Våld i nära relationer Utbildningsdag Länstyrelsen i Västmanland 2013-03-20 Anna Berglund, NCK Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor antogs av FN:s generalförsamling 1993 Denna deklaration är av historisk och praktisk betydelse, eftersom den klart definierar och synliggör mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem. Deklarationen innehåller tre huvudpunkter: En definition av våld, våldets grundläggande orsak, medlemsstaternas ansvar En definition av våld FN definierar våld mot kvinnor enligt följande: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld i heterosexuella relationer Våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat våld och förtryck Sexuella övergrepp utanför en relation Våldets grundläggande orsak I deklarationen har medlemsländerna enats om att mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Dessa maktförhållanden har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor samt tvingar in kvinnor i en underordnad ställning. Som våldets grundläggande orsak pekar FN på en könsmaktsordning där män är överordnade och kvinnor underordnade. Medlemsstaternas ansvar FN-deklarationen tilldelar medlemsstaterna ett stort ansvar för att motverka våld mot kvinnor: Staterna bör med alla lämpliga medel och utan dröjsmål bedriva en politik som syftar till att avskaffa våld mot kvinnor. Staterna bör fördöma våld mot kvinnor och bör inte åberopa någon sed, tradition eller någon religiös hänsyn för att undvika sina åtaganden vad gäller våldets avskaffande.
Våld mot kvinnor en global hälsofråga 1948 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet Artikel 3, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 1993FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1996 Våld mot kvinnor ska vara en prioriterad kvinnohälsofråga WHO Statement Sverige 1993Regeringen tillsätter en kvinnovåldskommission 1994 Rikskvinnocentrum - 2006 Nationellt centrum för kvinnofrid 1998Regeringens proposition Kvinnofrid antas i sin helhet av riksdagen. Ny lag om kvinnofridskränkning införs. 2007Regeringens nationella handlingsplan Kvinnofridspropositionen (1998) Ny och skärpt lagstiftning Grov kvinnofridskränkning Förbud mot köp av sexuella tjänster Komplettering av Socialtjänstlagen Uppdrag till NCK NCK vid Uppsala universitet fick inom regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och hot samt våld i samkönade relationer (Skr 2007: 08:39) uppdraget att utveckla metoder för att upptäcka våldsutsatthet genom att inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld i som en del i anamnesen inom hälso- och sjukvården. Referensråd Vetenskapligt råd Hur vanligt är våld? Våld i studier, tre nivåer Nationell Brottstatistik och brottsofferstatistik Omfångsstudier för att studera våldsutsatthet i en population Studier i särskilda grupper ofta utifrån var de finns (i primärvården, på kvinnoklinik osv) Hur vanligt är våld mot kvinnor och män? Statistik över begångna brott 28 254 (över 18 år) 40 343 (över 18 år)
Orsaker att inte anmäla Uppfattar inte händelsen som ett övergrepp Känslor av skuld, skam, självanklagelser Oförmåga att agera Tror inte anmälan leder till rättslig åtgärd Ovilja att identifiera sig som ett offer Ovilja att utsätta sig för rättsprocess Misstro mot myndigheter Nordiska omfångsstudier om våld mot kvinnor Kvinnor utsatta för fysiskt våld av en partner Land och år n ålder Våldsutsatthet under livstid % Nuvarande partner % Tidigare partner % Finland 1997 4955 18-74 40 22 50 Sverige 2001 6926 16-64 46 11 35 Danmark 2003 3552 18-70 50 3 26 Norge 2004 2407 20-55 51 9 35 35 30 25 20 % 15 10 5 0 29 25 22 21 21 Kanada Schweiz Holland USA Sverige The world report on violence and health. WHO, 2002. Mäns utsatthet 2924 män slumpmässigt utvalda samt 1767 konsekutiva manliga patienter på 6 somatiska kliniker, Linköping. Under livet: Emotionellt våld 16,7% Fysiskt våld 48,9% 31,6% övergrepp i barndomen, 4,2% både som barn och vuxen 13,1% i vuxen ålder Sexuellt våld 4,5% Övergrepp i vården 7,3% Swahnberg et al 2012 (Scand J Public Health) Särskilt sårbara grupper Barnen Psykiskt sjuka Personer med funktionsnedsättning Personer med intellektuell funktionsnedsättning Personer med missbruk Äldre
Riskfaktorer för våld mot barnen i svenska hem OR Familjevåld 6,0 Låg inkomstnivå 3,1 Utlandsfödd 2,1 Föräldrar ej sammanboende 1,9 Alkoholmissbruk 1,9 Kronisk sjukdom hos barnet 1,7 Trötthet, stress hos föräldrar 1,3 Staffan Janson: skolbarnsundersökningarna 2000 och 2006 Barnens utsatthet vid familjevåld Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldrarna 25-44 år = mammor till barn i förskola eller yngre skolår. Barn bevittnar våld mot sina mammor i cirka 50 % av tillfällena. Många barn bevittnar även att mamman våldtas. Barn tvingas ibland in som part i misshandeln av modern. 30-60 % risk att barnet också skall skadas kroppsligt. Våld som fortsätter efter föräldrars separation är ofta gravare. Alkoholmissbruk ökar risken för övergrepp som slutar i mord. Staffan Janson 2011 Hur familjevåld påverkar barnen Långtidseffekter Hot (eller fara) från en närstående har mer omfattande effekter än hot från främmande hög risk för PTSD Spädbarn; kroppsliga (vegetativa) minnen. > 3 år; minnen som de kan berätta om senare Förskolebarn: psykosomatik, mardrömmar, ätstörning, rastlöshet, överdrivet föräldraberoende, traumatiska händelser upprepas i leksituationer Skolbarn: skuld, skam, koncentrations- och minnessvårigheter. Tonåringar: skam, självanklagelser, hos tonårsflickor misstro mot män och negativa attityder till fasta relationer i vuxen ålder. Staffan Janson 2011 Ofta betydande psykiska problem även i familjer där föräldraskapet fungerat väl i perioder Negativa hälsoeffekter även efter kontroll för direkt utsatthet för våld i barndomen och drog/alkoholproblem hos föräldrarna Starkt samband särskilt för kvinnor att även som vuxna utsättas för våld. Staffan Jansson 2011 Att tänka på Identifikation av utsatta mödrar är (troligen) bästa sättet att identifiera övergrepp mot barn. Även barn behöver stöd för att bearbeta svåra upplevelser. Krissamtal skall vara i nära anslutning till händelsen. Gruppsamtal med skolbarn kan ha en primärpreventiv effekt. Staffan Janson 2011 Våldsutsatthet under livet bland kvinnor med psykisk ohälsa Akut psykmott Uppsala 2004 Psykiatrin i Skåne 2003 Privat sjukförsäkring USA 300 Varierande 48 1382 Varierande 63 300 Depression 55 7% av kvinnorna i Sverige är deprimerade 22% i Slagen Dam uppgav att de var nedstämda Material n Symtom Våldsutsatta %
Relation till förövare (vuxenliv; n=1382) Relation n % Partner 349 40 Ex-partner 315 36 Främling 162 19 Bekant 159 18 Släkting 151 17 Vårdgivare 41 5 Övergrepp, antal och andel under vuxenlivet och senaste året hos 99 kvinnor med psykossjukdom Under vuxenlivet Senaste året n % n % Totalt antal fysiska övergrepp 51 50.5 24 23.7 Totalt antal sexuella övergrepp 45 44.4 21 20.8 Totalt antal hot 35 34.6 21 20.8 Bengtsson-Tops 2003 Bengtsson- Tops och Ehliasson 2012 Kvinnornas möte med professionella Erbjuds sällan stöd och hjälp för att bearbeta övergreppssituation Negligerade och osynliggjorda Övergreppets faktiska förekomst, dess innebörd och konsekvenser trivialiseras Berättelser tolkas som tecken på sjukdom, vanföreställning, förföljelse, hallucinationer Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mycket tyder på att våldet är än vanligare Många olika förövare inblandade Beroende av andras välvilja och assistans Kvinnorna kan ha intima relationer med andra än sin nära relation Ännu svårare att lämna en relation Bengtsson-Tops 2011 Våld och missbruk Kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer missbrukar alkohol oftare (6 gånger vanligare) Våldsutsatthet mycket vanligt bland kvinnor med missbruk 90% utsatta under livstid vanligast med expartner men knappt en tredjedel hade varit utsatta av professionella som polis, väktare eller behandlingspersonal Våld mot äldre Vad är en nära relation? Gammalt partnervåld Våld mellan makar som förändrats av sjukdom och åldrande Försummelse Ekonomiskt våld Hot och trakasserier
Förklaringsmodeller till våld mot kvinnor. Den ekologiska modellen Förklaringsmodeller till våld mot kvinnor Intersektionalitet Beskriver hur maktordningar interagerar. Är ett verktyg för att studera hur ojämlikheter i samhället möjliggör våldet och hur offret reagerar Kön Sexism Klass Sexualitet Heteronormativitet Etnisk tillhörighet, hudfärg Rasism Funktionsförmåga Ableism Ålder Ålderism Vad betyder det om en kvinna som är utsatt för våld i nära relation också kommer från ett annat land och inte talar svenska? Eller om en utsatt kvinna med en funktionsnedsättning också är lesbisk eller missbrukar? En fråga som alla ställer: Varför stannar hon? Normaliseringsprocessen Eva Lundgren, Professor i sociologi Kontroll, isolering, växling våld och värme Begränsning, nedvärdering och förnedring Styra över liv och död Internalisering av våldet Våldsvågen våld upptrappning förlåtelse våld upptrappning förlåtelse värme Kontrollerande beteende Svartsjuka Kritiserar kvinnan och kallar henne nedsättande saker Kvinnan får ej besluta om pengar Bråkar när kvinnan vill träffa släkt och vänner eller förbjuder henne att ha eget umgänge Hindrar kvinnan från att ha fritidsaktiviteter Hotar att skada sig själv Skadar kvinnans ägodelar Skadar husdjur Förbjuder kvinnan att arbeta Hotar att skada barnen Gräl som spårar ur Konfliktlösningsperspektiv- Gräl slutar med våld Margareta Hydén, professor i socialt arbete Linköping Trohet till livsprojektet och relationsprojektet. Växling av maktpositioner efter våldet, motstånd från kvinnans sida konserverar. CTS, Conflict Tactic Scale ett sätt att mäta
Följden blir den samma Det uppstår en traumatisk bindning mellan offer och förövare vid ojämn maktbalans särskilt vid Det traumatiska bandet Carin Holmberg & Viveka Enander 2007 & 2010 återkommande övergrepp isolering lång tid Offret känner Skam- och skuldkänsla Rädsla Bagatelliserar och förtränger våldet Därtill kommer Sociala och ekonomiska faktorer Barn Emotionella band Sammansatta band Kärlek och rädsla: Det är så mycket rädsla att han ska ta livet av mig. Det är det som har gjort att jag har stannat. Och så kärleken som finns där hela tiden. Hat Medlidande: Jag tyckte synd om honom / / om jag älskar honom och finns där så mår han bättre, eller han har i alla fall mig då. Skuld Skam Hopp Viljan att förstå mannen Beroende: Jag var den enda för honom. Han hade ingen annan än mig, så försvann jag hade han noll och inget. Internalisering: Allt man själv tycker, ens egna värderingar och allting det finns inte längre. Man kan inte ens bestämma vad man ska ha för mat för det blir ungefär att: Det kan ju du bestämma. Man har liksom ingen egen uppfattning utan det blir som att man lever / / fastspänd i den andra som är en person för en själv. Bra länge trodde jag att hon (psykologen) satt och ljög för mig. Jag satt och försvarade honom hela tiden fast jag hade flyttat därifrån. Jag visste ju varför jag hade flytt därifrån men ändå satt jag och försvarade honom. Närliggande begrepp Traumatisk bindning (Dutton & Painter 1981) återkommande övergrepp positiva och negativa stimuli Stockholmssyndromet (Ochberg 1980) en ojämn maktbalans mellan parterna återkommande övergrepp En viktig konsekvens Förövaren får kvinnan att svika sig själv: Jag hade lovat mig själv i hjärtat liksom, att gör han det en gång till / / då går jag och sedan kvittar det. Och jag gjorde inte det. / / Det var nog den värsta känslan. Det står över all misshandel, slag och hot om liv och allting.
Uppbrottet Signifikanta andra Att bryta upp det fysiska uppbrottet Att bli fri bryta de emotionella banden Det hade inte hjälpt. Det sa hon många gånger, att du måste flytta. Så där kan du inte ha det. Och ja, jag ska, sa jag. Men det visste jag att det gjorde jag inte. Så det kan vem som helst ha kunnat sagt till mig och jag hade sagt att oh ja, det ska jag. Med det visste jag innerst inne att det gjorde jag inte. Att förstå definiera verkligheten såsom den varit Däremot, vid vändpunkten var det viktigt vad de gjorde som kvinnorna tog kontakt med professionella och privatpersoner. Förändringshjulet James Prochaska och Carlo Di Clemente Våldsutsatta kvinnor inom HoS och socialtjänsten?! Att identifiera de kvinnor som är utsatta för våld bidrar till att de får adekvat hjälp och stöd träffsäkrare diagnos förbättrad livskvalitet och ett bättre utnyttjande av resurserna Få berättar spontant Vad tycker kvinnorna? 3700 kvinnor på gynekologiska mottagningar i de nordiska länderna: Fysiskt våld: 38-66% Emotionellt våld: 19-37% Sexuellt våld 17-33 % Något våld 44-72% Tre svenska studier inom HoS som visar att de allra flesta kvinnor inte motsätter sig att vi frågar Stensson et al 2003: 97% tyckte det var OK att frågan ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala Socialstyrelsen 2002: Tack för att ni frågar : 90 % var positiva till att bli tillfrågade (preventivmedelsrådgivning) Wendt 2010: Unga kvinnor tyckte att frågor om sexualitet och våldsutsatthet var på sin plats till exempel när de kom för cellprov. Men 2-8 % berättade om detta för sina gynekologer (Swahnberg et al 2003)
Hur ska man fråga? Vårt ansvar Viktigast är enskildhet, dialog, ickedömmande attityd, bekräftelse Tydlighet med vad man menar med våld eftersom vi ofta lever i olika verkligheter Ställa frågan Behandla Bedöma hot- och risksituationen Dokumentera Förformulerade frågor kan hjälpa i början www.nck.uu.se www.kvinnofrid.se www.kvinnofridslinjen.se KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50