Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Relevanta dokument
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Målsättning

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Statlig styrning med kunskap

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Bilaga 6 Enkät till brukare

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

budgetunderlag sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto: david zandén/scandinav

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Svensk sjuksköterskeförening om

budgetunderlag sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto: johnér/scandinav

SBU:s sammanfattning och slutsats

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

PRAKTIKNÄRA FORSKNING OCH VETENSKAPLIGA KUNSKAPSLUCKOR

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Ljusterapi vid depression

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Behandling av depression hos äldre

Kort om Socialstyrelsen

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Nationella riktlinjer

Evidensbaserad praktik

Instrument för bedömning av suicidrisk

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Verksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi

(delvis) utvärdering Box nalaa vården och. till hälso- också innehålla. steg. vänder sig. att. och. väga. som.

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef Anna Ringborg, hälsoekonom. Christel Hellberg, projektledare

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?



Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Frågor och svar om NT-rådet

Kommittédirektiv. Inrättande av ett skolforskningsinstitut. Dir. 2014:7. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

Från idé till patient och brukare - en medicinteknisk produkts resa

Nationella riktlinjer för vuxentandvård

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Medicintekniska metoder i svensk vård och omsorg vägen framåt!

Evidens Vetenskap i äldrevården

Beskrivning av bedömningsgrunder vid anställning som universitetslektor vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Myndighetsgemensam delrapport av regeringsuppdrag

Socialstyrelsens reviderade riktlinjer för CGM,FGM och insulinpump. Eva Toft, Ersta sjukhus

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen


Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Evidensgradering enligt GRADE

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Verksamhetsrapport 2015

Transkript:

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock; s 12 bodil johansson/scandinav; baksida pedrosala/shutterstock text sbu grafisk form elin rye-danjelsen, sbu sättning elin rye-danjelsen och anna edling, sbu tryck elanders sverige ab, mölnlycke 2016 sbu 2016 www.sbu.se twitter: @sbu_se 2

SBU utvärderar sjukvårdens och socialtjänstens insatser sbu, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, är en myndighet som har i uppdrag att göra oberoende utvärderingar av metoder inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård. SBU har även i uppdrag att granska kunskapsläget för insatser inom socialtjänst och insatser med stöd av LSS (Lag om stöd och service). SBU tar bland annat reda på: Hur bra är en behandling eller insats? Hur bedöms behoven på bästa sätt? Hur ska resurser användas för att göra största möjliga nytta? SBU ger kunskap för bättre vård och omsorg Samhället ger stöd på olika sätt det kan vara sjukvård, omsorg om äldre och funktions hindrade eller särskild hjälp vid miss b ruk. Ett barn som far illa eller har svårigheter i skolan kan också behöva insatser från samhället som agerar genom sjukvården eller socialtjänsten. Men hur vet man vilken typ av behandling, omsorg eller insats som är säkrast och mest effektiv? Det utvärderar SBU. 3

Granskar och sammanställer forskning forskare studerar effekten av olika behandlingar och insatser samt publicerar resultaten som artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Men det publiceras en så stor mängd artiklar att det blir omöjligt för den enskilde yrkesutövaren att få en överblick. SBU ger överblick genom att sammanställa forskningen och granska den kritiskt. Oberoende statlig myndighet SBU är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för nya eller etablerade insatser inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst. Utvärderingarna lyfter fram medicinska, sociala, etiska och hälsoekonomiska perspektiv. SBU startade 1987 och är en av världens äldsta organisationer inom området Health Technology Assessment, HTA. HTA innebär systematisk och oberoende utvärdering av metodernas effekter, biverkningar, kostnads effektivitet och etiska aspekter. Utvärderingarna kan omfatta metoder inom prevention, diagnostik, behandling och omvårdnad. För att samhället ska göra bästa möjliga insats SBU:s utvärderingar kan användas som stöd både för beslutsfattare, de som arbetar inom sjukvården eller socialtjänsten och de som berörs av den. SBU ska också belysa var det saknas tillräcklig kunskap om effekten av olika insatser. 4

Stöd för yrkesgrupper inom vård och socialtjänst 5

Så går en utvärdering till förslag på vilka behandlingsmetoder eller insatser som SBU ska utvärdera kom mer från många håll, till exempel från yrkesverk - samma inom hälso- och sjuk vården, socialtjänsten, myndigheter, eller från SBU:s vetenskapliga råd eller nämnd. Det vanligaste skälet till att SBU genomför en utvärdering är att ta reda på om en insats är effektiv. Etiskt kontroversiella områden eller metoder som har stor betydelse för organisation och personal är också viktiga för SBU. Utgår från befintlig forskning SBU samlar, granskar och väger samman befintliga forskningsresultat. Det innebär att vi systematiskt letar igenom den vetenskapliga litteraturen för att hitta svaret på en eller flera frågor. Exempel på detta kan vara vilken behandling som är bäst vid en viss sjukdom, hur man ställer diagnos på bästa sätt eller vilka stödinsatser som är effektiva inom socialtjänsten. Relevanta studier, alltså de studier som svarar på frågan, väljs ut och kvalitetsgranskas. Stora och små projekt Våra utvärderingar bedrivs som projekt. För varje större projekt rekryterar vi en tvär vetenskaplig arbetsgrupp som består av sakkunniga inom området. Arbetsgruppen hjälper till att utvärdera det insamlade vetenskapliga underlaget. Till detta läggs ofta en hälsoekonomisk och etisk utvärdering. 6

1 2 3 4 avgränsning av frågan val av litteratur granskning av studier evidensgradering & slutsatser Formulerar frågan på ett strukturerat sätt Söker genom vetenskaplig litteratur Kvalitetsgranskar Sammanställer resultat från olika studier Fastställer kriterier för vilka studier som är relevanta att ta med Bedömer vilka artiklar som kan svara på frågan Evidensgradering: Bedömning av styrkan i det vetenskapliga underlaget Slutsatser Läs mer i SBU:s metodhandbok på www.sbu.se/metodbok 7

8

Olika rapporttyper inom SBU SBU Utvärderar Rapport av typen SBU Utvärderar innehåller alltid en systematisk litteraturöversikt av det samlade vetenskapliga underlaget för hur effek tiv och säker en insats är. Dessutom kan det ingå en analys av hälsoekonomi och etik. SBU Kommenterar SBU Kommenterar är korta rapporter där SBU kommenterar välgjorda aktuella internationella och svenska kunskapsöversikter som har betydelse även för svensk vård och omsorg. Det finns flera organisationer interna - tio nellt som gör utvärderingar av samma typ som SBU, till exempel Cochrane Collaboration och Campbell Collaboration. På SBU granskar man den utländska översikten, bedömer kvaliteten och avgör om den kan användas för svenska förhållanden. SBU granskar inte de enskilda studier som utvärderingen bygger på. Underlag för andra myndigheter SBU sammanställer också vetenskapliga underlag till andra myndigheter. Underlaget publiceras också som en rapport hos SBU. SBU:s Upplysningstjänst Upplysningstjänsten vid SBU är en möjlighet för sjukvården och social tjänsten att snabbt få svar på avgränsade frågor. SBU sammanställer ett kort svar på vilka publicerade vetenskapliga studier som finns gällande olika insatser eller åtgärder. Svaren utformas av SBU:s kansli, ofta i samråd med granskare. 9

SBU identifierar var det saknas kunskap i en utvärdering ser SBU på den forskning som publicerats om en viss typ av insats. Ibland går det inte avgöra om en insats har effekt utifrån den forskning som finns. Kunskaps luckorna samlas i en databas som finns på SBU:s webbplats. När kan det behövas mer forskning? När det helt saknas forskning om en insats När forskningsstudierna är för få eller små När forskningsstudierna är av otillräcklig kvalitet När resultaten av olika studier säger emot varandra. Insatsens effekt oklar Att det saknas forskning behöver inte betyda att insatsen är ineffektiv. Det betyder att vi inte vet. En kunskapslucka visar var det behövs mer forskning. En kunskapslucka Visar forskare och forskningsfinansiärer var det finns behov av mer forskning. Är ett av underlagen för beslutsfattare inför prioritering av insatser inom vård och socialtjänst. Visar patienter, brukare och yrkesverksamma inom ett område att det finns en osäkerhet kring insatsens effekt. 10

Att veta vad vi inte vet är också viktigt 11

Hälsa är också vardagsliv 12

Bredare uppdrag för SBU sbu har länge arbetat med att utvärdera behandlingar inom hälso- och sjukvård, men SBU:s metod för att göra systematiska kunskapssammanställningar kan användas för andra forskningsområden. Därför har SBU även fått i uppdrag att utvärdera kunskapsläget för metoder och insatser utanför traditionell hälso- och sjukvård. Sedan 2015 är det också SBU som utvärde rar insatser från socialtjänsten, liksom insatser gjorda med stöd av Lag om stöd och service, LSS. Arbetsmiljö och hälsa Ett exempel på ett omfattande projekt är SBU:s utvärderingar inom arbetsliv med fokus på arbetsmiljöns betydelse för hälsan. Utvärderingarna handlar om vanliga ohälsoproblem. Hittills har SBU gjort kunskapssammanställningar om arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar, ryggproblem, depression och utmattningstillstånd, samt hjärt-kärlsjukdom. Andra exempel på SBU:s bredd är utvärde ring av insatser vid dyslexi och utvärde r- ing av metoder för att främja fysisk aktivitet. 13

Så sprids SBU:s kunskap Webbplats SBU:s rapporter publiceras på vår webbplats www.sbu.se och en del av resultaten översätts till engelska. Nyhetsbrev och tidning SBU:s rapporter sprids som nyhetsbrev som du kan prenumerera på via mejl. På www.sbu.se/prenumerera kan du även beställa en kostnadsfri prenumeration på vår tidning Vetenskap & Praxis. Media Våra slutsatser uppmärksammas ofta i tidningar, radio och TV liksom bland yrkesoch brukarorganisationer. SBU finns även i sociala medier som till exempel YouTube (youtube.com/user/sbukunskapscentrum) och Twitter (twitter.com/sbu_se). Samarbeten i Sverige och internationellt SBU samarbetar nationellt och internationellt. Inom Sverige samverkar vi till exempel med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, yrkesorganisationer och brukarorganisationer. Ett annat viktigt nätverk för SBU är de regionala organisationer som arbetar enligt SBU:s metod, det så kallade HTA-nätverket. Motsvarande nätverk utvecklas för social - tjänstområdet. Regeringen har utsett SBU att representera Sverige i HTA-nätverk inom Världshälso organisationen (WHO) och EU. SBU är drivande i flera internationella projekt, både på global och EU-nivå. 14

Kunskap för bättre vård och omsorg 15

902-23 SBU är en förkortning för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Vi är en statlig myndighet som arbetar för bättre vård och socialtjänst genom att erbjuda oberoende och systematiska kunskapsöversikter. Vi utvärderar sjukvårdens och socialtjänstens insatser ur ett medicinskt, socialt, etiskt och ekonomiskt perspektiv. SBU arbetar systematiskt och granskar befintlig forskning för att sammanställa bästa tillgängliga kunskap. Våra rapporter beskriver vilka insatser som gör störst nytta och pekar på det bästa sättet att använda samhällets resurser. www.sbu.se twitter: @sbu_se