Under 1997 kom jag för första gången i kontakt med

Kafkas schimpans

Under 1997 kom jag för första gången i kontakt med John Metcalfs och Mark Morris kammaropera Kafka s Chimp som den heter på originalspråk. Jag fascinerades av musiken, handlingen, budskapet och av det sätt som verket bryter mot konventionell operatradition, inte för brytandets skull utan för att söka finna nya vägar för nutida musikteater. Här är en opera som inte bygger på personliga konflikter utan snarare konflikter inom varje person. Här finns ingen hierarki; stycket görs utan dirigent, och musiker, sångare och dansare agerar på scenen samtidigt. Man kliver över osynliga gränser, in på varandras områden och resultatet blir ett märkligt kammarspel där alla lever och är beroende av varandra. Verket kan sägas vara en romantisk komedi, något som inte alltför ofta förekommer inom nutida kammaropera eller nutida opera över huvud taget. Jag bjuder er mycket nöje med Kafkas Schimpans och när ni kommer hem i kväll och tittar er i spegeln... Kjell Englund Konstnärlig ledare KAFKAS SCHIMPANS 1

Historiker säger oss att 1900-talet har varit unikt som den långa period då vår scenrepertoar dominerats av tidigare tiders och tidigare kulturers musik. För tio år sedan var vårt något ironiska motto: Spela lite 1900-talsmusik innan seklet är slut och under de senaste tio åren har den nya opera/musikteaterformen rest sig som en fågel Fenix även om man måste medge att den fortfarande är skygg och trevande. Internationellt är skapandet och producerandet av nya operor och särskilt nya kammaroperor på remarkabel uppgång. Som väntat efter en så lång period av försummelse är såväl skapare och uttolkare som publik otränade. Som tur är har detta sekel försett oss med förvånansvärt rika inspirationskällor, en explosion av rytmiska energier, nya utvidgade sångoch instrumentaltekniker, ett flöde av scenografiska och berättande möjligheter, utvidgade och undersökande sätt att närma sig kön och sex, och nya uppenbarelser av tiden för att nämna några få. Under de sju års utveckling av Kafkas Schimpans som ledde fram till premiären vid The Banff Centre for the Arts 1996 och nu genom produktionsprocessen här i Piteå, har upphovsmännen och uttolkarna letts och inspirerats av många av dessa källor. Hur som helst, vårt mål var inte ett formexperiment utan att uttrycka den nyfikenhet, förtjusning, upptäckt och hopp som kommer från vår evolutionära bakgrund som ekar genom tidens korridorer och tränger in i vår välordnade värld. Keith Turnbull Regissör

Övre raden fr. v: Pelle Olofsson, Cecilia Nannesson, Arne Lundmark, Anna Norrby, Michael D. Jones Nedre raden fr. v: Katarina Eriksson, Sandra Medina, Daniel Andersson Kafkas schimpans Kafkas schimpans, en romantisk komedi, är inspirerad av Kafkas novell Redogörelse framlagd inför en akademi och de två textfragment som brukar kopplas till den. De texterna berättar om hur talaren, schimpansen Röd-Peter, blev infångad och förvandlade sig till människa för att slippa hamna i en djurpark. Bortsett från Peter har upphovsmännen själva uppfunnit alla rollfigurer, utom den namnlösa schimpansen i Peters lägenhet. Libretton använder också ett litet avsnitt ur Kafkas dagböcker, ett fragment ur en dikt av Aldous Huxley och några rader ur This Simian World av Clarence Day. Ungefär hälften av språket kommer ur Kafkas novell, men har i hög grad omarbetats för de olika sammanhangen. Resten är originalmaterial, bortsett från undantagen som nämns ovan. Genom hela operan är instrumentalisterna mer än bara musiker: de deltar också i händelseförloppet på scenen. Operan börjar med en scen som visar Peter, nyligen infångad, och hur Direktören på forskningsinstitutet släpper ut honom hur hans bur. Peter kämpar med mänskligt språk och lär sig så småningom att tala eller snarare sjunga. Resten av operan utspelas ungefär fem år senare och behandlar två dagar i Peters liv, vilka leder fram till höjdpunkten av hans metamorfos: hans tal inför Akademin, som kommer att bekräfta att han har blivit fullständigt mänsklig. Peter delar nu lägenhet med Direktören. Medan Direktören skriver på Peters tal får han besök av Frieda, en av sina medarbetare. Direktören förklarar för Frieda att Peter nu måste hinna med det sista steget i sin utveckling till människa nämligen att umgås med kvinnor. Peter och miss Kaye, en kvinna som har ägnat hela sitt liv åt att forska om insekter och därför inte är så socialt erfaren, kommer hem efter en middag. Efter ett trevande samtal som- KAFKAS SCHIMPANS 3

nar de båda på soffan. De drömmer en dröm om Peters liv i djungeln och hur han blev infångad. När de vaknar försöker de prata om drömmen. Peters apnatur skymtar dock fram, bland annat genom att han tar av sig byxorna för att visa ett ärr som han fick vid infångandet. Detta gör miss Kaye nervös. Till sist ber hon Peter att gå. Efter en kort mellanakt, där Direktören bland annat förklarar att Peter nu har nått den kulturella nivån hos en genomsnittlig europé, går vi över till nästa dag. Miss Kaye och Frieda träffas på Akademin, där de kontrollerar att allt är förberett inför talet. Direktören kommer också in. Han har nu börjat bete sig lite underligt, som om han färgades av Peters gamla apnatur. Lätt irriterad på Friedas nonchalanta synsätt beslutar sig miss Kaye för att gå hem till Peter och tala med honom. Innan hon gör det möter vi Peter och Frieda på en restaurang, där Frieda är ohämmat nyfiken på hans liv som apa. När Peter förklarar att människors lukt kan göra honom illamående dämpas dock Friedas entusiasm. I sina försök att förklara tvingar Peter till sist Frieda att sticka in näsan i hans päls. En servitör kommer fram till bordet men avbryts av Direktören, som har suttit i restaurangen hela tiden för att bevaka Peter. Direktören skickar hem Peter. Det visar sig att några av restaurangens gäster är schimpanser. Direktören går förvirrat hem. Miss Kaye kommer på besök till Peter. Medan Direktören skriver på talet försöker även Frieda ta sig in till Peter, men hejdas av Direktören och hans dresserade schimpanshona. Fastän miss Kaye först blir förbluffad över Peters snabbhet i kärleksakten finner de två slutligen varandra. Till sist är det dags för talet på Akademin. Direktören förvandlas nu slutgiltigt till schimpans. Efter att Peter och Kaye har gått sin väg tillsammans förklarar vaktmästaren för Frieda att han, liksom många andra, också förr har varit schimpans. Muntert medvetna om sin apnatur lämnar alla scenen. Michael D. Jones 4 KAFKAS SCHIMPANS

6 KAFKAS SCHIMPANS Övre raden fr. v: Shauna Adams, Anders Eklund, Keith Turnbull, KG Johansson, Catherine Wingren Nedre raden fr. v: Jenny Strand, Katarina Eriksson, Kjell Englund, Hans Ek På bilden saknas Bengt Gomér och Linus Fellbom

Piteå Kammaropera presenterar i samarbete med Norrbottensmusiken och Musikhögskolan i Piteå: Kafkas Schimpans Musik Libretto Översättning Musikalisk instudering Regi Biträdande regissör Scenografi/kostym Ljusdesign Ljusteknik Maskör Repetitör Inspicient Inspicientassistent Scenmästare Koordinator Marknadsförare Konstnärlig ledning/ exekutiv producent John Metcalf Mark Morris KG Johansson Hans Ek Keith Turnbull KG Johansson Bengt Gomér Linus Fellbom Bo Niemi, SAM-Ljus Mila L. Roberts Catherine Wingren Shauna Adams Jenny Strand Anders Eklund Roger Norén Rigmor Flodmark Kjell Englund I rollerna: Röd-Peter, baryton Arne Lundmark Direktören, bas Michael D. Jones Frieda, mezzosopran Anna Norrby Kaye, sopran Cecilia Nannesson Vaktmästare/servitör, tenor Pelle Olofsson Petronella (dansare) Petra (dansare) Pierrot (dansare) Sopransaxofon Slagverk Marimba Violin Viola Kontrabas Piano Katarina Eriksson Sandra Medina Daniel Andersson Ulf Tilly Jim O Leary Daniel Saur Marianne Csizmadia Emma Tysk Piotr Siwek Malin Delander Tack till: The Banff Centre for the Arts, Norrbottensteatern, Norrlandsoperan och Hotell Belona, Piteå Kafka s Chimp was commissioned, workshopped and performed with funds made available by the Department of Alberta (Canada) Advanced Education, the 20th Century Opera and Song program of The Banff Centre for the Arts (Alberta, Canada); The Canada Council for the Arts and Opera America through its Lila Wallace - Reader s Digest Opera for a new America program. The premier performance of Kafka s Chimp was held at The Banff Centre for the Arts on August 1, 1996. KAFKAS SCHIMPANS 7

Fr. v: Ulf Tilly, Emma Tysk, Marianne Csizmadia, Piotr Siwek, Jim O Leary, Daniel Saur, Malin Delander Shauna Adams inspicient Shauna Adams flyttade nyligen till Sverige från Edmonton, Alberta, Kanada där hon arbetade som Artistic Administrator vid Edmonton Opera Association, ett av Kanadas största operahus. Under sina fem år vid Edmonton Opera har hon också verkat som inspicient vid produktionerna av Verdis Nabucco, Mozarts Enleveringen ur Seraljen och Donizettis Regementets dotter. 1997 utsågs hon till Assistant Stage Manager för Jackie O, en opera av Michael Daughtery som sattes upp vid The Banff Centre for The Arts Summer Festival, i samproduktion med Houston Grand Opera. Daniel Andersson dansare Daniel Andersson är utbildad på Svenska Balettskolan mellan åren 1981-89 och har sedan dess frilansat som dansare. Debuterade 1981 på Oscars i operan Sagoprofessorn och är en notorisk Myther. Gjorde rollen som Döden i Sthlms Stadsteaters 7,5 timmars uppsättning av Merlin - djävulens son och senast i Madonnas musikvideo Nothing really matters Har också under sin tid som dansare turnérat landet in och ut och arbetat med bl.a koreograferna Ulrika Wedin, Dorte Olesen, Gunilla Heilborn, Christina Caprioli, Christina Tingskog, Claire Parsons och Carl Olof Berg. Marianne Csizmadia violin Studerade violin och piano vid the Mannes College of Music i New York. Frilansade i New York några år innan hon flyttade till Sverige för tre och ett halvt år sedan och har fortsatt att frilansa i kammar- och symfoniorkestrar över hela landet. Malin Delander piano Malin har fått sin utbildning på musiklärarlinjen; Musikhögskolan i Örebro och Musikkonservatoriet i Lund. Studerat i Schweiz för Peter Feuchtwanger. 8 KAFKAS SCHIMPANS

Sedan hösten 1991 verksam i Luleå som frilansande pianist och pianopedagog. Hon arbetar mest med kammarmusik och som ackompanjatör men framträder även som solist i olika sammanhang. Hon har arbetat vid Norrbottensteatern med instuderingen av musikalerna Cabaret och Bergets Hjärta. Sedan 1994 är hon anställd som pianist vid Luleå Rytmik & Balettförening och sedan 1997 som ackompanjatör vid Musikhögskolan i Piteå. Har gjort flera produktioner och turnéer med Norrbottensmusiken, senast i Sagan om Vintern en musiksaga för barn som turnerade i Norrbotten. Hans Ek dirigent Efter violin- och teoristudier vid Chapman College i Los Angeles och Musikhögskolan i Ingesund fortsatte Hans Ek sina studier i dirigering vid Musikhögskolan i Stockholm för Kjell Ingebretsen. 1993-1995 arbetade han vid Folkoperan samt Värmlandsoperan. Sen dess har han varit engagerad av bland andra Sundsvalls Kammarorkester, Helsingborgs Symfoniorkester, Kammarensemblen, Stockholms Filharmoniska Orkester, Umeå Symfoniorkester, Gävle Symfoniorkester, Dalasinfoniettan och Norrbottens Kammarorkester. Med ett speciellt intresse för nutida musik har Hans Ek framfört svenska verk i Montreal med Mc Gill Sinfonietta samt i England med the Charnwood Orchestra. Med sin egen kammarorkester Naú har Ek uruppfört ett 40-tal verk. Under säsongen 98-99 väntar engagemang med Gävle Symfoniorkester, Kammarensemblen, Jönköpings Sinfonietta samt ett gästspel i Paris med Sundsvalls Kammarorkester. Hans Ek är även verksam som arrangör och har samarbetat med bland andra Rebecka Törnkvist, Orup, Lena Willemark, Anders Widmark och Myrra Malmberg. Våren 1998 släpptes skivan Barfota med Mikael Samuelsson där Ek arrangerade tolv sånger av Allan Pettersson för kammarorkester. Kjell Englund konstnärlig ledare/producent Kjell Englund är född i Luleå 1962. Violinstudier för Folke Larsson, Sven- Ole Svarfvar och Frank Lind vid Framnäs musiklinje och Musikhögskolan i Piteå där han avlade examen 1988. Kjell Englund har sedan dess arbetat som producent vid Norrbottensmusiken och sedan 1992 som producent och violinist i Norrbottens Kammarorkester. Under 1997 och 1998 har Kjell Englund i perioder arbetat vid operan i The Banff Centre for the Arts, Alberta, Kanada. Kjell Englund är sedan 1998 konstnärlig ledare för Piteå Kammaropera. Katarina Eriksson dansare/koreograf Född 1971, har efter avslutad utbildning vid Svenska Balettskolan och The National Balletschool of Canada varit verksam som dansare vid Kungliga Baletten i Stockholm 1990-95, därefter som frilansdansare i Stockholm. Hon har arbetat med bland andra Jens Östberg, Per Jonsson, Örjan Andersson och Björn Elisson. Hon har också gjort koreografi bl a för Kungliga Balettens Workshop föreställningar och Norrlandsturnén 1995, för Romeo och Julia kören på Dramaten, för TV och för Gunilla Nyroos uppsättning av Utflykten på Elverket. Katarina Eriksson har tillsammans med Per Sacklén och Håkan Mayer startat gruppen Räserbyrån. Dansverket Amen, Amen som visades på Fylkingen i Stockholm september 1998 var Räserbyråns premiärföreställning. Linus Fellbom ljusdesign Född 1977 i Stockholm. 1994/95 rekvisitör och scentekniker på Folkoperan i Stockholm. 1995 bildade han tillsammans med Emil Graffman teatergruppen Infernetto. Har varit ljusdesigner vid bl a Edwina av L Warren på Stockholms Stadsteater, Brott och Brott av Strindberg på ArtGenda Festivalen och Strindbergsfestivalen i Stockholm, La Chute de la Masion Usher av Debussy och Riddar Blåskäggsborg av Bartok på Neuköllner Oper i Berlin, That s Amore krogshow på Tyrol i Stockholm, Bortbytingen av Mossenmark på Musikteatern i Värmland, Don Carlos av Verdi på Latvian National Opera i Riga, Lettland, Figaros bröllop av Mozart på Läckö Slottsopera i Lidköping och Götterdämmerungen av Wagner på Oldenburgisches Staattheater, Tyskland. KAFKAS SCHIMPANS 9

Bengt Gomér scenografi/kostym Arbetar sedan 1991 som frilansscenograf. Redan 1985 anställdes han som teatertekniker på stora teaterns barnoch ungdomsscen Lillan i Göteborg. Under åren på Lillan arbetade Bengt bl a som regiassistent, inspicient, ljustekniker, dockspelare, scenografassistent och dekorsnickare. Bengt har gjort scenografi, ljus och kostym till produktioner på bl a Göteborgs Stadsteater, Gävle Teater, Södra Teatern, Göteborgsoperan, Angeredsteatern, Vadstena akademien, Dansens Hus. Bengt Gomér gjorde våren 1998 scenografi, kostym och ljus för Piteå kyrkooperas produktion Natt av ångest. KG Johansson biträdande regissör/översättning Född 1952, började spela rockmusik under popvågen på sextiotalet. Musikstudier vid Framnäs Folkhögskola, och senare vid Musician s Institute i Hollywood, ledde till en anställning som lärare vid Musikhögskolan i Piteå, där KG nu är sysselsatt med att doktorera i musikpedagogik. Han startade jazz- och rockprogrammet ( afrolinjen ) vid Musikhögskolan i Piteå och ledde det omtalade Sgt. Pepper Live! -projektet 1994, tillsammans med Mikael Långs och David Myhr. KG har skrivit flera läroböcker om framför allt elgitarrspel, samt översatt närmare 70 romaner från engelska till svenska. Montezumas död var hans första operalibretto, följt av Macbeth med musik av Jan Sandström, som får premiär på Göteborgsoperan år 2000. Michael Douglas Jones bas Född på Hawai, bosatt i New York. Gjorde sin New York operadebut i Madame Butterfly och framträder över hela USA och Kanada. Har nyligen gjort Sarastro i Trollflöjten i Victoria i Kanada, i Anchorage i Alaska och i Sarasota, Sparafucile i Rigoletto i El Paso, doktorn i Wozzeck vid the Banff Centre och i Montreal, och Zuniga i Carmen vid New Orleans Opera. Han sjöng den ledande rollen som direktören även i originaluppsättningen av Kafkas Schimpans vid Banff Music centre for the Arts. 1998 gjorde han Colline i La Boheme vid The Opera Company i El Paso och vid operan i Memphis, greve Anna Norrby och Cecilia Nannesson Rodolfo i La Sonnambula vid Anchorage Opera och vid operafestivalen i New Jersey sjöng han rollen som Antonio i Figaros bröllop och Elder McLean i Susanna. Har blivit mycket uppmärksammad för sina framträdanden i 1900-tals verk. Nyligen sjöng Jones två andra urpremiärer: i Westergaards The Tempest gjorde han rollen som Caliban vid operafestivalen i New Jersey och i Underhills Star Catalogues gjorde han den ledande rollen som Tycho Brahe. Han sjunger också traditionell repertoar med sällskap som National Opera Company, Lyric Opera of Dallas och Texas Opera Theatre. Framträder även som konsertsångare. 10 KAFKAS SCHIMPANS

Arne Lundmark baryton Född och uppvuxen i Piteå. Har efter avslutade studier vid Framnäs Folkhögskola arbetat som sångpedagog och frilansande sångare och musiker i Stockholm och övriga landet. Har under många år varit medlem i Eric Ericsons Kammarkör och Radiokören, arbetat som körledare i fria ensembler och som arrangör åt bland andra Sveriges Television och Radion. Senare år har inneburit engagemang som sångare vid oratorier, kyrkokonserter, operauppsättningar och andra konsertarrangemang vid sidan om flitigt skrivande och arrangerande. Har medverkat vid flertal skiv- och radioinspelningar som solist och producent/arrangör. Sandra Medina dansare 23 år. Gick 1985-93 Svenska balettskolan, moderna linjen. Arbetade 1994 med Carmen anamma med Riksteatern i regi & koreografi av Patrik Sörling, 1995-96 med Östgötabaletten då hon dansade i uppsättningar av koreograferna: Phillip Blanchard, Jens Östberg, Vlado Juras och Christina Carpoli. 1996-98 arbetade hon med koreografen Lena Josefsson i companiet Raandevoo och Skånes dansteater. Har under hösten 1998 börjat frilansa och var senast med i produktionen AIRBAG på dansens hus av koreografen Phillip Blanchard. Sandra Medina och Daniel Andersson KAFKAS SCHIMPANS 11

John Metcalf kompositör Som både brittisk och kanadensisk medborgare bor John Metcalf numera i sydvästra Wales. Han började i slutet av 1960-talet sitt framgångsrika komponerande, som omfattar en mängd olika arbeten med två starka och bestående linjer: ett djupt intresse för musik och teater och ett intensivt engagemang i musik för den mänskliga rösten. Bland de större verk, som har varit milstolpar i hans utveckling finns fem operor, två beställda från Welsh National Opera. Andra tidiga verk är Auden Songs 1973 och Dyad for String Orchestra 1977. Vid mitten av 1980- talet skrev John tre stora verk för rösten: The Great Question Mark 1983, Crossing 1984 och Boundaries of Time med text av Mark Morris. 1986 utsågs han till konstnärlig ledare för Banff Music Theatre och dess huskompositör. 1989 avslutade han operan Tornrak beställd av Welsh National Opera. Den använder inuit hals sång och andra utvidgade vokala ljud för att på så sätt skapa en anmärkningsvärd syntes av ursprunglig sång och språk. John är konstnärlig ledare för the Vale of Glamorgan Festival, vars artistiska policy är att presentera enbart verk av nu levande kompositörer.1995 fick John i sin födelsestad Swansea motta John Edvards Memorial award för sina insatser för musiken i Wales. John är som kompositör knuten till the Canadian Music Centre. Mark Morris librettist Librettist, poet och musikkritiker, är en av de få författare någonsin som huvudsakligen sysslar med att skriva för kompositörer. Hans andra opera The Skin Drum med Julian Grant som kompositör skapades liksom Kafkas Schimpans vid Banff Centre i Kanada och vann 1988 Opera Association of North America Chamber Opera Competition. Hans femte libretto Benedetta var grunden till hans nyligen fullbordade Ph D (filosofie doktor). Han har samarbetat med kompositörer i många andra verk, bland annat en stor kantat med John Metcalf, en opera och en sångcykel med Kenneth Nichols och bland många andra kompositioner med den walesiske kompositören Mervyn Burtch tre barnoperor. Han var involverad i det prisvinnande KidsOp projektet med att skapa nya operor som skulle framföras av mindre barn och vuxna. Han har skrivit för tidskrifter på båda sidor om Atlanten och han har skrivit boken Guide to 20th-Century Composers som kom ut 1996. Han har regisserat både teater och opera, bland annat verk av Havel, Shakespeare, Beckett, Auden och Isherwood, Feydeau, Humperdinck, Puccini, Weill och Vaughan Williams. Han har varit regissör på Calgary universitets opera workshop och grundat en vår/sommar opera kurs med Mel Braun. Han bor numera i den lilla västkanadensiska staden Wetaskiwin i Alberta. Marianne Csizmadia 12 KAFKAS SCHIMPANS

Ulf Tilly. Emma Tysk Malin Delander KAFKAS SCHIMPANS 13

Piotr Siwek Cecilia Nanneson sopran Cecilia Nanneson har studerat vid Musikhögskolan i Köln och därefter vid Guildhall School of Music and Drama i London, där hon 1996 blev tilldelad första pris i den interna Schuberttävlingen. I juni 1998 sjöng hon sin diplomkonsert på musikhögskolan i Köln. Cecilia Nanneson är en internationellt verksam solist i Konsertsammanhang med en repertoar från barock till modern musik. Hon har deltagit i ett antal uruppföranden och är medlem i barockensemblen La Riverenza i Köln. Sin första operaroll (första gossen i Trollflöjten) sjöng hon på turné genom Tyskland, Schweiz och Belgien och har sedemera samlat ytterligare erfarenhet genom fria operaproduktioner i Tyskland. 1996-97 var hon engagerad vid Dramaten i Stockholm där hon gjorde Sophie de Palma i Masterclass med bl a Margareta Krook. Hösten 1998 gästspelade hon på teatern i Luzern som Eurydike i Glucks Orfeo samt som first niece i Brittens Peter Grimes. Anna Norrby mezzosopran Studier vid Musikhögskolan i Stockholm och Operahögskolan i Stockholm. Under 1993 studerade Anna Norrby vid Indiana University i Bloomington USA för professor Klara Barlow och deltog även i den stora Aspen Music Festival och fick första priset i Aspen Vocal Competition. Deltog 1993 i en uppsättning av Don Giovanni i regi av Johannes Schaaf. Sommaren 1994 sjöng hon huvudrollen vid festspelen i Rheinsberg i operan Montezuma av C. H. Graun, en föreställning som sändes i TV över hela Europa. Anna Norrbys repertoar inkluderar allt från barockopera till modern musikal. Spelåret 1995-96 gjorde hon rollen som Lise i Musikalen Cyrano vid Oskarsteatern i Stockholm. 1996-97 var hon engagerad av Norrlandsoperan i uppsättningarna 2 x Puccini, Fången och Fidelio. Våren 1998 släppte Anna Norrby med anledning av Stockholm Europas kulturhuvudstad 98 sin första CD: Stockholmsbilder på skivbolaget CAP- RICE. 1998 var hon aktuell i den nyskrivna musikalen Den sovande staden av Georg Riedel och under våren 1999 även i musikalen Kristina från Duvemåla på Cirkus i Stockholm. Jim O Leary slagverk Född och uppvuxen i Windsor, Newfoundland, Kanada. 1994 avslutade han en Bachelor of Music Education degree i slagverk vid Prince Edward Island universitetet. 1990-95 var Jim medlem i Prince Edward Islands symfoniorkester. Sen 1995 studerar han komposition för kompositör Jan Sandström vid Musikhögskolan i Piteå. Han studerar också slagverk för Anders Åstrand. Pelle Olofson tenor Föddes 1961. Utbildad på Musikhögskolan i Stockholm 1980-84. Arbetat som operasångare sedan 1985 i en 14 KAFKAS SCHIMPANS

mängd uppsättningar på bl a Norrlandsoperan, Folkoperan, Drottningholmsteatern, Vadstena-Akademien, Uppsala Stadsteater, Piteå Kammaropera. Pelle har tidvis arbetat med Radiokören och då ofta framträtt som solist. Ofta anlitad som solist i konsert- och oratoriesammanhang bl a med Radiosymfonikerna, Hovkapellet, SFO. Framträtt som sångare på film i bl a Alexandersson & de Geers Res aldrig med enkel biljett och Tor Svaes Invit. Har synts i TV t ex i rollen som Evandro i Glucks Alceste på Drottningholmsteatern i somras. Kommer under våren att spela djävulen i De sju dödssynderna av A Dahlqvist, en kyrkoopera som turnérar i Sörmland i vår. Spelar också in tenorariorna ur Bachs Matteuspassion på skiva. Mila L. Roberts maskör 40 år. Född och uppväxt i Stockholm, bosatt i Luleå. Har ettårig konstskola och treårig frisör och perukmakeriutbildning. Har arbetat tio år på Norrbottensteatern i Luleå. Sen åtta år som frilansmaskör i Norr- och Västerbotten med teater, film, TV, kursverksamhet, revyer, spex, reklam foto osv. Har även arbetat som producent/ kostymör i fyra år på Lule Stassteaters Julkalender Sveriges enda live julkalender utomhus. Arbetat med Figaros Bröllop på Drottningholmsoperan. Daniel Saur marimba Började sina slagverksstudier vid Musikkonservatoriet i Falun för Hans- Erik Gradin, flyttade sen till Piteå för att studera vid Framnäs Folkhögskola. Sedan 1996 studerar han vid Musikhögskolan i Piteå för Anders Åstrand. Daniel har under hela sin utbildning regelbundet vikarierat professionellt både i Dalasinfoniettan och Umeå symfoniorkester. Daniel medverkade även i Piteå Kammaroperas förra uppsättning; Montezumas Död, för två år sedan. Piotr Siwek kontrabas Född 1945 i Poznan, Polen. Utbildning: Musikhögskolan i Poznan för professor Zdzislaw Marczynski. Var anställd i Shauna Adams och Kjell Englund Poznan Symfoniorkester i 13 år. 1981 flyttade han till Sverige och spelade först i Norrbotten Big Band och är sedan 1995 medlem i Norrbotten Kammarorkester. Spelar också i olika andra konstellationer: Luleå Orkesterförening, Piteå Kammaropera, Piteå Kyrkoopera och mindre ensembler av olika slag. Ulf Tilly sopransaxofon Född i Strängnäs och sedan 1993 anställd som saxofonist vid Stockholms Spårvägsmäns symfoniska blåsorkester. Ulf Tilly har studerat vid Musikhögskolan i Stockholm för Christer Johnsson där han 1996 avslutade sina studier KAFKAS SCHIMPANS 15

nellt, teater och opera över hela Kanada och utomlands. Bland annat vid Alberta Theatre Projects, Music Theatre Wales, Theatre Calgary, Toronto Arts Productions och Vancouver Opera Han har undervisat vid Manitobas universitet, National Theatre School, Calgarys universitet och vid Banff Center. Keith är för närvarande konstnärlig ledare och producent vid Theatre Arts vid Banff Centre. För Banff 20th Century Opera and Song regisserade han bland annat världspremiären av Boiler Room Suite och Kafkas Scimpans. Förra sommaren regisserade han världspremiären av operan Zürich 1916 av Christopher Butterfield och John Bently för Banff Arts Festival. Pelle Olofsson och Arne Lundmark genom att erövra solistdiplom. 1995 debuterade Ulf i Stockholm som solist tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester i Frank Martins Ballade för altsaxofon och orkester. Keith Turnbull regissör Keith Turnbull började sitt teaterarbete som producent, scenograf och regissör vid University of Western Ontario och Theatre London i Kanada. Han har också varit konstnärlig ledare för Manitoba Theatre centre och Neptune Theatre. Efter att ha regisserat James Reaney s hyllade Donnelly trilogi vid Tarragon Theatre, grundade Keith Turnbull the NDWT Co, och från 1975 till 1981 regisserade, bearbetade, skrev och producerade han en mängd produktioner, varav många turnerade runt landet. Med NDWT startade han en teatergrupp för ursprungsbefolkning från vilken många av Kanadas mest uppmärksammade ursprungssartister kommit. Keith har regisserat nytt och traditio- Emma Tysk viola Började spela violin vid sju års ålder. Studerade vid musikkonservatoriet i Falun och där hennes intresse för viola väcktes. Studerade därefter viola vid Musikhögskolan i Stockholm för professor Björn Sjögren och Lars Arrinder och vid Musikhögskolan i Oslo för professor Lars Anders Tomter. Hennes studier där avslutades våren 1998. Hon har också studerat kammarmusik vid European Mozart Academy i Warzawa. Emma frilansar nu i Sverige såväl i symfoniorkestrar som med teater, musikal och opera. 16 KAFKAS SCHIMPANS

1 LAGRET Schimpansen PETER anländer i en bur. DIREKTÖREN iakttar honom. PETER: (uttrycker ensamhet) ho, ho (osv) PETER imiterar instrumentens ljud med rösten, går sedan till öppnare röst och till slut till fullröst. PETER: (sjunger med fullröst) Ah (han försöker få ut hela ordet) go, go Han hittar dörren i buren och öppnar den. PETER: Goddag. 2 DIREKTÖREN DIREKTÖREN sitter vid sin dator. DIREKTÖREN: Han trivdes bättre här i människornas värld och kände sig hemma och den öppning långt bort i fjärran han kom genom och som jag själv kom genom, har krympt ihop, tills han måste skrapa bort sin hud ifrån kroppen för att återvända. FRIEDA kommer in. FRIEDA: Nu är allting ordnat för professor Busenau. DIREKTÖREN: Utmärkt! FRIEDA: Har du skrivit på ditt tal? DIREKTÖREN: Det är nästan färdigt. Tänk dig det! Äntligen ska jag hålla mitt tal inför Akademin. Och bredvid mig beviset själv, apan! Apan, som under min ledning, min goda vård, tog på sig mänsklighetens mantel! FRIEDA: Är han beredd? DIREKTÖREN: Han kommer att bli beredd! Han har kvar en del detaljer, ett fåtal försyndelser, som kan slipas bättre, ho hm, försyndelser, små detaljer... FRIEDA: När får jag träffa honom? DIREKTÖREN: Med tiden. Allt har sin tid. FRIEDA: Så har du alltid sagt. Och var är han nu? DIREKTÖREN: Med miss Kaye. FRIEDA: Är det klokt? DIREKTÖREN: Hon är så försynt och stillsam. Hon gör ingenting ont. Och nu är det på tiden att han får träffa kvinnor... FRIEDA: Men då ses vi sen på Akademin. DIREKTÖREN: Ja visst, min vän. Frieda går ut. Samtidigt kommer Peter och KAYE in i Kayes lägenhet nedanför. DIREKTÖREN: Åh! Miss Kaye. Flirtighet som knappast tycks passa hennes person. Hon trutar med läppen som om den formas helt osynligt av fingrarna. Hon rör sig kanske osäkert, men ändå stilla och alltid överraskande som till exempel när hon ordnar sin klänning över knät och skruvar på sig. I hennes samtal finns bara minimum av tankar och ord och ingen hjälp från nån omkring henne. 3 LÄGENHETEN I KAYES lägenhet. Hon kontrollerar att det inte finns några insekter i soffan och fåtöljen. KAYE: Låt mig ta bort de här, och den... KAYE sätter sig i soffan. PETER lämnar dörren och går dit, men sätter sig inte. KAYE: Det var en underbar kväll. Jag är så sällan ute... PETER ser en monter med insekter och går fram till den. PETER: Den här samlarinstinkten är det du? KAYE: Ursäkta? PETER: Här i montern, är hela samlingen ditt verk? KAYE: Ja, visst, visst mitt livsverk PETER: Mycket fint KAYE: (märker inte ironin utan börjar peka ut olika insekter) Chrysochus algerias en svart underart hannen är ensam, ensam hanne, som honan måste hitta. Hitta honom. Scarabeinae, Phanaeus vindex, Phymata fascinata, bakhållsbaggen, Stenopelmatina, gyllene, från Jerusalem. PETER: Och en smak rätt lik brända mandlar. KAYE: Är det så? PETER: Mm ja. KAYE: Kaffe? Lite vin? Jag har visst lite vin nånstans. Jag har sällan folk... hemma... KAFKAS SCHIMPANS 17

PETER: Det är ofta rätt svårt för mig att träffa folk. När det känns så låser jag in mig på mitt rum och ingen, vem det än råkar vara, får komma in. Honom själv möter jag bara i jobbet såna gånger, fast han knappast törs släppa mig ur sikte. Han hyr själv ett litet rum vägg i vägg med mig och han vakar bakom sin gardin. När sånt händer har jag alltid en stor korg med frukt i mitt sovrum. Det finns en skönhet som inte kan fångas i en glasbur. KAYE: Chrysochus? PETER: Men att visa allt i monter har sina fördelar. Faktiskt... Mina egna erfarenheter kan inte förneka att från en mänsklig synpunkt gör det allting synligt. 4 INSEKTSNOCTURNE KAYE: Rhagionidae, snäppfly i skogens djup. Machilidae, strändernas fjällborstsvansar, antenner längre än kroppen. Grön, den gröna flicksländan Chlorperlidae, mest i höglandsbäckar, stora vattenbaggen. Heteroceridae, strandgrävande de olika strandgrävbaggar som älskar dyn lilje, liljebaggar. Mott, purpurmott. Cossidae, med sina många plymer, rök, rökfärgad, kan skiljas från andra arter genom vingens teckning. Tortricid, tortricider, som utmärks av, utmärks av... Phaloniider, som utmärks av sina... Nattflyn! Snabba flyn, blåvingar, blåvingar. Natt. Sval, svalstjärtar, svalstjärt. PETER: Djup, djup, djupa skogar under det täta lövverket, blek, blek, snabb näckrosmott, mott Leopard? Mal? Mal! Leopard? Mal? Mal! Leopardmal? Leopardmal! Leopardmal! DIREKTÖREN: Flickan på konditorit med snäv kjol, snäv kjol med vit, vit blus, vid bar hals, hon ler, skrattar, ler, skrattar, hon ler vackert om än en aning tillgjort. Att sedesamt ordna sin kjol... Finns det kärlek gömd i miss Kaye? instängd... förpuppad. KAYE: Svalstjärtar. Papilionidae, parasollfjäril, Lycaenidae vars larver kan bo hos myror snabb-, guld- och blåvingar blåvingar, blå, blå? med svarta, vitringade punkter. PETER:Kan ibland bo... bo hos... kan bo hos... kan bo hos myror. KAYE: Dagsländenymfer och kvalster... PETER: he... he he he (schimpansliknande ljud) PETER och KAYE dåsar till på soffan. Medan de gör det förvandlas scenen i deras drömmar till djungeln och Peters tidigare liv. 5 DJUNGELN En familj med tre schimpanser kommer in i en glänta, inklusive PETER som schimpans. SCHIMPANSERNA: Nyani... SCHIMPANSERNA och instrumentalisterna samlas kring de sovande PETER och KAYE. 6 INFÅNGANDET PETER och KAYE vaknar. PETER: Jag var den ende som blev träffad i buskaget på stranden. KAYE: På en strand? PETER: Då var Guldkusten mitt hem. De sköt mig på två ställen. KAYE: En öppning så bred som valvet av himmel över jord finns bakom dig. PETER: Jag har tömt många flaskor med gott rött vin sen dess... KAYE: På två ställen... PETER:...med direktören för projektet. KAYE: Du blev träffad av skott... PETER: När det gäller hur de grep mig måste jag lita på vittnesbörd från andra. KAYE: Från andra! PETER: Vi hade gått ned för att dricka vatten. De sköt mig på två ställen, först ett lätt sår i kinden. Där fick jag ett stort naket rött ärr, som gav mig ett namn: Röd-Peter. Ett fruktansvärt namn, mycket smaklöst och olämpligt, som säkert tänkts ut av en apa. Ett andra skott gav mig ett värre sår under höften. Jag läste nyss en artikel av en av de dårar som alltid yttrar sig om mig. Han skrev att min apnatur ibland tar över. Beviset är att jag alldeles för ofta tar av mig mina byxor. 18 KAFKAS SCHIMPANS

KAYE: Där du blev träffad? PETER: Den hand som skrev det borde få fingrarna avklippta, ett efter ett. Nu trängde kunskapens strålar sakta in i min vaknande hjärna. Jag gav inte ifrån mig många ljud när jag vaknade upp i min bur. Med min buk byggde jag en komplex tankekedja. I dag ser jag det så tydligt, det djupaste inre lugn bör finnas nånstans i riktningen som jag har visat. Det lugnet var det enda som gav en utväg. KAYE: Tillfälligheter som ter sig omöjliga... Man söker trygghet hos en annan där man har sökt förut... sökt förut...... men hopplöst, hopplöst. Du ska nog gå nu... 7 MELLANAKT DIREKTÖREN vid sin dator. DIREKTÖREN: Han kunde ha återvänt innan öppningen stängde sig bakom honom. Med en vilja som aldrig sen har skådats hos nån annan har han uppnått den kulturella nivå som är standard hos européer. Lärdom som kostar... (Han skrattar åt sina egna skämt, men låter lustigt lik en schimpans) He he. Vi har tömt en hel del flaskor gott vin tillsammans. Och sen, på natten när vi kommer hem från vetenskapliga möten, från middagsbjudningar, har han hos sig en dresserad liten honschimpans Och hon ger honom sin tröst på apvis. 8 AKADEMIN Scenen på Akademin är tom, bortsett från en talarstol. KAYE: Det här går snabbt. FRIEDA: Jag tror att allt är ordnat. KAYE: Bäst att se efter. FRIEDA: Hans tal kan ge oss nåt som är alldeles nytt. Att läsa hans saga är en sak. Tänk att höra honom själv berätta! KAYE: Och tänk på honom, som själv har genomlevt det. FRIEDA: Ja... KAYE: Så var står buren? FRIEDA: (pekar på VAKTMÄSTAREN) Han vet nog. KAYE: Tror du? VAKTMÄSTAREN:... Skönhet som flyktväg för vissa...... som finner sin lycka i synen...... av apans vackra skinkor... FRIEDA: Ingen har nånsin gjort det förut... ett liv en gång levt endast med sinnen som nu fått röst, fått röst av hans intellekt. Att ha friheten omkring sig, att få uppleva... (DIREKTÖREN kommer in på scenen.) FRIEDA: Hans förste lärare höll själv på att bli en schimpans. Han lämnade sitt yrke DIREKTÖREN: Strålande! FRIEDA: (viskar till KAYE) och fördes sedan bort DIREKTÖREN: Vad som helst kan ge upphov till en föreläsning. FRIEDA: bort till ett mentalsjukhus! DIREKTÖREN: Floder av alla sorters prat vräker sig helt utan misskund över dagens samhälle, kastar för vinden små fragment av värdefull kunskap och fortsätter. Ja, få ämnen är så värdefulla. Han ska förklara den väg en apa får gå för att bli fullt etablerad i en mänsklig värld. FRIEDA: Hans apnatur kan visst ännu märkas tydligt. DIREKTÖREN: Nu förenar han förnuft med könslighet. Står platserna klara för professor Busenau? KAYE: Ja visst. KAYE: Vilka? FRIEDA: Rad M, plats fjorton till tjugoett. Jag har tänkt mig att lära känna honom privat. KAYE: För långt från scen. FRIEDA: Nej, det går säkert bra.. Men du, det är inte svårt att träffa honom. KAYE: Jag ser honom bara i jobbet... FRIEDA Jag vet, men är du inte alls nyfiken? KAYE:... på en scen... 9 KAYES ARIA KAYE: Hans apnatur kan visst märkas tydligt. Tror hon att vi kan forma honom? KAFKAS SCHIMPANS 19