W W W. H O G A N A S. S E

UTREDNING PLATS FÖR KULTUREN KOMPLETTERING MED FÖRSLAG TILL LOKALISERING, KOSTNADER SAMT TIDPLAN W W W. H O G A N A S. S E

SAMMANFATTNING Höganäs är en attraktiv kommun och vi blir allt fler invånare. Vision 2025 innebär att vi strävar mot att bli 27 500 invånare år 2025. Det ska vara full fart inom och till Höganäs. Samtidigt ska kommunen växa på ett långsiktigt hållbart sätt med bibehållen småstadscharm. För att lyckas med vår målsättning måste vi arbeta strategiskt med ett antal områden. Ett kultur- och fritidspolitiskt program har tagits fram av kultur- och fritidsutskottet, med syftet att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i det kultur- och fritidspolitiska programmet, är byggandet av ett nytt kulturhus i Höganäs. År 2012 fick kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att utreda huvudbibliotekets framtida behov och placering. Resultatet av detta uppdrag, Plats för kulturen, presenterades för kultur- och fritidsutskottet i februari 2013. Utredningen föreslog en samlokalisering för Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth Kulturhus för att få optimala synergieffekter som kan tillföras i ett nytt kulturhus i Höganäs. Placeringen av detta föreslogs bli i ett ombyggt stationshus, ombyggd Bruksskola eller i den s. k Swedbankfastigheten. Karläggningen visade också att det finns behov av större scenlokaler för kulturyttringar som inte kan tillgodoses i Höganäs idag. Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, 2014-09-22, att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget har undersökt två nya lokaliseringsalternativ som inte var aktuella vid det tidigare utredningstillfället 2013. Uppdraget redovisar även uppskattade investerings- samt driftkostnader och ett förslag till tidplan. Det fortsatta arbetet bör inriktas på att genomföra en omfattande medborgardialog, fastställa lokalisering, finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UPPDRAG 2. BAKGRUND- UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN 3. MEN INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? 4. VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? 4.1 Kultur som samhällsbyggare 5. LOKALISERINGSALTERNATIV 5.1 Central och attraktiv placering 5.2 Allmänna kommunikationer 5.3 Stadskärnans utveckling 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik 5.6 Ytbehov 5.7 Alternativ användning 5.8 Tidigare förslag till placering 5.9 Utfall vid tidigare bedömning 5.10 Nya förslag till placering 5.11 Utfall ny bedömning 5.12 Rekommendation 6. KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter 6.2 Umeå 6.3 Vallentuna 6.4 Jönköping 6.5 Bollnäs 6.6 Luleå 7. KOSTNADSBEDÖMNING 7.1 Investeringskostnader 7.2 Driftskostnader 7.3 Verksamhetskostnader 7.5 Rekommendation 8. FÖRSLAG TILL TIDPLAN 8.1 Rekommendation 9. FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

1 UPPDRAG Kultur- och fritidsutskottet beslutade 60, 2014-09-22, att kultur- och fritidsförvaltningen ska komplettera den befintliga utredningen Plats för kulturen med att utreda en placering vid Höganäs hamnområde eller nya alternativ som inte var möjliga tidigare. Vidare skulle kultur- och fritidsförvaltningen föreslå en tidplan, investerings- samt driftskostnad för ett framtida kulturhus. Det nya uppdraget kompletterar således utredningen Plats för kulturen från 2013 med förslag till lokalisering, tidplan, investerings- och driftskostnad samt förslag till fortsatt arbete.

2 BAKGRUND - UTREDNINGEN PLATS FÖR KULTUREN Plats för kulturen var ett utredningsuppdrag från kultur- och fritidsutskottet som innehöll följande frågeställningar: Hur ser nuläget ut? Hur tror vi framtiden gestaltar sig? Vad ska detta bibliotek i så fall innehålla? Behövs en utbyggnad? Om ja, i så fall när behövs en utbyggnad? Finns det några alternativa placeringar för ett utbyggt bibliotek? Vilken tidsplan gäller? Kommer det att krävas någon investering eller kan det bli en besparing? Utredningen visade att inom en snar framtid måste biblioteket utvecklas som såväl fysisk och virtuell mötesplats. På lång sikt, år 2021, kan inte de befintliga lokalerna tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation, döda ytor och fler invånare gör att varken huvudbiblioteket eller Eric Ruuth kulturhus kan utvecklas. En sammanslagning av Höganäs Bibliotek och Eric Ruuth kulturhus var det förslag som utredningsgruppen förespråkade. Att samordna verksamheterna under ett och samma tak skulle innebära stora synergieffekter som kommer att gynna brukarna men framförallt fler invånare. Kartläggningen visade även ett behov av en större scenlokal idag finns ingen scenlokal (musik/teater/dans) i Höganäs för mer än 280 publikplatser. De befintliga scenerna (Tivolihuset, Café Amanda och Hörsalen) är inte optimala för att arrangera konserter med medelstora turnerande akter. Musik- och dansproduktioner, stand-up/komiker, shower och konferenser behöver ofta lokaler på minst 500 platser för att få en vinst på arrangemanget. I dag har Höganäs även behov av en väl anpassad lokal för konferenser och kongresser, som ett led i utvecklingen av mötesindustrin. Även om konferenslokaler inte är en naturlig del av ett kulturhus är det ändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen. I detalj innebär detta ett kulturhus med: Bibliotek Studierum, flexibla arbetsplatser Pedagogiskt rum/ateljé för kreativitet och workshops Väggar för utställningar Större barnavdelning med möjlighet till fler aktiviteter Lokal, motsvarande Café Amanda, 100 personer Lokal med teleskopläktare, 500 personer Black-box (en modern och flexibel form av scenrum, ett tomt svartmålat rum, där spelplatser och publikplacering kan varieras på valfritt sätt) Öppet centralarkiv 11 undervisningslokaler 8 replokaler Orkesterlokaler, danssal Inspelningsstudio, filmverkstad Verkstad och förråd för teknik och kostym Denna utredning föreslår att kulturhuset minskas med ytan för ett Öppet centralarkiv.

3 MEN, INNAN VI FORTSÄTTER VAD ÄR ETT KULTURHUS? Det är vanligt att man i utredningar kring kultur och lokaler diskuterar begreppet Kulturhus. Det är därför viktigt att redan från början markera att Kulturhus innebär olika för nästan varje människa Vissa ser Centre Georges Pompidou i Paris framför sig, andra Dunkers kulturhus eller som Miljöpartiet i Lund, som vill att alla områdesbibliotek ska bli kulturhus. För andra är en biblioteksfilial med en möteslokal ett kulturhus och för vissa innebär kulturhus byggnader som är juridiskt skyddade som kulturarv. Med kulturhus, avser utredningsgruppen, att Höganäs fyller ett kulturhus med funktioner och innehåll, för att få Plats för kultur, på ett och samma ställe. Den genomgående bilden man får när man betraktar Sveriges variationer av kulturhus är att de är byggda på respektive plats utifrån de behov som råder där just då. Just den staden eller ortens behov av en byggnad för att tillfredsställa vissa kulturella behov. Det är bibliotek och lokaler för det skrivna ordet, det är samlingssalar i alla storlekar som också används till konferens och kongresser, det är teatrar och black-boxes, det är konserthus och repetitionslokaler för alla genrer av musik, det är adekvata lokaler för kommunala kulturskolor och estetiska gymnasieprogram, det är konsthallar, experimentverkstäder och kollektiva verkstäder inom många tekniker för bildkonst, form och hantverk, det är filmstudior och film- och fotoverkstäder, det är lokaler för dansrepetitioner och dansföreställningar, det är ungdomshus med flexibel användning Och allt detta i oräkneliga kombinationer för att möta behoven! Ett modernt kulturhus är en viktig investering med hög profil att använda i stadens marknadsföring och blir ytterligare en viktig aspekt i stadens varumärke.

4 VARFÖR ETT KULTURHUS I HÖGANÄS? I uppdraget Plats för kulturen har ingått att försöka svara på frågan vad ett kulturhus kan tillföra Höganäs, bland annat för att tillfredsställa medborgarnas behov av levande, kulturella möten. En utgångspunkt i utredningen har varit konstens egenvärde. Kulturpolitiken vilar på den grund som anges i de nationella kulturpolitiska målen som regeringen fastställde 2009. Kulturen ska vara dynamisk, utmanande och oberoende. En annan utgångspunkt är, att de befintliga lokalerna inte kan tillgodose invånarnas behov. Brist på ytor, dålig ventilation och fler invånare gör att ingen av verksamheterna kan utvecklas. Att bygga hus för kultur har varit en trend i världen under 2000-talet. I Sverige har man de senaste åren byggt kulturhus i bland annat Jönköping, Vara, Uppsala, Luleå, Kalmar, Umeå och Härryda. Ofta har huvudargumentet för nya kulturhus varit just att profilera och lyfta städer och regioner. Hus har blivit ett sätt att visa framåtanda och kraft för en plats. Den bakomliggande förklaringen handlar om att locka och behålla nya invånare och företag och inte vilka som helst, utan de som genom hög utbildningsnivå och konkurrenskraft förväntas skapa stora ekonomiska värden. Diskussionen har ofta refererat till Richard Floridas tes om att den så kallade kreativa klassen är viktigast i den globala kampen om attraktiv arbetskraft, och att denna klass vill ha en levande stadsmiljö med kultur, shopping och kaféer. Då likvärdigt intressanta arbeten för personer i den kreativa klassen finns på flera platser kan livsmiljön få en viktigare betydelse för var de bosätter sig än valet av just det enskilda arbetet. Det finns även andra argument för byggande av kulturhus. Konstnärliga verksamheter behöver helt enkelt ibland nya hus. Dessutom har allt fler platser insett kraften i turistekonomiska effekter tack vare kulturevenemang. Besökare på en plats lägger ofta tusentals kronor på övernattning, mat, transporter och shopping, men behöver i första läget lockas till platsen. Kultur kan vara en sådan dragare, eller i alla fall en del i vad som gör en plats attraktiv för besök. Det finns erfarenheter att dra utifrån de olika byggnader som redan har byggts. Vissa av dessa har betraktats som mer lyckade än andra. Eftersom det har tillkommit allt fler kulturhus är det också svårare att få uppmärksamhet och sticka ut. Och många av dem riskerar att ses som kopior. Modellen att skapa attraktivitet för en plats genom hus är ju också mindre originell om många platser använder den. Resultatet måste också ställas mot syftet. Byggnader kan i vissa fall ses som fenomenalt lyckade som turistmål men där man inte har lyckats integrera lokalbefolkningen. Medborgarperspektivet har i många fall lyst med sin frånvaro. Annan kritik har handlat om att huset inte kan matchas av verksamheten. Den kritiken har till exempel riktats mot Operan i Oslo och Danmarks Radios nya konserthus i Köpenhamn. Kostnaderna för huset leder inte sällan till att verksamheten får ökade intäktskrav eller sänkta anslag samtidigt som de förväntas producera mera. Ett kulturhus i Höganäs kan mätas både utifrån ett konstnärligt och ekonomiskt perspektiv. Till det kan vi lägga variabler som hur mycket besöksnäring som genereras kultur sammanslaget med rekreation är den snabbast växande sektorn inom turistnäringen och hur stora symbolvärden som skapas. Traditionella turistekonomiska mätningar görs kontinuerligt. Värdet av nya och planerade byggnader beskrivs vanligtvis utifrån ekonomiska värden, inte utifrån vad den tillför den enskilda människan. 4.1 Kultur som samhällsbyggare I Höganäs pågår, som i alla andra städer, ett samhällsbygge. I Höganäs kommuns visionsprogram är ambitionen att göra staden till en attraktiv ort att välja för sitt permanenta boende och dessutom gärna vara ett tilldragande besöksmål. Höganäs uppvisar en mängd parametrar som ska ligga till grund för en varierande livsmiljö och ambitionerna att hela tiden utveckla dessa är stark i visionen. Full fart, inom och till Höganäs,

internationell kunskapskraft, upplevelsemotorn Höganäs, växande småstadscharm och ett långsiktigt, hållbart Höganäs. För att stärka den attraktiva livsmiljön finns stora möjligheter att på ett mer strategiskt plan fokusera på kultur som en faktor i utvecklingen av staden. Att använda kultur som del av sin profilering ger möjligheter att visa upp en mer mångsidig bild av en kommun och dess invånare. Att inom besöksnäringen satsa på kultur, kulturmiljö och kulturarv är inte bara en reseanledning utan är också starkt identitetsskapande för lokalsamhället. Men framförallt, det är viktigt att bygga en känsla av stolthet för bygden bland invånarna.

5 LOKALISERINGSALTERNATIV I en liten stad som Höganäs har ett bibliotek/kulturhus en avgörande effekt på centrumbildningen. Endast de mest attraktiva lägena kan konkurrera med den nuvarande placeringen. Biblioteket måste ligga centralt och kunna nås med allmänna kommunikationsmedel, bil och cykel samt vara tillgängligt för alla. Läget måste bidra till att skapa mötesplatser, gynna kulturutbyten och skapa attraktivitet för staden. Lokaliseringsalternativen har bedömts utifrån följande kriterier: - Central och attraktiv placering - Allmänna kommunikationer - Stadskärnans utveckling - Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak - Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik - Ytbehov - Alternativ användning 5.1 Central och attraktiv placering Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt och prioriteras på alla de platser som byggt eller bygger kulturhus. Man ser det som väldigt viktigt att placeringen är där människor dagligen passerar förbi på ett naturligt sätt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. God tillgänglighet och god genomströmning är ledord för de nya kulturhusen. 5.2 Allmänna kommunikationer Ett kulturhus behöver vara tillgängligt genom närhet till goda allmänna kommunikationer. Det är också viktigt ur tillgänglighetssynpunkt att besökare kan anlända och resa ifrån lokalen via exempelvis taxi, färdtjänst eller liknande på ett smidigt och enkelt vis. Det bör också finnas goda parkeringsmöjligheter i anslutning till eller inom gångavstånd till kulturhuset. Logistik för in/utlastning för tunga fordon som exempelvis lastbilar och turnébussar är också viktigt att ta hänsyn till. 5.3 Stadskärnans utveckling Satsningar på kultur och sociala mötesplatser lyfts i flera undersökningar fram som framgångsfaktor för att utveckla en levande stadskärna. Det geografiska läget och den fysiska placeringen i staden eller på orten är av stor vikt. De orter som exempelvis byggt eller bygger kulturhus har uppgett att naturliga flöden av människor ansetts som viktigt. Inte sällan är nya kulturhus belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill knutpunkter med allmänna kommunikationer. 5.4 Samordna kompletterande verksamheter under ett och samma tak Det blir allt vanligare med kulturhus som består av flera kompletterande verksamheter för att därigenom uppnå maximal nyttjandegrad. Förutom lokaler för olika konstdiscipliner som teater- och konsertsalonger finns lokaler för till exempel kulturskola och bibliotek, men också kommersiella verksamheter som t.ex. konferens, turistbyrå, kafé och restaurang. 5.5 Möjlighet till flexibel arkitektur och teknik Flexibiliteten är en grundläggande princip i de flesta nybyggnationer, där scener, rum och andra ytor ska kunna skalas upp eller ned. Få kulturhus byggs idag i statiska eller fasta former. Att gå från det lilla intima till det mer storslagna är en viktig grundprincip. Man prioriterar investeringar på uppdaterad, trådlös och tillgänglighetsanpassad teknik. 5.6 Ytbehov Samlokalisering av verksamheterna för huvudbiblioteket och Erich Ruuths Kulturhus samt en scenlokal, beräknas uppgå till ca 5 000 m².

5.7 Alternativ användning Platsen har redan en användning, eller en framtida utpekad användning, som passar bättre på platsen än kulturhuset. 5.8 Tidigare förslag till placering I den förra utredningen föreslogs tre möjliga lokaliseringsalternativ som intressanta för ett framtida kulturhus; Stationshuset, Bruksskolan samt Swedbankfastigheten (Triangelplatsen). Inget av förslagen klarade samtliga kriterier men utredningen förespråkade en om- och tillbyggnad av någon av fastigheterna Stationshuset, Bruksskolan eller Swedbankfastigheten. Övriga loklokaliseringsalternativ som undersöktes var placering vid Kullagymnasiet, Folkparken/Julivallen (Långarödsvägen/Månstorpsvägen), Centrallagret/Finkeramiska fastigheten (Bruksgatan) och Widdings villa (korsningen Storgatan/Köpmansgatan). 5.9 Utfall, vid tidigare bedömning PLATS Stationshuset Bruksskolan Swedbankfastigheten Kullagymnasiet BEDÖMNING Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Kan ej tillgodose ytbehov utan tillbyggnad Alternativ användning, fastigheten har redan en användning Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Folkparken/Julivallen Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Centrallagret/Finkeramiska fastigheter Inte optimal central placering Liten inverkan på stadskärnans utveckling Inga allmänna kommunikationer Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten Widdings villa, Storgatan Inte möjligt att samordna kompletterande verksamhet Kan ej tillgodose ytbehov Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.10 Nya förslag till placering Nya förslag till placering har tillkommit sedan den förra utredningen presenterades 2013. Dessa är hamnområdet etapp 3 i Höganäs och Kvarteret Flora Storgatan/Centralgatan. Hamnområdet etapp 3 är inte längre aktuellt för hotellbyggnation efter den folkomröstning som gjordes den 24 maj 2014. Kvarteret

Flora vid Storgatan/Centralgatan färdigställde etapp 1 under 2014 men påbörjade nybyggnation av bank och bostäder i januari 2015. Under hösten 2014 fördes diskussioner med Folkparkens styrelse om lokaler i Folkparkens planerade byggnation. Den tilltänkta ytan räcker dock inte till Plats för kulturens förslag. 5.11 Utfall, ny bedömning PLATS Hamnområdet, etapp 3 Kvarteret Flora, Storgatan/Centralgatan BEDÖMNING Uppfyller samtliga kriterier, men de allmänna kommunikationerna måste förbättras Alternativ användning, ingen rådighet över fastigheten 5.12 Rekommendation Syftet med den tidigare detaljplanen för hamnområdet etapp 3, var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Den geologiska undersökningen visar inga hinder för att bygga på Höganäs 36:1, Höganäs 36:2 Hamnområdet i Höganäs etapp 3. Utredningsgruppen ställer sig positiv till en lokalisering av ett framtida kulturhus vid hamnområdet etapp 3, i Höganäs hamn.

6 KOSTNADER FÖR NYLIGEN BYGGDA KULTURHUS 6.1 Landvetter, Härryda kulturhus De nya lokalerna består av bibliotek med utställningsytor, lokaler för kulturskolan och andra föreningar, en ateljé och en dansstudio samt en samlingssal för 150 personer. Kostnad: 57 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: 2 400 m² Drift: Härryda kommun Invigning: 2015 6.2 Umeå Umeå invigde kulturhuset Väven under Kulturhuvudstadsåret 2014. Väven innehåller ett nytt stadsbibliotek, ett kvinnohistoriskt museum, en black box, utställningslokaler, digitala salonger, biografer och övningslokaler för dans, musik och teater och kommunens kulturadministration. Byggnaden inrymmer även kommersiella verksamheter som hotell och handel. Sedan tidigare har man förlagt Designhögskolan, nya Arkitekthögskolan och Bildmuseet i ett nytt kulturstråk. Kostnad: 700 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: 24 000 m², varav kommunen förfogar över 15 000 m² Drift: Umeå kommun och Balticgruppen Invigning: 2014 6.3 Vallentuna De nya lokalerna rymmer ett nytt bibliotek, en separat utställningslokal, en kreativ verkstad och en konstkub där månadens konstnär presenteras. Här finns också ett café och ett större utställningsrum för teateruppsättningar, konserter och möten. Kostnad: 300 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: 2 000 m² Drift: Vallentuna kommun Invigning: 2012 6.4 Jönköping Kulturhuset Spira innehåller konsertsal för 820 åhörare, teatersalong för 380 publik, en mindre kammare för 300 stående personer och 160 sittande ett scenrum som används för både teater, dans och musik som också kan anpassas för bankettsittning och andra arrangemang, caféscen för 130 sittande i anslutning till stor restaurang. Kulturhuset är arbetsplats för ca ett hundratal medarbetare som har konstnärliga, tekniska och administrativa uppgifter Kostnad: 445 msk, inklusive byggkostnad, markköp, utrustning och inredning. Yta: 15 000 m² Drift: Jönköpings läns landsting Invigning: 2011 6.5 Bollnäs I Bollnäs konverterades Folkets Hus till ett modernt kulturhus. Det anpassade och ombyggda huset innehåller idag en modern teater- och konsertsal som har 582 publikplatser, den mindre Peter Stormaresalen, kommunens kulturadministration, restaurang, bibliotek med en ungdomsavdelning som kvällstid används som fritidsgård, museum och konsthall, mediecentrum med kommunens mediepedagogiska resurs och turistbyrå. Kommunala musikskolans gamla lokaler har förbättrats och

kompletterats och byggts ihop med Folkets hus. I huset finns också administrativa lokaler som hyrs av Hälsinglands turism och fackliga organisationer. Kostnad: 90 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: 5 000 m² Drift: Bollnäs kommun Invigning: 2011 6.6 Luleå Luleå kommun valde att bygga ett nytt kulturhus, Kulturens hus, för att samordna olika behov och skapade en byggnad i de centrala delarna av staden. Kulturhuset inrymmer stadsbibliotek, konsthall med ateljé och pedagogisk verksamhet, stor och liten konsertsal, multifunktionella foajéer i tre plan, konferensfaciliteter, biljettkontor, turistbyrå, café och restaurang. I husets översta plan är Norrbottensmusiken inrymd. Kostnad: 370 msk, byggkostnad, utrustning och inredning. Yta: 14 000 m² Drift: Luleå kommun Invigning: 2007

7 KOSTNADSBEDÖMNING Ett nytt kulturhus innebär nya investerings- och driftkostnader för byggnaden; kostnadsbedömningen nedan indikerar en ungefärlig investeringsnivå utifrån nyligen byggda och/eller planerade kulturhus. Index ingår inte i kostnadsbedömningarna, kostnadsläget för bedömningarna är för år 2015. 7.1 Investeringskostnader Ungefärlig investeringskostnad för ett kulturhus (ca 5 000 m²) i ny byggnad beräknas till mellan 100 150 miljoner kronor. Det stora spannet beror på många faktorer; materialval, lokalprogram, tillkommande önskemål utöver den kartläggning som har gjorts och inte minst ambitionsnivå. Nyligen byggda kulturhus (och/eller planerade) visar att en genomsnittlig kostnad är mellan 25 000-28 000 kronor per kvadratmeter. De kulturhus som inrymmer bibliotek, har dock en lägre kostnad per kvadratmeter. 7.2 Driftskostnader Vid en investering på 100 miljoner kronor beräknas en årlig driftskostnad uppgå till 7, 2 miljoner kronor per år. Uppgår investeringen till 150 miljoner kronor, beräknas den årliga driftskostnaden bli 9,4 miljoner kronor per år. I detta ingår kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll (inne och ute) och drift av fastighetstekniska system. Avskrivningstid är 50 år för s.k. förvaltningshus som är att betrakta som monumentalbyggnad (SKL Nya principer för avskrivning). 7.3 Verksamhetskostnader Antalet tjänster beräknas inte att öka eller minska. Nya kostnader för teknik/vaktmästeri (för en scenlokal), föreslås debiteras med den av kommunfullmäktige, fastställda timtaxan för teknik/vaktmästeri. 7.4 Rekommendation Nuvarande driftskostnader uppgår till 3,5 miljoner kronor och avser kapitalkostnader, hyra, fastighetsel, uppvärmning, underhåll och drift av fastighetstekniska system. Utredningsgruppen föreslår att kommunen utreder att skapa en s.k. Kulturhusfond samt utreder om avkastningen från Nymbergs fond (ca 2,5 miljoner per år) kan avsättas för att för att täcka investeringens framtida driftskostnader. Utredningsgruppen har inte gjort några kostnadsbedömningar som berör kostnader som kan uppstå i samband med exempelvis ändring av infrastruktur, inköp av mark, flytt av befintlig verksamhet. När beslut tagits om vart ett kulturhus ska placeras så måste även dessa kostnader finansieras.

8 FÖRSLAG TILL TIDPLAN Efter ett beslut av kultur- och fritidsutskottet, bör kulturhusutredningen överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. 8.1 Rekommendation Utredningsgruppen föreslår följande tidplan för det fortsatta arbetet: År: 2015 Politiskt beslut i kultur- och fritidsutskottet 2015 Kommunfullmäktiges eventuella beslut kring placering, innehåll, ekonomi, tidplan: därefter 2015 Bildande av styrgrupp och projektgrupp 2015 Medborgardialog 2016 Arkitekttävling 2016 Start av detaljplanarbete 2017 Medborgardialog

9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Sedan 2012 har kultur- och fritidsutskottet utrett frågan om ett kulturhus i Höganäs. Ett fortsatt arbete kring kulturhusutredningen, bör överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som får ta ställning till placering, innehåll, ekonomi, tidplan samt organisation. Utöver det måste det fortsatta arbetet beakta: 1. Medborgardialog 2. Detaljplanändring 3. Omvärldsbevakning och studiebesök 4. Detaljerat lokalprogram 5. Arkitekttävling 1. Medborgardialog Fokus för medborgardialogen bör vara att skapa en diskussion och förståelse kring vad ett levande kulturhus innebär men även förankring kring kulturhusets innehåll, utformning, framtidens bibliotek, roll som mötesplats och påverkan på stadsutvecklingen. Medborgardialogens olika steg är information, konsultation, dialog, inflytande och medbestämmande. Lämpliga metoder och aktivteter är till exempel informationsmöten i ett tidigt skede, webbinformation, synpunktsinlämning, intervjuer, enkäter, Walk and talk, cafémöten, Open Space, workshops och omröstning. Dialogen bör föras med - Invånare - Ungdomar på Erich Ruuth och Ungdomsrådet - Föreningsliv - kulturföreningar, studieförbund och övriga föreningar - Representanter från näringsliv - Interna förvaltningar 2. Detaljplanändring Kommunstyrelsen återkallade det pågående planarbetet för hamnområdet Höganäs 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp 3 200, den 7 oktober 2014. Detaljplanens syfte var att säkerställa och utveckla hamnens nuvarande funktioner och samtidigt göra hamnen mer attraktiv att besöka året om genom tillskott av nya funktioner och ny bebyggelse. Arbetet med detaljplan för 36:1, 36:2, hamnområdet i Höganäs etapp3, måste således återupptas. 3. Omvärldsbevakning och studiebesök Resultatet från de studiebesök som genomfördes i samband med framtagande av den tidigare utredningen Plats för kultur, ska tillvaratas i detta projekt. Studieresor med syfte att undersöka kulturhus och moderna bibliotekslösningar bör genomföras i projektet. Det är eftersträvansvärt att representanter från både styrgrupp och projektgrupp medverkar på studieresor för att få en bred samsyn.

4. Detaljerat lokalprogram En viktig faktor att vidare utreda och tydliggöra är hur huvudbibliotekets och Erich Ruuth Kulturhus verksamheter kan mötas på ett för verksamheten gynnsamt sätt. Vidare måste ett detaljerat lokalprogram tas fram för att utreda behovet av scenlokal: Röd eller Grön scen, dess storlek och olika användningsområden samt beakta de synpunkter som medborgardialogen tillför. 5. Arkitekttävling Arkitekttävlingar skapar en stabil grund för den fortsatta utvecklingen av projektet till genomförande. En väl genomförd arkitekttävling skapar intresse hos allmänheten, medborgare, politiker och kan användas för att förankra och stärka besluten i ett projekt. Arkitekttävlingar stimulerar och ger underlag till offentligt samtal och bör bli ett naturligt inslag i en medborgardialog.