aldreboken Omslagsbild Jan Bornestig Håkan Olsén

aldreboken Omslagsbild Jan Bornestig Håkan Olsén 1

pärminslag? 2 3

Titelsida Äldreboken copyright etc isbn papper, tryck 4 5

Innehåll Förord, äldreminister Maria Larsson sid.xx Varför en bok om Äldreomsorg? Rätten till Bistånd Hemtjänst Korttidsvård Särskilt Boende Daglig Verksamhet Nattens Änglar Demensvård Dagverksamhet för dementa Hjälpmedelsverksamhet Trygghetslarm Alternativa matleverantörer Samhall Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sjuksköterskerollen Rehabilitering Anhörigstöd Avgiftssystem Lagen om Valfrihet Framtidens Äldreomsorg, Anneli Nordström Landstingsdirektör Svante Lönnbark SPF:s ordförande, Karl-Erik Olsson Privata marknaden, kanske Carema eller annan) Bra Att veta 6 7

Förord Maria Larsson Hon behöver en pdf på slutet innan hon skriver förord. Håkan fotar 8 9

Varför en bok om äldreomsorg? namn saknas på porträtten Varför en bok om äldreomsorg? Varför en bok om äldreomsorg? Denna bok tjänar flera syften. Idag finns inget överskådligt material som i bild och text på ett enkelt sätt beskriver äldre omsorgens många beståndsdelar. Det material som står till buds är oftast enbart den lagstiftning, Socialtjänstlagen, som reglerar själva raminnehållet för landets kommuner. namn efternamn Vi har därför valt att fokusera innehållet i denna bok mot de delar som är och kommer att vara av intresse för den mycket stora grupp svenska politiska utmaningarna på både riks, regional och kommunal nivå. Landets kommuner står inför en utmaning av sällan skådat slag! Hur möta framtidens krav, hur möta mängden äldre i behov av olika insatser, hur möta en ökande ekonomisk belastning även om den framtida betalningsförmågan hos den enskilde ökar? medborgare, som förr eller senare, kommer att vara i behov av insatser från samhällets/kommunens sida. arbetsmiljön på agendan Under många år har diskuterats hur personalförsörjningen skall lösas. andra krav i framtiden Sverige och Europa blir allt äldre, Pär Nuders numer berömda köttberg kommer i framtiden att ställa helt andra krav än vad dagens äldregrupp gör. Framtidens krav mot ett förändrat och förbättrat innehåll, i kombination med en växande äldregrupp samt en betydande personalförsörjningsproblematik, kommer att vara en av de absolut största Många av dagens duktiga medarbetare pensioneras, vakanser måste fyllas. Personalsituation av idag inger bekymmer! Heltidstjänstgöring måste införas så att möjlighet till försörjning ges, helgarbete har sedan länge varit ett gissel som försvårar rekryteringen. Hur många av dagens ungdomar lockas av tjänstgöring varannan helg? Har landets kommuner ekonomiska muskler att satsa på heltidstjänster för all sin personal? Den totala arbetsmiljöproblematiken måste upp på agendan och få en tillfredsställande lösning. Att arbeta inom äldreomsorg har sedan urminnes tider varit mycket belastande för rörelseapparaten och förorsakat långtidssjukskrivningar. Arbete inom vården har varit och kanske är ett riskyrke i detta avseende. Sålunda en mix av frågeställningar som måste få sin lösning samtidigt som en bättre marknadsföring måste till för att locka ungdomar till anställning inom vården. Utbildningsbehovet måste ses över. ökade valmöjligheter Utan alla dessa insatser kommer landets kommuner att få rekryteringsproblem. Därför måste Äldreomsorgen prioriteras politiskt och ekonomiskt om vår välfärd skall behållas. Framtidens äldreomsorg kommer med största sannolikhet innebära ökade valmöjligheter, antalet aktörer kommer att öka. Du ges möjlighet till s.k. kundval och väljer entreprenör från det utbud Kommunen tillhandahåller. Du kommer även kunna bestämma mer om innehållet i typ hemtjänst, du bestämmer, andra utför dina önskemål. Allt fler Kommuner väljer idag den väg som bär till framtidens utbud inom äldreomsorg, dvs ger våra äldre, biståndsberättigade, rätt att själv styra över innehållet och val av entreprenör, namn efternamn en utveckling som kommer vara svår att hejda. Ett av våra syften med denna bok är att ge en sann och objektiv bild av den verklighet som råder. Det är tyvärr inte den bild som kommer fram när media talar om vård och omsorg. Då hör man mest om lidande, nöd, besparingar och felbehandlingar. Självfallet förekommer tyvärr även dessa inslag men i jämförelse med verksamhetens enorma omfattning ska den nog betraktas som marginell. kvalitet och kompetens Äldreomsorg handlar om möten mellan vårdtagare och personal. Vår verklighet återfinns i dessa möten som rymmer skratt och gråt, ensamhet och gemenskap. Kvalitet och kompetens är honnörsord som ingen Kommun frivilligt ger avkall på. 10 11

Varför en bok om äldreomsorg? namn saknas på porträtt Varför en bok om äldreomsorg? Vi har valt möjligheten att i denna bok presentera det utbud som ges inom Socialtjänstlagens ram. Man kan kanske påstå att det är en ovetenskaplig bok om Dina rättigheter/möjligheter som äldre. Utbudet är stort och möjligheterna många. Kom dock ihåg att beslut om insatser utreds och beslutas av biståndshandläggare som finns i alla Kommuner, beslut som kan överklagas till högre instans. Vår skildring av Äldreomsorg i Sverige består av en resa till Hofors Kommun, Gävleborgs län samt till privata entreprenörer som sedan länge finns på marknaden. Vi skildrar i ord och bild den verklighet som råder och de möjligheter som finns för Dig som äldre, nu och i framtiden. Boken är även en hyllning till de olika personalgrupper som dygnet runt är verksam för att ge Dig den vård och service Du är berättigad till. Utan deras insatser, kompetens, värme och empati skulle vi vara förlorade. En varm tanke går även till gruppen anhöriga utan vars insatser Äldreomsorgen skulle kraschlanda. Jan Bornestig Håkan Olsén 12 Gunnar Westlund 82 år 13

Rätten till bistånd Rätten till bistånd Rätten till bistånd Socialtjänstlagen ( SoL) är en målinriktad ramlag som trädde ikraft 1980. Sedan dess har ett antal revideringar genomförts. beslut själv påverka vilka insatser som skall utföras, kanske välja en promenad istället för städning. Det finns all anledning tro att framtiden kommer innebära alltmer ökade valmöjligheter för den enskilde. Inom denna ramlagstiftning finns vissa rättighetsinslag som är av vikt att känna till. För gruppen äldre gäller i huvudsak 4 kap 1, som handlar om rätten till bistånd. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dom tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Ökat inflytande Denna paragraf är att betrakta som en rättighetsparagraf för den enskilde. Uppfyller man kraven är man berättigad till bistånd/hjälp av sin kommun/socialförvaltning. Det handlar bland annat om möjligheten till särskilt boende och hemtjänst. Sedan ett antal år tillbaka kan man säga att tillämpningen av biståndsparagrafen har luckrats upp genom att ett antal kommuner erbjuder hemtjänst, för enskilda från en viss ålder samt med ett visst antal timmar per månad, utan biståndsbedömning. Detta grundar sig på målet att öka inflytandet och självbestämmandet för enskilda personer med behov av hemtjänst. Själv påverka beslut Biståndsbedömda insatser inrymmer allt oftare möjlighet för den enskilde att inom ramen för biståndsbedömarens Susanne Henriks, biståndshandläggare. Det svåraste är inte att säga nej, utan när man ser att folk har behov och inte vill ta emot hjälp. Många gamla vill inte vara en börda, inte ligga samhället till last. Man kan aldrig tvinga någon att ta emot hjälp, men sitter vi en stund vid köksbordet över en kopp kaffe så brukar det klarna i de flesta fall. Och har de inte råd att betala så slipper de. Behovsprövning Ärendehanteringen innebär att du själv ansöker om bistånd, endera muntligt eller skriftligt. Din ansökan handläggs och utreds av kommunens biståndshandläggare som har delegation av socialnämnden att fatta beslut. Biståndshandläggaren ska utreda om dina behov uppfyller kraven samt fatta ett beslut. Beslutet ska delges dig samt innehålla information om hur du överklagar, om ansökan avslås helt eller delvis. Stödet är behovsprövat och du betalar utifrån hur mycket hjälp du är beviljad samt hur stor inkomst du har. Överklagan Om beslutet går dig emot har du möjlighet att överklaga. Detta skall ske skriftligen, ställas till Förvaltningsrätten men skickas till Socialnämnden. Din överklagan skall vara inlämnad senast tre (3) veckor efter att du tagit del av beslutet. Behöver du hjälp att överklaga är Kommunen skyldig att hjälpa dig med detta (biståndshandläggaren). En överklagan innebär att Kommunen i ett första steg omprövar sitt eget beslut. Håller man fast vid detta skickas din överklagan till Förvaltningsrätten för prövning. Inga Thölix 92 ÅR. En gång i tiden hette hon Inga Helena Helenelund och bodde på Helenelund söder om Vasa. I dag bjuder hon biståndshandläggaren på kokkaffe och fyra sorters kakor. Jag frågar hur hon mår? Livet har aldrig varit bättre än nu, säger hon, synd bara att det tog så lång tid. Ja om du visste hur bra jag har det. Du ska veta hur det var under kriget. Vi led och svalt, det gäller att ha sådana referensramar med sig under livet. 14 15

Hemtjänst Hemtjänst Hemtjänst När hälsan sviktar, det sociala nätverket tunnats ut, den egna förmågan att klara dagliga aktiviteter minskar, då är det kanske dags att söka hjälp i form av hemtjänst. högre upp i åldrarna. Generellt kan man kanske säga att närmare 80% har upp till 50 timmars hemtjänst i månaden. Rätten att bo kvar hemma Otvetydigt är det så att hemtjänsten De insatser som kompletterar hemtjäns- ökar i omfattning samtidigt som behovet ten är bland annat hemsjukvård där av platser i särskilt boende minskar. numer i princip alla kommuner överta- Alla är dessutom eniga i sin uppfattning git ansvaret från landstingen, trygghets- om den fortsatta utvecklingen inom larm är en mycket viktig del av det totala området. utbudet, korttidsvård och avlastning/ Allt fler äldre bor kvar hemma. I takt avlösning är andra ingredienser. Den med generationsskiften kommer den ut- palliativa vården är väl utbyggd och bor- vecklingen att fortsätta. I ditt eget hem gar för ett värdigt slut i det egna hem- kan du få all den hjälp, allt det stöd du serveras, alltifrån rätten att välja vilken met om man valt detta. behöver. Detta avser även den palliativa mat du vill ha, till utförare av personlig Många kommuner har idag politiska vården där många personer idag väljer omvårdnad. riktlinjer för sin äldreomsorg inrym- att bo kvar hemma om man bara kan till livets slut. med rätt att byta Inom hemtjänsten finns idag, i många kommuner, kundval, vilket innebär att du själv väljer vilken utförare du önskar, dessutom med full rätt att byta om du Kraven ökar När tacksamhetens generation gått ur tiden kommer kraven att öka från allmänheten. Detta kommer att ställa krav på kommuner som huvudman och självfallet andra utförare. Tacksamhetens tid är förbi. mande bland annat rätten att bo kvar hemma till livets slut. Väljer man detta alternativ har det ingen betydelse om man så bor på en fjälltopp. Kostnaden är i rättsliga sammanhang oviktig, stöd och hjälp skall ges. Du som bestämmer på samma villkor utifrån ett självkostnadspris som är betydligt högre än Rutinsatser. Inom varje kommun finns idag antagna riktlinjer för hur bistånd beviljas margit skoglun inte är nöjd. Hemtjänst innebär att du kan få hjälp Serviceinsatser inom hemtjänsten ut- inom hemtjänstens område. Politiska Just valfriheten, att själv välja och med insatser av både personlig och förs numer ofta inom ramen för det s.k beslut finns som grund för utförarna. styra, kommer att vara ledstjärnan i serviceinriktad karaktär. Serviceinsatser RUT-reformen som innebär att du kan Ta reda på vad som gäller i just Din framtidens äldreomsorg. Äldre kommer kan omfatta typ städ, tvätt, varuinköp, köpa dessa tjänster till ett betydligt lägre kommun! definitivt inte att acceptera annat än matdistribution, promenader etc. pris än vad kommunen debiterar. Kom- Vad Du kan göra? Vad Du kan välja? eget val av hela det smörgåsbord som Behovet av hemtjänst har förskjutits munen kan egentligen aldrig konkurrera Det är alltmer Du som bestämmer! 16 17

Hemtjänst Ryggen är kaputt, benen likaså, och skallen är trög som sirap. Det är kärlkramp och KOL och Gud vete allt. Men det går ändå. Och håret vitnade redan när 50-talet var ungt. Så det är som det är, säger hon, och därför har jag hjälp av hemtjänsten morgon och kväll. Dessa underbara människor, understryker hon, dessa underbara människor Livet innehåller även höjdpunkter trots att livet snart passerat 88; Elvis och rekorderligt gammaldags dragspel och Bingo förstås trots att hon knappt kan se siffrorna. Men det roligaste som hänt på årtionden var ändå när hon för några veckor sedan låste sig själv ute på balkongen. Ja dörren gick helt enkelt i baklås både från ut och insidan, och gubbarna fick bryta upp den med kofot. Då fick hon äntligen sig ett gott skratt. 18 19 Asta Melin 89 år

Hemtjänst Hemtjänst Gösta Blom är 90 år. Han bor i höghusen i Hofors och har utmärkt utsikt över samhället. För utsikt är perfekt när man känner sig ensam och ingen känner igen en. Efter 40 år i Stockholm är det inte många av barndomspolarna som är kvar. Och fästmön Vera är kvar i storstaden. Och livet som rusade förbi i en blixtrande fart, har knappt nått styrfart nu mellan lägenheten och matsalen. Det blir P1 och P4 som berättar vad som händer i omgivningen. Men när Veronica från hemtjänsten dyker upp blir det fart på gubben. Den här goa flickan, hon livar upp min tillvaro så mycket att jag inte vet om jag har tråkigt eller inte. Visst är hon snygg också? säger Gösta Blom och skrattar, hjärtligt och länge. 20 21

Hemtjänst Hemtjänst Foto från förr och nu. Det är exakt 70 år emellan. Mai-britt 91 år. Det knakar i knäna och ögonen droppar som en läckande vattenkran. Hon är för frisk för hemmet men får hjälp av hemtjänsten en gång i veckan med bad och städning. Men en gång i tiden ägde hon ett eget skolhus med slöjdsal, gymnastiksal, granhäck, en porlande bäck och ett stort potatisland, och där skulle hon bo till döddagar. Så blev det inte. Nu bor hon i ett hyreshus omgiven av skraltiga gamlingar och fördriver tiden med att spela bridge och gå de 200 metrarna till hemmet för förmiddagsfika och lunch. 800 meter dagligen med de knakande knäna och de rinnande ögonen utan knussel eller klagan. 22 23

Hemtjänst Hemtjänst Ilkaa Karonen bor i det gamla skolhuset i byn med det säregna namnet; Kratte masugn. Varje dag kommer hemtjänsten från Torsåker med en portion mat, annars klarar han sig själv. Skolhuset är sålt och kanske flyttar han tillbaka till Finland. Ensamheten har blivit tärande sedan frun och hunden dog. Nu sitter han mest stilla och läser och röker John Silver. Ibland går han in i sin frus ateljé och tänker på tider som varit och det finska vemodet gör sig påmint, sisun har gått i stå. Kanske nya tider väntar i hemlandet? 24 25

Trygghetslarm Trygghetslarm ska hennes namn vara med? Alternativa utförare inom Äldreomsorgen: Trygghetslarm Trygghetscentralen i Örebro Att förstärka tryggheten för äldre personer har under en följd av år varit prioriterad inom kommunernas biståndsbedömning. Numer har de flesta kommuner infört en förenklad biståndsbedömning i denna del, vilket innebär att det är ganska lätt att få ett trygghetslarm beviljat. För de flesta människor är det egna hemmet det absolut bästa stället att bo. Här är man trygg och känner igen sig i alla situationer. En anslutning av en trygghetstelefon gör det möjligt att bo kvar hemma och samtidigt ha den trygghet som krävs. För anhöriga, boende på andra orter, är en trygghetstelefon hos åldrig mor/far, en psykisk avlastning när man vet att om något händer finns hjälpen via ett enkelt tryck på handled eller vid halsen. Dygnet runt anställd personal har undersköterskekompetens och erfarenhet av äldreomsorg och vårdarbete. Dom är specialiserade på att hantera larm från äldre och funktionshindrade. Inom verksamheten Trygghets Central att en filtrering görs av inkommande larm. Man beräknar att cirka 63% av inkommande larm klaras av via ett samtal med larmoperatör. Systemet innebär att belastningen minskar på kommunens egen personal som istället kan fokusera på annat. En anslutning till en Trygghets Central frigör resurser för annan verksamhet. man att du larmat och var du bor. Samtidigt kan Centralen prata med dig som larmat, du behöver inte lyfta telefonen. Du berättar hur det står till och vad som hänt och Centralen ordnar så att någon kommer om du behöver hjälp. Idag tar Trygghets Centralen emot cirka 10.000 larm per dygn, dvs 3.6 miljoner larm per år. 4 % av larmen kan I vårt land finns några företag som är erbjuder man hög tillgänglighet och Ett bistånd med trygghetstelefon beta- sägas vara akuta, mest förekommande specialiserade inom denna verksamhet. korta svarstider. lar du en avgift för, dock får kommuner- larm handlar om fall i hemmet. Vi har valt att beskriva verksamheten vid Trygghets Centralen i Örebro med Tunstall AB som ägare. Vid alla tider på dygnet tar Trygghets Centralen hand om larm från kommuner i hela Sverige. Cirka 130 kommuner är anslutna. All Filtrering av larm Operatörerna gör professionella åtgärdsbedömningar och alltid med hög social kompetens och empati. För landets kommuner innebär en anslutning till en na inte ta ut mer än självkostnadspris. Vad händer vid ett larm? När du trycker på larmknappen ringer trygghetstelefon automatiskt till Trygghets Centralen. På en dataskärm ser Teknikutvecklingen fortsätter inom detta område vilket framför allt nu handlar om att digitalisera verksamheten. Finns även numer möjlighet att utrusta vårdtagare med GSM samt GPS. 26 27

Nattens änglar Nattens änglar ska fotas om Nattens änglar När ens livspartner inte längre är i livet, när man själv är åldrig, skröplig och svag, kanske bor isolerat och av olika anledningar är i behov av omvårdnad eller tillsyn, ja, det är då kommunernas nattpatrullverksamhet träder in. Nattpatrull är ett relativt nytt inslag inom det kommunala utbudet av biståndstjänster. Den fyller en oerhört stor och viktig funktion och kan sägas vara en möjliggörare för att äldre personer i behov av hjälp kan bo kvar hemma om man så önskar. Utan deras existens finns egentligen bara ett alternativ kvar för den enskilde att flytta till ett särskilt boende. Varje natt en utmaning Nattpatrullens verksamhet kan sägas vara tudelad, dels inplanerade besök, dels att svara och följa upp de larm som kommer in. Varje natt är en utmaning då man inte vet innehållet i sin tjänstgöring. Det finns andra osäkerhetsfaktorer som påverkar, det är ofta natt och mörkt, vintern kan innehålla mycken dramatik, snö, kallt, oplogade vägar. Listan kan göras lång så det är av vikt att verksamheten utrustas på ett komplett sätt. Flexibilitet Vad krävs av personalen? Självfallet krävs kompetens inom yrkesområdet, gärna förknippad med erfarenhet. Man tvingas ofta till bedömningar i enskilda ärenden vilket i sin tur kräver beslutspotens, man måste vara oerhört flexibel, ha en empatisk förmåga, kunna vara en tröstande och hjälpande hand. Nattpatrullens arbetsinnehåll: Hjälp vid sänggående, medicintilldelning, man arbetar ofta med olika typer av lyftanordningar. Många av vårdtagarna är ensamma och kanske isolerade, har behov av en liten pratstund i nattens sena timma, kan behöva ett tröstande ord, en stilla och varm beröring för att dämpa oro och ångest. Som medmänniska bara finnas till vilket för den enskilde kan betyda att natten och sömnen klaras av. Att man som gammal och sjuk kan behöva prata av sig en liten stund kan vara det enda terapeutiska inslag som behövs. Omfattande insatser Det finns självfallet lugna nätter för en nattpatrull men lika säkert är att förhållandet kan vara det motsatta. Larmen kan betyda omfattande insatser som tar tid. Mycket kan hända som påverkar nattens innehåll. Det är antagligen detta som gör att personal inom nattpatrullverksamheten älskar sitt arbete. De är i sanning Nattens Änglar! Nattillsyn är en biståndsbedömd insats! 28 29

Särskilt boende Särskilt boende Särskilt Boende Det sägs ofta att kärt barn har många namn. Begreppet Särskilt Boende kommunen 3 månader på sig att verk- har sina föregångare inom socialtjänstlagstiftningar typ ålderdomshem, ställa beslutet. servicehus, servicehus med helinackordering. Hur länge nuvarande epitet får vara kvar återstår att se. parboendegaranti Möjlighet finns idag att makar kan få bo tillsammans i ett särskilt boende även Platserna inom Kommunen ska inrätta särskilda boen- om bara den ena parten är biståndsbe- Särskilda Boenden deformer för service och omvårdnad för rättigad, detta kallas för parboendega- har under senare tid äldre människor som behöver särskilt stöd. ranti och har under en följd av år vållat kraftigt reducerats Den äldre personen ska, så långt det är mycken debatt. till förmån för en möjligt, kunna välja när och hur stöd och De personalgrupper du återfinner utökning av hem- hjälp i boendet och annan lättåtkomlig vid särskilda boenden är vårdbiträden, tjänst. Dessutom service ska ges. undersköterskor, sjuksköterska, kanske har kommunernas riktlinjer förtydligats och skärpts vilket innebär att bistånd i form av särskilt boende lämnas till de personer som har mycket omfattande hjälpbehov och där resurserna i hemmet anses som uttömda. Dessutom får man heller inte glömma bort att kostnaden per plats är mycket större än inom hemtjänsten. Vad är då ett särskilt boende? Denna boendeform är reglerad i 5 kap5 socialtjänstlagen och säger följande: Utredning krävs Idag finns olika former av särskilt boende, enheter för somatiskt sjuka och för demensvård. Behovet av demensplatser har ökat under årens lopp och många kommuner har omfördelat sina resurser för att kunna svara upp mot behovet. Alternativa boendeformer är exempelvis s.k. trygghetsboende, seniorboende eller 55+boende. Här krävs inga biståndsbeslut men inom ex. trygghetsboende krävs att vissa kriterier är uppfyllda för att få kallas ett trygghetsboende. arbetsterapeut och sjukgymnast, aktivitetspersonal samt administrativ personal. Alltid en hjälpande hand Utvecklingen inom särskilda boenden innebär att allt tyngre vårdbehövande ges plats, egentligen ser vi landstingens gamla geriatriska avdelningar, fast i en annan form och med annat innehåll. Inom den kommunala verksamheten gäller allt som oftast ett rehabiliterande synsätt i kombination med en bra aktivitetsverksamhet. Verksamheten vid ett särskilt boende fysiska och psykiska förutsättningar. Här skall alltid finnas en hjälpande hand! Och det gör det! Det finns en otrolig värme mellan greta larsson 99 Socialnämnden skall verka för att äldre För att få en plats i särskilt boende skall vara präglad av god omvårdnad personal och brukare, deras vardagliga människor får goda bostäder och ska ge krävs en utredning och beslut av bi- och service, med mycken värme och möten rymmer så mycken kärlek, värme dem som behöver det stöd och hjälp i hem- ståndshandläggare, detta regleras i 4 kärlek. Dagarna ska ges ett innehåll och empati, med närhet till både skratt met och annan lättåtkomlig service. kap 1 SoL. Fås ett positivt beslut har baserat på den enskildes intresse och och gråt. 30 31

Särskilt boende En gång i tiden var han god vän med Ingo. En gång i tiden var han en beryktad boxare, klenväxt men fruktad, med ett EM-guld och flera svenska mästerskap. Högerkroken var hans fruktade vapen. Sedan gick åren alltför snabbt, och det blev till slut en stroke som knockade honom, och nu sitter han på hemmet på Persgården. Jag blev aldrig knockad på alla mina 168 matcher, säger han, jag fick stryk elva gånger men jag blev aldrig knockad, och aldrig fick jag hjärnskakning heller. De sa att man inte kunde knocka en boxare som inte hade någon hjärna. Men jag fick ju en stroke så någon sorts hjärna har jag väl i alla fall. Men jag klarar mig fram i livet, dunka på varandra så in i helvete som vi gjorde i 20 år, då blir det som det blir. Numer tillbringar han dagarna med att valla rollatorn på hemmet. På sommarkvällarna skuggboxar han mot myggen. För tokighet i livet ser han som den största tillgången i att glädja varandra. Så ta några bilder, säger han, alltid finns det någon du kan skrämma slag på. 32 33 Gunnar Westlund 82 år

Särskilt boende Jag heter Elsie Silama, säjer hon, om jag ska översätta efternamnet så betyder det gräsmatta sedan ler hon stort. Hon står i ett hörn och lutar ryggen mot väggen, snurrar en lock runt sina fingrar. Ömsom glad ömsom sorgsen. Rullatorn är hennes ständiga följeslagare. Ryggen är trasig efter ett långt och hårt liv som hemsamarit, nu kan hon inget göra, bara ligga eller stå. Sällan sitter hon. Jag står även när jag äter, säger hon, vissa saker är som de är. 34 35

Särskilt boende Nästa gång du kommer till Persgården vill jag att du kommer upp till mig. Jag känner att livet är på väg att lämna mig, så du får skynda på! Så sa Ingrid Lindberg, 98. Jag kommer om en vecka, sa jag. Bra, sa Ingrid, då ska jag vänta på dig! En vecka senare träffades vi på hennes rum. Nu är jag närmare döden än när du var här senast, säger hon genast och utan motvilja, den flåsar mig i nacken. Men vet du den skrämmer mig inte, tvärtom. Jag ser den som en vän en mycket god vän dessutom. Och ljuset strilar vackert in på hennes ansikte genom fönstret, som om det vore ljusa änglar som ger henne kraft att prata om döden, sin längtan efter att stilla få somna in. Jag är mätt efter alla år, säger hon, krafterna har sinat och jag har ingen kontroll över mina sinnen längre. Jag vill somna gott och jag vet att jag aldrig vaknar igen. Det finns ingen gubbe i himlen som kallas Gud som tar hand om mig. Det är själva livet som är Gud. Förstår du, unge man? 36 37 ingrid lindberg 99 år

Särskilt boende Stickarn Georg Nylund 76 år. Han har tre intressen i livet, stickning, ishockey och Facebook. Och om det förstnämnda ska detta handla. När han gick på de sju haven för länge sedan var hans mor orolig för att lille Georg skulle frysa och därför uppfostrades han i tidig ålder i stickningens ädla konst. Idag har han stickat i 60 år. Svart bälte i stickning således. På ett dygn stickar han ett par vantar. En tröja tar en månad. Samma mönster i 20 år, det blir mindre matematik på det sättet. Dessutom kan han sticka och se på tv samtidigt. Och damerna, både personal och inneboende, är som tokiga i hans vantar och köper allt han producerar. 150 kronor för ett par vantar. Aningen mer för sockorna. Svart alltihop. Och snart står julen för dörren och allt går på högvarv. För pengarna tippar han och köper cigaretter och snart ska han flytta hem igen. 38 39

Särskilt boende En dag kom några damer ridande. De stannade till utanför hemmet. Och som en löpeld spreds nyheten från rum till rum. Fanns det några hästintresserade? Någon som ville klappa hästarna? Tore Dahlberg är född i Toula-Vaara utanför Kiruna och gjorde rekryten på K4 i Umeå strax efter andra världskriget. Han är född med hästar och saknar dem innerligt. Hästar kan man prata med, säger han, bilar är det bara svordomar med. Efter fem minuters beröring och hästdoft i näsborrarna går han in och lyssnar på Lasse Stefanz. Dagen är perfekt! 40 41

Nattundersköterskan. Klockan är tio över fyra på morgonen. Nattradion står på och Ruth Forsling har svårt att sova, har lite ont i örat och behöver prata en stund. Hon drar sig för att ringa, vill inte vara till besvär. Men när Maria Johansson kommer blir hon lugn, ett glas mjölk, en kittlande titt i örat och en pratstund ställer allt tillrätta. Det är inte så mycket som behövs för att själen ska bli lugn igen. 42 43

Särskilt boende När röken lagt sig från de 90 ljusen konstaterar Ellen Landström att hon rest lika många varv runt solen. Det är ingen dålig sträcka om man säger så. Och inte många får göra den långa resan. Men bondflickan från Tierp har gjort det, eller Tant Ellen som hon kallas i folkmun. Tokstollarna har stoppat 90 ljus i tårtan, säger hon, kan du tänka dig! Ja, då är man väl gammal då, rätt och slätt. Det var fasligt vad fort det gick. Vissa saker fattar man helt enkelt inte. Men jag är klar i skallen och har mål i mun, så truten är det inget fel på, och hade jag varit några år yngre så hade du och jag kunnat träffas, det hade varit farligt, hi, hi. 44 45

Daglig verksamhet Daglig verksamhet Daglig verksamhet namn saknas på porträtten Under 1990-talet var det nästan mer regel än undantag att många av för daglig verksamhet för att landets kommuner, av besparingsskäl, la ner dagverksamheter som ofta var lokaliserade i servicehus eller liknande anläggningar. Stora och ändamålsenliga lokaler gapade tomma, äldre låstes ute. motverka ensamhet och isolering, etablera nya kontaktytor, aktiveras, äta tillsammans med andra etc. Du har all rätt att ansöka om detta hos din bistånds- Vi ser nu, sedan länge, en kraftig omsvängning i uppfattningen och betydelsen av vad vi vanligtvis kallar för dagverksamhet/daglig verksamhet. Fokus riktas i mångt och mycket på förebyggande insatser för den grupp äldre som ännu ej är i behov av kommunala stödinsatser. ekonomiskt gynnsamt Dagcentraler, äldrecentrum eller vad de nu kallas för har blivit mötesplatser för gruppen äldre som på olika sätt vill aktivera sig. Självfallet är det även så att förebyggande insatser skall ses som ekonomiskt gynnsamma för den kommunala huvudmannen. Har Kommunen en aktiv och uppsökande verksamhet bland äldre lever man ju dessutom upp till lagens intentioner. Vid öppna dagcentraler/äldre Centrum kan dessutom återfinnas frivilligorganisationer som gör berömvärda insatser i akt och mening att stimulera äldres vardag. rätt personer är guld värda I mindre eller medelstora kommuner utnyttjas framför allt befintliga lokaler inom Särskilda Boenden, alla kommuner har inte råd att uppföra specifika lokaler för detta ändamål. Ansvariga för verksamheten är oftast s.k. sysselsättningshandledare, ofta mycket kompetenta, fantasifulla och med ett empatiskt förhållningssätt. Lyckas kommunen anställa rätt personer/-er är dessa guld värda för våra brukare. motverka ensamhet Om Kommunen ej har möjlighet att ha en mer öppen verksamhet är antagligen fokus riktad mot två grupper. Den ena gruppen återfinns i ordinärt boende, där kan du som brukare ansöka om bistånd handläggare. Den andra gruppen återfinns i Särskilda Boenden, vilket från tidernas begynnelse var tanken bakom aktivering i fina lokaler. Besökte man äldreboenden kunde man med all säkerhet se ett otal vävstolar av skiftande storlek. Dessa är numer mer eller mindre borta och aktiviteterna helt annorlunda. att förgylla vardagen Har man beviljats en plats i Särskilt Boende måste man konstatera att vårdbehovet är omfattande och varaktigt. Utifrån brukarens egna förutsättningar kan dock vardagen förgyllas med guldkant om dagverksamheten fungerar. Med rätt personal, rätt inställning, i kombination med glädje och empati, kan brukarens vardag ges ett bra innehåll. Följ med på en resa i bilder hur en liknande verksamhet kan bedrivas, där engagemang, fantasi, humor och empati för brukarna finns i förrummet. Ingenting är omöjligt om bara viljan finns! namn efternam 46 47