Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Journalistikens förutsättningar i en digital värld

Det senaste året har många medieföretag varslat anställda och skurit ned i sina verksamheter. Samtidigt konsumerar allt fler journalistik på en mängd olika plattformar. Det är inte journalistiken som är i kris: det är affärsmodellernas kris. På en allt mer digitaliserad marknad fungerar inte de gamla affärsmodellerna som bygger på annonser och prenumerationer. Den professionella journalistiken står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Världen över försöker medieägare att finna affärsmodeller som gör det möjligt att upprätthålla redaktionell kapacitet. Förhoppningarna på en ny fungerande intäktskälla i de digitala plattformarna är stora, men det finns inte mycket som talar för att de ska infrias fullt ut. Inte sällan uppstår kulturkrockar när ekonomiskt skolade beslutsfattare ska diskutera grunderna för affärsmodeller med oss journalister. Det känns inte alltid som om vi talar samma språk. Och för att vi ska nå fram gäller det att vi gör just det. Det globala revisionsföretaget Ernst & Young gjorde 2009 en intressant undersökning. Frågeställningen handlade om hur lågkonjunkturer påverkat företag världen över och hur de som överlevde hanterade situationen. Tusentals entreprenörer bidrog med sina erfarenheter och över 400 unika slutsatser kunde sammanfattas i följande åtta huvudteser: De medieföretag som tar dessa slutsatser till sig lär ha större förutsättningar att överleva. Många av slutsatserna ovan kan lätt avfärdas som floskler inom företagsekonomiskt tänkande. Men de kan likaväl fyllas med den unika erfarenhet som vi journalister har. Om inte annat kan det vara ett sätt att tala samma språk som de som äger besluten.

Journalistförbundet har till uppgift att tillvarata sina medlemmars fackliga, ekonomiska, sociala och ideella intressen samt verka för en god yrkesetik. Detta är förbundets ändamål, enligt de stadgar som styr verksamheten. Men vad betyder det om man ser framåt? Hur kan befintliga medier överleva? Hur kan nya medier få möjlighet att utvecklas? Vilka krav ställer det på framtidens journalister? Med dessa perspektiv i ryggen samlade Journalistförbundet 170 företrädare för en framtidskonferens i Nynäshamn den 12-14 november 2012. Syftet var att släppa fram den innovationskraft som finns i förbundets klubbar, sektioner och distrikt och tillsammans diskutera framtidens utmaningar för journalistiken. Förbundsföreträdare från hela landet deltog i workshops där en mängd idéer och uppslag diskuterades. Vi har sammanfattat de tydligaste inriktningarna från diskussionerna. Inte oväntat leder en del spår till ytterligare frågor som blir grund för vårt fortsatta arbete med hur vi tillsammans möter framtidens utmaningar. Men vi börjar med Journalistförbundets bild av hur journalister och medieägare kan förhålla sig till journalistikens förutsättningar i en digital värld. Journalistförbundets styrelse februari 2013

Konsumenten är #1 Mediebranschen måste bli bättre på att sätta konsumentens behov i fokus. Traditionellt sett har mediebranschen själv satt normen för vad mediekonsumenter behöver. Det görs ett journalistiskt urval på redaktionerna som sedan blir artiklar i en tidning, inslag i radio, program i tv. Eftersom tillräckligt många prenumererade på tidningen var det i en annan tid också en bra affärsidé. lyssnare och tittare bryr sig inte om tablåer. Mediekonsumenter skräddarsyr i olika hög grad sina flöden utifrån egna specifika intressen. De gör i högre utsträckning ett eget urval av vad de vill läsa, lyssna till och titta på. Här finns stora möjligheter för mediebranschen, förutsatt att den erbjuder produkter som möter konsumenternas behov och som konsumenterna är beredda att betala för. Det låter som ett enkelt recept. Samtidigt kommer branschen som helhet inte framåt och nya intäkter lyser med sin frånvaro. Varför? Vi tror att allt för många medieföretag inte ser konsumenten bakom gamla, dysfunktionella affärsmodeller. Identifiera behoven En ökad interaktivitet och kommunikation mellan journalister och läsare, tittare, lyssnare är nödvändig. Att erbjuda delaktighet för publiken kan vara en viktig byggsten i att bygga upp förtroende och förståelse för journalistiken. Framför allt skulle en utökad dialog med mediekonsumenter kunna hjälpa till att identifiera deras behov vad gäller medier och journalistik. Ett sätt att identifiera behov är att tänka bortom produkt och konsument. Tänk istället på vilket jobb som behöver göras. 1 Teorin går ut på att en mediekonsument har ett antal aktiviteter som hen vill eller måste genomföra under en dag. På bussen till jobbet finns det 20 minuter över till mediekonsumtion via den smarta telefonen. Vad väljer konsumenten? Facebook eller Svenska Dagbladet? Twitter eller SVT? 1. The Nieman Foundation for Journalism lanserade i höstas teorin jobs-to-be-done. Nieman Reports: Be the disruptor, Fall 2012, vol. 66, no. 3.

Valet beror naturligtvis till stor del på konsumentens egna preferenser. Men det går inte att komma ifrån att många mediekonsumenter väljer sociala medier snarare än traditionella medier. Knappt 4,9 miljoner svenskar använder Facebook och de spenderar i genomsnitt 75 minuter per dag på Facebook. 2 Uppenbarligen gillar många att uppdatera sig om vad som händer i omvärlden och att kunna diskutera det med andra. Dagens journalister och mediehus har sällan vare sig tid eller resurser att diskutera journalistik med sina läsare, tittare och lyssnare. Vi tror att medieägarna måste prioritera om och ta chansen att utöka dialogen med den publik vi vill sälja vår journalistik till. Då kan vi lättare identifiera behoven. Journalistik och demokrati Journalistisk bevakning av alla som utövar någon typ av makt i samhället är nödvändig i en demokrati. För att den granskande funktionen i journalistiken ska vara trovärdig är pressfrihet och yttrandefrihet självklara grundförutsättningar. På senare år har misstroendet mot journalister till synes ökat markant i kommentarsfält och internetforum. Det är naturligtvis är nödvändigt att ifrågasätta och kritisera enskild journalistik det är en del av ett öppet samhälle. Men när journalistikens grundläggande funktion allt oftare ifrågasätts bör varje demokratiskt sinnad medborgare vara på sin vakt. Det är inte mindre journalistik samhället behöver just nu, tvärtom. Ett förändrat presstöd Det nuvarande presstödet har kritiserats och röster höjs för att finna ett bättre fram finns bland annat ett omställningsstöd för att tidningar bättre ska klara av omställningen till digital produktion. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har dock gjort klart att hon är tveksam till en sådan konstruktion. Den nuvarande presstödskommitténs förslag presenteras senast 31 augusti 2013. 2 Sweden s largest Facebook study, Gothenburg Research Institute rapport 2012:3.

Att ersätta dagens presstöd med ett brett demokratistöd, med mål och medel för att stärka redaktionellt arbete, kan vara något för presstödskommittén att ta fasta på. Ett demokratistöd som ger medieföretag möjligheter att satsa resurser på granskande journalistik skulle troligtvis också ha större chans att nå acceptans hos allmänheten. klamskatten och tidningsmomsen. Det är enkla insatser från politiskt håll, med redan demokratiskt fattade beslut, som skulle tydliggöra att även regering och riksdag värnar journalistikens framtid. Ökat samarbete För att hitta nya vägar till lönsamma affärsmodeller är ett ökat samarbete en nödvändighet. Det måste ske på flera olika plan och konstellationer. Till att börja med bör samarbetet internt inom olika medieföretag förbättras. Många journalistklubbar vittnar om att de sällan är delaktiga när nya tjänster och produkter ska utvecklas. Ett tydligare samarbete mellan företagsledning och journalistklubben kring utvecklingsprojekt skulle ge en tydlig förankring och förståelse för vad företaget vill. Det skulle skapa en lagkänsla och delaktighet som båda parter skulle tjäna på. Journalistklubbar kan också öka sitt befintliga utbyte av erfarenheter om nya arbetssätt, spännande projekt och innovativa produkter. - samman för att erbjuda en tjänst där pendlare via mobilen kan anmäla förseningar. 3 Andra resenärer kan sedan enkelt se var i närområdet det råder förseningar i kollektivtrafiken. Men samarbete kan naturligtvis också ske med företag som inte är en del av mediebranschen. Vilka innovationer finns det i andra branscher som medieföretag skulle kunna dra nytta av? 3 Väntekartan är ett samarbete mellan Svenska Dagbladet, Upsala Nya Tidning, Norrköpings Tidningar, Östgöta-Correspondenten och Helsingborgs Dagblad.

Kompetensutveckling Under en strukturomvandling är kompetensutveckling av befintlig personal kanske viktigare än någonsin. Utbildning i nya tekniklösningar och digital strategi känns som ett måste för de flesta som arbetar i dagens mediebransch. Tyvärr är de journalistklubbar som rapporterar om någon organiserad kompetensutveckling på dessa områden lätträknade. Här måste medieföretagen erbjuda sina anställda journalister en kompetensutveckling värd namnet. Det behövs också en kontinuerlig kompetensutveckling kring olika delar i den journalistiken från andra typer av informationsspridning. Att medieföretagen följer de etiska publicitets- och yrkesreglerna är viktigare än någonsin för att journalistiken ska kunna vinna förtroende hos mediekonsumenterna. et på att samarbeta i frågan om kompetensutveckling. Ett sätt att få igång diskussionerna lokalt på företagen är att starta gemensamma kompetensutvecklingsråd. Kvalitetscertifiering Kvaliteten i det journalistiska urvalet, i de arbetsmetoder som används och det etiska ramverket är alla viktiga värdegrunder i den journalistiska processen. Att vara transparent gentemot publiken i dessa delar skulle kunna öka förståelsen för vad journalistik är och vilket värde den har i form av fördjupning och kritisk granskning. Inom mediebranschen tas det ofta för givet att alla medborgare skriver under på värdet av journalistik. Det är ett farligt antagande. Är antagandet fel rycks hela grunden bort för att journalistik går att sälja. I en tid där journalister tyvärr fått vänja sig vid hot och misskrediteringar är det dags att mediebranschen tydligare står upp för det journalistiska uppdraget. Ett samarbete inom mediebranschen för en gemensam kvalitetscertifiering av medieföretag och deras produkter skulle kunna fungera som en garant för pålitlighet och trovärdighet. Det skulle skapa en plattform för att förklara det journalistiska uppdraget och öppna för en ökad förståelse av journalistikens värde i ett demokratiskt samhälle.

Hur tar vi betalt? Affärsmodellerna krisar och mediebranschen har inte lyckats hitta fram till hållbara digitala intäktsvägar. Många medieföretag lever på att generera klick och besök för att enligt pappersaffärsmodell kunna visa upp stora räckviddstal för betalande annonsörer. Det är en återvändsgränd. ske är den mest kända. Men de flesta medieföretag avvaktar och försöker analysera hur det egentligen kommer att gå för svenska och internationella konkurrenters och kollegors betallösningar. Tyvärr verkar de flesta medieföretag fortfarande ha pappersaffärsmodellens räckviddstänk i bakhuvudet när de gör analysen. Effekten blir att många väljer att rata betallösningen eftersom det leder till färre besökare, vilket enligt samma logik skulle innebära lägre annonsintäkter. Det är förvånande är att inte fler medieföretag åtminstone testar att ta betalt för sitt digitala innehåll. Det behöver inte handla om en betallösning för hela webbeditionen. Varför inte testa med avgränsade delar av innehållet? Varför inte bryta ut resurser från den befintliga affären och ge dem möjligheter att testa en ny affär? En möjlig väg, åtminstone för avgränsade projekt, skulle kunna vara crowdfunding: Så här tänker vi oss att göra journalistik betala en liten summa så stödjer du den satsningen. Våga satsa! Flera av förbundets journalistklubbar rapporterar att många försök till nya satsningar som genomförs på många medieföretag ges allt för lite tid och resurser. Det verkar som att tilliten till nya projekt redan från början är låg, vilket i praktiken dödförklarar satsningen i samma ögonblick som den sjösätts. Här måste medieägare visa en större uthållighet och ge nya satsningar en ärlig chans. Det är förståeligt att många medieföretag känner sig stressade av den övergripande strukturomvandlingen i mediebranschen. Men utan satsningar på kompetensutveckling, produkter och tjänster kommer nya intäkter och affärsmodeller bli svåra, för att inte säga omöjliga, att hitta. De stora mediekoncer-

nerna redovisade vinster för 100-tals miljoner kronor så sent som 2011. Under 2013 är det upp till bevis. Nu är det dags för de stora mediekoncernerna att våga satsa på journalistiken och visa vägen för resten av mediebranschen!