Stockholms läns sjukvårdsområde. Hälso- och sjukvård i landstingets regi

Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi

Kvalitetsbokslut 28 Färgnyckel till våra verksamhetsområden Vårdcentraler, barn- och mödrahälsovård Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri ( BUP ) Beroendecentrum Handikapp och Habilitering Avancerad sjukvård i hemmet ( ASIH ) Primärvårdsrehabilitering Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) driver landstingets psykiatri för barn- och ungdomar, vuxna och äldre och har även specialiserad beroendevård och rättspsykiatri. Primärvården omfattar husläkare, barn- och mödravårdscentraler och rehabiliteringsenheter. Därutöver bedriver SLSO hjälpmedelsverksamhet, habilitering, geriatrik och avancerad hemsjukvård. Tillsammans är vi omkring 13 medarbetare med visionen att erbjuda rätt vård när och där du behöver den. Alla medarbetare har bidragit till de resultat som vi redovisar här. Geriatrik Hela SLSO

En vanlig dag besöker... 3 487 personer våra vuxenpsykiatriska mottagningar. 198 personer kurator eller psykolog i primärvården. 956 personer våra mottagningar inom beroendevården. 1 678 personer primärvårdsrehabiliteringen. 2 4 personer barnmorske- och BVC mottagningarna. 557 personer våra barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar. 271 personer Handikapp och Habilitering. 7 535 personer läkare och distriktssköterskor på vårdcentralerna.

Innehåll 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 6 13 Diagnosregistreringsgrad 6 Kvalitetsregister 7 Skattningsskalor 1 Specifika kvalitetsmått 12 2. Säker hälso- och sjukvård 14 19 Avvikelserapportering 14 Risk- och händelseanalys 15 Läkemedelsgenomgångar 15 Vårdrelaterade infektioner 16 Hygienrutiner 16 Risk för fallolyckor 17 Anmälningsärenden 18 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 2 23 Synpunkter från patienterna 2 Kontinuitet i mödravården 22 Lättillgänglig information på nätet 23 4. Effektiv hälso- och sjukvård 24 27 Vårdplan 24 Kloka listan 25 Inskrivning direkt på geriatrisk klinik 26 Internetpsykiatri.se en ny vårdform 26 5. Jämlik hälso- och sjukvård 28 31 Besök ur ett köns- och åldersperspektiv 28 Kvalitet ur ett köns- och åldersperspektiv 29 Telefontillgänglighet till vuxenpsykiatrin i länet 31 6. Vård i rimlig tid 32 35 Telefontillgänglighet 32 Besökstillgänglighet 33 Tillgänglighet enligt patientenkäten 34 Tillgänglighet till rehabilitering i primärvård 34 Tillgänglighet till vård inom ASIH 34 Tidbokning på nätet 35 7. Bilagor 36 48 Vi vill veta mer! Med nära 5,5 miljoner patientmöten i våra öppenvårdsverksamheter och nära 6 vårddygn inom våra slutenvårdsverksamheter under 28 är vi en av Sveriges största vårdgivare. Det gör att vi har ett extra stort ansvar att ta reda på vad som ger goda resultat för våra patienter och brukare. Årets kvalitetsbokslut är det fjärde i ordningen. Många medarbetare inom olika verksamhetsområden har varit engagerade i att ta fram vårt kvalitetsbokslut som är ett verktyg i vårt pågående förbättringsarbete. Nu tar vi ett steg till! I år går vi från att redovisa övergripande uppgifter om servicekvalitet till att redovisa fakta om både service och medicinska resultat på enhetsnivå. Vi försöker illustrera hur vi i vår strävan att förbättra oss gör kontinuerliga uppföljningar och skaffar oss nya kunskaper och lärdomar utifrån resultaten. Öppna kvalitetsredovisningar är ett sätt att systematiskt stimulera till lärande i en organisation, att öka motivationen i förbättringsarbetet och stärka den demokratiska processen. I flera avseenden utför vi ett pionjärarbete med vår öppna kvalitetsredovisning. Därför är en del uppgifter osäkra och ofullständiga och det saknas ibland data för relevanta jämförelser. Det hindrar inte oss från att fortsätta utveckla våra öppna redovisningar och att sträva efter att visa vilka medicinska resultat vården faktiskt ger. Vi vill vara ett föredöme! En större öppenhet och transparens kring vårdens resultat är efterfrågad av både patienter, medborgare, beställare och beslutsfattare och även av oss som arbetar i vården. Här ska vår organisation vara ett föredöme! En vanlig dag... görs dessutom 2 9 sjukvårdsbesök hemma hos patienter. har vi läkaransvar för 6 personer i särskilda boenden. vårdas 77 personer i olika former av vuxenpsykiatrisk heldygnsvård. Mikael Ohrling, Sjukvårdsdirektör vårdas 451 personer i geriatrisk slutenvård. vårdas 298 personer inom den avancerade hemsjukvården. 4 5

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att den vård vi ger bygger på kunskap om vad som är god vård. Varje patient ska få sakkunnig och omsorgsfull vård utifrån sina individuella behov. Att regelbundet mäta och följa upp kvaliteten i vården är viktigt för att kunna förbättra och utveckla den vård vi erbjuder. Kvalitet har många dimensioner, därför använder vi olika mätmetoder och uppföljningsinstrument. Vi har valt att lyfta fram några kvalitetsmått som är gemensamma för flera verksamhetsområden. Vi redovisar även några mått som är specifika för uppföljningen av vissa patientgrupper. Diagnosregistreringsgrad Det är viktigt att ställa rätt diagnos för att kunna ge kunskapsbaserad vård och behandling. För att resultatet av olika behandlingar ska kunna utvärderas är det också viktigt att diagnosen registreras. Vi följer därför upp andelen patienter eller besök som har en registrerad diagnos och har som mål att öka andelen registrerade diagnoser varje år (se figur 1 3). För redovisning per enhet se bilaga 1 och 2. Figur 1 Vuxenpsykiatri Andel av aktuella patienter som har registrerad diagnos. Figur 2 Barn- och ungdomspsykiatri, BUP Andel av aktuella patienter som efter 4 besök har registrerad diagnos. Figur 3 Husläkare Andel besök som har registrerad diagnos. Kvalitetsregister De nationella kvalitetsregistren gör det möjligt att fortlöpande följa upp den effektivitet och nytta vården skapar för patienterna. Att registren är nationella innebär att det finns en nationell enighet om vad som kännetecknar god vård och att man kan jämföra olika enheter med varandra. I kvalitetsregistren registreras bland annat uppgifter om patienters symtom och undersökningsresultat, insatta åtgärder och behandlingar på ett sådant sätt att man kan sammanställa och analysera data både på verksamhetsnivå och nationell nivå. Behandlingsresultat Här ges två exempel på hur man kan ta fram behandlingsresultat från kvalitetsregistren. De kommer från de två största psykiatriska kvalitetsregistren, nämligen BipoläR (kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom) och RIKSÄT (kvalitetsregister för ätstörningsbehandling). Antalet nyregistreringar i BipoläR inom SLSO:s vuxenpsykiatri ökade kraftigt under 27 och fortsatte att öka 28. Dessutom gjordes ett stort antal uppföljningsregistreringar 28 vilket gör att man kan använda data från registret för att utvärdera behandlingsresultat (se figur 4). Figur 4 Antal registreringar i BipoläR. Nyregistreringar Uppföljningsregistreringar 2 2 1 1 Kvalitetsregister STRATEGISKT MÅL Alla enheter ska registrera i de kvalitetsregister som är relevanta för verksamheten. 9 % av enheterna uppnådde målet. Figur 5 Behandlingsresultat för patienter med bipolärt syndrom typ 1. Andel patienter som inte har haft någon sjukdomsperiod de senaste 12 månaderna. Jämförelse mellan SLSO och övriga landet. % 1 9 8 7 6 4 3 2 1 51 % % SLSO Övriga % 1 9 % 1 9 % 1 9 25 26 27 28 ( n = 734 ) ( n = 1 ) 8 7 6 4 3 8 % 84 % 87 % 26 27 28 8 7 6 4 3 51 % 71 % 83 % 26 27 28 8 7 6 4 3 8 % 9 % 27 28 I BipoläR registreras uppgifter om behandlingen av patienter med olika typer av bipolär sjukdom. De olika typerna skiljer sig åt vad gäller förlopp och behandlingsresultat. Målet vid behandling av bipolär affektiv sjukdom är att patienten genom förebyggande behandling ska slippa sjukdomsepisoder. Med hjälp av data från kvalitetsregistret har vi undersökt hur stor andel av patienterna som har nått detta mål. För att få mer jämförbara data har vi endast studerat bipolärt syndrom typ 1, det vill säga klassisk manodepressiv sjukdom. n = antal ettårsuppföljda Källa: BipoläR 2 1 2 1 2 1 Figur 5 visar resultatet för SLSO respektive övriga landet. Där framgår att 51 procent av de patienter som SLSO registrerat i BipoläR inte har haft några sjukdomsepisoder de senaste 12 månaderna. 6 7

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård I RIKSÄT (kvalitetsregister för ätstörningsbehandling) kan man på motsvarande sätt som i BipoläR följa behandlingsresultat. Under perioden 1 oktober 26 till 3 september 27 inleddes 51 nya ätstörningsbehandlingar på Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ). I figur 6 visas att 77 procent av dessa har nyregistrerats i RIKSÄT och att 26 procent av behandlingarna har följts upp i RIKSÄT efter ett år. I figur 7 framgår att 44 procent av de patienter som följdes upp på SCÄ efter ett år inte längre hade en ätstörningsdiagnos. SCÄ har enligt denna analys en klart högre andel patienter utan kvarstående ätstörning jämfört med det genomsnittliga resultatet vid övriga enheter i landet. Antalet uppföljningsregistreringar i RIKSÄT är ännu relativt lågt, varför inga mer långtgående slutsatser kan dras. Täckningsgrad i nationella kvalitetsregister För att få ett bra underlag för behandlingsuppföljning är det angeläget att verksamheterna registrerar så många av sina patienter som möjligt i relevanta kvalitetsregister. Antalet registrerade patienter i relation till det totala antalet patienter med aktuell diagnos utgör täcknings- graden för olika patientgrupper i respektive register. Nedan anges täckningsgraden för SLSO:s verksamheter i olika nationella kvalitetsregister. Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares, CPUP används inom Handikapp och Habilitering för uppföljning av barn med cerebral pares. Syftet är att förhindra komplikationer och utvärdera olika behandlingsmetoder. Nationella Diabetesregistret, NDR används av vårdcentralerna för att följa upp patienter med diabetes vid de enskilda vårdenheterna. Syftet är att förbättra diabetesvården och göra goda exempel tillgängliga för fler vårdgivare. Täckningsgrad barn födda år 2 och senare. Täckningsgrad. För redovisning per enhet se bilaga 2. % % 1 9 8 Figur 7 Andel patienter som inte hade ätstörning vid uppföljning efter 1 år. Figur 6 Registrering i RIKSÄT av nya behandlingar på SCÄ (1 oktober 26 3 september 27) Nyregistrerade, men ej uppföljningsregistrerade 51 % n = 51 patienter Palliativa registret används inom ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) för att följa upp och förbättra vården i livets slutskede. Täckningsgrad. För redovisning per enhet se bilaga 3. 98 % Svenska Demensregistret, SweDem används av minnesmottagningar inom geriatriken för att följa förekomsten av demens och utvärdera behandlingseffekter. Målet är en god och likvärdig behandling av patienter med demenssjukdomar. Täckningsgrad. För redovisning per enhet se bilaga 3. 7 6 4 Nyregistrerade och 1-årsuppföljda 26 % Mödrahälsovårdsregistret används av mödrahälsovården för att följa upp att vården av gravida kvinnor är likvärdig i hela landet och få underlag för att följa upp och utvärdera mödrahälsovården. 3 2 1 44 % 29 % SCÄ Övriga Täckningsgrad. Källa: Mödrahälsovårdsregistret 27 62 % ( n = 133 ) ( n = 859 ) n=antal ettårsuppföljda Ej registrerade 23 % 8 9

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Skattningsskalor Ett sätt att följa upp vården är att använda olika skattningsskalor för att identifiera problem, formulera mål och utvärdera vård och behandling. 77 % av de som skattats med CGAS uppgav att problemen minskat, försvunnit eller blivit lättare att leva med. Bedömning av barn och ungdomars funktionsnivå CGAS Children s Global Assessment Scale, CGAS, är en skattningsskala som BUP använder för att bedöma den allmänna funktionsnivån hos barn och ungdomar. Syftet med skattningsskalan är att komplettera den psykiatriska diagnosen med en övergripande bild av patientens livssituation före och efter behandlingen. Andel patienter som efter tre besök följts upp med CGAS. 79 % Smärtskattning Den visuella analogskalan, VAS, är ett väl utprövat hjälpmedel för smärtskattning. Patienten får hjälp att definiera hur intensivt han eller hon upplever sin smärta. På så sätt kan man utvärdera resultatet genom en ny skattning efter behandlingen. Andel vårdtillfällen där smärta skattats med VAS vid inskrivning i ASIH. För redovisning per enhet se bilaga 3. 73 % Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D är en skattningsskala som rehabiliteringsenheter inom primärvården använder. Med EQ-5D kan man mäta hälsorelaterad livskvalitet i fem dimensioner före och efter behandling. Antal rehabenheter som använder EQ-5D. För redovisning per enhet se bilaga 3. Riskbedömning för trycksår Uppkomst av trycksår är en risk för patienter som är långvarigt säng- liggande. För att kunna förebygga trycksår gör man inom geriatriken och ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet) en riskbedömning av patienterna enligt Modifierad Nortonskala, MNS. Andel vårdtillfällen där man utfört riskbedömning för trycksår enligt MNS. Geriatrik 94 % Förekomst av trycksår. Andel vårdtillfällen där det uppstått trycksår. Geriatrik,4 % ASIH 85 % ASIH 1,8 % För redovisning per enhet se bilaga 3. 1 11

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Specifika kvalitetsmått Övervikt kan vara en av flera orsaker till att man utvecklar hypertoni. En god viktkontroll är därför viktig vid behandlingen. BMI ( Body Mass Index ) används för att mäta övervikt. Vårdcentraler Till vårdcentralernas uppdrag hör bland annat att ta hand om de stora folksjukdomarna som exempelvis diabetes och hypertoni (högt blodtryck). Andel patienter med hypertoni där BMI har registrerats i journalen under 28. 25 % Uppföljning av diabetes Patienter med välbehandlad diabetes har goda förutsättningar att inte få komplikationer och att leva ett normalt liv. Vårdcentralerna följer upp behandlingen av diabetespatienterna med HbA c, som är ett mått på medelblodsockret de senaste 6 8 veckorna. Det är ett viktigt mått på behandlingseffekten. Figur 8 Andel diabetespatienter där man tagit prov på HbA1c. Vaccination mot influensa Många äldre drabbas svårt av influensa. I vårdcentralernas uppdrag ingår därför att vaccinera personer över 65 år mot influensa. Under 28 har 67 personer (65 år och äldre) vaccinerats vilket motsvarar 65 procent av SLSO:s listade patienter i den åldersgruppen. Antal patienter 65 år och äldre som vaccinerats mot influensa på SLSO:s vårdcentraler. 67 27 91 % 28 87 % Barnhälsovård Till barnhälsovårdens uppdrag hör bland annat att göra hembesök till nyfödda och följa upp hälsa och språkutveckling hos treåringar. 39 % Andel patienter med behandlad hypertoni med blodtryck högst 14/9 mmhg vid senaste mätning. För redovisning per enhet se bilaga 2. 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Uppgifterna är inte helt jämförbara mellan åren. 27 års uppgifter baseras på svar från 77 procent av vårdcentralerna jämfört med 1 procent 28. För redovisning per enhet se bilaga 2. Övervikt bidrar till minskad insulinkänslighet. En god viktkontroll är därför av stor betydelse för behandlingen av diabetes. BMI ( Body Mass Index ) används som mått för övervikt. Hypertoni Patienter med välbehandlad hypertoni (högt blodtryck) har stora möjligheter att undvika komplikationer som stroke, hjärtinfarkt, och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Andel patienter med diabetes där BMI har registrerats i journalen under 28. 54 Ett välbehandlat blodtryck bör vara högst 14/9 mmhg. % Hembesök hos förstfödda Syftet med hembesök hos förstfödda är att lära känna familjen och få en bild av barnets och hela familjens situation. Därmed ökar förutsättningen för en god kontakt och dialog med föräldrarna. 77 % Andel förstfödda som har fått hembesök. Hälsosamtal och språkbedömning av treåringar Barnhälsovården har särskilda samtal med föräldrar till treåringar om kost och rörelse. Syftet med hälsosamtal är att förebygga övervikt och fetma. Vid tre års ålder bedöms även barns språkutveckling. Målet är att få kunskap om barnets språkförståelse och uttrycksförmåga. Andel treåringar där barnhälsovården genomfört hälsosamtal och språkbedömning. 85 % 12 13

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Säker hälso- och sjukvård 2 Säker hälso- och sjukvård förutsätter att vi arbetar systematiskt med att förebygga risker. Därmed kan vi förhindra vårdskador och öka patientens säkerhet. De största identifierbara riskerna utgörs av brister i vårddokumentation, informationsöverföring och i läkemedelshanteringen. En detaljstudie av brister i läkemedelshanteringen visar att avvikelserapporter som avser administrering dominerar (se figur 1). Figur 1 Brister i läkemedelshanteringen, antal och fördelning. Patientsäkerhet STRATEGISKT MÅL: Alla enheter ska ha en handlingsplan för patientsäkerhetsarbete, som är känd av alla medarbetare. 95 % av enheterna uppnådde målet. Grunden för säker vård är att vi har ett kunskapsbaserat arbetssätt som utgår från vårdprogram och riktlinjer. En central del i patientsäkerhetsarbetet är att rapportera alla avvikelser som inträffar. Avvikelserna måste vi sedan analysera och följa upp för att kunna genomföra förbättringar. 3 2 2 1 13 145 262 Avvikelserapportering Under 28 registrerades drygt 4 avvikelser i HändelseVis, som är vårt system för avvikelserapportering. Fördelningen mellan risker, tillbud och negativa händelser var väldigt jämn under året. Målet är att de flesta avvikelser ska utgöras av risker, betydligt färre ska vara tillbud och helst inga ska vara negativa händelser. I 7 procent av rapporterna berodde avvikelsen på brister när det gäller rutiner. Rutinerna kan vara bristfälliga i sig, men vanligare är att man inte följt de rutiner som gäller. Här finns inom våra verksamheter en stor förbättringspotential. Figur 9 Fördelning mellan rapporterade risker, tillbud och negativa händelser. Risker 34 % 1 36 43 11 Rekvisition Förvaring Förskrivning Iordningställand Ordination Administrering Källa: HändelseVis Risk- och händelseanalys Under 28 utbildades totalt metodspecialister i risk- och händelseanalys. Metodspecialisterna har i uppdrag att stödja verksamheterna i att genomföra risk- och händelseanalyser, sprida kunskap om patientsäkerhet och utbilda lokala patientsäkerhetssamordnare. 17 Totalt har metodspecialister utbildats sedan 25. Tillbud 31 % Läkemedelsgenomgångar Ett sätt att minska riskerna och förbättra kvaliteten i vården för äldre och multisjuka är att göra regelbundna läkemedelsgenomgångar. Målet är att en årlig läkemedelsgenomgång ska genomföras för varje patient som är inskriven i hemsjukvården. Läkemedelsgenomgångar syftar till att: Negativa händelser 35 % Källa: HändelseVis minska antalet olämpliga läkemedel/läkemedelskombinationer och läkemedel med tveksam nytta. upptäcka eventuella läkemedelsbiverkningar som orsak Vad är risk, tillbud och negativ händelse? Risk: Möjlighet att en negativ händelse ska inträffa. Tillbud: Händelse som hade kunnat medföra vårdskada. Negativ händelse: Händelse som medfört vårdskada. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 25:12 Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 25:12 till patientens besvär. förbättra patienternas livskvalitet. Andel hemsjukvårdspatienter där läkemedelsgenomgång gjorts under året. För redovisning per enhet se bilaga 2. 44 % Vad är en läkemedelsgenomgång? En metod för strukturerad analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning. 14 15

Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienter i samband med undersökningar, behandlingar eller vård inom hälso- och sjukvården. Infektioner medför lidande för de drabbade och ökade kostnader för vården. Att förebygga infektioner är därför en viktig del i patientsäkerhetsarbetet i all hälso- och sjukvård. För att undersöka förekomsten av vårdrelaterade infektioner registrerade man under en dag (v. 45 46) alla patienter med vårdrelaterad infektion på SLSO:s fem geriatriska kliniker. 18 % Andel patienter som hade någon form av vårdrelaterad infektion. För redovisning per klinik se bilaga 3. Risk för fallolyckor! Många vårdskador inom äldrevården beror på fallolyckor. Jakobsbergsgeriatriken arbetar sedan i juni 28 aktivt och systematiskt med att minska antalet fallolyckor. Man gör en fallriskbedömning för alla inskrivna patienter med Downton Fall Risk Index. Det är ett verktyg för att bedöma om patienten löper risk för att ramla. Medicinering, smärta eller olika funktionsnedsättningar kan öka risken för fall. Inom ett dygn efter inskrivningen ska man ha gjort en bedömning av fallrisken och ha vidtagit lämpliga åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara ökad tillsyn, gånghjälpmedel, larmmatta eller justering av patientens läkemedel. Uppföljningen visar en positiv trend i antalet fallolyckor och Jakobsbergsgeriatriken har som målsättning att fortsätta det systematiska arbetet. Kommentar: Alla vårdrelaterade infektioner uppkom inte under den aktuella vårdtiden utan vissa kan ha uppstått tidigare. Källa: Vårdrelaterade infektioner, SKL 28 Antal fallolyckor på 1 496 vårdtillfällen år 28. Andelen var 9 procent. 144 Antal fallolyckor på 1 422 vårdtillfällen år 27. Andelen var 1 procent. Ett gott exempel på utvecklingsarbete. Goda hygienrutiner är den viktigaste förutsättningen för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning inom vården. Dessa rutiner ska all personal tillämpa vid alla vård- och undersökningssituationer. Enkla och effektiva rutiner som att inte bära klocka, ringar och andra smycken, att använda handsprit och att möta patienten rätt klädd gör vården säkrare för patienten. I figur 11 redovisas en självskattningsstudie om följsamheten till dessa hygienrutiner. Figur 11 Följsamhet till hygienrutiner 28 Självskattningsstudie Bar kortärmad arbetsdräkt 86 % Utan ring, klocka eller armband 78 % Använde handsprit före patientnära vårdarbete 89 % Använde handsprit efter patientnära vårdarbete 97 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Personalen registrerade via webben under en vecka sin följsamhet till hygienrutinerna vid dagens första patientmöte. Det totala antalet registreringar var 1 795. Källa: Hygiensjälvskattning SLSO v.46 28 16 5

Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Anmälningsärenden Tabellen nedan visar antalet patientärenden inom SLSO som anmälts till SLL:s Patientnämnd (PaN), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och Socialstyrelsen ( SoS) under 28 och 27. Psykiatri Primärvård Geriatrik ASIH H&H, SynC och Tolk Totalt 28 27 28 27 28 27 28 27 28 27 28 27 PaN 731 627 453 657 3 7 2 8 3 1 217 1 417 HSAN 75 83 1 1) 1 169 Lex Maria, SoS 12 93 23 18 5 2 1 1 131 114 Övriga, SoS 51 55 5 17 2 1 2 61 72 Källa: PaN, HSAN och SLSO:s egen statistik. 1) Jämförbara siffror för 27 saknas. Antalet ärenden till Patientnämnden (PaN) från psykiatrin ökade under 28. Merparten avsåg brist på tillgänglighet och kontinuitet samt önskemål om annan behandling än läkemedel. Inom primärvården minskade antalet anmälningar till PaN kraftigt. Ärenden som rör tillgänglighet minskade med närmare 4 procent. Den största andelen ärenden till Socialstyrelsen var Lex Maria-ärenden. Inom psykiatrin utgjorde självmordsförsök, självmord och oklara dödsfall drygt 85 procent av av anmälningarna enligt Lex Maria. Vid drygt hälften av självmorden har ansvarig klinik gjort en händelseanalys. En händelseanalys ska ge svar på följande frågor: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur kan vi förhindra liknande händelser i framtiden? SLL = Stockholms läns landsting H&H = Handikapp och Habilitering SynC = Syncentralen Tolk = Tolkcentralen SoS= Socialstyrelsen Till Patientnämnden (PaN) kan man vända sig med klagomål, synpunkter eller frågor när det gäller vården. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) är en statlig myndighet till vilken enskilda personer och myndigheter som t ex Socialstyrelsen, Lex Maria kallas den lag som innebär att vårdgivare har skyldighet att anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts Händelseanalys är en systematisk utredning av tillbud och negativa händelser. Utredningen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys. kan göra anmälan för att pröva om för risk att drabbas av en allvarlig skada eller yrkesutövare inom hälso- och sjukvård sjukdom. kan ha begått något fel. 18 19

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Patientfokuserad hälso- och sjukvård 3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vi alltid har patientens bästa för våra ögon. Respekt och lyhördhet för individens specifika behov har högsta prioritet. Figur 13 Bemötande Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Vårdcentraler Antal svar: 8 116 A. Ja, helt och hållet 81 % B. Delvis 14 % Primärvårdsrehab Antal svar: 3 58 A. 89 % B. 7 % Geriatrik Antal svar: 915 A. 77 % B. 14 % C. Nej 3 % D. Ej ifylld 2 % C. 1 % D. 3 % C. 2 % D. 7 % För att ta reda på i vilken utsträckning vården i SLSO motsvarar patienternas behov och önskemål gör vi årliga enkätundersökningar inom i stort sett alla verksamhetsområden. Synpunkter från patienterna Frågorna i patientenkäten är formulerade så att de enheter som deltar i undersökningen ska få konkreta svar på vad de behöver utveckla och förbättra. Här redovisas resultatet från tre olika enkätfrågor om bemötande, delaktighet och patienternas helhetsintryck av vården inom olika verksamhetsområden. Svarsalternativen varierar mellan frågorna och resultaten är därför illustrerade på olika sätt. Figur 12 Svarsfrekvens Antal utskickade enkäter Vårdcentral 13 977 59 % Primärvårdsrehab 4 398 73 % Geriatrik 1 891 58 % Vuxenpsykiatri, öppenvård 1 54 47 % Vuxenpsykiatri öppenvård Antal svar: 4 668 A. Ja, helt och hållet 73 % B. Delvis 19 % C. Nej 5 % D. Ej ifylld 3 % Figur 14 Delaktighet Vårdcentraler Antal svar: 8 116 A. Ja, helt och hållet 65 % B. Delvis 25 % Beroendevård öppenvård Antal svar: 871 A. 72 % B. 2 % C. 5 % D. 3 % Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Primärvårdsrehab Antal svar: 3 58 A. 71 % B.19 % BUP öppenvård, målsman Antal svar: 1 446 A. 83 % B. 13 % C. 3 % D. 2 % Geriatrik Antal svar: 915 A. 45 % B. 31 % För redovisning per enhet se bilaga 4. Beroendevård, öppenvård 2 211 41 % BUP öppenvård, målsman 2 96 % C. Nej 7 % C. 3 % C. 14 % D. Ej ifylld 4 % D. 7 % D. 9 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % De patienter som har angivit att de av olika skäl inte har kunnat svara på enkäten, har tagits bort vid beräkning av svarsfrekvensen. Vuxenpsykiatri öppenvård Antal svar: 4 668 Beroendevård öppenvård Antal svar: 871 BUP öppenvård, målsman Antal svar: 1 446 A. Ja, helt och hållet 45 % A. 52 % A. 58 % 35 491 patientenkäter skickades ut under 28 och den genomsnittliga svarsfrekvensen var 55 procent. Antalet besvarade enkäter och svarsfrekvenser varierar mellan olika verksamhetsområden enligt figur 12 ovan. B. Delvis 37 % C. Nej 13 % D. Ej ifylld 4 % B. 33 % C. 11 % D. 4 % B. 28 % C. 1 % D. 4 % För redovisning per enhet se bilaga 4 2 21

Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Figur 15 Helhetsbedömning Vårdcentraler Primärvårdsrehab Geriatrik Vuxenpsykiatri Beroendevård BUP öppenvård, öppenvård öppenvård målsman Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? 28 % 32 % 32 % 21 % 3 % 22 % 32 % 87 % 34 % 88 % 29 % 85 % 3 % 78 % 3 % 83 % 34 % 82 % Svarsalternativ: Svarsalternativ: Utmärkt Utmärkt Mycket bra 27 % 22 % 24 % 27 % 23 % 26 % Mycket bra Bra Bra Någorlunda 13 % 12 % 15 % 22 % 17 % 18 % Någorlunda Dålig Dålig Ej ifylld För redovisning per enhet se bilaga 4. För redovisning per enhet se bilaga 4. Ej ifylld Kontinuitet i mödrahälsovården För blivande mödrar som besöker mödrahälsovården för kontroller många gånger under graviditeten är det viktigt att få träffa samma barnmorska. 83 % Andel blivande mödrar som fick träffa högst två olika barnmorskor. Källa: Mödrahälsovårdsregistret 27 Lättillgänglig information på nätet Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)och Handikapp och Habilitering har webbplatser där man kan söka kunskap om olika sjukdomstillstånd och problem. Här kan man även få information om vart man kan vända sig för att söka vård och ställa frågor anonymt. www.bup.nu www.autismforum.se Goda exempel på utvecklingsarbete. bup.nu vänder sig främst till ungdomar som söker information om BUP i Stockholm. Man kan skriva anonymt och fråga om olika svårigheter eller psykiska problem. BUP svarade på 9 frågor på denna webbplats 28. Dessutom finns här många svar under rubriken tidigare frågor, som också kan vara till hjälp. Den som önskar kontakt med andra ungdomar kan även skriva på Anslagstavlan. autismforum.se drivs av Handikapp och Habilitering och är ett kunskapscenter för autism och Aspergers syndrom. De viktigaste målgrupperna är föräldrar och andra närstående till personer som har autism eller Aspergers syndrom samt personal som i sitt arbete möter människor med dessa funktionshinder. Andra målgrupper är personer som själva har en diagnos och den intresserade allmänheten. Under 28 besvarades 4 nya frågor. Dessutom kan man söka bland en mängd vanliga frågor och svar på webbplatsen. 22 23

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Effektiv hälso- och sjukvård 4 Effektiv hälso- och sjukvård innebär att vi använder våra resurser så att de på ett kostnadseffektivt sätt tillgodoser kraven på hög säkerhet och god vårdkvalitet. % 1 9 8 Figur 18 Beroendecentrum Andel patienter som efter tre besök har en vårdplan. % 1 9 8 Figur 19 Handikapp och Habilitering Andel brukare som efter tre besök har en habiliteringsplan. 7 7 Det finns flera olika parametrar för att definiera vad som är en effektiv hälso- och sjukvård. De vi valt att lyfta fram handlar bland annat om planering av insatser, mål för vården, val av läkemedel och samverkan. Vårdplan är ett skriftligt dokument som ska innehålla mål för vården, planerade insatser, tidpunkt för uppföljning och uppgifter om vem som har ansvar för vad i behandlingen. Vårdplanen ska upprättas av patient och behandlare tillsammans. Nedan visas andel patienter som har en vårdplan inom olika verksamhetsområden. Geriatrik Andel vårdtillfällen där vårdplan upprättats inom fyra vardagar efter inskrivning. För redovisning per enhet se bilaga 3. 6 4 3 2 1 45 % % 55 % 26 27 28 Kloka listan är en lista över rekommenderade läkemedel, som fastställs varje år av en expertgrupp inom Stockholms läns landsting, SLL. Den innehåller noggrant utvalda läkemedel för behandling av vanliga sjukdomar. Läkemedlen är effektiva, säkra och prisvärda. 6 4 3 2 1 68 % 74 % 72 % 26 27 28 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Andel vårdepisoder där vårdplan upprättats vid nyinskrivning. För redovisning per enhet se bilaga 3. Figur 2 Följsamhet till Kloka listan Vårdcentraler 82 % Figur 16 Vuxenpsykiatri Andel patienter i öppenvård som har en vårdplan. Figur 17 Barn- och ungdomspsykiatri Andel patienter som har en vårdplan vid fjärde besöket. Geriatrik 87 % % 1 9 8 7 6 % 1 9 8 7 6 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Följsamhet till Kloka listan mäts med DU9 ( Drug Utilization 9 % ) som innebär att man granskar om 9 procent av läkemedelsförskrivningen görs enligt Kloka listan. För redovisning per enhet se bilaga 2 och 3. 4 3 2 1 % 55 % 73 % 26 27 28 4 3 2 1 26 % 55 % 77 % 26 27 28 Samverkan STRATEGISKT MÅL Samverkan med andra vårdgivare är viktigt för att kunna erbjuda patienterna en god och effektiv vård. Alla enheter ska ha dokumenterade samarbetsöverenskommelser med sina två viktigaste vårdgrannar. av enheterna uppnådde målet. För redovisning per enhet se bilaga 1. 24 25

Effektiv hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Inskrivning direkt på geriatrisk klinik Ett sätt att bättre ta hand om gamla, svaga och multisjuka patienter, som ofta besöker sjukhus, är att direkt från hemmet eller en akutmottagning erbjuda plats på geriatrisk klinik. Det ger nöjda och trygga patienter och mer effektiv vård. Andel vårdtillfällen där patienter erbjudits oplanerad inläggning i geriatrisk slutenvård från hemmet, närakut eller akutmottagning inom 6 timmar. För redovisning per enhet se bilaga 3. Ett gott exempel på utvecklingsarbete. 72 % av patienter med paniksyndrom blev panikfria efter behandling enligt en studie inom enheten. internetpsykiatri.se en ny vårdform Internetpsykiatrienheten vid Psykiatri Sydväst erbjuder behandling av psykisk ohälsa, exempelvis depression och paniksyndrom, via internet. Patienterna kan själva anmäla sig och efter läkarbedömning få psykologisk behandling via Mina vårdkontakter på webbplatsen Vårdguiden. Säkerheten i systemet är lika hög som hos internetbanker. Den behandling som ges är kognitiv beteendeterapi ( KBT ). Patienterna får kursmaterial som de får läsa på egen hand, tillsammans med olika övningsuppgifter som de ska utföra i sin egen vardag. De får också regelbunden hjälp av en rutinerad behandlare via internet. Varje vecka får patienterna skatta sin ohälsa. Behandlaren kan därmed noga följa patientens utveckling. Systemet larmar dessutom automatiskt om patientens skattning skulle tyda på självmordsrisk. Efter avslutad behandling får patienten göra ett uppföljande läkarbesök där man gör en mer omfattande utvärdering av behandlingen. Ett kvalitetssystem gör det möjligt att korrigera felaktigheter löpande. Systemet ger också möjlighet att kontinuerligt mäta viktiga kvalitetsparametrar som väntetider, behandlingseffekter, patienternas åsikter med mera. Trots att behandlare och patienter i de flesta fall inte träffas personligen får internetpsykiatrienheten höga betyg av patienterna för ett vänligt och respektfullt bemötande! Sedan tjänsten startade i november 27 har 235 patienter erbjudits behandling och efterfrågan ökar starkt. De flesta patienter är mellan 29 och 39 år och medelväntetiden är 21 dagar. Behandlingseffekten är god och likvärdig med traditionell kognitiv beteendeterapi ( KBT ). www.internetpsykiatri.se 26 27

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Jämlik hälso- och sjukvård Kvalitet ur ett köns- och åldersperspektiv 5 Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vi har respekt för den enskilda människans värdighet och alla människors lika värde samt tillhandahåller vård på lika villkor för alla. Jämlikhet har flera dimensioner. Dels finns det köns- och åldersskillnader i vårdbehov och vårdkonsumtion, dels varierar tillgängligheten och utbudet av vård i olika delar av länet. Besök ur ett köns- och åldersperspektiv Behovet av vård varierar mellan olika individer och mellan olika perioder i livet. Av de patienter som vårdcentralerna har ansvaret för (listade patienter) är det omkring 7 procent som besöker läkare på vårdcentralen under ett år, 75 procent av kvinnorna och 65 procent av männen. Figur 21 visar hur många läkarbesök som gjorts i genomsnitt per individ på våra vårdcentraler under 28, uppdelat på ålder och kön. Figur 21 Antalet läkarbesök Vårdcentraler Ålder Män Kvinnor Alla 7 år 2,4 2,3 2,4 8 16 år 1,7 1,8 1,8 17 44 år 1,9 2,3 2,1 45 64 år 2,7 2,9 2,8 65 74 år 4 3,6 3,8 75 år eller äldre 5,3 4,9 5 Totalt: 2,6 2,7 Antal individer: 243 6 35 4 Vård och behandling ska erbjudas på lika villkor för hela befolkningen. Hur patienterna värderar vården är vägledande i vårt förbättringsarbete för en mer jämlik vård. Här har vi valt att redovisa resultat på en fråga ur patientenkäten som ett övergripande mått på kvalitet. Figur 22 och 23 visar hur patienter i olika åldrar och av olika kön svarat. Figur 22 Kvalitet, ålder Vårdcentraler Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Ålder: 16 år Antal svar: 885 Ja, helt och hållet 59 % Delvis 31 % Nej 8 % Ej ifylld 1 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Ålder: 17 44 år Antal svar: 1 89 Ja, helt och hållet 57 % Delvis 31 % Nej 11 % Ej ifylld 1 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Ålder: 45 64 år Antal svar: 2 386 Ja, helt och hållet 64 % Delvis 27 % Nej 7 % Ej ifylld 2 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Ålder: 65 74 år Antal svar: 1 436 Ja, helt och hållet 74 % Delvis 18 % Nej 5 % Ej ifylld 3 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Könsperspektiv STRATEGISKT MÅL Alla enheter ska analysera omhändertagande och medicinering avseende en diagnosgrupp utifrån ett könsperspektiv. Flertalet har valt att analysera vården av patienter med diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar. 36 % av enheterna uppnådde målet. Ålder: 75 år eller äldre Antal svar: 1 4 Ja, helt och hållet 75 % Delvis 15 % Nej 4 % Ej ifylld 5 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % 28 29

Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Figur 23 a Kvalitet, Män Vårdcentraler Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Antal svar: 3 4 Ja, helt och hållet 69 % Delvis 23 % Nej 6 % Ej ifylld 2 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Figur 23 b Kvalitet, Kvinnor Vårdcentraler Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? Antal svar: 4 754 Ja, helt och hållet 64 % Delvis 25 % Nej 8 % Ej ifylld 3 % 1 2 3 4 6 7 8 9 1 % Telefontillgänglighet till vuxenpsykiatrin i länet Det är viktigt att alla invånare har likvärdig möjlighet att komma i kontakt med vården i olika delar av länet. Nedan redovisar vi telefontillgängligheten till allmänpsykiatriska mottagningar utifrån deras geografiska läge. Tidigare år har mottagningar i södra delen av länet haft en sämre telefontillgänglighet. Under 28 har dessa mottagningar förbättrat sin telefontillgänglighet och är nu i nivå med övriga länet. Figur 24 Telefontillgänglighet Andel godkända samtal till allmänpsykiatriska mottagningar i Norra länsdelen, Stockholm / Ekerö och Södra länsdelen. % 1 9 26 27 28 82 % 8 % 65 % 9 % 89 % 84 % 89 % 89 % 92 % 8 7 6 4 3 2 1 Källa: HSNf, Tillgänglighetsrapport 28 3 31

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Hälso- och sjukvård i rimlig tid 6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att alla patienter får vård när de behöver den. Figur 27 Besökstillgänglighet Andel patienter som erbjudits tid inom 3 dagar. Vuxenpsykiatri 27 78 % % 1 9 En god tillgänglighet innebär att det är lätt att nå fram till och få tillgång till hälso- och sjukvård. Patienten ska få den vård som han eller hon behöver i rimlig tid. God tillgänglighet avser såväl patienternas förväntningar som den faktiska väntetiden. Telefontillgänglighet God telefontillgänglighet innebär att det ska vara enkelt för patienten att få kontakt med vården. Telefontillgängligheten mäts regelbundet som andelen samtal som besvarats inom en viss godkänd tid (se figur 25). Godkända samtal innebär: svar inom 1,5 minuter vid direktsvar utan köfunktion. svar inom 1 minuter vid direktsvar med köfunktion. svar senast 1,5 timme efter uppringning. Figur 25 Telefontillgänglighet Vuxenpsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Vårdcentraler Besökstillgänglighet Vårdgarantin inom SLL innebär att patienten ska erbjudas besök hos husläkare inom fem dagar (för den nationella vårdgarantin gäller sju dagar). Av figur 26 nedan framgår att vårdcentralerna uppfyllde vårdgarantin till 85 procent under 28. I figur 27 visas besökstillgänglighet för verksamheter som ska erbjuda tid inom 3 dagar. % 1 9 Figur 26 Besökstillgänglighet Andel patienter som erbjudits tid inom 5 dagar. Vårdcentraler 28 78 % 2 4 6 8 1 % För redovisning per enhet se bilaga 5 Barn- och ungdomspsykiatri 27 75 % 28 81 % 2 4 6 8 1 % Handikapp och Habilitering 27 86 % 28 99 % För redovisning per enhet se bilaga 5 8 7 6 4 3 72 % 88 % 89 % 26 27 28 92 % 96 % 95 % 26 27 28 85 % 83 % 87 % 26 27 28 8 7 6 4 3 84 % 85 % 27 28 2 4 6 8 1 % Beroendevård 27 98 % 2 2 28 98 % 1 1 2 4 6 8 1 % Källa: HSNf För redovisning per enhet se bilaga 5. För redovisning per enhet se bilaga 5 Källa: HSNf och SKL Telefontillgänglighet STRATEGISKT MÅL Alla enheter ska uppfylla kraven för telefontillgänglighet. Andelen enheter som uppfyller kraven ökade från 64 procent 27 till 88 procent 28. 88% av enheterna uppnådde målet. 32 33

Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid Tillgänglighet enligt patientenkäten Varje år gör SLSO enkätundersökningar där vi frågar patienternas hur de upplever att vården fungerar, bland annat när det gäller tillgänglighet. Figur 28 visar hur patienterna på vårdcentralerna har svarat på frågan: Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? Figur 28 Telefontillgänglighet Vårdcentraler Figur 29 visar hur patienterna inom vuxenpsykiatri och beroendevård Figur 29 Tillgänglighet Vuxenpsykiatri Beroendevård 27 28 har svarat på frågan: 27 28 27 28 18 % 26 % 32 % 19 % Svarsalternativ: Utmärkt Mycket bra Bra Hur bedömer du mottagningens tillgänglighet, (kan gälla telefon, e-post och personligt besök)? 76 % 8 % 78 % 79 % 81 % 79 % 27 % 34 % Svarsalternativ: Utmärkt Mycket bra Bra 28 % 17 % 28 % 32 % 33 % 27 % 17 % 29 % 33 % 25 % 3 % 26 % 22 % 31 % 26 % För redovisning per enhet se bilaga 4. 23 % 2 % Någorlunda Dålig Någorlunda Dålig 22 % 21 % 11 % 21 % Ej ifylld Kan inte bedöma Ej ifylld För redovisning per enhet se bilaga 5. Tillgänglighet till rehabilitering i primärvård För patienter som kommer hem direkt från sjukhus efter exempelvis knä- och höftoperation är det viktigt att snabbt komma igång med rehabilitering. Andel patienter utskrivna från sjukhus i behov av rehabilitering i hemmet som erbjudits insatser inom en vardag. För redovisning per enhet se bilaga 3. För patienter med akuta behov av rehabilitering, som vid exempelvis rygg- eller nackbesvär, ska vi erbjuda rehabiliteringsinsatser inom tre vardagar. Andel patienter i behov av akut rehabilitering som erbjudits insatser inom tre vardagar. För redovisning per enhet se bilaga 3. Tillgänglighet till vård inom ASIH 97 % 84 % ASIH erbjuder avancerad sjukvård i hemmet dygnet runt. I de fall det bedöms vara ett alternativ till sjukhusvård bör patienterna erbjudas snabb inskrivning. Tidbokning på nätet! Täby Vårdcentral erbjuder sedan 28 tidbokning på internet för icke akuta läkarbesök. Webbtidboken når man via Mina vårdkontakter på www.vardguiden.se där man också får sitt lösenord. Sedan kan patienten gå direkt till webbtidboken, där lediga tider hos läkare under ett år framåt finns att boka. Syftet med tidbokning på internet är att göra det enklare för patienterna att boka läkartid. Patienterna kan när som helst under dygnet gå in på nätet och boka sin tid och de kan själva välja dag och tidpunkt för läkarbesöket. Det finns tider både tidigt och sent på dagen för att patienterna ska få bästa möjliga service. Möjlighet till tidbokning på nätet har blivit uppskattat av patienterna. Antalet tidbokningar är dock ännu inte så många att man kan utvärdera effektiviteten på ett tillförlitligt sätt. Men tjänsten används mer och mer och ska utökas våren 29. Då införs också tidbokning på nätet för besök hos distriktssköterskan. www.vardguiden.se Andel patienter som erbjudits inskrivning inom 24 timmar. 1 % Gott exempel på utvecklingsarbete. 34 35

SLSO Kvalitetsbokslut 28 Bilagor Bilagor 1 Nyckeltal för vuxenpsykiatri, Beroendecentrum, BUP och Handikapp och Habilitering 2 Nyckeltal för vårdcentraler 3 Nyckeltal 3:1 Geriatrik 3:2 ASIH 3:3 Primärvårdsrehab 4 Patientenkätsvar: bemötande, delaktighet och helhetsfrågan 4:1 Vårdcentraler 4:2 Primärvårdsrehab 4:3 Geriatrik 4:4 Vuxenpsykiatri 4:5 Vårdcentraler Upplevelse av telefontillgänglighet 5 Tillgänglighet: telefon och besök 5:1 Vuxenpsykiatri 5:2 BUP 5:3 Vårdcentraler Samtliga uppgifter som redovisas i kvalitetsbokslutet har hämtats från interna enkäter och statistikuppgifter samt lokala journalsystem, om inte annat anges. Kapitel 1 Kapitel 4 Kapitel 6 Bilaga 1 Nyckeltal för kliniker inom Vuxenpsykiatri Beroendecentrum Barn- och ungdomspsykiatri Handikapp och Habilitering. Samlat resultat presenteras i kapitel 1, 4. och 6 Öppenvård Antal patienter Antal besök Antal besök Diagnos 2) Vårdplan 3) Tid inom 3 dagar 4) totalt per patient Vuxenpsykiatri 28 27 28 27 28 27 28 27 28 27 28 27 Psykiatri Nordväst 9 4 8 8 13 3 98 11 11 9 % 81 % 95 % 29 % 47 % 58 % Psykiatri Nordöst 6 2 5 77 4 57 1 12 1 84 % 81 % 83 % 66 % 82 % 88 % Norra Stockholms psykiatri 1) 18 1 17 8 222 224 3 12 13 9 % 88 % 61 % 57 % 84 % 68 % Södra Stockholms psykiatri 1 7 1 3 146 3 144 14 14 83 % 86 % 91 % 83 % 84 % 76 % Psykiatri Sydväst 1 4 9 9 111 7 15 11 11 94 % 8 % 54 % 44 % 78 % 1 % Psykiatri Sydöst 6 3 5 9 8 7 7 2 13 12 9 % 84 % 56 % 33 % 96 % 98 % Totalt Vuxenpsykiatri 61 1 58 2 741 9 698 6 12 12 89 % 84 % 73 % 55 % 78 % 78 % Beroendecentrum 21 2 19 6 2 232 7 12 12 75 % 77 % 55 % % 98 % 98 % Barn- och ungdoms psykiatri 18 3 18 1 153 3 143 7 8 8 83 % 71 % 77 % 55 % 81 % 75 % Handikapp och Habilitering 1 9 4 111 1 116 11 12 72 % 74 % 99 % 86 % Exkl länsakuten 2 ) Andel patienter som har registrerad diagnos. Data hämtas ur olika lokala system med olika beräkningsmodeller varför jämförelser mellan enheter blir osäker. Även jämförelser mellan åren är osäkra pga skifte av IT-system (konsolideringsprocess) 3 ) Andel patienter som har en skriftlig vårdplan. Samma reservation som ovan. 4 ) Andel av nya patienter som erbjuds tid inom 3 dagar. Data insamlas månadsvis, delvis manuellt. 36 37

Bilaga 2 Nyckeltal för vårdcentralerna (%) Samlat resultat presenteras i kapitlen 1, 2 och 4. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 2 Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 2 Diagnos 1) NDR 2) HbA1c 3) <=14/9 mmhg 4) Läkemedels- DU 9 6) genomgång 5) Mottagning 28 27 8) 28 28 27 28 28 28 27 Diagnos 1) NDR 2) HbA1c 3) <=14/9 mmhg 4) Läkemedels- DU 9 6) genomgång 5) Mottagning 28 27 8) 28 28 27 28 28 28 27 Alby 95 91 24 93 91 48 83 86 Axelsberg 98 92 66 8 92 29 45 84 86 Barkarby 82 12 93 94 51 34 74 77 Björnstigen 97 8 41 77 62 22 82 84 Bollmora 87 91 61 9 84 47 44 81 83 Boo 93 88 78 93 9 51 1 81 84 Brandbergen 91 85 57 9 9 63 1 74 8 Bredäng 93 81 71 91 91 37 84 81 82 Brommaplan 9 86 26 75 95 24 32 84 85 Dalarö 9 91 29 51 87 38 9 78 84 Djursholm 94 58 1 98 19 77 77 81 Djurö 95 88 92 15 15 81 85 Ektorp 95 88 74 95 91 36 43 83 86 Enebyberg 92 88 42 9 56 52 82 84 Essingen 97 9 4 23 37 16 87 87 Fisksätra 93 89 61 89 89 33 72 8 81 Fittja 91 91 52 79 91 32 18 84 86 Flemingsberg 84 9 55 91 91 27 7 83 87 Forum 85 88 52 93 87 31 1 81 82 Gröndal 94 95 43 73 93 39 14 86 87 Gustavsberg 84 81 51 93 91 29 36 8 84 Gärdet 89 83 25 87 89 22 17 81 83 Hagalund 86 71 92 95 97 48 1 81 85 Hallonbergen 91 61 52 92 87 51 71 82 86 Hallunda 96 92 62 92 87 26 79 81 Handen 9 8 64 81 9 26 83 77 79 Hjorthagen 94 76 2 93 1 14 4 77 77 Huddinge 91 86 73 88 94 34 23 81 81 Husby 91 86 54 92 93 31 57 87 89 Hässelby 89 72 36 82 98 21 7) 81 84 Jakobsberg 89 74 72 92 94 49 41 83 85 Johannes 89 76 58 96 88 1 86 83 83 Jordbro 91 85 45 71 75 51 67 8 82 Kista 89 85 62 86 85 43 29 86 88 Korallen 99 96 99 99 1 65 1 85 86 Kungsängen 81 64 58 95 96 44 8 84 Liljeholmen 9 9 61 76 88 3 36 8 84 Liseberg 94 94 65 88 92 31 36 8 9 Mörby Centrum 75 71 75 74 87 27 26 83 86 Norrviken 9 8 86 46 52 81 85 Riksby 94 92 42 48 91 31 83 85 87 Rinkeby 93 76 9 88 36 4 87 88 Rissne 95 73 47 94 95 4 64 83 83 Rotebro 91 74 56 96 93 45 11 83 84 Råsunda 93 79 59 88 41 85 88 Saltsjöbaden 8 84 77 89 83 24 31 8 84 Segeltorp 94 88 31 82 84 32 11 8 84 Sigtuna 53 46 91 95 7 7 ) 79 81 Skytteholm 78 66 94 92 97 55 81 78 82 Skärholmen 89 87 48 87 92 33 7 86 88 Spånga 91 87 57 92 44 87 91 Stocksund 94 95 59 97 41 53 83 86 Stuvsta 96 88 47 88 9 48 8 85 85 Surbrunnsgatan 88 82 94 69 8 86 88 Sätra 98 96 67 93 93 27 2 86 87 Tensta 88 78 52 88 85 34 73 86 88 Torsvik 9 92 76 9 59 18 87 87 Traneberg 97 87 49 93 94 32 1 85 88 Trollbäcken 54 59 2 78 84 44 21 78 81 Trångsund 83 78 12 94 22 81 82 Tullinge 96 83 84 88 81 47 1 82 85 Tumba 96 95 75 89 92 46 32 84 86 Tureberg 88 76 94 92 31 83 86 Täby Centrum 91 79 44 89 22 23 83 84 Ulriksdal 89 9 19 87 6 1 78 81 Valsta 77 7 87 6 83 84 Vendelsö 9 86 61 84 92 33 1 77 79 Vårby 97 96 49 93 98 48 6 85 87 Västra skogen 85 7 92 57 45 82 87 Älvsjö 96 92 46 75 92 28 23 84 86 Totalt 9 87 39 44 82 Målvärde: Grundnivå 8 25 7 2 95 8 Uppnått grundnivån 94 8 94 96 11 83 Andel diagnossatta vårdkontakter hos läkare. 2 ) Andel diabetespatienter registrerade i Nationella Diabetesregistret. 3 ) Andel diabetespatienter där HbA1c mätts under kalenderåret. 4 ) Andel patienter med högt blodtryck med senaste registrerade blodtryck högst 14/9 mmhg. 5 ) Andel inskrivna patienter i hemsjukvården som under 28 fått läkemedelsgenomgång. 6 ) DU 9 (Drug Utilization 9%) är ett mått på följsamheten till Kloka Listan. 7 ) Hade ej hemsjukvårdsuppdrag under 28. 8 ) Andelen diagnossatta läkarbesök under september 27. 38 39

Bilaga 3:1 Nyckeltal för geriatriska kliniker, samlat resultat presenteras i kapitel 1, 2 och 4. Geriatrisk klinik (%) Målnivå enligt uppföljningsplan HSNf 9 95 9 95 Handengeriatriken 1 1 1 1 1 Långbro park 1 94 1 97 1 Nacka 1 1 1 86 1 Stockholms geriatriken 9 1 1 1 1 Södra Stockholmsgeriatriken 1 99 3 61 1 1 Nordväst 1 22 64 1 1 Andel vårdepisoder där teambaserad individuell vårdplan med övergripande målförmulering finns upprättad vid nyinskrivning. 2 ) Andel patienter som erbjudits inskrivning på ASIH-enhet från hemmet eller vårdavdelning inom 24 timmar. Bilaga 3:3 Nyckeltal för primärvårdsrehab, samlat resultat presenteras i kapitlen 1 och 6. Primärvårdsrehab (%) Täckningsgrad demensregistret SweDem Andel riskbedömda för trycksår Andel uppkomna trycksår Målnivå enligt uppföljningsplan HSNf 8 9 9 Danderyd 96,2 12 89 99 67 Jakobsberg 43 63 9 84 1 66 Handen 98,1 34 84 93 32 Stockholmsgeriatriken 1 1,1 1 9 98 46 Södra Stockholmsgeriatriken 1 95,6 23 88 1 51 OBS! Alla vårdrelaterade infektioner har inte uppkommit under den aktuella vårdtiden utan kan ha uppstått tidigare. 2 ) DU 9 ( Drug Utilization 9 % ) är ett mått på följsamhet till Kloka Listan. 3 ) Andel vårdtillfällen där individuell vårdplan finns upprättad inom fyra vardagar efter inskrivning. 4 ) Andel vårdtillfällen då patienten erbjudits inskrivning från hemmet/närakut/akutmottagning inom 6 timmar. Bilaga 3:2 Nyckeltal för ASIH-enheter, samlat resultat presenteras i kapitel 1, 4 och 6. ASIH (%) Täckningsgrad Palliativa registret Använder Rehabinsatser Rehabinsatser EQ5D inom 1 vardag 2 ) inom 3 vardagar 3 ) Bollmora VC Ja 1 97 Handens VC-Handen Ja 9 68 Mörby Centrum vårdenhet Ja Lidingö vårdenhet Nej 98 48 Primärvårdsrehab Innerstaden Nej 85 96 Primärvårdsrehab Södra Ja 99 96 Primärvårdsrehab Västra Ja 1 96 Rehab NordVäst Ja Rehabcentrum Nacka Ja 94 78 Sigtuna läkarhus Ja 1 34 Täby Barnmorske- och rehabverksamhet Ja 94 1 Vallentuna vårdenhet Ja Österåkers vårdenhet Ja Primärvård på Värmdö -Gustavsberg Ja 88 91 Totalt 92 8 Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 4 Kapitel 1 Kapitel 4 Andel vårdrelaterade infektioner, VRI DU 9 2 ) Kapitel 1 Kapitel 6 Kapitel 1 Kapitel 6 Andel riskbedömda för trycksår Andel uppkomna trycksår Kapitel 1 Kapitel 6 Kapitel 6 Andel smärtskattade med VAS Andel upprättade vårdplaner Andel upprättade vårdplaner 3 ) Andel vård inom 24 tim 2 ) Är en skattningsskala som mäter livskvalitet. Andel inskrivna inom 6 tim 4 ) 2 ) Andel patienter utskrivna från sjukhus i behov av rehabilitering som erbjudits insatser inom en vardag. 3 ) Andel patienter i behov av akut rehabilitering som erbjudits insatser inom 3 vardagar. Bilaga 4 Resultat från patientenkäterna 28 och 27 redovisas per enhet för vårdcentraler, rehabmottagningar, geriatriska kliniker och vuxenpsykiatriska mottagningar. Samlat resultat redovisas i kapitel 3. Resultatet redovisas som förbättringsutrymme (FBU). Ju lägre värde desto bättre. Ett högre FBU indikerar ett större behov av förbättring, sett ur patienternas synvinkel. I Diff-kolumnen visar ett negativt värde ett försämrat Bilaga 4:1 Patientenkät Vårdcentraler (FBU) Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Kände du dig delaktig i beslut om din vård och behandling, så mycket som du önskade? Hur värderar du som helhet den vård/ behandling du fick? Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? FBU Diff 2 ) FBU Diff 2 ) FBU Diff 2 ) Antal svar FBU 1) Diff 2 ) Antal svar Mottagning 28 27 28 27 28 27 28 3) 28 27 28 4 ) Alby 16 11-5 25 24-1 8 1 2 131 16 17 1 75 Axelsberg 7 8 1 16 19 3 6 7 1 153 14 15 1 12 Barkarby 14 16 2 24 28 4 12 15 3 13 17 1-7 84 Björnstigen 6 9 3 19 18-1 6 5-1 81 11 7-4 67 Bollmora 13 12-1 21 25 4 8 9 1 132 21 17-4 15 Boo 8 9 1 18 16-2 5 7 2 153 11 9-2 128 Brandbergen 11 1-1 23 2-3 6 5-1 154 12 26 14 94 Bredäng 1 14 4 25 27 2 9 7-2 83 15 19 4 62 Brommaplan 6 8 2 12 16 4 5 6 1 152 4 1 6 78 Dalarö 15 9-6 22 12-1 15 6-9 71 14 15 1 59 Djursholm 2 1-1 7 12 5 1 1 85 13 19 6 7 Djurö 7 1 3 14 19 5 3 7 4 97 12 9-3 76 Ektorp 5 6 1 12 17 5 3 5 2 19 12 12 72 Enebyberg 4 5 1 1 7-3 4 2-2 99 16 19 3 65 Essingen 7 9 2 13 14 1 3 6 3 82 6 14 8 38 Fisksätra 7 6-1 17 18 1 5 4-1 76 15 15 6 Fittja 26 13-13 39 31-8 2 5-15 66 1 11 1 46 Flemingsberg 14 22 8 3 32 2 12 14 2 115 9 16 7 99 Forum 5 7 2 14 22 8 4 1 6 147 11 2 9 98 Gröndal 9 6-3 17 17 6 4-2 141 3 7 4 126 Gustavsberg 9 9 19 16-3 6 5-1 145 1 7-3 122 Gärdet 19 12-7 21 18-3 13 7-6 85 14 23 9 66 Hagalund 9 11 2 16 19 3 4 5 1 8 4 14 1 7 Hallonbergen 11 11 2 18-2 9 1 1 86 18 21 3 69 Hallunda 19 18-1 33 27-6 14 14 135 2 2 93 Handen 13 12-1 23 21-2 8 7-1 158 26 21-5 16 Hjorthagen 2 5 3 8 1 2 2 2 13 2 14-6 57 Huddinge 11 12 1 18 24 6 7 9 2 152 12 13 1 122 Husby 13 24 11 21 35 14 4 15 11 14 3 2 17 82 Hässelby 14 12-2 25 24-1 12 1-2 142 15 16 1 15 Resultatet visas som förbättringsutrymme ( FBU ). Ju lägre värde desto bättre. 2 ) Ett negativt värde visar ett försämrat resultat 28 jfr med 27. 3 ) Antal 28 avser antal patienter som har svarat på frågorna om bemötande, delaktighet och helhetsbedömning. 4 ) Avser antal patienter som har svarat på frågorna om telefontillgänglighet. resultat 28 jämfört med 27, dvs ett högre FBU 28 jämfört med 27. Antal 28 anger hur många patienter som svarat på enkäten på respektive enhet. När det gäller vårdcentralerna finns en fråga om telefontillgänglighet redovisad. Eftersom denna fråga endast gäller de patienter som har kontaktat vården via telefon är antalet som har svarat på denna fråga mindre än övriga frågor. 4 41