BYGGNADSMATERIAL. Arkitekturteknik 2: VBMA05. Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström

Relevanta dokument
LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

BYGGNADSMATERIAL VBM012

BYGGNADSMATERIAL KURSPROGRAM 1-4. Föreläsningsprogram 3 Program för räkneövningar 4 LABORATIONSPROGRAM 5-12

BYGGNADSMATERIAL VBM012

BYGGNADSMATERIAL VBM012

MATERIALLÄRA (VBM611)

Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

VSMF10 Byggnadskonstruktion - Kursprogram 2019

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Kursprogram VSMF10 Byggnadskonstruktion

Karlstads universitet Preliminärt 1(6) Byggteknik

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

HUSBYGGNADSTEKNIK ht Kursprogram

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Grundläggningsteknik VGTN01

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Sociologi I, Grundläggande sociologi, 7,5 hp., GN VT-15 Senast uppdaterad

Grundläggningsteknik VGTN01

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Processbaserad Verksamhetsutveckling

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Samhälls och beteendevetenskap 1

Kursbeskrivning för kursen

INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD

Kursinformation. Statistik och geometri, 7 hp. inom kursen 973G10, 15 hp för Lärare i årskurs 4-6

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT Innehåll. 2. Lärandemål

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Kursschema för våren schemaläggningsprocessen startar nu

Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Uppdaterad ITN DT2/ELE2/BI3. Kursinformation. TNIU03 Industriella styrsystem, 6 hp VT1 2010

Kursinformation Grundkurs i programmering med Python

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Organisation och förändring, 7,5 hp Organisation and Change, 7,5 ECTS

Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Industriellt byggande, 7,5 hp

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT Tobias Olsson och Lowe Hedman

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Algebrans grunder ht15

FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015

Organisation och förändring, 7,5 hp

Examinator Henrika Jormfeldt

MIOF01 Marknadsföring och globalisering

Akustisk Planering VTA070-3p

Statistik för farmaceuter 3 hp

För studenter registrerade på kursen före höstterminen 2016 finns speciella övergångsregler vilka beskrivs i slutet av detta dokument.

Kursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

Preliminära Anvisningar och schema till momentet PSYKIATRI, 7,5 HP

Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

MATRISTEORI, 6 hp, vt 2010, Kurskod FMA120. MATRISTEORI Projektkurs, 3 hp, Kurskod FMA125. och

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:

Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

Kursbeskrivning för Statistisk teori med tillämpningar, Moment 1, 7,5 hp

ÄEND02, Engelska II, 15 högskolepoäng English II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Riktlinjer för kursen Översättningsvetenskaplig teori och metod I, 15 hp, AN. Höstterminen 2009.

Kursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

Organisation och förändring, 7,5 hp Organisation and Change, 7,5 ECTS

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål /

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

IKG119, Introduktion till kostvetenskap, 7,5 högskolepoäng Introduction to Food and Nutrition, 7.5 higher education credits

Betong och armeringsteknik

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Välkommen till kursen!! Kurs- och momentintroduktion; Moment 1, Omvårdnad & Moment 2, VFU pingpong, gruppindelningar ANA

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A)

MGTN26, Management: Globala utmaningar, 8 högskolepoäng Management: Global Challenges, 8 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Anvisningar och schema till kursen PSYKIATRI (7,5 HP) /JB

KEMM23, Kemi: Avancerad biokemi, 15 högskolepoäng Chemistry: Advanced Biochemistry, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Utredning och åtgärder avseende individen 1: PSYKOPATOLOGI (7,5 HP) VT-17

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik

Sjukdomslära 9 hp, vt 2012

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

RECEPTARIEPROGRAMMET FYSIOLOGI (3FF112) VT-2012

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Transkript:

2013 01 11 Avd Byggnadsmaterial Universitetslektor Per Gunnar Burström Arkitekturteknik 2: BYGGNADSMATERIAL VBMA05 VT 2013 Postadress Avd Byggnadsmaterial, Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons v. 1. Telefon dir 046-222 74 10 vxl 046-222 00 00 Telefax 046-222 44 27 E-post per_gunnar.burstrom@byggtek.lth.se Internet http://www.byggnadsmaterial.lth.se

1 ALLMÄNT Välkommen till kursen Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial (3 hp). Undervisningen kommer att ske under läsperiod 3 VT 2013. Här beskrivs allt som du behöver veta om kursen. Om du under kursens gång har ytterligare frågor är du välkommen med dessa till Per Gunnar Burström (kursansvarig och föreläsare) (per_gunnar.burstrom@byggtek.lth.se). Examinator för kursen är Univ.lektor Katja Fridh (Katja.Fridh@byggtek.lth.se). SYFTE Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om byggnadsmaterialens uppbyggnad och viktigaste egenskaper. MÅL Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall du kunna identifiera de vanligaste byggnadsmaterialen känna till de flesta byggnadsmaterialens uppbyggnad, tillverkning och egenskaper samt förstå hur materialens egenskaper kan påverkas i samband med tillverkning och förädling Färdighet och förmåga För godkänd kurs skall du kunna identifiera och definiera viktiga krav som olika miljöer ställer på materialen göra rimliga materialval och bedöma konsekvenserna av dessa i olika miljöer och konstruktioner kommunicera med andra aktörer i byggprocessen med användning av relevanta termer och begrepp Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs skall du kunna bedöma hur byggnadsmaterialen påverkar miljö, arkitektonisk utformning, kretslopp i naturen samt resurshushållning (därför beskrivs även tillverkningsprocesserna översiktligt i kursen) LITTERATUR Burström, P G: Byggnadsmaterial, upplaga 2. (ISBN 978-91-44-02738-8) Studentlitteratur 2007 Boken kostar ca 550:- och säljs av KFS (Studiecentrum LTH). Den finns även hos flera nätbokhandlare (Adlibris.se, m.fl.). Som författare kan jag sälja boken till förlagspris (450:-) i samband med föreläsningarna (mycket tacksam för jämna pengar!). Ni kan också köpa boken begagnad. Det spelar ingen roll hur ni gör. Det absolut viktigaste är att ni når kursens mål!!! Kursen definieras i huvudsak av innehållet i läroboken där dock följande delar INTE ingår: Kap. 2 / Kap. 4.5 (sid. 39-45) / Kap. 5.6 5.7 / Kap. 5.9 5.10 (behandlas i AT 3) / Kap. 6 7 (delvis behandlat i AT 1) / Kap. 12.4 (sid. 225-241) / Kap. 12.10 / Kap. 14 / Kap. 15.3.1-2 / Kap. 15.4-5 / Kap. 22 / Kap. 23 (behandlas i AT 3) / Kap. 30. För att underlätta inlärningen finns instuderingsfrågor på kursens hemsida (se nedan).

2 FÖRELÄSNINGAR OCH LABORATIONER Ett detaljerat program för föreläsningarna finns i BILAGA 1. I kursen ingår 2 obligatoriska laborationer om totalt 8 timmar. Tidsschemat för laborationerna finns också i BILAGA 1. Innehållet beskrivs i BILAGA 2:1 2:4. Laborationerna utförs i V-huset där lokalernas placering framgår av BILAGA 3. GRUPPINDELNING FÖR LABORATIONER OCH STUDIEBESÖK För att kunna genomföra laborationerna görs en indelning i 6 grupper, A1 A6. I samband med kursstarten torsdag 24 januari kommer mer information. Det är viktigt att indelningen sker snarast möjligt och att den bibehålls hela läsperioden ut. EXAMINATION OCH SLUTBETYG Tentamen sker måndagen den 11 mars 2013 klockan 14.00 18.00 i Gasquesalen, Kårhuset. Betygsskalan är Godkänd resp. Underkänd. För att få slutbetyg på kursen Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial krävs att 1. du klarar tentamen (naturligtvis). 2. du genomför de båda obligatoriska laborationerna på ett tillfredsställande sätt Omtentamen (Obs! föranmälan) sker onsdag den 5 juni 2013 kl. 08.00-12.00 i V:O2 (V-huset) och fredag den 23 augusti 2013 kl. 08.00-12.00 i V:P2 (V-huset). KURSUTVÄRDERING Det är ett självklart mål för oss som utformar och genomför kursen att denna blir så bra som möjligt. Om du har synpunkter på något i kursen tar vi tacksamt emot dessa (muntligt eller skriftligt) under kursens gång. Ju tidigare vi får eventuella synpunkter desto snabbare kan vi försöka förbättra oss. En blankett för utvärdering finns i BILAGA 4, som du kan lämna in när du vill. I samband med tentamen den 11 mars går det också bra att lämna synpunkter. Dessutom görs även en CEQutvärdering. KURSENS HEMSIDA Som tidigare nämnts finns all information gällande kursen i detta PM. Viss övrig information om kursen läggs ut på kursens hemsida, se www.byggnadsmaterial.lth.se/utbildning/kurser. Lund den 11 januari 2013 Per Gunnar Burström E-post: per_gunnar.burstrom@byggtek.lth.se Tel.: 040 44 12 27

BILAGA 1 SCHEMA FÖR FÖRELÄSNINGAR OCH LABORATIONER (Med reservation för mindre förskjutningar) VECKA DATUM KL LOKAL ÄMNE KAP. 4 To 24.1 09.15-12 A:B F 25.1 09.15-12 A:C Introduktion till kursen i Byggnadsmaterial Ekologiska material Porositet och densitet Värmetransport i material Värmebehaglighet Värmeisoleringsmaterial Fukt i material 1 3 4 11.4 24 5 To 31.1 09.15-12 Mattehusets Annex: MA 5 Forts. Fukt i material Volymbeständighet (fukt- och temperaturbetingade rörelser) Trä 5 8 18 5 F 1.2 13.15-17 V-huset Laboration 1 (Grupp A1) & Lab. 2 (Grupp A2) 09.15-12 A:C Betong Lättbetong Kursutvärdering i halvtid (se BILAGA 4) 12 13 13.15-17 V-huset Laboration 1 (Grupp A3) & Lab. 2 (Grupp A4) 08.15-12 V-huset Laboration 1 (Grupp A5) & Lab. 2 (Grupp A6) 8 To 21.2 F 22.2 13.15-16 IKDC: Stora hörsalen 09.15-12 A:C Puts- och murbruk Keramiska material (tegel, klinker, kakel mm) Kalksandsten Natursten Glas Plast Ytbehandlingsmaterial 20 17 29 29 26 19 21 13.15-17 V-huset Laboration 1 (Grupp A2) & Lab. 2 (Grupp A1) 9 F 1.3 09.15-12 A:C Skivmaterial Byggpapp, folier, fuktspärrar Golvmaterial Stål, aluminium och koppar 25 27 28 15-16 13.15-17 V-huset Laboration 1 (Grupp A4) & Lab. 2 (Grupp A3) To 7.3 09.15-12 A:B Beständighet och livslängd Materialens egenskaper vid höga temperaturer 9 10 10 F 8.3 09.15-12 A:C Repetition Frågor 13.15-17 V-huset Laboration 1 (Grupp A6) & Lab. 2 (Grupp A5) 10 Pssst! Som du ju vet blir behållningen av föreläsningarna oändligt mycket större om du på kvällen innan åtminstone ögnar igenom de aktuella kapitlen! PGB 13 01 11

BILAGA 2:1 LABORATIONSPROGRAM SYFTE Laborationernas syfte är att fördjupa kunskaperna om ett antal viktiga delar i kursen. Laborationerna utförs enligt schemat i Bilaga 1 och följande laborationer skall genomföras: NR TEMA/INNEHÅLL HANDLEDARE LOKAL 1 Fysikaliska egenskaper hos byggnadsmaterial Yujing Li (yujing.li@byggtek.lth.se) Tel.: 046 222 92 22 Rum 1416 (se Bilaga 3) 2 Betong Bo Johansson (bo.johansson@byggtek.lth.se) Tel.: 046 222 74 13 Rum 1433 (se Bilaga 3) FÖRBEREDELSER För att laborationerna skall bli meningsfulla och lärorika måste först vissa avsnitt i kurslitteraturen läsas in. För att underlätta inlärningen finns till varje laboration 20 instuderingsfrågor, se nedan. Innan respektive laboration startar får du genomgå ett skriftligt prov, som omfattar 8 av dessa frågor. För att få delta i laborationen måste minst 6 av dessa frågor vara rätt besvarade. OBS! Kom i god tid så att laborationerna verkligen kan starta klockan 13.15 (och kl. 08.15 den 21.2 för Lab.grupp A5 A6)! UTRUSTNING Till laborationerna tar du med kursprogrammet läroboken räknedosa papper, penna och linjal Till laboration nr 2 ( Betong ) rekommenderas även något oömma kläder och eventuellt en gjutform, se nedan. REDOGÖRELSE Ett protokoll utdelas vid laborationens början. Detta fylls i och bearbetas. Protokollet utgör redogörelse för laborationen och skall därför godkännas av assistenten vid laborationens slut. För att få slutbetyg i Arkitekturteknik 2 krävs (som tidigare nämnts) godkända redogörelser.

BILAGA 2:2 LABORATION 1: FYSIKALISKA EGENSKAPER HOS BYGGNADSMATERIAL Syfte Laborationens syfte är att ge kunskaper om hur man identifierar olika träslag mäta och med hjälp av erhållna värden beräkna några fysikaliska egenskaper hos byggnadsmaterialen med hjälp av beräknade materialegenskaper värdera materialens funktion i några olika användningsområden Innehåll 1. Identifiering av olika nordeuropeiska träslag. 2. Bestämning av fuktbetingad rörelse (svällning) hos gran. 3. Temperaturbetingade rörelser hos byggnadsmaterial. 4. Värmebehaglighet hos golvmaterial. Genomförande 1. Med hjälp av en identifieringsnyckel bestäms träslaget för 8 olika träbitar. 2. En helt torr bit av gran monteras i ett stativ med mätklocka. Träet fuktas upp samtidigt som den uppkomna svällningen mäts. Den kraft och spänning som uppstår om svällningen varit förhindrad beräknas för en golvbräda med tjocklek 25 mm och 1 m längd. 3. Längdökningen hos akrylplast ( plexiglas ) mäts i samband med uppvärmning. Med hjälp av erhållna mätvärden beräknas materialets längdutvidgningskoefficient (jfr även Tabell 8.1). 4. Värmebehagligheten bestäms för 4 olika golvmaterial (se även Figur 11.5). Egenskapen bestäms med hjälp av en subjektiv och en objektiv metod. Förberedelser Läs följande avsnitt i kurslitteraturen: texten på sidorna 102 103 och 105 i Kapitel 6 (repetition från kursen Arkitekturteknik 1) Kapitel 8, 11.4, 18.1 18.3, 18.5 18.7 och 28 Instuderingsfrågor till laboration Fysikaliska egenskaper 1. Vad menas med begreppen normalspänning och töjning. 2. Vad menas med en arbetslinje? Nämn ett annat namn för detta samband. 3. Beskriv innehållet i Hooke s lag. Definiera även ingående storheter. 4. Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient.

BILAGA 2:3 5. Vilken typ av material har mycket stor längdutvidgningskoefficient? 6. Hur kan man beräkna ett materials längdändring i samband med en temperaturändring? 7. Vilken typ av material har stora fuktbetingade rörelser? 8. Träs egenskaper brukar alltid relateras till 3 olika huvudriktningar. Visa dessa i en figur! 9. Vilka materialegenskaper är viktiga att känna till för att kunna bedöma ett golvmaterials värmebehaglighet? 10. Beskriv hur en trädstam är uppbyggd. Märk ut 5 väsentliga delar. 11. Vad menas med träs fibermättnadspunkt? Vad är det som orsakar att denna är så tydlig? 12. Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av trä i en byggnad? 13. Hur definierar man densitet för trä? 14. Hur påverkas träets hållfasthet av densitet och fuktinnehåll? 15. Nämn 5 viktiga krav som kan ställas på golvmaterial. 16. Hur är lamellparkett uppbyggd? Varför används denna uppbyggnad? 17. Hur är linoleum uppbyggd? Vilka problem kan finnas i samband med användning av linoleummattor? 18. Vad består ett laminatgolv av? 19. Vilka principiella skillnader i egenskaper finns mellan kakel- och klinkerplattor? 20. Vad är cementmosaik? Nämn ett annat namn för detta golvmaterial. LABORATION 2: BETONG Syfte Laborationens syfte är att ge kunskaper om de delmaterial som kan användas i betong och hur dessa påverkar betongens egenskaper insikt om betonggjutningens ABC och om hur olika ytstrukturer kan skapas Innehåll 1. Delmaterial till betong. 2. Blandning av betong. Den färska betongens egenskaper. 3. Betonggjutning. 4. Provning av den hårdnade betongens hållfasthet.

Genomförande BILAGA 2:4 1. Delmaterialen visas och deras egenskaper beskrivs. Materialens inverkan på den hårdnade betongens egenskaper diskuteras. 2. Delmaterialen vägs upp och blandas. Den färska betongens konsistens bestäms med sättmått. I en del av betongvolymen blandas flyttillsatsmedel. Utbredningsmåttet (Figur 12.13) bestäms. Betongkuber gjuts för senare bestämning av tryckhållfastheten. 3. Bestämning av betongens hållfasthet demonstreras med hjälp av tryckprovning. Härdningstidens inverkan på hållfastheten diskuteras. Förberedelser 1. Läs följande kapitel: 12.1 12.3, 12.5.1, 12.5.4, 12.8 samt sidorna 223 224 i läroboken. 2. Ni kommer att själva få gjuta betong. I samband med gjutningarna är det lämpligt att ni jobbar i mindre grupper om ca 3 studenter. Förbered gärna material som kan läggas in i formen för att skapa egna gjutytor. 3. Om ni vill går det bra att ta med egna formar med en volym om maximalt ca 5 liter. Tag gärna kontakt med laborationshandledaren (se ovan) någon dag innan laborationen om ni har frågor. Instuderingsfrågor till laboration Betong 1. Vilka är beståndsdelarna i betong? 2. Definiera vattencementtalet. Nämn 2 egenskaper som påverkas kraftigt av storleken på vct. 3. Vad betyder begreppet hydraulisk i samband med cement? 4. Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement? 5. Vad är ett s.k. Anläggningscement? 6. Vad är vitcement? 7. Vad är en siktkurva? 8. Vad är sand resp. fingrus? 9. Vad är makadam resp. singel? 10. När kan flyttillsatsmedel vara lämpliga att använda i betong? 11. Vad är tillsatsmaterial? Ge 2 exempel på sådana. 12. Vad är ett sättmått? Hur bestäms detta? 13. Hur bestäms en betongs utbredningsmått? För vilken typ av betong bestäms detta? 14. Vilka olika typer av separation kan uppstå i betong? 15. Beskriv principiellt vad som händer vid betongens hårdnande. 16. Vilka 3 typer av angrepp skapar de största problemen i Sverige gällande betongens beständighet? 17. Beskriv mekanismen vid armeringskorrosion i betong. 18. Vad är en gjutyta? Vad består denna i huvudsak av? 19. Vad innebär friläggning av betongytor? 20. Hur kan man skapa färgad betong? Nämn 2 faktorer som måste beaktas gällande pigmenten som används.

LOKALERNAS PLACERING I V-HUSET BILAGA 3

BILAGA 4 KURSUTVÄRDERING Arkitekturteknik 2: Byggnadsmaterial för A12 VT 13 Man lär så länge man har elever... Vi är mycket tacksamma om Du nedan vill ge Dina synpunkter på kursen. Använd graderingen 1 = mycket dålig... 5 = mycket bra. TACK FÖR DIN MEDVERKAN! /Per Gunnar 1. Hur var föreläsningarna? 1 1 1 1 1 Kommentarer: 2. Hur var laborationerna? a) Fysikaliska egenskaper (trä och fukt, längdutvidgn., värmebehag.,...) 1 1 1 1 1 b) Betong (ballast, gjutning, provning av tryckhållfasthet) 1 1 1 1 1 Kommentarer: 3. Hur var kurslitteraturen? 1 1 1 1 1 4. Hur har administrationen/organisationen kring AT 2 fungerat? 1 1 1 1 1 5. Vad tycker Du om formen för tentamen? 1 1 1 1 1 6. Har Teknik-kursens mål nåtts? (Se sidan 1 i Kursprogrammet) 1 1 1 1 1 7. Ditt sammanfattande omdöme om AT 2: Byggnadsmaterial VT 13? 1 1 1 1 1 8. Borde kursen i Arkitekturteknik 2 utformas och genomföras på annat sätt? Förslag? Jag tillhör årskurs A12 och Ateljé 1 alt. A och Ateljé 1 PGB 13 01 09 P.S. Fortsätt gärna att skriva fler synpunkter på baksidan!