Kvalitetsdokument för särskilt boende och korttidsplats inom Gotlands kommun

Kvalitetsdokument för särskilt boende och korttidsplats inom Gotlands kommun Antaget av socialnämnden 2010-12-08, 129 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 4 1.1 Inriktningar... 5 1.1.1 Särskilt boende... 5 1.1.2 Särskilt boende för personer med demenssjukdom... 5 1.1.3 Korttidsplats... 6 1.1.4 Korttidsplats för personer med demenssjukdom... 6 1.1.5 Korttidsplats vård i livets slutskede... 6 2 Ledningssystem enligt Socialtjänstlagen... 6 2.1 Kvalitetssäkring av sociala tjänster... 6 2.1.1 Insatsen särskilt boende... 7 2.1.2 Insatsen korttidsplats... 7 2.1.3 Mat och måltider... 7 2.1.4 Vardagsrehabilitering... 8 2.1.5 Socialt innehåll... 8 2.1.6 Kvalitetsgarantier... 8 2.1.7 Förändrade behov... 8 2.1.8 Hantering av privata medel... 8 2.1.9 Nyckelhantering... 9 2.2 Tillgänglighet... 9 2.2.1 Ankomstsamtal... 9 2.2.2 Kontaktmannaskap... 9 2.2.3 Tolk... 9 2.2.4 Krav på larm... 9 2.2.5 Verksamhetsansvarig... 9 2.3 Samverkan och samarbete... 9 2.3.1 Närstående och anhörigstöd... 9 2.3.2 Frivilligorganisationer... 10 2.3.3 Myndigheter och företrädare... 10 2.3.4 Praktikanter, elever och studenter... 10 2.4 Dokumentation... 10 2.4.1 Dokumentation för utförare... 11 2.4.2 Genomförandeplan och delaktighet... 11 2.4.3 Förvaring av dokumentation efter avslutad insats... 12 2.4.4 Hantering av dokumentation vid byte av utförare... 12 2.4.5 Dokumentation i verksamhetssystem... 12 2.4.6 Sekretess och tystnadsplikt... 12 2.4.7 Bilaga... 13 2.5 Synpunkter och klagomål på verksamheten... 13 2.6 Fel och brister i verksamheten... 13 2.7 Anmälan om missförhållanden lex Sarah... 13 2.8 Personal och kompetensförsörjning... 14 2.8.1 Krav på verksamhetsansvarig... 14 2.8.2 Krav på omvårdnadspersonal... 14 2.9 Miljöarbete... 15 2

3 Ledningssystem för hälso- och sjukvård... 15 3.1 Bemötande av patienter... 15 3.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling... 16 3.2.1 Delegering... 16 3.2.2 Hygien och vårdhygien... 16 3.2.3 Rehabilitering... 16 3.2.4 Munhälsobedömning... 16 3.2.5 Läkemedelshantering... 17 3.2.6 Demensvård... 17 3.2.7 Vård i livets slutskede... 17 3.2.8 Nutrition... 18 3.3 Kompetens... 18 3.3.1 Legitimerad sjuksköterska... 18 3.3.2 Arbetsterapeut och sjukgymnast... 18 3.3.3 Omvårdnadspersonal... 18 3.4 Samverkan och samarbete... 18 3.4.1 Läkare... 18 3.5 Riskhantering... 19 3.6 Avvikelsehantering... 19 3.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik... 19 3.7.1 Medicintekniska produkter... 19 3.8 Spårbarhet... 19 4 Uppföljning av verksamheten... 20 4.1 Uppföljning... 20 4.2 Kvalitetsuppföljning... 20 4.3 Branschråd... 21 4.4 Åtgärder vid brister... 21 5 Definitioner... 21 6 Bilagor... 23 3

1 Inledning Socialnämndens samlade kvalitetsdokument anger de krav på kvalitet som ställs på utförare som verkställer biståndsbedömda insatser till personer i särskilt boende och korttidsplats enligt socialtjänstlagen (SoL). Ansvar för hälso- och sjukvård, förutom läkarinsatser ingår. Socialnämnden är beställare och ytterst ansvarig för myndighetsutövning, kvalitet, uppföljning samt hälso- och sjukvård. Kvalitetsdokumentet utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11) samt föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Ledningssystemen syftar till att så långt det är möjligt att förebygga risker samt säkerställa att ge vård och omsorg av god kvalitet i ett brukar- och patientperspektiv. Värdegrunden i socialtjänstlagen utgår ifrån att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Gotlands kommun använder balanserat styrkort för målstyrning. Syftet är att använda en strukturerad metod för styrning och uppföljning utifrån visioner och strategier. I perspektivet brukare/kunder anger socialnämnden att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, känner sig delaktig och blir respektfullt bemött. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten i styrkort, se www.gotland.se Styrkortets värdegrund innebär omtanke, delaktighet och förtroende. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs enligt de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning, meddelarfrihet och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Utföraren ska lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och beställaren, samt medverka vid uppföljning eller bistå med underlag för att genomföra uppföljningen. Utföraren ska lämna uppgifter som beställaren begärt. Inkomna handlingar till beställaren är offentliga (3 Kap 19 a kommunallagen). Nämnden omfattas av offentlighetsprincipen vilket innebär att allmänheten har rätt att ta del av inkomna handlingar om inte handlingarna omfattas av offentlighets - och sekretesslagstiftningen (OSL 2009:400). Utföraren ska samverka med beställaren och vid behov delta i samverkansmöten. 4

Kvalitetsdokumentet, rutiner, riktlinjer revideras löpande. Utföraren meddelas angående ändringar. Kvalitetsdokumentet ska vara känt av all personal. 1.1 Inriktningar Äldre personer över 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av särskilt boende eller korttidsplats enligt socialtjänstlagen. Personer med funktionsnedsättningar under 65 år som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet kan få bistånd i form av särskilt boende eller korttidsplats enligt socialtjänstlagen Verksamheten ska beakta och tillgodose individuella behov för yngre personer med funktionsnedsättningar. Utföraren ska säkra en god vård och omsorg som bygger på respekt och värdighet och utgår från individuellt anpassat professionellt arbetssätt. En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken boendeform som är mest lämplig. 1.1.1 Särskilt boende Särskilda boenden är avsedda för personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av mer eller mindre omfattande vård- och omsorgsinsatser för sin dagliga livsföring. Det är vanligt att dessa personer har flera olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd. Den enskilde behöver hjälp med både praktiska göromål och personlig omvårdnad, hälso- och sjukvård samt stimulans som bidrar till att upprätthålla funktioner och sociala relationer. Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara och den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Verksamheten ska vara hemlik och kunna erbjuda den enskilde möjlighet att delta i dagliga sysslor, utevistelser och andra aktiviteter. Det särskilda boendet skall innehålla gemensamma lokaler för måltider, fritidsaktiviteter, kulturinslag och andra sociala aktiviteter samt uteplatser. Boendemiljön såväl inomhus som utomhus ska vara säkert och tryggt utformad för den enskilde. Enheterna skall ha tillgång till personal med den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna för att ge den enskildes en god vård- och omsorg samt säkerställa kontinuitet. 1.1.2 Särskilt boende för personer med demenssjukdom Biståndsbeslut om särskilt boende för personer med demenssjukdom ska ha föregåtts av demensutredning och en fastställd demensdiagnos. Enheter för personer med demenssjukdom skall ha resurser i form av omvårdnadspersonal med särskild kompetens om demenssjukdomar, den bemanning som krävs för att säkerställa att de 5

krav som ställs i dokumentet uppfylls, kontinuerlig handledning och program för kompetensutveckling. 1.1.3 Korttidsplats Korttidsplats är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt. Det kan finnas olika skäl till behov av korttidsplats t.ex. för att återhämta sig efter sjukdom/skada, väntan på en plats i ett särskilt boende, vård i livets slutskede eller avlösning för anhöriga. En korttidsplats ska verkställas snarast, dock inom 24 timmar efter anvisad plats. Verksamheten ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara och den enskildes sociala och kulturella nätverk bevaras. Den enskilde ska få hjälp att träna för att upprätthålla befintliga psykiska och fysiska funktioner. 1.1.4 Korttidsplats för personer med demenssjukdom Korttidsplats bör finnas inom särskilt boende med inriktning för personer med demenssjukdom. Enheter för personer med demenssjukdom ska därför ha särskilda resurser i form av omvårdnadspersonal med särskild kompetens om demenssjukdomar, den bemanning som krävs för att säkerställa att de krav som ställs i dokumentet uppfylls, kontinuerlig handledning och program för kompetensutveckling. 1.1.5 Korttidsplats vård i livets slutskede Korttidsplatsen riktar sig till personer som har behov av god omvårdnad vid livets slutskede. Det ställer krav på kontinuitet, kommunikation, kunskap och färdigheter samt samverkan mellan olika professioner. 2 Ledningssystem enligt Socialtjänstlagen Enligt 3 kap. 3 SoL ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Utföraren ska kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Utföraren ska arbeta systematiskt med kvalitet i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd enligt SOSFS 2006:11. 2.1 Kvalitetssäkring av sociala tjänster Nedan beskrivs innehållet i insatserna/tjänsterna särskilt boende och korttidsplats i form av personlig omvårdnad och service som ges till enskilda oavsett ålder och funktionsnedsättning och som utförs av personal. Utföraren ska fortlöpande i enlighet med krav på utförandet verkställa biståndsbeslut enligt SoL till äldre personer och personer med funktionsnedsättningar. Särskilt boende och korttidsplats ska verkställas enligt innehåll i utredning och biståndsbeslutet. Det är särskilt viktigt att utföraren har rutiner för hur metoder inom verksamheten introduceras, tillämpas och utvecklas. 6

2.1.1 Insatsen särskilt boende Den enskilde ska få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett, vilket allmänt kan innebära följande insatser: - personlig omvårdnad så som dusch, personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta/dricka - social stimulans och aktiviteter som stimulerar alla sinnen och som stärker den enskildes relationer med andra. - praktisk hjälp med inköp/ärende och städning. - tvätt avser att tvätta personlig tvätt, hänga, stryka, mangla, enklare klädvård, inplockning och renbäddning. - ledsagning utförs av personal, anhörig eller god man som vid behov följer med den enskilde till sjukhus, läkare, tandläkare, frisör, fotvård, post och bankärenden etc. Den enskilde ska kunna bo kvar till livets slut. 2.1.2 Insatsen korttidsplats Den enskilde ska få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett, vilket allmänt kan innebära följande insatser: - personlig omvårdnad så som dusch, personlig hygien, på- och avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta/dricka - social stimulans och aktiviteter som stimulerar alla sinnen och som stärker den enskildes relationer med andra. - praktisk hjälp med städning. - tvätt av den enskildes kläder vid behov. - ledsagning till läkare, tandläkare, inköp etc. utförs i första hand av anhörig/närstående eller god man och i andra hand av personal. 2.1.3 Mat och måltider Utföraren ska tillhandahålla fullvärdig kost av god kvalitet och måltiderna ska vara jämnt fördelade över dagen. Det ska serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål och den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst. Nattfastan får inte överstiga 11 timmar. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Gotlands kommun. Kosten ska anpassas efter den enskildes önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös eller etisk bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation i fråga om kostens innehåll, var de vill äta och när. Utföraren ska följa Gotlands kommuns måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Gotlands kommun, se http://www.gotland.se/imcms/50253 7

Handbok för gott nutritionsomhändertagande MATEN, ÄTANDET och KROPPEN, 2008 kan vara ett bra stöd i det dagliga arbetet med kost och nutrition, se http://www.gotland.se/imcms/42461 2.1.4 Vardagsrehabilitering Utföraren ska ha ett habiliterande och rehabiliterande synsätt. Den enskilde ska ges möjlighet att delta i insatserna efter förmåga med syfte att stärka de egna resurserna. Vardagsrehabilitering/habilitering syftar till att ge brukaren bästa möjliga förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. Personalen skall tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla uppnådd funktionsnivå så länge som möjligt. 2.1.5 Socialt innehåll Utföraren ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses individuellt och/eller i grupp. Det sociala innehållet kan även bestå av stöd och hjälp med olika samhällskontakter, promenader, samtal, läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket. Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen. 2.1.6 Kvalitetsgarantier Socialnämnden har upprättat kvalitetsgarantier som anger de viktigaste punkterna för vad den enskilde har rätt att förvänta sig. Garantier för särskilt boende och korttidsplatser ska utföraren göra känd för all personal, och brukare/anhöriga. Läs mer på kommunens hemsida; http://www.gotland.se/imcms/41736 2.1.7 Förändrade behov Utföraren ska meddela beställaren om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på särskilt boende med annan inriktning. Utförarens ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Utföraren ska omgående meddela beställaren om en person har avlidit, eller är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från särskilda boendet. 2.1.8 Hantering av privata medel Den enskilde eller legal företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel handhas av utföraren ska rutiner skapas för hur detta ska säkras. 8

2.1.9 Nyckelhantering Utföraren ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar såväl för de enskildas lägenheter som för andra lokaler. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar betalas detta av utföraren. 2.2 Tillgänglighet Med tillgänglighet avses i detta sammanhang bl.a. hur information om verksamheten ges, hur man får kontakt med verksamheten, stöd för att kunna kommunicera. 2.2.1 Ankomstsamtal Syftet med ankomstsamtal är viktigt för den enskilde och närstående för informationsutbyte vid inflyttning. Inom särskilt boende ska ankomstsamtal vara genomfört inom en vecka från inflyttandet och utgör grunden för genomförandeplan. Vid korttidsplats ska ett ankomstsamtal genomföras snarast, dock senast inom en vecka och i samband med upprättande av genomförandeplan. 2.2.2 Kontaktmannaskap I särskilt boende ska den enskilde erbjudas en kontaktman. Utföraren ska ha riktlinjer för kontaktmannens uppdrag. Utföraren ska informera och utbilda kontaktmän om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Utföraren ska aktivt arbeta för ett gott samarbete/relation med anhöriga/närstående. Den enskilde/anhöriga/närstående ska alltid informeras om aktuell kontaktman. 2.2.3 Tolk Den enskilde ska ges hjälp vid behov att rekvirera tolk exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Utföraren svarar för kostnaderna. 2.2.4 Krav på larm Utföraren ska ha internt larmsystem inom särskilt boende och korttidsplats så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystemet ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast. 2.2.5 Verksamhetsansvarig Verksamhetsansvarig ska vara tillgänglig dagtid, kontorstid. Ansvarig chef ska tillse att det är möjligt att nå verksamheten dygnet runt. Vid frånvaro ska beställaren informeras om ersättare. 2.3 Samverkan och samarbete 2.3.1 Närstående och anhörigstöd Utföraren ska i möjligaste mån beakta både den enskildes och dennes närståendes intresse inom vård och omsorg om den enskilde samtycker. Detta innebär att även närståendes åsikter, 9

kunnande och delaktighet skall vara en naturlig del av verksamheten så långt det går och med beaktande av den enskildes egna önskemål, självbestämmande och integritet. Utföraren är ansvarig för att kontinuerligt informera den enskilde, dennes anhöriga och legala företrädare om verksamheten och skapa goda kontakter och en bra grund för fortsatt samarbete. Anhöriga ska bemötas med respekt och vid behov ska stöd även ges till anhöriga. Personalen ska informera om vilka stödformer som kan erbjudas. Detta ställer krav på att samtliga i personalgruppen har tillgång till information om vilka stödformer som anhöriga/närstående kan erbjudas, se http://www.gotland.se/imcms/6513 2.3.2 Frivilligorganisationer Utföraren ska ansvara för brukarmedverkan i olika former där den enskildes intressen tas tillvara. Samarbete med frivilligorganisationer och studieförbund skall eftersträvas i syfte att tillgodose den enskildes sociala, kulturella och existentiella behov. 2.3.3 Myndigheter och företrädare Utföraren ska samverka med beställaren, företrädare och god man, tandvården, samt andra som är av betydelse för den enskildes vård och omsorg och livsföring i övrigt. Utföraren ska samarbeta med hälso- och sjukvården med fokus på den enskilde. För att den enskilde ska kunna känna sig trygg och få bästa möjliga vård och omsorg måste det finnas en god kommunikation och samsyn mellan de båda huvudmännen. 2.3.4 Praktikanter, elever och studenter Utföraren ska ta emot praktikanter, elever och studenter. 2.4 Dokumentation Utföraren ska ansvara för att dokumentation sker i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Utföraren är dokumentationsskyldig enligt 11 Kap. 5 och 6 SoL och skall följa föreskrifter och allmänna råd för dokumentation (SOSFS 2006:5), samt Socialstyrelsens handbok för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten (2010). Se http://www.socialstyrelsen.se/publikationer Utföraren ska ha rutiner utifrån särskilda bestämmelser enligt lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPuL) och förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SoLPuLF). Det finns fler syften med att dokumentera verkställighet av insatser för den enskilde; - värna den enskildes rättssäkerhet. - ge en möjlighet till myndigheter att utöva tillsyn av verksamheten. - ge underlag för uppföljning och utvärdering av genomförda insatser. 10

2.4.1 Dokumentation för utförare Utförare som verkställer insatser ska hålla samman dokumentationen av genomförandet i en upprättad personakt, (SOSFS 2006:5, Handbok 2010). Journalen är en del av den enskildes personakt och i den antecknas händelser som är viktiga för insatsen. I 11 kap. 5 första stycket SoL finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen i samband med genomförandet av en insats. Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne (11 kap. 6 SoL). Av 11 kap. 5 SoL följer att handlingar som upprättas eller kommer in till verksamheten skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte får tillgång till dem. Handlingar på papper eller i annan form skall förvaras i låsbara utrymmen. Handlingarna skall skyddas mot förstörelse. Genomförande av biståndsbeslut ska dokumenteras löpande. Detta ska dokumenteras i en journal. Löpande arbets-/daganteckningar, enligt socialtjänstlagen (SoL), ska användas för noteringar av iakttagelser, behov, avvikelser från uppgjord genomförandeplan med mera av väsentlig karaktär, vilket innebär väsentliga omständigheter och händelser som är av betydelse. Arbetsanteckningar är arbetsmaterial och ska i lämpliga delar föras över som journalanteckningar i personakten. Arbetsanteckningarna ska sammanfattas med jämna mellanrum, minst en gång per halvår, i de delar som är av betydelse för insatsen och sammanfattningen förs in i den enskildes journalanteckningar. Utföraren ska ha rutiner som säkerställer kraven på hur genomförandet uppfylls. Beställarens regler och rutiner för arkivering och gallring ska följas. 2.4.2 Genomförandeplan och delaktighet Särskilt boende Utföraren ska upprätta en genomförandeplan enligt gällande biståndsbeslut. Genomförandeplanen ska upprättas i samråd med den enskilde, samt om den enskilde så önskar tillsammans med anhörig/närstående eller annan företrädare. Om den enskilde inte varit delaktig skall av dokumentationen framgå orsak och i vilken omfattning man arbetat för delaktighet med den enskilde. Genomförandeplanen ska upprättas snarats men senast inom tre veckor efter inflytt, följas upp och uppdateras minst en gång per år och vid behov revideras. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och kopia skickas till biståndshandläggaren. 11

Korttidsplats Genomförandeplan ska upprättas snarast, dock senast inom en vecka. När genomförandeplanen är fastställd och underskriven ska den delges den enskilde och kopia till biståndshandläggaren. För de som beviljats återkommande korttidsplats ska en genomförandeplan upprättas vid första tillfället. Vid behov revideras planen. 2.4.3 Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Dokumentation om den enskilde ska skyndsamt och på ett betryggande sätt skickas av utföraren till beställaren vid insatsens avslut. Utföraren ska följa kommunens regler för arkivering och gallring av journaler. 2.4.4 Hantering av dokumentation vid byte av utförare När den enskilde byter utförare exempelvis mellan egen regi och enskild regi eller mellan olika enskilda utförare, ska vid överlämnande av dokumentation inhämtas skriftligt samtycke av den enskilde. Om den enskilde inte medger samtycke ska utföraren lämna över dokumentationen till beställaren. 2.4.5 Dokumentation i verksamhetssystem Beställaren använder sig idag av verksamhetssystemet Sofia Omfale som dokumentationssystem. Beställaren kommer inom 1,5 år att övergå till verksamhetssystemet Treserva. Socialnämnden erbjuder enskilda utförare att använda sig av samma datasystem som beställaren för att underlätta och säkra dokumentation och statistikuttag. Vid användning av beställarens datasystem gäller riktlinjer, avtal och krav på att anpassa sin verksamhet så att detta blir möjligt för att säkerställa dokumentationen. Utföraren ansvarar för IT-utrustning, Internetuppkoppling samt egen teknisk support. Avtal ska tecknas mellan socialförvaltningen och den enskilde utföraren för verksamhetssystemet samt åtkomst via tjänsten Porten genom ITT. För utförare i enskild regi som väljer att använda eget datasystem för dokumentation gäller följande krav från beställaren: - att data som levereras ska kunna integreras med beställarens verksamhetssystem ex beställning från biståndshandläggare, verkställighetsdatum, genomförandeplan samt signeringslistor för utförd insats. - att leverera sammanfattningar av journalanteckningar minst 1 ggr/halvår. - att ansvara för integrationskostnader. - att leverera uppgifter för att säkra redovisning till Socialstyrelsen ex individbaserad statistik, äldreguiden. 2.4.6 Sekretess och tystnadsplikt Utföraren ska tillse att samtliga inom verksamheten informeras om sekretess och tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 SoL och 26 kap 1 Offentlighets- och Sekretesslagen, (OSL). 12

För kommunal regi gäller socialtjänstsekretessen i 26 kap 1 OSL. För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 15 kap. 1 socialtjänstlagen. Utförare ska ha ett system för att dokumentera och bevara information som visar att personalen erinrats om tystnadsplikten. 2.4.7 Bilaga Till avsnittet om dokumentation hör bilaga 1, Dokumenthanteringsplan för Socialnämnden i Gotlands kommun. 2.5 Synpunkter och klagomål på verksamheten Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska tas på allvar och ska betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Målet är att verksamheten i dialog med den enskilde och anhöriga/företrädare ska kunna lämna synpunkter på verksamheterna. Utföraren ska följa socialnämndens riktlinjer och rutiner och för hantering av Säg vad du tycker motsvarande synpunkter och klagomål, se http://www.gotland.se/imcms/4125 2.6 Fel och brister i verksamheten Enligt föreskrift SOSFS 2006:11 4 kap. ska det finnas rutiner för hur fel och brister gentemot brukarna i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp. Syftet med att identifiera fel och brister är att förbättra kvaliteten, utveckla verksamheten och förebygga att allvarliga missförhållanden uppstår. Socialnämnden har riktlinjer och rutiner för hantering av fel och brist, vilken ska användas av egen regi och kan användas av enskild regi, (Rutiner och riktlinjer för rapportering av fel och brister, se http://www.gotland.se/imcms/47005 2.7 Anmälan om missförhållanden lex Sarah Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor och människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Utföraren i enskild regi har att handlägga anmälningar om allvariga missförhållanden i enlighet med föreskriften och allmänna rådet (SOSFS 2008:10) samt följa de riktlinjer och rutiner som upprättats för verksamheten. Allvarliga missförhållanden skall rapporteras till socialnämnden. 13

Utföraren ska se till att all personal är väl förtrogen med och känner till skyldigheten enligt 14 kap. 2 socialtjänstlagen. Verksamheten ska inrätta rutiner som säkerställer att personal som omfattas av anmälningsskyldigheten fortlöpande informeras. Socialnämnden har riktlinjer och rutiner för hantering av Anmälan om missförhållanden, vilka ska användas av egen regi och kan användas av enskild regi, (Rutiner och riktlinjer för rapportering av fel och brister, se http://www.gotland.se/imcms/47005 En ny lagstiftning för anmälan av allvarliga missförhållanden gäller from 1 juli 2011. Nya riktlinjer ska dokumenteras. 2.8 Personal och kompetensförsörjning Utföraren ska säkerställa: - att det finns den bemanning som krävs för att utföra socialtjänstens uppdrag - att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna - att kompetensutveckling svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet. I verksamheten ska finnas arbetsledare/chefer med lämplig utbildning, kompetens och erfarenhet. De ska vara väl förtrogna med gällande lagar och föreskrifter, så att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses. Utföraren ska anställa och ansvara för personal med beaktande av gällande lagar och föreskrifter. Utföraren får inte vidta åtgärder som kan förväntas medföra åsidosättande av lagar eller annars strida mot vad som är allmänt godtaget inom arbetsgivarens ansvarsområde. Anlitar utföraren underleverantörer ska utföraren avkrävas samma utfästelse av denne. Utföraren ska erbjuda sin personal teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och handledning i det vardagliga arbetet. 2.8.1 Krav på verksamhetsansvarig För sökande krävs att den som ansvarar för ledningen av verksamheten har: - högskoleutbildning med inriktning inom vård och omsorg - erfarenhet inom vård och omsorg - ingående kunskaper om tillämpliga lagar, föreskrifter och allmänna råd. Under förutsättning att socialstyrelsen godkänt den personliga kompetensen för den som är verksamhetsansvarig/ ansvarig för den dagliga driften och ledningen, kommer detta att godkännas i denna upphandling. 14

2.8.2 Krav på omvårdnadspersonal Målsättningen är att all personal skall ha utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller annan utbildning som bedöms likvärdig och/eller erfarenhet av arbete inom vård och omsorg. Personalen ska ha kunskaper i talad och skriven svenska för att kunna ta emot instruktioner samt för att kunna utföra dokumentation. 2.9 Miljöarbete Utföraren ska följa Gotlands kommuns miljöpolicy. 3 Ledningssystem för hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska grundas på Hälso- och sjukvårdslagens och Tandvårdslagens portalparagrafer. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. (2 HSL, 2 TL) Tystnadsplikt regleras i Patientsäkerhetslag för enskild regi och Offentlighets- och sekretesslag för kommunal regi. Den som tillhör eller tillhört hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (12-15 Patientsäkerhetslag ) Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (25 kap. 1-18 Offentlighets- och sekretesslagen) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska finnas för hälso- och sjukvården grundat på Socialstyrelsens föreskrift 2005:12. Hälso- och sjukvården ska ske enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. 3.1 Bemötande av patienter Den enskilde och dennes närstående ska ges möjlighet att vara delaktiga i vården och bemötas med respekt. Rutiner ska utformas för att ta tillvara den enskildes synpunkter för höjning av kvalitet och patientsäkerhet. 15

3.2 Metoder för diagnostik, vård och behandling Utföraren ska följa nationella riktlinjer, som t.ex. nationella riktlinjer för demens, regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Utföraren ska rapportera till olika kvalitetsregister som beställaren beslutar t.ex. Senior Alert och Svenska Palliativregistret. 3.2.1 Delegering Delegering av en arbetsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt MAS riktlinjer. Angivet nyckeltal för delegeringar är 30/sjuksköterska. Om en sjuksköterska har ansvar för fler än 50 delegeringar ska beställarens MAS underrättas. 3.2.2 Hygien och vårdhygien Kraven på god vårdhygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. För att förebygga smittspridning och på så sätt medverka till att vårdrelaterade infektioner blir så få som möjligt ska de riktlinjer som hygiensjuksköterska utfärdar samt aktuella föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet gälla. 3.2.3 Rehabilitering Vården ska innehålla träning som syftar till att upprätthålla befintliga psykiska och fysiska funktioner, samt rehabilitering med målet att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med hänsyn till vars och ens förmåga. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast. Bedömning av risk för fall ska särskilt beaktas. Funktionsbevarande och aktiverande vård ska bedrivas i form av meningsfull verksamhet för den enskilde med handledning av sjukgymnast och arbetsterapeut. För varje enskild ska en rehabiliteringsbedömning göras och vid behov ska en rehabiliteringsplan upprättas. Rehabiliteringsplanen ska följas upp och revideras. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska handleda och ge vårdpersonalen stöd i ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan. Rehabilitering ska erbjudas i sådan omfattning och utformning att det stimulerar till ökad aktivitet. 3.2.4 Munhälsobedömning Personer som bor i särskilt boende och som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till vårdpersonalen om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet är avgiftsfri för den enskilde. Tandvården eller den som tandvården har träffat avtal med ska genomföra den uppsökande verksamheten. 16

Utföraren ska ansvara för att den som är berättigad till uppsökande verksamhet erbjuds en munhälsobedömning per år i samråd med Tandvården. Munhälsobedömningen utförs i den enskildes bostad och personal från boendet ska alltid vara med. Utföraren ansvarar vidare för att personalen följer de instruktioner som framgår av munvårdskortet som upprättas vid bedömningstillfället. 3.2.5 Läkemedelshantering Beställaren lägger stor vikt vid uppföljning av läkemedelshantering. Om den enskilde inte själv kan ta ansvar för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården tillämpas. Med läkemedelshantering avses enligt föreskriften; ordination, iordningsställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Utföraren ska ansvara för lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer som MAS fastställt. Utformning av rutiner och ansvar för narkotiska preparat är särskilt viktig. Läkemedel som förskrivs på recept eller dosrecept för dispensering betalas av den enskilde och omfattas av högkostnadsskyddet. Läkemedel som beställs på rekvisition från apoteket och förvaras i förråd anpassat för läkemedelsförvaring på det särskilda boendet bekostas av hälsooch sjukvårdsnämnden (landstinget). Kvalitetsgranskning av läkemedelsförråd och läkemedelshantering görs av extern kvalitetsgranskare som anvisas av beställaren. Utföraren står för kostnaderna för granskningen. Utföraren ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) kan förvaras. Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymmet för basläkemedel. Den enskilde ska ha ett avskilt låst skåp för läkemedel i sin lägenhet. 3.2.6 Demensvård God omvårdnad av personer med demenssjukdom kräver kunskap om demenssjukdomar och goda kunskaper i arbetsmetodik och förhållningssätt. Allmänna råd och riktlinjer ska följas. Forskning och utveckling inom detta område går hela tiden framåt vilket bör återspeglas i verksamheten. För att inte påskynda demensutveckling och för att öka livskvalitet ska demenssjuka personer ges möjlighet till anpassad rehabilitering när kroppsliga funktionsnedsättningar uppstår. 3.2.7 Vård i livets slutskede Personer som befinner sig i livets slutskede ska oberoende av religion få en kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande. Vården skall bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitet för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till hjälp för smärta samt andra fysiska, psykiska och andliga problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Den palliativa vården 17

bygger på samverkan mellan olika professioner samt kräver effektiv kommunikation, kunskaper och färdigheter i hur man vårdar döende människor. Vården förutsätter kontinuitet och samverkan mellan olika vårdformer. Döende personer får inte lämnas utan någon i sin närhet om den enskilde inte själv uttryckt önskemål om detta. Personalen ska bidra till att skapa trygghet genom att informera, vägleda och stödja de närstående. Utföraren ska vid dödsfall upprätta rutiner så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående. 3.2.8 Nutrition Utföraren ska förebygga undernäring och det ska finnas rutiner för de personer som är eller riskerar att bli undernärda, samt en plan för hur dessa ska tas om hand. Vid behov ska logoped och/eller dietist anlitas för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. 3.3 Kompetens Utföraren ska tillse att det finns personal med rätt kompetens för att kunna utföra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. Personalen ska ha regelbunden fortbildning och kompetensutveckling. 3.3.1 Legitimerad sjuksköterska Utföraren ska tillse att tillgång till sjuksköterska finns dygnet runt. Den enskilde ska ha en omvårdnadsansvarig sjuksköterska utsedd. Utföraren ska sträva efter att omvårdnadsansvarig sjuksköterska har vidareutbildning inom geriatrisk vård eller öppen hälso- och sjukvård. Utföraren ska ha tillgång till sjuksköterska med förskrivningsrätt. Sjuksköterskan ska medverka vid arbetsplatsträffar och aktivt delta i verksamhetens hantering av vårdavvikelser. 3.3.2 Arbetsterapeut och sjukgymnast Utföraren skall tillse att tillgång till arbetsterapeut och sjukgymnast finns i erforderlig omfattning. 3.3.3 Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen ska ha adekvat utbildning och erfarenhet. Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande arbetssätt bedöms speciellt viktigt. 3.4 Samverkan och samarbete Utföraren ska samverka med relevanta aktörer för att kunna bedriva en patientsäker vård. Det är speciellt viktigt i gränssnittet mellan olika ansvarsområden. Överenskommelser mellan socialförvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltning ska följas i tillämpliga delar. 3.4.1 Läkare Beställaren har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsförvaltningen (landstinget) om läkarinsatser på särskilda boenden. Utföraren ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare. Medicinska bedömningar ska göras i samråd med ansvarig läkare. Utföraren ska tillse att den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner 18

3.5 Riskhantering Inför förändringar och införandet av nya rutiner ska en riskanalys göras. Baserat på analysen ska åtgärder sättas in för att minimera riskerna för den enskilde. 3.6 Avvikelsehantering Utföraren ska tillse att personalen har ingående kunskaper om skyldigheten att rapportera vårdavvikelser. Utföraren ska rapportera till beställarens MAS om den enskilde i samband med vård och behandling drabbats eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig sjukdom eller skada (Lex Maria). Utföraren är skyldig att medverka vid utredning inför eventuell anmälan enligt Lex Maria. 3.7 Försörjning av tjänster, produkter och teknik Utföraren ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Rutiner för säker användning ska finnas. Bruksanvisningar på svenska anpassade till användarnas förväntade kunskaper ska finnas. 3.7.1 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Utföraren ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten. Regelverk för hjälpmedel Gotlands kommun gäller. Utföraren ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska tillhandahålla och bekosta medicinteknisk och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra åtagandet, förutom i de fall då landstinget (hälso- och sjukvårdsförvaltningen) har kostnadsansvaret. Utföraren skall bekosta förbrukningsartiklar (inkl. inkontinenshjälpmedel) samt hjälpmedel ordinerade av arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska Utföraren svarar för att förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel utförs av behörig personal. Inkontinenshjälpmedel ska vara individuellt utprovade 3.8 Spårbarhet Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården ska patientjournal föras. Utföraren ansvarar för att journaler upprättas enligt patientdatalagen (2008:355) och Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Skyldighet att föra journal har bl. a. den som har legitimation för yrket eller person som genom delegering biträder en legitimerad yrkesutövare med viss angiven arbetsuppgift. Samtliga journalhandlingar ska senast en månad efter det att vården upphört överlämnas till beställaren, berörd handläggare, när den enskilde flyttar eller avlider. 19

Utföraren ska ha ett dokumentationssystem som kan kommunicera med kommunens verksamhetssystem i alla de fall som föreskrift och lag ger beställaren rätt att få insyn eller för att kunna lämna statistik till myndigheter. Sjuksköterskan ska vid inflyttning upprätta en patientjournal. Patientjournalen ska om möjligt upprättas i samråd med den enskilde, dennes närstående/företrädare och kontaktman samt andra berörda personalkategorier. Patientjournalen ska i enlighet med patientdatalagen och SOSFS 2008:14 innehålla uppgifter som behövs för en god och säker vård av den enskilde. Väsentliga uppgifter (namn, läkemedel, överkänslighet o. dyl.) ska dokumenteras redan första dagen. Fullständig anamnes och status bör vara upprättad inom en vecka och vårdplan inom fyra veckor. Som underlag för vårdplanen finns eventuell läkarjournal samt epikris från tidigare vårdgivare. Berörd rehabiliteringspersonal ska upprätta rehabiliteringsplan vid behov. Erforderlig dokumentation ska föras fortlöpande. Vårdplanen ska uppdateras minst en gång per år samt vid större förändringar i hälsotillståndet. Valda delar av vårdplanen ska överföras till genomförandeplan. Efter avslutad vårdtid ska hälso- och sjukvårdsinsatserna sammanfattas i en epikris. Om vårdtiden avslutas med att den enskilde avlider ska även en epikris skrivas i form av en övergripande sammanfattning av vården. Journalhandlingar ska förvaras så att obehöriga inte kan få tillgång till dem. Endast de som är engagerade i vården av patienten har rätt att ta del av journalen. 4 Uppföljning av verksamheten 4.1 Uppföljning Beställaravdelningens utvecklings- och uppföljningsenhet följer regelbundet upp verksamheten hos samtliga utförare enligt socialnämndens kvalitetsuppföljningssystem. Utföraren ska delta och samverka samt ge den information som anses nödvändig. Utföraren ska delta i utbildningar och informationsträffar, som socialförvaltningen kallar till eller som anses vara nödvändiga för utförandet. 4.2 Kvalitetsuppföljning Beställarens kvalitetsuppföljning utvecklas ständigt och kan komma att revideras/kompletteras över tiden och utföraren ska följa de förutsättningar som anges. I kvalitetsuppföljningen kommer även medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljning av hälso- och sjukvård att ingå. Oanmälda besök kan ske i verksamheterna. Utföraren skall i övrigt medverka i socialförvaltningens generella och riktade uppföljningar, samt lämna statistiska uppgifter i samband med både nationella och lokala undersökningar. 20

4.3 Branschråd Beställaravdelningen kommer att bjuda in till branschråd där syftet är att ge utrymme för dialog mellan beställaren och samtliga utförare samt utbyte mellan utförare. På dessa branschråd kommer även beställaren att informera om kvalitetsuppföljningen och dess generella resultat. Avtal följs upp av planeringsavdelningen och beställaravdelningen genom möten med de enskilda företagen. 4.4 Åtgärder vid brister Vid brister i verksamhetens utförande kommer beställaren att kontakta utföraren. Samråd kan påkallas av beställaren om så krävs för att åtgärda brister. Utförare och andra berörda är skyldiga att medverka vid sådana överläggningar. Bristerna ska åtgärdas inom en den tidsram som beställaren beslutar och meddelar skriftligen. Vid allvariga händelser skall bristerna åtgärdas omedelbart. Om påtalade brister inte har åtgärdats inom angiven tid eller om allvarliga brister upptäcks vid nästkommande uppföljning kan detta utgöra skäl till att säga upp avtalet. 5 Definitioner SoL Socialtjänstlagen HSL Hälso- och sjukvårdslagen Den enskilde Avser såväl brukare inom socialtjänsten som patient inom hälso- och sjukvården Närstående Person som den enskilde anser sig ha en nära relation med. Begreppet används synonymt med anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Det saknas konsekvens i lagtexter. Företrädare God man/förvaltare Beställare Socialnämnden Utförare Egen (kommunal) regi, upphandlade entreprenad och enskild (privat) regi Vård och omsorg Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar Bistånd Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Beviljad insats Insats som den enskilde är berättigad till enligt beslut av socialnämnd. Genomförande Verkställighet av beslutad insats. Genomförandeplan Plan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras. Hälso- och sjukvård Åtgärd för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvårdspersonal Person eller personer som i sitt yrke utför hälso- och sjukvård. 21

Journal Journalhandling Korttidsplats Läkemedelsförråd Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinteknisk produkt Ordination Rehabilitering Habilitering Sekretess Särskilt boende Tystnadsplikt Utskrivningsklar patient Verksamhetschef för hälso- och sjukvård Vårdgivare Vårdteam Inom socialtjänsten den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Inom hälso- och sjukvården handling som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder. Bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg. Utrymme för förvaring av läkemedel. MAS. Sjuksköterska som har ett särskilt medicinskt ansvar för hälsosjukvården i en kommun. Produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom och eller kompensera en skada eller funktionsnedsättning eller undersöka, ändra eller ersätta abnatomi eller fysiologisk process. Beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal att patient ska bli föremål för hälso- och sjukvårdsåtgärd. Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt och aktivt deltagande i samhällslivet. Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligt eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt. Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen Se sekretess Patient som behandlats av läkare och inte längre bedöms behöva sluten vård. I kommunal hälso- och sjukvård svarar verksamhetschefen för de ledningsuppgifter som inte ankommer på MAS Statlig myndighet, landsting eller kommun eller annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. 22

6 Bilagor Bilaga 1, Dokumenthanteringsplan för Socialnämnden i Gotlands kommun 23