Stora projekt andas optimism i tufft läge

Stockholms län Januari Stora projekt andas optimism i tufft läge Norra Djurgårdsstaden Swedbank Arena Karolinska Cityline Mall of Scandinavia Tunnel E4/ E Värtapiren Megacampus Förbifart Stockholm! Ja, listan kan göras lång vid en uppräkning av de enorma byggprojekt som redan startats eller är på gång att starta i Stockholmsområdet. Vid en summering av listan, som naturligtvis kan göras ännu längre, når vi en bit över 1 miljarder kronor. Vad prislappen slutligen hamnar på är, som så många gånger förr, också en helt annan historia än det kalkylerade priset. Det är emellertid inget nutida fenomen. År 1914 fattade stadsfullmäktige i Stockholm beslut om att anlägga Hammarbyleden, vattenleden från Saltsjön genom Danviken och Årstaviken till Mälaren, till en kostnad av,9 miljoner kronor. Vid 1929 års utgång ansågs kanalen färdig och hade då kostat frånräknat kostnader för markområden, Liljeholmsbron och Årstabrons förstärkning omkring miljoner kronor. En nätt felkalkylering om 4 procent. Siffrorna i Byggsiffran som Du har framför dig och som Du till skillnad mot kalkyler kan lita på (nåja!) är inte alltför uppmuntrande: Volymen påbörjade byggprojekt inom den reglerade sektorn har sjunkit med 19 procent de senaste två åren. 38 procent av 46 tillfrågade medlemsföretag tycker att tillgången på kontrakterade order är dålig eller mycket dålig. Fakturerade volymer minskade enligt några större medlemsföretags bedömningar med 11,3 procent 9 jämfört med 8 och med ytterligare 4 procent. Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna var 7,8 procent i december 9 den högsta siffran under -talet. Antalet konkurser inom byggsektorn ökade med ca 3 procent mellan 8 och 9 Konstigt, för ändå känns det som att vi kan se fram emot morgondagen med viss tillförsikt: En försiktig optimism sprids med alla de stora projekt som är påbörjade eller är på gång. Regionens befolkning ökade med rekordartade 38 4 personer under 9 och har ökat med över de senaste åren, vilket måste borga för ökad bostadsproduktion och satsningar på infrastrukturen. Positiva signaler finns, även på kort sikt, om ökat påbörjande från byggplanerare inom den reglerade sektorn. ROT-avdraget verkar ha slagit väl ut, särskilt för de mindre företagen. Byggbranschen är naturligtvis helt beroende av stabilitet i omvärlden och flera bedömare ser en snabbare återhämtning i ekonomin än tidigare. Den 2 januari känns läget alltså någorlunda lugnt och tryggt. Inga signaler från omvärlden förmörkar vår optimism om morgondagen. Man kan dock aldrig vara helt säker, eftersom det tillståndet är något som verkar kunna förändras lika fort som sjukdomsbilden hos en barnfamilj med ungarna på dagis. Stockholms, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 8-87 147 Fax 8-87 147 99 www.stockholmsbf.se info@stockholmsbf.se

1,9,6 4,4,7,4 7,1 6,7,1 7,3,6 11,1 11,,9,3 7,7 9,2 7, 9,6 7, 13,,7 13,8 11,2 12, Bostadsproduktionen har tagit stryk Någon anmärkningsvärd lågkonjunktur inom byggandet syns inte direkt om vi tittar på den påbörjandestatistik som vi presenterat sedan urminnes tider och som i diagrammet här bredvid sträcker sig från 1986. Visserligen syns en minskning med 19 procent i en jämförelse mellan 9 och rekordåret 7, men vi ligger i paritet med det påbörjande som noterades under och 6 och en bra bit över siffrorna från 1986 till 4. Anläggningssektorn är naturligtvis en starkt bidragande faktor till att påbörjandet håller sig på en relativt respektabel nivå. De senaste fyra åren har påbörjandet inom denna sektor legat på 7 miljarder per år för att tidigare under -talet ha legat på 2 3 miljarder kronor. Ingen kris enligt ovan alltså, men bostadsproduktionen är den sektor som fått ta ordentligt med stryk. Antalet påbörjade bostäder har sjunkit från drygt 11 för några år sedan 6 till under 9. Hur den ekvationen skall gå ihop när befolkningen i Stockholmsregionen ökar med rekordfart är det nog ingen som kan räkna ut. Mellan 38 och 4 nya stockholmare är prognosen för 9. Med denna befolkningsökning känns framtiden för oss byggare säkrad. Alla måste de bo någonstans, och alla måste arbeta och förflytta sig. Frågan är var de bor nu? Osäkerhet och optimism. Två gånger årligen, i mars och september, genomför föreningen en byggmarknadsundersökning bland de mindre och medelstora företagen för att ta tempen på byggmarknaden i regionen och se hur den utvecklas. Totalt medverkade 46 byggföretag i den undersökning som gjordes hösten 9 I undersökningen behandlas bland annat företagens planer på personalförändring, orderläge, produktionsaktivitet och företagens bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas i stort. Siffrorna från undersökningen 9 vilka redovisas nedan är så gott som en repris på siffrorna Totalt påbörjade byggnadsarbeten uppdelat på nybyggnad och ROT i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 9 års priser, KPI (Källa: Arbetsförmedlingen) 22,9 17, 1994-1997 1986-1989 Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Arbetsförmedlingen och SCB) Sista kvartalet uppskattat Befolkningsökning i tusental 39, 12,8 1994-1997 1986-1989,4 12,7 199-1993 Medel 13,9 199-1993 2 Miljarder kronor Nybyggnad ROT 27,2 24,7 23,3 11,,7 19,3 Medel 1, 1998-1 19,2 1998-1 16,3 2 17,6 18,3 11,3 32,3 32,1 Påbörjade bostäder i tusental 11,6 2 från 3. Då uppgav 14 procent att de planerade att säga upp personal under det fjärde kvartalet, så även 9. Även när det gäller planerade uppsägningar under första halvåret nästkommande år är det exakt lika, men då är siffran 4 procent. När det gäller de flesta övriga frågorna känns det dock som om företagen upplever att situationen 9 är något bättre än vad den var 3. Få vill anställa men förbättring väntas Väldigt få företag ansåg sig behöva rekrytera ny personal, och tillgången på förfrågningar och kontrakterade order var sämre än de senaste åren. Värt att 19,3 21,4 38,3 24, 34,8 23,6 31,2 19,2 3 4 6 7 8 9,4 12, 17, 28,2 31,4 31,7 3 4 6 7 8 9

notera är ändå att 2 procent av företagen trodde på en förbättring den närmaste tiden. Den positiva uppgång som kan avläsas i diagrammet under perioden till 7, då företagens behov av att anställa nya medarbetare under det fjärde kvartalet årligen steg, föll som en sten redan under 8 och hamnade på 12 procent jämfört med de 3 procent som noterades året innan. 9 kunde vi notera en liten ökning. 14 procent av företagen uppgav att de behövde anställa nya medarbetare under fjärde kvartalet. Även när det gällde att säga upp medarbetare var skillnaden mot 8 marginell. 13 procent av företagen uppgav att de behövde säga upp personal, vilket är 2 procentenheter fler än 8. Ser vi till hela undersökningsperioden från 1999 är det bara 3 som har en lika stor andel av företag som anger att de behöver säga upp personal. När företagen blickar lite längre in i framtiden, första halvåret, är optimismen större. Något färre trodde sig behöva säga upp (4 procent jämfört med 6 procent förra året) och hela 19 procent av företagen bedömde att de kommer att behöva anställa nya medarbetare under våren, jämfört med procent 8. Planerad personalförändring yrkesarbetare 4:e kvartalet 9 8 7 6 4 Säga upp Oförändrat Anställa Planerad personalförändring yrkesarbetare 1:a halvåret kommande år 9 8 7 6 4 Undersökning i september respektive år 1999 1 2 3 4 Antal företag 216 274 334 347 339 Antal anställda 3 117 3 727 4 641 18 449 4 642 6 7 8 9 Antal företag 393 398 4 44 46 Antal anställda 24 748 6 313 6 8 6 766 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Oförändrat Anställa Säga upp 1 2 3 4 6 7 8 9 Många jobb "ute på räkning" Diagrammet här bredvid visar på företagens bedömningar av tillgången på kontrakterade order under tredje kvartalet respektive år. I september 9 uppgav hela 38 procent av företagen att tillgången på kontrakterade order var dålig eller mycket dålig. Det är 11 procentenheter fler än 8, och ser vi till hela undersökningsperioden från 1999 är det bara 3 som 7 6 4 Tillgången på kontrakterade order under 3:e kvartalet 99 1 2 3 4 6 7 8 9 3 God Mycket god Mycket dålig Dålig

är värre med sina 44 procent av företagen. Men tydligen finns det en hel del jobb ute på räkning. På frågan om tillgången på förfrågningar var det nämligen bara 28 procent av företagen som svarade att den var dålig eller mycket dålig. De procentenheter som skiljde på frågan om kontrakterade order respektive förfrågningar har aldrig varit större sedan undersökningen startade 1999. Normalt skiljer det bara omkring 3 procentenheter. 7 6 4 Tillgången på förfrågningar under 3:e kvartalet Dålig God Mycket god Mycket dålig 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Hoppet stiger! I diagrammet som speglar förväntningarna på framtiden, eller mer korrekt det närmaste halvåret, hade antalet företag som tror på en förbättring ökat till 2 procent från 8 års procent. En stor ökning, men vad annat är att vänta då det från avgrunden inte finns någon annan väg än uppåt. Det var dessvärre hela 21 procent av företagen som bedömde att det fanns en väg ännu djupare ner. 8 7 6 4 Bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas första halvåret Bättre Oförändrat Sämre Överkapacitet i företagen När det gäller företagens produktionsaktivitet råder det ingen tvekan om att marknaden är tuff hela 1 procent av företagen ansåg att de låg under 8 procent av sin produktionskapacitet tredje kvartalet 9. Under undersökningsperioden med start 1999 har 3 års siffra varit den hittills högsta med sina 8 procent, för att i år nästan ha dubblerats. Trots detta är 9 års siffror till viss del en repris på 3. 7 6 1 2 3 4 6 7 8 9 Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå under 3:e kvartalet 4 Mindre än 8 9 8 9 99 1 2 3 4 6 7 8 9 4

-13,2 -, -11,3-4,,2 17,7 2/3 3/4 7, 11,1 1,8 8/9 9/ 1/2 4/ 21, /1 /6 7/8 6/7 Faktureringen minskar Den undersökning som föreningen gör bland de större medlemsföretagen visar, se vidstående diagram, att företagen räknar med en minskning av de fakturerade volymerna 9 med 11,3 procent jämfört med 8. Under är företagens prognos att den fakturerade volymen kommer att minska ytterligare, men då bara med 4 procent. Noteras bör att storföretagen skiljer sig rejält åt i sina prognoser. Förändring av fakturerade volymer hos några större medlemsföretag Staplarna visar procentuell förändring från ett år till nästa (1/2) Prognos Regional investeringsprognos Sveriges Byggindustrier (BI) gör två gånger per år regionala prognoser över bygginvesteringarna i riket. Prognoserna baseras på projektinformation från Reed Business Information/Byggfakta. Projektinformationen inhämtas av Byggfakta och granskas och bearbetas sedan i BI:s olika regioner. De regionala prognoserna görs oftast i samband med den rikstäckande prognos som BI presenterar; den senaste i december 9, vilken också omfattade en nordisk prognos. 4 Bygginvesteringar Stockholm Miljarder kronor Prognos 4 6 7 8 9 De regionala prognoserna är, förutom en prognos för den totala marknaden, uppdelade på sex olika delmarknader där prognosens Stockholmssiffror presenteras nedan. Kraftig ökning för övriga hus, privat 8 investerades ca,8 miljarder kronor. Också här är prognosen en kraftig ökning av investeringarna: ca 7, miljarder under. Dramatisk minskning för bostäder 8 investerades ca 12,8 miljarder kronor, en volym som enligt prognosen förväntas minska till ca 7, miljarder under 9 för att under öka ytterst marginellt. Ökade industriinvesteringar 8 investerades ca 1,7 miljarder kronor. Enligt prognosen ökar volymen till drygt 2 miljarder under. Kraftig ökning för övriga hus, offentligt 8 investerades ca 3, miljarder kronor. Prognosen är en kraftig ökning av investeringarna och års volym väntas hamna på ca 4, miljarder kronor. Kraftig ökning för anläggningar, offentligt 8 investerades ca 3,4 miljarder kronor som enligt prognosen väntas hamna på ca 4, miljarder kronor 9 och ytterligare någon miljard högre under. Kraftig ökning för anläggning, privat 8 investerades ca 1,1 miljarder kronor. Enligt prognosen väntas investeringarna under 9 ligga kvar på samma volym för att under öka till ca 1, miljarder kronor. Prognoserna visar investeringar i byggnader och anläggningar. Investeringarna tas fram genom att värdet av varje byggprojekt placeras ut över tiden i en investeringsprofil.

Tidlönestatistik Tidlönestatistikens återkomst Den undersökning av löneläget i regionen som föreningen sedan urminnes tider genomfört uteblev i våras, men eftersom svarsfrekvensen var mycket svag på den webbaserade undersökning som Sveriges Byggindustrier genomförde är den nu tills vidare tillbaka som ett komplement. Enda skillnaden är att undersökningen, som tidigare gjorts i april och oktober, nu kommer att gälla maj och november för att överensstämma med den webbaserade undersökningen. Förtjänst TIDLÖN i november 9 för samtliga yrkeskategorier jämfört med trä- och betongarbetare samt murare (TBM) 2 1 Företag med till och med anställda yrkesarbetare Alla yrkeskategorier (2 764) medellön 13: TBM-yrkesarbetare (1 299) medellön 19: Eftersom de stora företagen inte har rapporterat in uppgifter i lika stor utsträckning som de gjort tidigare har vi sedan en tid gjort en ny indelning i resultatrapporteringen. Företag med upp till anställda utgör en grupp och företag med mellan 21 och anställda yrkesarbetare ingår i den andra gruppen Sist presenteras också ett diagram för samtilga inrappoterade företag TBM. Vid undersökningen i november 9 var det drygt medlemsföretag, med mellan och anställda, som lämnade uppgifter för över 6 yrkesarbetare. De tre vidstående diagrammen visar företagens löneläge för tidlöner. Eftersom löneuppgifterna bara lämnas per -kronorsintervall går det inte att beräkna medellönen exakt, men den ungefärliga medellönen för respektive grupp anges i diagrammen. För samtliga inrapporterade företag är den ungefärliga medellönen för TBMgruppen som omfattar nästa 2 8 individer 16: kronor per timme. För företag med upp till anställda yrkesarbetare är den ungefärliga medellönen 19: kronor och omfattar 1 299 personer. Till sist, för företag med mellan 21 och anställda är medelförtjänsten 171:8 kronor. Om vi ser till några specifika yrkeskategorier ser det ut som följer (inom parentes anges hur många yrkesarbetare som omfattas av undersökningen): Företag med mellan 21 och anställda yrkesarbetare Alla yrkeskategorier (2 829) medellön 162:4 2 TBM-yrkesarbetare (1 361) medellön 171:8 1 Förtjänst - TIDLÖN - i oktober 8 och november 9 för trä- och betongarbetare samt murare (TBM) för samtliga inrapporterade företag 2 1 Under 12kr/tim Under 12kr/tim Under 12kr/tim 12-1 12-1 12-1 6 1-13 1-13 13-14 14-14 14-1 1-1 8 (omfattar 2 46 TBM) 9 (omfattar 2 776 TBM) 1-13 13-14 13-14 14-14 14-14 14-1 14-1 1-1 1-1 1-16 1-16 1-16 16-16 16-16 16-16 16-17 16-17 16-17 17-17 17-17 17-18 17-18 18-18 18-18 18-19 18-19 Över 19kr/tim Över 19kr/tim Medellön 8 18: Medellön 9 16: Löneökning 4,4 17-17 17-18 18-18 18-19 Över 19kr/tim

Plattsättare 14: (278) Golvläggare 1: (176) Diamanthåltagare 16: (11) Ställningsmontörer 142: (36) Väg- och anläggningsarb. 164: (8) Gotland På Gotland har 2 företag besvarat enkäten. För de 174 yrkesarbetarna som redovisats för TBMgruppen är den genomsnittliga förtjänsten 12: för tidlön. Högsta arbetslösheten sedan 1998 Arbetsförmedlingens statistik över kassamedlemmar visar att 1 18 av länets byggnadsarbetare var arbetslösa i slutet av december 9. Det är 7,8 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36. Motsvarande siffra i fjol var 4,4 procent och årets siffra är den högsta som noterats sedan 1998. Arbetslösheten i riket var 11,2 procent, vilket är 2 procentenheter högre än december 8. Det är dessutom den högsta siffra som noterats sedan december 4. Till sist Vi blir fler och fler När det nya året inleddes var Sveriges folkmängd 9 34 personer enligt SCB:s preliminära befolkningsstatistik. Folkmängden ökar nu med rekordfart. Vi blev 84 personer fler under 9. En så stor ökning har bara noterats en gång tidigare, nämligen 1946. Att folkökningen är så stor beror på ett fortsatt högt antal födda och en hög invandring, men också på en kraftigt minskad utvandring. Under 9 beräknas 38 personer utvandra, en minskning med hela 1 procent jämfört med 8. Den största utvandringsgruppen är svenska medborgare, men också danskar, finländare och norrmän är en stor utvandringsgrupp som främst flyttar till sina medborgarskapsländer. Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och i riket totalt (Källa: AMS) 3 2 1 9 Stockholm 96 - tal 6 4 - - 86 97 7 Riket 98 Arbetslösa i dec. i Sthlm Riket 199,3 1996 18, 1997 14,8 1998,3 1999 7,1 3,1 1 2,7 2 3 4 6 7 8 9 3,7 6,7 7,1, 3,7 3, 4,4 7,8 27,7,7 26,4 19, 17,8 11,,2 12, 1, 12,7,4 7,,3 9,1 11,2 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Befolkningsökning i Stockholms län och i riket (Källa: SCB) 88 Stockholms län 9 92 94 Tvåmiljonersvallen sprängd! Under tredje kvartalet 9 sprängde Stockholms län tvåmiljonersvallen vad gäller folkmängden. På år sedan december 1999 har länets folkmängd ökat 96 Riket exklusive Stockholm 98 2 4 6 8 Prognos med över personer. Hela Sveriges befolkning har under motsvarande period ökat med 464 personer.se ovanstående diagram.

En till var artonde minut Som vi ser i diagrammet här bredvid står invånarna i Stockholms län för en stor del av "produktionen". Ca 29 barn såg dagens ljus för första gången i fjol, vilket är 39 procent fler än för år sedan. Och "babyboomen" är störst i Stockholm, ser vi till hela riket exklusive Stockholms län föds det 21 procent fler barn i dag än för år sedan. Medlemsantal Medlemsantalet i föreningen har fortsatt att öka, men planar nu ut. Under 9 var det 9 företag som beviljades inträde, vilket är 8 färre än under 8. Det var samtidigt 78 företag som av en eller annan anledning försvann från föreningen under 9, och 43 av dessa är registrerade som konkurser. Detta bekräftar med råge Upplysningscentralens statistik presenterad längre ner på denna sida om en stor ökning av antalet konkurser i regionen. Vi hade bara 2 företagskonkurser registrerade under 8, och 19 stycken under 7. Konkursstatistik från UC Enligt Upplysningscentralen (UC) ökade konkurserna i riket totalt med hela 2 procent under 9, vilket innebar 6 899 konkurser. I stort sett alla branscher har haft problem, men framförallt har konkurserna ökat inom transportindustrin och IT-sektorn. För bedömer UC att konkurserna fortsätter att öka, men då med bara procent. I Stockholm var ökningen 26 procent, och därmed 1 procentenhet högre än i riket totalt. För byggsektorn var ökningen av antalet konkurser 21 procent i riket och omkring 3 procent i Stockholmsregionen. Vidstående diagram visar konkursnivåer som är Födda i Stockholms län (Källa: SCB) Medlemsantal i Stockholms Byggmästareförening 169 192 89,8 1999 Stockholm, Södertälje och Gotland = 98 företag 1 128 91 företag 19 19 191 19 192 19 193 194 194 94 182 223 279 332 341 328 328 31 299 19 19 196 196 197 197 198 198 199 199 7 Företagskonkurser i riket 1989 9 (Källa: Upplysningscentralen) 6,9 8,2 21,8 1,3 18,9 16,8 22, 1 12,7 24, 2,1 9,8 9,1 2, 3 -tal 4 -tal 6 7 249 34 482 79 439 8 Sista kvartalet uppskattat 9 482 69 73 87 9 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 4,9, 6,9 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 2,8 2,8 26,9 27,4 27,9 29, likvärdiga med antalet konkurser under -talets början då ITbubblan sprack. Sett ur ett lite längre perspektiv var dock antalet konkurser under fastighetskrisen i början av 9-talet mer än dubbelt så många. De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se. Vid eventuella frågor kontakta gärna Elisabeth Martin eller Lennart Granlöf på Stockholms Byggmästareförening, telefon 8-87 147. 8