Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det i form av kaffe, te, mjölk och många andra former för mat och dryck. Växter klarar sig med vatten, men det ska vara ganska rent vatten. Det är få växter som tål det salta havsvatten. T.o.m. dricksvatten kan innehålla ämnen som är skadliga för växter. Allt levande är beroende av vatten. Utan vatten inget liv. Frön innehåller från några procent upp till 15 procent vatten. En gurka kan innehålla 96 procent vatten. Du själv består till ca.50 % av vatten. Det vatten som kommer in i växten går åt till: Tillväxt Rörelser Temperaturreglering Lösningsmedel Biologiska processer 1
Vi börjar med att se på Tillväxten För att en växt ska bli större krävs att det bildas nya celler och/eller att cellernas volym ökar. Nya celler bildas i speciella vävnader som finns i skotspetsar eller i kambier. Själva celldelningen ger ingen märkbar volymökning, utan det är när cellens volym ökar som det sker något. Det går bra att likna cellen med en fotboll. Läderhöljet är inte mycket till om det inte går att sätta tryck på insidan så bollen blir hård. Cellväggen är likt läderhöljet ganska otät. Innanför cellväggen finns en påse. Det är en mycket tunn film som kallas en membran eller plasmamembran. Den har mycket speciella egenskaper. Vattenmolekyler kan gå genom den, men inte större molekyler som salter och joner. Innanför membranen finns det en geléaktig vätska som kallas cytoplasma. Den består av proteiner, kolhydrater, salter och vatten. Cytoplasmat kan dra vatten till sig genom membranen. När cellväggen sträcks eller om detta inte är möjligt, så vill trycket öka. Trycket som vilar på cellväggen kallas turgortrycket. I unga celler behövs turgortrycket för att sträcka cellväggen. Det byggs då nya 2
cellulosemylekyler i väggen som dessutom förstärks med t.ex. lignin. Därmed blir cellväggen ganska styv och minskar inte i volym om turgortrycket minskar. Turgortrycket kan bli noll eller t.o.m. negativt. Då sjunker cellen ihop. Vi ser att växten slokar. Unga skott kröks och bladen hänger. Om växten nu får vatten kan den snabbt ta upp det och återställa turgortrycket. Går det för lång tid kan membraner förstöras och då är plantan död. Här har vi växtskötarens stora problem. Det vatten du ger växten ska räcka tills du kommer igen. Gör det inte det blir det skador som kan visa sig redan när du kommer eller först senare. Det är en ganska liten del av den tillförda vattenmängden som stannar kvar i växten. Temperaturreglering Vid höga temperaturer kan människan kyla sig genom 1. Andning 2. Avdunstning från huden. Växten gör likadant. I delkursen Anatomi såg du hur bladet är uppbyggt. Svampvävnadens porer är fyllda med vattenånga. Den kommer från vatten som avdunstar från cellväggen. 3
När vattenångan tränger sig ut genom klyvöppningarna kan mera vatten avdunsta från väggen. 95% av det vatten du ger växten går ut genom klyvöppningarna. För att få vatten att avdunsta behövs det värme. Det ser du när du stänger för potatiskoket. Så snart värmen minskar upphör kokningen och ångbildningen. Du har känt det efter att ha kommit upp från badet. Den fuktiga huden kyler undertiden som du torkar. Så också i bladet. När vattnet avdunstar från cellväggen tas det värme från bladet, vilket betyder att temperaturen sänks. Det är ett villkor för att bladet ska klara av höga sommartemperaturer eller uppvärmning från lampor. Blir växten torr innan du kommer ser du brända blad. Växtrörelser Växten utför flera rörelser: 1. Vända bladen mot ljuset (Fototropisme) 2. Få toppen upp och roten ner (Geotropisme) 3. Klängväxter böjer sig mot den sidan som berörs (Haptotropisme) 4. Blommor öppnar och sluter sig efter ljuset (Fotonasti) 5. Blommor öppnar och stänger sig efter temperaturen (Termonasti) 4
6. Ett lätt stöt får småbladen att vika sig hos Mimosa pudica (Seismonasti) Alla rörelser beror på att turgortrycket ändras i celler som behövs för att ändra riktning på växtdelen. 5