% Skatteunderlag/invånare 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunens andel av medelskattekraften i riket Finansiella risker OK Svag Dålig Investeringsnivå OK Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm Dålig Nyckeltalet investeringsnivå är OK. De senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 6,8 procent av de totala intäkterna. En uthållig investeringsnivå i Strängnäs är omkring 4 procent. Det finns en liten risk här att kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader när investeringarna ligger över den nivån. Den kommunala beskattningsbara inkomsten i Strängnäs ligger över rikssnittet. Med en stabil trend runt 103 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Strängnäs betyget. Befolkningen ökar årligen och åldersstrukturen innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Strängnäs en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet får betyget. Strängnäs får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är Dålig. Det finns borgen och förmedlade lån på 72 542 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 30 000 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är hanteringsförmågan nedsatt vid en eventuell utfallande borgen. Delbetyg De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Åtgärder Det indikeras inga riskgap. Inga speciella åtgärder behöver vidtas. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs 5

Finansiella möjligheter Finansiella möjligheter Mkr 160 140 120 100 Avgiftshöjning Mkr 500 450 400 350 300 Kostnadspress Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. 80 250 60 200 40 20 0 Jfr riket Jfr kommun typ Potential 15 mkr Jfr länet 150 100 50 0 Jfr riket Jfr kommun typ Jfr länet Potential 232 mkr Finansiella möjligheter OK Svag Dålig Skattehöjning Dålig Avgiftshöjning Kostnadspress Strängnäs har en högre skattesats 2011 med 1,78 procent jämfört med den grannkommun (Nykvarn) som har lägst skatt. Det finns ingen potential för skattehöjning och betyget blir därför Dålig. Strängnäs höjde skatten 2009 med 0,90 procent och 2010 med 0,20 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en potential på cirka 15 miljoner kronor inom 2 4 år. Det gäller då främst avgifterna inom äldre- och handikappomsorg. Betyget blir för avgiftshöjningar i Strängnäs. Möjligheten att pressa kostnader kalkyleras till 232 miljoner kronor och Strängnäs får betyget på kostnadspress. Kostnaderna kan exempelvis pressas ned med omkring 77 miljoner kronor inom äldreomsorg, 61 miljoner inom social omsorg, 31 miljoner inom gymnasieskola, 26 miljoner inom förskola 1 5 år, 19 miljoner inom grundskola och 14 miljoner inom det som benämns infrastruktur, skydd mm. En procent i förändrad skatt motsvarar 60 miljoner och kalkylmässigt utgör de 232 miljonerna i finansiella möjligheter en sänkt skatt på 3,9 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en mindre del personal eftersom det finns 77 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamhet i egen regi så är 75 per tusen invånare en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 50 personer. Delbetyg Strängnäs får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Åtgärder Det finns utrymme för små årliga skattesänk ningar med tanke på överkostnaderna i verksamheterna och en del avgiftspotentialer. 6 Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Ledningsförmåga Ledningsförmåga 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Majoriteter 83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06 07-10 11-14 Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet (vågmästare) Övriga vågmästarpartier Sverigedemokraterna/Ny D Miljöpartiet (vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysdelarna. Ledningsförmåga OK Svag Dålig Majoriteter Svag Handlingskraft Svag Avgiftspolitik OK För nyckeltalet majoriteter och den politiska beslutsförmågan i Strängnäs är betyget Svag (här finns bara betygen OK och Svag). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock, blocken minskar i betydelse och nu markeras ett starkt jämviktsläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget Svag. De många partierna i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Avgiftsandelen av de totala intäkterna minskar trendmässigt i Strängnäs och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget OK. Delbetyg Inget delbetyg sätts på det här delområdet på nivån analysrapport. Åtgärder Vill du veta mer om vilka åtgärder kommunen bör vidta för att förbättra sitt finansiella läge så är nästa steg en fördjupande analysdag. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs 7

Slutsatser nu och tidigare Denna analys Strängnäs är en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och facit för senare år visar att den tar ekonomiskt ansvar. Miljöpartiet har säl lat sig till Socialdemokraterna, Folkpar tiet och Centern. Det finns inget tecken på att den ekonomiska styrningen har försvagats. Det är snarare tvärtom när man tar del av analysen. Rejält höga investeringar under de två åren 2007 och 2008 resulterade i ökade skulder. Även ökad upplåning och ökad pensionsskuld sänkte ett skuldnyckeltal ett betygssteg 2011. En redan hög kommunskuld brutto ökade 2011 men inte mer än att nettobeloppet fortfarande har en betryggande marginal för betyget A. De två ovan nämnda åren med höga investeringar medförde sannolikt ökade kostnader i en omfattning som resulterade i en svacka i sparandet 2008. Den uppfattades så allvarlig att två skattehöjningar utlöstes, 2009 och 2010, och lade skattenivån på en kalkylmässigt väl hög nivå jämfört med de alternativa finansiella möjligheterna. Analysen indikerar kostnader i viss omfattning över normal nivå men det påvisas ingen motsvarande övertalighet i personal. Detta pekar på att kommunen har ett högt belånat produktivt kapital som belastar verksamheterna med höga kallhyror. För att sammanfatta så blev ett dokumenterat lägre betyg från december 2009 ett A i analysen i april 2012 och betyget är nu fortfarande A. Tendensen är stabil. Analys april 2012 Den sammanfattas bäst genom att återge analysens sammanfattande diagnos och åtgärder. Diagnos: Strängnäs är ett exempel på en politisk jämviktskommun där partier, som vanligtvis inte drar jämt, har formerat en majoritet och tagit ekonomiskt ansvar. En utveckling på B-nivå med fall i vardagsekonomin indikerades i analysen i december 2009. Den bröts 2009 med hjälp av en skattehöjning när övriga potentialer var ansträngda. Idag har Strängnäs ett starkt A. Stora skulder har genom en koncernbildning placerats ut på bolagen. Åtgärder: Vad ska man ge för råd till en finansiellt stark kommun med stabil tendens annat än att fortsätta hålla hårt i ekonomin? En skattenivå i underkant av 22 procent är lite väl hög och det finns utrymme för små årliga skattesänk ningar med tanke på det höga sparandet, överkostnader i verksamheterna och att det även finns vissa avgiftspotentialer. Analys december 2009 Strängnäs analyserades i Kommunex perten 12/2009 och då sammanfattades analysen på följande sätt: Med betyget OK på sparnivå får Strängnäs delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. Det behöver åtgärdas, vilket innebär att höja sparnivån till minst 6 procent av totala intäkter så fort som möjligt. Befolkningen ökade den senaste tioårs perioden med 8,8 procent. När det gäl ler nyckeltalet sysselsättning uppvisar Strängnäs en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. När det gäller kommunskulden är den mycket hög. Därför är viktigt att de kommunägda företagen sköts väl, visar goda vinster och kan behålla sina höga värderingar. 8 Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Ställ diagnos på din kommun Varje kommun plockas ut, var för sig, och analyseras så som nationalekonomer analyserar ett land. 1 Kommunskuld Om kommunskulden, förpliktelsebeloppet, är hög är det ett varningstecken. Förpliktelsebeloppet är det penningbelopp som måste trollas fram om alla ekonomiska förpliktelser skulle utfalla samtidigt (ett krisläge). Förpliktelsebeloppet är skulder, borgen och pensionsskuld. Ett för lågt värde kräver extra amorteringar. 2 Finansiell hälsa En kommun med bra finanser tål högre förpliktelser. Här kollas att det finns tillräckliga överskott för att kunna investera, amortera skulder och betala pensioner. Vid för låga värden krävs ett ökat sparande. Finansiella risker 3 Här kollas om kommunen investerar för mycket, har sviktande skattebaser eller tomma lägenheter i bostadsföretaget. Det kan utgöra framtida risker. De bör hanteras bort och det kräver kostnader. 4 Finansiella möjligheter Här utreds möjligheterna att hantera behoven av extra amorteringar, ökat sparande och riskhanteringskostnader. Finns det utrymme för kommunen att höja skatter och avgifter eller pressa ned kostnader? Vad är effektivast? Indikativ betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, i det här fallet B 5 Ledningsförmåga Om kommunens politiker inte känner till den finansiella verkligheten är sannolikheten stor att de styr fel. De kan också sakna förmåga eller vilja att styra. Den som däremot är fullständigt informerad kan inte komma ifrån ansvaret att aktivt leda och styra. = Nivån för finansiell elitlicens En A-kommun är meriterad för att inneha en Finansiell Elitlicens. Det är det excellenta finansiella målet för alla kommuner. KOPIERING 4 Kommunexperten FÖRBJUDEN. nummer SE 12/2012 REDAKTIONSRUTAN. KOPIERING Kommunexpertens FÖRBJUDEN. analysrapport SE REDAKTIONSRUTAN. om Strängnäs 9

Om Svensk KommunRating Svensk KommunRating är ett privatägt, fristående och obe roende värderingsföretag som specialiserat sig på finansiell betygssättning, d v s rating av svenska kommuner. Analysrapporten är en indikativ rating Finansiell betygsättning har två nivåer, indikativ rating och rating. Indikativ rating sker på historiskt underlag och ra ting omfattar även framtida planering, ekonomisk styrning och ledningsförmåga. Instrumentet här är Kommundiagnos. Det unika Vid öppen rating presenteras varför en kommun har fått ett visst finansiellt betyg. Här sker det i en analysrapport. Metoden är standardiserad i fem analysfrågor och nitton nyckeltal och varje led i betygssättningen redovisas till skill nad mot vad som är brukligt vid anlitande av andra ratingföretag. Hela kommunkoncernen, både förvaltningen och de kommunala företagen, omfattas.det är ingen partiell rating i nå got avseende, så som för vissa typ av lån, viss löptid etc. Metoden bygger på solvens som innebär att varje kommun jämförs med en normkommun vid betygsättning. Norm kommunens A-nivå anger kriterierna för en kommunal ekonomi som klarar alla framtida åtaganden. En kommun med betyget A har framtidens ekonomi redan idag. Öppenheten, helheten och solvensen innebär att en kom mun ratas med metoder som används vid rating av länder. Det har få likheter med företagsekonomi. Användning Analysrapporten är ett utmärkt underlag för planering av marknadsföring mot kommuner, beslut om lokalisering av verksamhet, vid investeringar, bevakning av läget och lik nande aktiviteter. Kunskapen i en analysrapport stärker det civila samhället och är till stor nytta för ledande politiker, op position och engagerade invånare. Det används som teo retiskt och praktiskt utbildningsmaterial. Alla är på olika sätt positionerade i kommuner och beroende av dess eko nomi. Finansiell rådgivning är avdragsgilla kostnader för företag. Kunskap ökar lönsamheten, information räcker inte. Stegen mot finansiell styrka och uthållighet Finansiell Elitlicens Kommundiagnos Analysdag Analysrapport Indikativ Rating Smedsgränd 2 A 753 20 UPPSALA Telefon 018-14 60 30 www.kommunrating.se 10 Kommunexpertens analysrapport om Strängnäs KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.