Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se
Förord I denna rapport presenteras resultaten från en studie över sambandet mellan utbildning och yrke. Studien visar högskoles fördelning på yrkesgrupper bland förvärvsarbetande år 2004 i åldrarna 25 54 år. Syftet med studien har varit att belysa hur väl de i olika utbildningsgrupper lyckas få arbete inom områden som ligger i linje med deras utbildning avseende såväl utbildningsnivå som utbildningsinriktning. Denna bild av de s position på arbetsmarknaden kan ses som en sorts indikator på hur väl varje utbildning svarar mot arbetsmarknadens behov såväl antalsmässigt som innehållsmässigt. De medarbetare vid Prognosinstitutet som deltagit i arbetet har varit Catarina Annetorp Hörnsten, Fredrik Bood, Kerstin Karlsson, Allan Nordin, Russell Schmieder, Stefan Vikenmark samt Ingrid Bergström-Levander som även varit projektledare. Statistiska centralbyrån i maj 2007 Anna Wilén Anders Ljungberg
I denna rapport presenteras: 24 högskoleutbildningar Andel kvinnor och män bland de i procent, år 2004, 25 54 år
Innehållsförteckning Sammanfattning: Överensstämmelsen mellan utbildning och yrke är god bland både kvinnor och män... 4 Definitioner och förklaringar... 6 Utbildningsgrupper Pedagogik och lärarutbildning Förskollärare... 8 Grundskollärare, tidigare år... 9 Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare... 10 Yrkeslärare... 11 Humaniora och konst Humanister... 12 Konstnärliga utbildningar... 13 Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Bibliotekarier... 14 Ekonomer... 15 Journalister... 16 Jurister... 17 Naturvetenskap, matematik och data Naturvetare... 18 Programmerare och systemerare... 19 Teknik och tillverkning Arkitekter och landskapsarkitekter... 20 Civilingenjörer... 21 Högskoleingenjörer... 22 Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Agronomer och hortonomer... 23 Veterinärer... 24 Hälso- och sjukvård Apotekare... 25 Biomedicinska analytiker... 26 Läkare... 27 Psykologer och psykoterapeuter... 28 Sjukgymnaster... 29 Sjuksköterskor... 30 Socionomer... 31 Tabeller... 32
Överensstämmelsen mellan utbildning och För de grupper av eftergymnasialt som redovisas i denna rapport är överensstämmelsen i allmänhet god mellan utbildning och yrke vad gäller såväl nivå som inriktning. Detta framkommer i en studie över förvärvsarbetande 25 54-åringar år 2004 med examen i någon av 24 belysta högskoleutbildningar. En del utbildningar har ett relativt smalt yrkesfält, t.ex. läkar-, veterinär- och sjuksköterskeutbildningarna. Motsatsen gäller för humanister, naturvetare, agronomer och hortonomer, konstnärliga utbildningar samt högskoleingenjörer. Att personer med en viss utbildning är spridda över många olika yrkesfält kan ha olika förklaringar. Å ena sidan kan det betyda att utbildningen passar bra inom flera professioner. Å andra sidan kan förklaringen vara att personer med viss utbildning har svårt att finna jobb och därför måste söka brett och så småningom får arbete inom vitt skilda områden. Yrkena i studien har för varje utbildningsgrupp indelats i fyra kategorier: 1 Rätt utbildningsnivå rätt inriktning 2 Ledningsfunktion, t.ex. chef 3 Rätt utbildningsnivå men fel inriktning 4 Fel utbildningsnivå Hälften av de 24 högskoleutbildningarna uppvisade en mycket hög andel i kategori 1; mellan 80 och 98 procent förvärvsarbetande i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning, dvs. i yrken som kräver eftergymnasial utbildning och är inom rätt yrkesområde. Andelen förvärvsarbetande som hade en chefsbefattning, vilket också kan sägas vara rätt nivå och rätt inriktning, var högst bland till ekonomer, civilingenjörer, agronomer och hortonomer samt apotekare. Lägst andel i kategori 1, knappt 60 procent, hade de förvärvsarbetande med en humanistisk högskoleutbildning eller de som var till yrkeslärare. Dessa arbetade i relativt stor utsträckning i yrken som förts till kategori 3, dvs. yrken som har rätt utbildningsnivå men inte rätt inriktning. Andelen förvärvsarbetande i yrken som hör till kategori 4 varierade åtskilligt mellan olika utbildningsgrupper. Denna kategori består av yrken som inte kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Högsta andelen på fel nivå, 25 procent av de förvärvsarbetande, gällde för dem som hade en konstnärlig högskoleutbildning. Även många med humanistutbildning hade ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. Bland dem med läkar-, apotekar- och veterinärutbildning var det å andra sidan endast ett fåtal som hade ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. För några utbildningsgrupper var det stora skillnader mellan andelen kvinnor och andelen män som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. Bland dem med utbildning till programmerare och systemerare samt till ekonomer var andelen i kategori 4 nästan dubbelt så stor bland kvinnorna som bland männen. För dem med förskollärar- eller yrkeslärarutbildning var det tvärtom. Där var det en högre andel bland männen än bland kvinnorna som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. De olika utbildningsgrupperna i studien är av varierande storlek. Den största utbildningsgruppen år 2004 var sjuksköterskor med totalt 82 200 förvärvsarbetande i åldern 25 54 år. Den minsta var veterinärer med 1 700 förvärvsarbetande.
yrke är god bland både kvinnor och män Förvärvsarbetande med högskoleutbildning i åldern 25 54 år med fördelning på yrkeskategorier år 2004. Procent
Definitioner och förklaringar Population Sambandet mellan utbildning och yrke redovisas för 24 eftergymnasiala utbildningsgrupper. Populationen utgörs av samtliga personer i åldern 25 54 år den 31 december 2004, med någon av de valda utbildningarna, och är hämtad från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Som tilläggsinformation redovisas för varje utbildningsgrupp det totala antalet förvärvsarbetande, oavsett ålder, dvs. inkluderande även dem som var under 25 eller över 54 år. Utbildningsuppgifter Uppgifterna om utbildning i RAMS är hämtade från SCB:s utbildningsregister. Utbildningarna i registret är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000. Utifrån SUN 2000 har utbildningarna aggregerats till närmare 100 grupper varav cirka 60 är eftergymnasiala utbildningar. I denna rapport redovisas 24 av dessa utbildningsgrupper. Yrkesuppgifter Yrkesuppgifterna avser förvärvsarbetande i åldern 25 54 år i november 2004. De som förvärvsarbetade och samtidigt studerade med studiemedel ingår inte i studien. Syftet har varit att rensa bort tillfälliga arbeten vid sidan av fortsatta studier. Yrkesuppgifterna är hämtade från SCB:s yrkesregister och avser anställda. Uppgift om egenföretagares yrke samlas inte in, varför dessa inte ingår i redovisningen av yrken. Yrkesuppgift kan saknas även av andra orsaker. De yrkesuppgifter som redovisas här avser den anställning personen hade i november 2004. Om yrkesuppgift saknas för denna anställning har i stället yrkesuppgift knuten till största förvärvskälla under året använts. Fyra kategorier av yrken För varje utbildning har de förekommande yrkena förts till någon av följande fyra kategorier med avseende på vilka kvalifikationer som krävs i yrkena: 1 Rätt utbildningsnivå rätt utbildningsinriktning 2 Ledningsfunktion, t.ex. chef 3 Rätt utbildningsnivå fel utbildningsinriktning 4 Fel utbildningsnivå, t.ex. yrken där gymnasial utbildning är tillräcklig Rätt utbildningsnivå betyder att yrket enligt SSYK kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Ingen åtskillnad har gjorts mellan krav på lång respektive kort eftergymnasial utbildning. Rätt utbildningsinriktning betyder att utbildningen passar yrkets innehåll eller att utbildningen av annan anledning bedömts vara särskilt lämplig för det aktuella yrket. Fel utbildningsnivå betyder att yrket kräver högst gymnasial utbildning. Ledningsfunktion utgörs av chefsbefattningar på olika nivåer. Andelarna i de fyra kategorierna summerar sig till 100 procent. Därutöver finns även ett antal personer, som är förvärvsarbetande men för vilka vi saknar yrkesuppgift. Deras antal redovisas separat. Avrundning Värdena i tabellerna är avrundade. Summan av värdena i kolumner och rader stämmer inte alltid med totalvärdet. Yrkesuppgiften har inte fått avse ett tidigare år än examensåret. Klassificering av yrken Yrkena i yrkesregistret är klassificerade enligt Svensk standard för yrkesklassificering, SSYK. Vi har i studierna av sambandet mellan utbildning och yrke använt yrkesindelningen på 3-siffernivå. I vissa fall har även uppgifter på 4-siffernivå använts. För mer information om SSYK, se: www.scb.se
Regler vid kategoriseringen Huvudregel: För att ett yrke ska föras till kategori 1 har kravet varit att yrket skall vara överrepresenterat i den aktuella utbildningen. Detta innebär att andelen förvärvsarbetande i ett visst yrke är större i den aktuella utbildningen än bland högskole totalt. I vissa fall har yrkesgrupper som inte uppfyllt huvudregeln ändå förts till kategori 1. Kravet har då varit att yrkesgruppen omfattar enskilda yrken som utbildningen matchar. Vissa yrkesgrupper har alltid förts till kategori 1 oavsett om huvudregeln har gällt eller inte. Dessa yrken är administratörer i offentlig förvaltning, administratörer i intresseorganisationer samt universitets- och högskollärare. Utbildningen har ansetts vara relevant för dessa yrken.
Förskollärare Nio av tio har adekvata yrken Drygt 93 procent av förskollärarna i åldern 25 54 år förvärvsarbetade år 2004. Nio av tio arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Männen utgjorde endast drygt 5 procent. De fanns i högre grad än kvinnorna inom yrken på lägre nivå eller med fel inriktning, totalt 28 procent jämfört med 10 procent av kvinnorna. Däremot synes chefsyrken vara mer än dubbelt så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Detta är dock osäkert eftersom t.ex. föreståndare för förskolor kan ingå i yrkesgruppen förskollärare och fritidspedagoger. Endast hälften av männen arbetar som förskollärare Bland kvinnorna arbetade fyra av fem som förskollärare eller fritidspedagoger, medan endast 60 270 56 980 3 290 93 % 94 % varannan man arbetade inom dessa yrken. Några få procent, av både kvinnor och män, arbetade som grundskollärare eller speciallärare. Ett par procent fanns inom andra yrken på rätt nivå och med rätt inriktning. Hit räknas behandlingsassistenter, som bland annat omfattar barnomsorgskonsulenter, administratörer samt vissa pedagogiska yrken. Anm. 81 procent av samtliga förvärvsarbetande med förskollärarutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 42 940 1 780 44 720 Ledningsfunktion 2 040 270 2 300 Rätt nivå-fel inriktning 1 480 360 1 840 Fel nivå 3 630 440 4 070 Summa 50 080 2 850 52 930 Utan yrkesuppgift 3 410 Totalt 53 240 3 100 56 340 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 69 330 SSYK Yrkesgrupp 331 Förskollärare och fritidspedagoger 80 52 79 233 Grundskollärare 3 3 3 234 Speciallärare 1 2 1 346 Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 1 2 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 2 1 Övriga yrken 1 2 1 Totalt 86 62 84
Grundskollärare, tidigare år God träffbild Denna lärargrupp omfattar personer med utbildning till lågstadielärare, mellanstadielärare eller grundskollärare för årskurserna 1 7. Omkring 96 procent av dem i åldern 25 54 år förvärvsarbetade år 2004. Sammanlagt 94 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Stor skillnad mellan kvinnor och män Männen utgjorde 16 procent av hela utbildningsgruppen. Chefsyrkena var mer än tre gånger så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Samtidigt var det dock dubbelt så vanligt att männen jämfört med kvinnorna arbetade inom yrken som saknar anknytning till utbildningen eller inom yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. 38 660 32 390 6 270 96 % 97 % Det vanligaste yrket var naturligen grundskollärare. Skillnaden mellan män och kvinnor var dock relativt stor; endast 66 procent av männen arbetade som grundskollärare jämfört med 84 procent av kvinnorna. I genomsnitt 8 procent fanns inom andra pedagogiska yrken som kräver eftergymnasial utbildning, t.ex. speciallärare, gymnasielärare, förskollärare, universitets- och högskollärare. Anm. 68 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning för grundskolans tidigare år var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 27 320 4 530 31 850 Ledningsfunktion 910 580 1 490 Rätt nivå-fel inriktning 750 420 1 170 Fel nivå 760 210 970 Summa 29 740 5 740 35 480 Utan yrkesuppgift 1 720 Totalt 31 110 6 070 37 200 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 54 360 SSYK Yrkesgrupp 233 Grundskollärare 84 66 81 234 Speciallärare 3 4 3 232 Gymnasielärare m.fl. 1 4 2 331 Förskollärare och fritidspedagoger 2 1 1 235 Andra pedagoger med teor. specialistkompetens 1 1 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 2 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 92 79 90
Grundskollärare, senare år, Nio av tio inom rätt område Denna utbildningsgrupp omfattar lärare för grundskolans senare år och gymnasielärare med utbildning i allmänna ämnen eller praktiskestetiska ämnen. Drygt 95 procent av dem i åldern 25 54 år förvärvsarbetade år 2004. Sammanlagt 91 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Männen utgjorde knappt 38 procent av de förvärvsarbetande. Chefsyrkena var tre gånger så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Samtidigt arbetade dock en något större andel av männen än av kvinnorna inom yrken som saknade anknytning till utbildningen. Män oftare gymnasielärare De vanligaste yrkena var naturligen grundskollärare och gymnasielärare, inom vilka samman- och gymnasielärare 30 970 19 390 11 580 95 % 96 % lagt 79 procent arbetade. Det fanns dock vissa skillnader mellan kvinnor och män. Bland kvinnorna arbetade nästan dubbelt så många som grundskollärare än som gymnasielärare, medan fördelningen mellan grundskola och gymnasieskola var ganska jämn bland männen. Männen arbetade också i större utsträckning som universitets- eller högskollärare. Anm. 63 procent av samtliga förvärvsarbetande med denna utbildningsinriktning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 15 510 8 380 23 890 Ledningsfunktion 480 900 1 380 Rätt nivå-fel inriktning 950 850 1 800 Fel nivå 420 270 690 Summa 17 360 10 400 27 760 Utan yrkesuppgift 1 790 Totalt 18 440 11 110 29 550 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 46 640 SSYK Yrkesgrupp 233 Grundskollärare 54 38 48 232 Gymnasielärare m.fl. 29 35 31 231 Universitets- och högskollärare 2 4 3 234 Speciallärare 2 1 1 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 1 1 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 1 1 Totalt 89 81 86 10
Yrkeslärare Endast sex av tio inom utbildningsområdet Av yrkeslärarna i åldern 25 54 år förvärvsarbetade 95 procent år 2004. Sammanlagt 68 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Resten arbetade huvudsakligen inom yrken som snarare anknyter till den ursprungliga utbildningen än till lärarutbildningen. Detta var vanligare bland kvinnorna än bland männen och allra vanligast bland vårdlärarna. Även cheferna arbetade ofta inom andra områden än skolan. Kvinnorna utgjorde drygt hälften av de förvärvsarbetande. Till skillnad från andra lärarutbildningar var chefsyrkena ungefär lika vanliga bland kvinnor som bland män. 8 320 4 650 3 670 95 % 95 % Läraryrket vanligare bland män än kvinnor Hälften av yrkeslärarna arbetade som gymnasielärare, grundskollärare eller speciallärare. Dessa yrken var vanligare bland männen än bland kvinnorna, 58 respektive 43 procent. Bland yrken på rätt nivå och med rätt inriktning var universitetsoch högskollärare och administratörer vanligare bland kvinnorna än bland männen. Anm. Endast 48 procent av samtliga förvärvsarbetande med yrkeslärarutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 2 260 2 030 4 290 Ledningsfunktion 340 280 620 Rätt nivå-fel inriktning 1 260 530 1 800 Fel nivå 200 330 530 Summa 4 060 3 170 7 240 Utan yrkesuppgift 660 Totalt 4 410 3 490 7 900 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 16 380 SSYK Yrkesgrupp 232 Gymnasielärare m.fl. 37 50 43 233 Grundskollärare 4 6 5 231 Universitets- och högskollärare 6 1 4 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 4 2 3 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 2 2 2 234 Speciallärare 2 2 2 Totalt 56 64 59 11
Humanister Många är över för sina yrken Till gruppen humanistiskt räknar vi dem med examina i främmande språk, svenska, litteraturvetenskap, filosofi, konsthistoria m.m. I åldern 25 54 år är det ungefär dubbelt så många kvinnor som män som har utbildning inom dessa områden. Bland både kvinnor och män är andelen förvärvsarbetande jämförelsevis låg. År 2004 hade endast tre av fyra 25 54-åringar förvärvsarbete. Av dem var det dessutom en relativt stor andel, cirka 20 procent, som arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Läraryrket vanligt bland humanister År 2004 hade två av tre förvärvsarbetande humanister yrken på såväl rätt nivå som med rätt inriktning eller chefsbefattningar. De arbetade i en lång rad yrken. Sammantaget fanns cirka 20 18 800 12 530 6 270 73 % 76 % procent av humanisterna i olika läraryrken. De vanligaste yrkena för humanister är universitetsoch högskollärare samt yrkesgruppen journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Den senare gruppen innehåller förutom de uppräknade yrkena även översättare, informatör, författare, pressekreterare, musiker m.m. Anm. 63 procent av samtliga förvärvsarbetande med humanistisk utbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 4 170 2 160 6 320 Ledningsfunktion 380 310 690 Rätt nivå-fel inriktning 1 090 550 1 640 Fel nivå 1 500 700 2 200 Summa 7 140 3 720 10 850 Utan yrkesuppgift 3 120 Totalt 9 200 4 770 13 970 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 22 070 SSYK Yrkesgrupp 231 Universitets- och högskollärare 9 17 12 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 11 10 10 243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 9 8 9 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 6 5 6 243 Grundskollärare 6 4 5 244 Samhälls- och språkvetare 4 6 5 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 6 2 4 232 Gymnasielärare m.fl. 5 4 4 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 1 1 1 332 Andra lärare och instruktörer 1 0 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 58 58 58 12
Konstnärliga utbildningar Svårt att få jobb inom rätt område De konstnärligt har en väsentligt annorlunda situation på arbetsmarknad än de flesta andra grupper av. Andelen förvärvsarbetande är ofta lägre bland de konstnärligt än bland övriga utbildningsgrupper. De konstnärligt får dessutom oftare än andra högskole jobb på för låg nivå. År 2004 hade var fjärde konstnärligt utbildad ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. En av tre arbetar i konstnärsyrken År 2004 hade två av tre konstnärligt ett yrke som låg i linje med deras utbildning i fråga om både nivå och inriktning. Föga överraskande fanns en stor del, ungefär hälften, av dessa inom 13 910 7 560 6 350 73 % 77 % konstnärsyrken. En annan stor yrkesgrupp för de konstnärligt var gymnasielärare m.fl. Där ingår yrken som lärare i bild, dans, drama, musik, textilkunskap samt trä- och metallslöjd. Anm. 73 procent av de förvärvsarbetande med konstnärlig utbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 2 050 1 980 4 030 Ledningsfunktion 100 140 230 Rätt nivå-fel inriktning 400 270 660 Fel nivå 870 740 1 610 Summa 3 420 3 130 6 530 Utan yrkesuppgift 3 840 Totalt 5 510 4 870 10 370 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 14 190 SSYK Yrkesgrupp 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 28 32 30 232 Gymnasielärare m.fl. 14 13 13 231 Universitets- och högskollärare 6 8 7 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 3 2 3 347 Tecknare, underhållare, prof. idrottsutövare m.fl. 3 3 3 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 3 1 2 332 Andra lärare och instruktörer 1 1 1 313 Fotografer, ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 1 1 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 1 1 243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 1 1 1 Övriga yrken 0 1 1 Totalt 60 63 62 13
Bibliotekarier Stor andel kvinnor Den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildning som nu ges vid flera lärosäten är inriktad mot en bredare arbetsmarknad än den tidigare bibliotekarieutbildningen. År 2004 var över 90 procent av de förvärvsarbetande och av dessa arbetade i sin tur nästan 90 procent i yrken som ligger i linje med deras utbildning eller som chefer. Endast sex procent arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Det var knappt hälften så stor andel som för de högskole i åldern 25 54 år totalt sett. Kvinnodominansen är stor bland de biblioteks- och informationsvetenskapligt ; fyra av fem är kvinnor. 3 730 2 930 800 92 % 92 % yrken är relativt liten. År 2004 fanns drygt tre av fyra förvärvsarbetande i yrkesgruppen arkivarier, bibliotekarier m.fl. Denna grupp var helt dominerande bland dem med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. De allra flesta arbetar i bibliotekarieyrket Överensstämmelsen mellan utbildning och yrke är god för denna grupp. Spridningen på olika Anm. 66 procent av samtliga förvärvsarbetande med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 2 160 540 2 690 Ledningsfunktion 130 50 180 Rätt nivå-fel inriktning 140 50 190 Fel nivå 140 40 190 Summa 2 570 680 3 250 Utan yrkesuppgift 170 Totalt 2 690 730 3 420 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 5 160 SSYK Yrkesgrupp 243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl. 78 70 76 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 2 3 2 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 2 2 2 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 1 3 2 231 Universitets- och högskollärare 1 2 1 Totalt 84 79 83 14
Ekonomer Fyra av fem arbetar i nivå med sin utbildning Bland ekonom i åldrarna 25 54 år förvärvsarbetade 89 procent år 2004. Könsfördelningen var relativt jämn; kvinnornas andel var 46 procent. Sammanlagt fanns 86 procent av de förvärvsarbetande i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller i ledningsfunktion. Mer än var fjärde man hade en chefsbefattning. Fler kvinnor än män arbetade i yrken där inte eftergymnasial utbildning krävs, 12 respektive 7 procent. Framför allt gällde det yrken inom kontors- och kundservice. Kvinnor och män finns i samma yrken Cirka en tredjedel av de ekonom arbetade i yrket företagsekonomer m.fl. vilket är det vanligaste yrket bland både kvinnor och män, främst som revisorer. Den näst största yrkes- 70 350 32 590 37 760 88 % 90 % gruppen för båda könen var säljare m.fl., då som banktjänstemän. Fler kvinnor än män arbetade som redovisningsekonomer medan männen i något högre grad var dataspecialister. Män och kvinnor fanns i ungefär lika stor utsträckning som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Anm. Hela 90 procent av samtliga förvärvsarbetande med ekonomutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 16 870 16 810 33 670 Ledningsfunktion 3 140 7 440 10 580 Rätt nivå-fel inriktning 1 100 1 380 2 480 Fel nivå 2 830 1 830 4 660 Summa 23 940 27 460 51 390 Utan yrkesuppgift 11 250 Totalt 28 730 33 910 62 640 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 70 770 SSYK Yrkesgrupp 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 34 29 31 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 13 14 14 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 9 4 6 213 Dataspecialister 4 5 4 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 4 3 4 231 Universitets- och högskollärare 1 2 2 344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 2 1 1 244 Samhälls- och språkvetare 1 1 1 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 1 1 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 70 61 66 15
Journalister Tre av fyra finns i adekvata yrken Uppgifterna avser enbart personer med högskoleutbildning i journalistik. Många fler finns på arbetsmarknaden i journalistyrket och dessa har byggt upp sin kompetens på annat sätt. Bland de journalist i åldersgruppen 25 54 år förvärvsarbetade 88 procent år 2004. Två av tre journalister är kvinnor. Sammanlagt fanns 77 procent av de förvärvsarbetande journalisterna i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. Var tionde man hade en chefsbefattning. Andelen som arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning var något högre bland kvinnor än bland män, 12 respektive 10 procent. Exempel på sådana yrken är kontors- och kundservicearbete samt service-, omsorgs- och försäljningsarbete. 6 880 4 450 2 430 87 % 88 % Inte alla arbetar som journalister Knappt hälften av kvinnorna och 60 procent av männen arbetade som journalister. Den därnäst största yrkesgruppen var marknadsförare m.fl. med sammanlagt 5 procent. Något större andel kvinnor än män arbetade som administratörer i offentlig förvaltning och i intresseorganisationer medan däremot en något större andel män än kvinnor var universitets- och högskollärare. Anm. Hela 80 procent av samtliga förvärvsarbetande med journalistutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 2 020 1 120 3 140 Ledningsfunktion 180 160 340 Rätt nivå-fel inriktning 380 170 560 Fel nivå 360 160 520 Summa 2 940 1 610 4 560 Utan yrkesuppgift 1 480 Totalt 3 880 2 150 6 040 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 7 640 SSYK Yrkesgrupp 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 48 59 52 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 6 3 5 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistent. m.fl. 5 1 4 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 5 3 4 231 Universitets- och högskollärare 2 3 2 347 Tecknare, underhållare, prof. idrottsutövare m.fl. 2 1 1 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 1 0 1 Totalt 69 70 69 16
Jurister Nio av tio i yrken som motsvarar utbildningen Andelen förvärvsarbetande bland dem med juristutbildning var 92 procent år 2004. Könsfördelningen är jämn. Över 90 procent av de förvärvsarbetande juristerna fanns i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller i ledningsfunktioner. Var tionde man arbetade som chef, vilket var fler än bland kvinnorna. Omkring 5 procent arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. Som exempel kan nämnas kontorsoch kundservicearbete. Hälften arbetar i rena juristyrken Strax under hälften bland kvinnorna och drygt hälften bland männen arbetade som jurister. En högre andel bland kvinnorna än bland männen fanns som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Det var den näst 20 680 10 350 10 330 92 % 93 % största yrkesgruppen för både kvinnor och män, 13 procent bland kvinnorna och 8 procent bland männen var administratörer. Andra yrkesgrupper där jurist till stor del arbetar var mäklare m.fl. samt personaltjänstemän m.fl. Anm. 75 procent av samtliga förvärvsarbetande med juristutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 6 940 6 340 13 280 Ledningsfunktion 520 840 1 350 Rätt nivå-fel inriktning 410 370 780 Fel nivå 420 310 730 Summa 8 290 7 860 16 140 Utan yrkesuppgift 2 950 Totalt 9 480 9 610 19 090 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 25 500 SSYK Yrkesgrupp 242 Jurister 48 54 51 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 13 8 11 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 7 7 7 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 6 6 6 344 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 4 2 3 231 Universitets- och högskollärare 2 2 2 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 3 1 2 244 Samhälls- och språkvetare 1 1 1 Totalt 84 81 82 17
Naturvetare Fler män än kvinnor har hamnat rätt I åldersgruppen 25 54 år förvärvsarbetade år 2004 cirka 80 procent av kvinnorna och 84 procent av männen med naturvetenskaplig högskoleutbildning. Förvärvsfrekvensen för dem med denna utbildning är relativt låg jämfört med andra eftergymnasialt. Omkring 85 procent av männen och 80 procent av kvinnorna arbetade antingen i ett yrke inom rätt utbildningsnivå och rätt inriktning eller som chef. Män hade i något högre utsträckning än kvinnor ett yrke som överensstämde med utbildningen. Andelen chefer var ungefär dubbelt så hög bland män som bland kvinnor, 8 respektive 4 procent. Ungefär 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. 29 310 12 920 16 390 80 % 84 % Naturvetarna spridda på arbetsmarknaden Naturvetarna är spridda i många olika yrken. Omkring 20 procent arbetar som universitets- och högskollärare. Lika många arbetar som ingenjörer eller tekniker. Drygt 10 procent arbetar som dataspecialister och ungefär lika många återfinns i yrkesgruppen fysiker, kemister m.fl. Anm. 77 procent av samtliga förvärvsarbetande med naturvetenskaplig högskoleutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 6 700 9 140 15 850 Ledningsfunktion 400 880 1 280 Rätt nivå-fel inriktning 1 120 1 110 2 230 Fel nivå 690 650 1 340 Summa 8 910 11 780 20 700 Utan yrkesuppgift 3 310 Totalt 10 320 13 690 24 010 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 31 370 SSYK Yrkesgrupp 231 Universitets- och högskollärare 17 22 20 213 Dataspecialister 5 15 11 211 Fysiker, kemister m.fl. 10 10 10 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 7 10 9 311 Ingenjörer och tekniker 11 6 8 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 6 4 5 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 5 3 4 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 6 2 4 212 Matematiker och statistiker 2 2 2 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 2 2 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 2 1 1 324 Biomedicinska analytiker 2 0 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 75 78 77 18
Programmerare och systemerare Många arbetar inom fel område Andelen kvinnor med utbildning till programmerare eller systemerare har varit stabil de senaste decennierna; fyra av tio är kvinnor. Bland de senaste årens programnybörjare har dock kvinnoandelen varit klart lägre, strax över 30 procent. Andelen förvärvsarbetande var år 2004 ungefär 85 procent av de i åldern 25 54 år. Av dessa var det 75 procent som hade ett arbete på rätt nivå och med rätt inriktning i förhållande till utbildningen. Av dem hade var tionde en chefsbefattning. De som arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning uppgick totalt till 14 procent, bland kvinnorna till hela 18 procent. Dataspecialist vanligaste yrket De vanligaste yrkena för dem med utbildning till programmerare eller systemerare är dataspecialister, datatekniker eller dataoperatörer. I dessa 25 620 10 260 15 360 85 % 86 % yrken arbetade år 2004 drygt 55 procent av de förvärvsarbetande i åldern 25 54 år. Huvuddelen av dem var dataspecialister. Anm. Hela 89 procent av samtliga förvärvsarbetande med programmerar- eller systemerarutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 4 490 7 760 12 250 Ledningsfunktion 400 890 1 280 Rätt nivå-fel inriktning 1 090 890 1 980 Fel nivå 1 290 1 190 2 480 Summa 7 270 10 730 17 990 Utan yrkesuppgift 3 930 Totalt 8 700 13 220 21 920 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 24 620 SSYK Yrkesgrupp 213 Dataspecialister 44 49 47 312 Datatekniker och dataoperatörer 8 10 9 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 4 4 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 3 3 3 311 Ingenjörer och tekniker 2 3 3 231 Universitets- och högskollärare 2 2 2 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 2 1 2 Totalt 62 72 68 19
Arkitekter och landskaps- Kvinnorna är i majoritet dock inte som chefer 87 procent av dem med utbildning till arkitekt och landskapsarkitekt i åldrarna 25 54 år förvärvsarbetade år 2004. Av dem arbetade 87 procent i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. Nära dubbelt så många män som kvinnor hade en ledningsfunktion. En högre andel bland männen arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning, som exempel kan nämnas kontors-, omsorgs- och försäljningsarbete. Andelen egenföretagare var relativt hög. Kvinnor och män arbetar i samma yrken Nära 70 procent arbetar som arkitekter och landskapsarkitekter m.fl. Den därnäst största yrkesgruppen bland både kvinnor och män var ingenjörer och tekniker. Endast en något större andel arkitekter 4 130 2 140 1 990 86 % 88 % bland kvinnorna än bland männen arbetade som universitets- och högskollärare och som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Anm. 70 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning till arkitekt och landskapsarkitekt var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 1 180 1 030 2 210 Ledningsfunktion 70 120 190 Rätt nivå-fel inriktning 130 100 230 Fel nivå 50 60 120 Summa 1 430 1 310 2 750 Utan yrkesuppgift 840 Totalt 1 850 1 750 3 590 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 5 140 SSYK Yrkesgrupp 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 69 67 68 311 Ingenjörer och tekniker 6 6 6 231 Universitets- och högskollärare 4 3 4 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 3 2 2 Totalt 82 78 80 20
Civilingenjörer Få kvinnor Drygt 90 procent av dem med civilingenjörsutbildning förvärvsarbetade år 2004. Av dem fanns över 90 procent i yrken som ligger i linje med utbildningen inklusive chefsbefattningar. Kvinnornas andel av de civilingenjörs har successivt ökat, men från en låg nivå. År 2004 uppgick den till cirka 20 procent i åldersgruppen 25 54 år. Det var dock stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. Stor andel chefer Även om de allra flesta får jobb på rätt nivå och med rätt inriktning fanns bara var tredje förvärvsarbetande i yrkesgruppen civilingenjörer, arkitekter m.fl. Andra stora yrkesgrupper var dataspecialister respektive ingenjörer och tekniker. Yrkena i den sistnämnda gruppen kräver normalt inte 72 700 15 110 57 590 91 % 94 % civilingenjörsutbildning utan endast kortare högskoleutbildning. Andelen chefer bland civilingenjörerna är stor, bland männen var den 18 procent och bland kvinnorna 10 procent. Endast tre procent av de fanns i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Anm. 85 procent av samtliga förvärvsarbetande med civilingenjörsutbildning var i åldern 25 54 år. I redovisningen på denna sida ingår inte civilingenjörs med okänd inriktning, knappt 2 500 personer. Rätt nivå-rätt inriktning 9 570 35 010 44 580 Ledningsfunktion 1 240 8 460 9 690 Rätt nivå-fel inriktning 730 1 160 1 890 Fel nivå 410 1 220 1 640 Summa 11 950 45 850 57 800 Utan yrkesuppgift 10 000 Totalt 13 810 53 980 67 800 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 79 430 SSYK Yrkesgrupp 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 32 33 32 213 Dataspecialister 9 14 13 311 Ingenjörer och tekniker 13 10 10 231 Universitets- och högskollärare 8 7 7 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 5 5 5 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 4 4 4 211 Fysiker, kemister m.fl. 3 2 2 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 4 1 2 312 Datatekniker och dataoperatörer 1 1 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 80 76 77 21
Högskoleingenjörer Många unga Utbildningen till högskoleingenjör är relativt ny inrättad i början av 1990-talet. De är jämförelsevis unga med en genomsnittsålder på 36 år. Omkring 90 procent av de i åldern 25 54 år var förvärvsarbetande år 2004. Drygt 80 procent arbetade i yrken i linje med sin utbildning inklusive chefsbefattningar. Hela 13 procent arbetade i yrken som kräver högst gymnasiekompetens. Liksom bland civilingenjörerna var kvinnoandelen cirka 20 procent men med stora variationer mellan utbildningsinriktningarna. Likheter med civilingenjörerna År 2004 fanns nästan 60 procent av de förvärvsarbetande i yrkesgrupperna ingenjörer och tekniker, civilingenjörer, arkitekter m.fl. samt data- 36 740 7 750 28 990 88 % 91 % specialister. Den sistnämnda gruppen var liten inom de flesta utbildningsinriktningar men stor inom inriktningen datateknik. Yrkesfördelningen bland högskoleingenjörer respektive civilingenjörer uppvisar stora likheter vilket tyder på stor utbytbarhet mellan grupperna. Anm. Hela 93 procent av samtliga förvärvsarbetande med högskoleingenjörsutbildning var i åldern 25 54 år. I redovisningen på denna sida ingår inte högskoleingenjörs med okänd inriktning, totalt cirka 1 000 personer. Rätt nivå-rätt inriktning 4 080 16 080 20 160 Ledningsfunktion 210 1 810 2 020 Rätt nivå-fel inriktning 660 970 1 630 Fel nivå 700 2 800 3 500 Summa 5 650 21 660 27 310 Utan yrkesuppgift 5 840 Totalt 6 790 26 360 33 150 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 35 520 SSYK Yrkesgrupp 311 Ingenjörer och tekniker 32 29 30 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 16 18 17 213 Dataspecialister 9 12 11 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 6 5 5 312 Datatekniker och dataoperatörer 2 3 3 314 Piloter, fartygsbefäl m.fl. 0 2 2 231 Universitets- och högskollärare 2 1 1 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 1 1 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 3 1 1 211 Fysiker, kemister m.fl. 1 0 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 72 74 74 22
Agronomer och hortonomer Lika många kvinnor som män Denna utbildningsgrupp består framför allt av personer med agronomutbildning. En mindre andel, 10 procent, har hortonomutbildning. Kvinnor och män med agronom- eller hortonomutbildning förvärvsarbetade år 2004 i lika hög utsträckning. I åldersgruppen 25 54 år förvärvsarbetade 89 procent. Förvärvsarbetande kvinnor och män hade i ungefär samma omfattning yrken som överensstämde med utbildningen vad gäller så väl nivå som inriktning; inklusive chefsbefattningar var andelen 77 procent. Män arbetade dock i betydligt högre grad än kvinnor som chefer, 18 respektive 7 procent. Det var relativt många som arbetade i ett yrke som inte kräver högskoleutbildning, 10 procent. 3 460 1 800 1 660 89 % 89 % Stor spridning i olika yrken Agronomer och hortonomer är spridda i många olika yrken. Inom de tre vanligaste yrkesgrupperna arbetar sammanlagt 40 procent. Dessa yrkesgrupper är specialister inom jord- och skogsbruk, universitets- och högskollärare samt administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 79 procent av samtliga förvärvsarbetande med agronom- eller hortonomutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 960 690 1 650 Ledningsfunktion 90 210 300 Rätt nivå-fel inriktning 200 140 340 Fel nivå 110 140 250 Summa 1 360 1 180 2 540 Utan yrkesuppgift 560 Totalt 1 610 1 480 3 100 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 3 940 SSYK Yrkesgrupp 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 17 16 16 231 Universitets- och högskollärare 14 12 13 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 13 8 11 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 4 7 6 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 6 5 232 Gymnasielärare m.fl. 5 3 4 343 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 4 3 3 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 5 1 3 321 Lantmästare, skogsmästare m.fl. 2 1 2 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 1 1 1 211 Fysiker, kemister m.fl. 1 1 1 235 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 1 0 1 Totalt 70 59 65 23
Veterinärer Hög förvärvsfrekvens Personer med veterinärutbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. År 2004 förvärvsarbetade 96 procent av kvinnorna och 94 procent av männen. Sju av tio förvärvsarbetande är kvinnor. Det var något fler kvinnor än män som hade ett arbete med anknytning till utbildningen. Av de förvärvsarbetande hade 93 procent ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller utbildningsnivå och inriktning eller en chefsbefattning. Knappt 4 procent hade en chefstjänst. Andelen chefer var dubbelt så hög bland män som bland kvinnor. Endast ett par procent av de förvärvsarbetande arbetade inom ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. Vanligare med veterinäryrket bland kvinnor Drygt sju av tio arbetade som veterinärer. Närmare en av tio var universitets- eller högskol- 1 760 1 210 550 96 % 94 % lärare. Andra arbetade som specialister inom jordbruk. En liten andel var kemister eller administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 76 procent av samtliga förvärvsarbetande med veterinärutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 850 360 1 210 Ledningsfunktion 30 30 50 Rätt nivå-fel inriktning 40 20 70 Fel nivå 20 10 30 Summa 940 420 1 360 Utan yrkesuppgift 320 Totalt 1 160 520 1 680 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 2 200 SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 76 64 72 231 Universitets- och högskollärare 8 8 8 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 4 9 6 211 Fysiker, kemister m.fl. 1 3 2 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 2 2 2 Totalt 91 86 89 24
Apotekare Nästan alla har yrken som kräver eftergymnasial utbildning År 2004 var andelen förvärvsarbetande 93 procent bland dem i åldrarna 25 54 år som hade apotekarutbildning. Kvinnornas andel av dem utgjorde 70 procent. Totalt arbetade 90 procent i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. En relativt hög andel bland männen, 15 procent, hade en ledningsfunktion. Så gott som inga med apotekarutbildning fanns i yrken där enbart gymnasial utbildning krävs. Nio av tio finns inom rätt område Apotekar har en bred arbetsmarknad. Fler kvinnor än män arbetade som apotekare, 46 respektive 35 procent. Den näst största yrkesgruppen för både kvinnor och män var kemister m.fl. där andelen bland män var något högre än bland kvinnor. En större andel bland kvinnorna 2 370 1 660 710 94 % 91 % arbetade som administratörer i offentligt förvaltning eller i intresseorganisationer. Dubbelt så stor andel bland männen som bland kvinnorna var universitets- och högskollärare. Ungefär lika stor andel bland kvinnor och män arbetade som kemi- och laboratorieingenjörer och så var också fallet i fråga om yrkesgruppen farmakologer m.fl. Anm. 79 procent av samtliga förvärvsarbetande med apotekarutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 1 160 440 1 600 Ledningsfunktion 130 90 220 Rätt nivå-fel inriktning 120 50 170 Fel nivå 20 10 30 Summa 1 430 590 2 020 Utan yrkesuppgift 200 Totalt 1 570 640 2 220 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 2 810 SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 46 35 43 211 Fysiker, kemister m.fl. 9 11 9 231 Universitets- och högskollärare 4 8 5 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 6 5 5 311 Ingenjörer och tekniker 4 5 5 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 4 4 4 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 4 2 3 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 2 2 2 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 2 1 Totalt 81 75 79 25
Biomedicinska analytiker Fler kvinnor än män har hamnat rätt Av samtliga i åldersgruppen 25 54 år, som hade utbildning till biomedicinsk analytiker, förvärvsarbetade år 2004 cirka 93 procent av kvinnorna och 89 procent av männen. Kvinnorna dominerar inom denna utbildning. Männen utgör endast en tiondel. Förvärvsarbetande kvinnor hade i högre utsträckning än män ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller utbildningsnivå och inriktning eller en chefsbefattning, 87 respektive 76 procent. Andelen med chefstjänst var ungefär lika stor bland kvinnor som bland män. Omkring 10 procent av männen och 6 procent av kvinnorna arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Kvinnor oftare biomedicinska analytiker Sex av tio arbetar i yrket biomedicinska analytiker. Det är vanligare att kvinnor än män har detta 8 750 7 920 830 93 % 89 % yrke. Däremot arbetar en större andel män som ingenjörer. Totalt arbetar en av tio som laboratorie- eller kemiingenjörer. Andra arbetar som företagssäljare, hälso- och sjukvårdsspecialister, kemister, biologer, farmakologer och administratörer. Anm. 70 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning till biomedicinska analytiker var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 5 530 440 5 970 Ledningsfunktion 590 60 650 Rätt nivå-fel inriktning 490 90 580 Fel nivå 430 60 490 Summa 7 040 650 7 690 Utan yrkesuppgift 450 Totalt 7 400 740 8 140 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 11 590 SSYK Yrkesgrupp 324 Biomedicinska analytiker 62 41 61 311 Ingenjörer och tekniker 10 14 10 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 5 2 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 2 2 2 211 Fysiker, kemister m.fl. 1 2 1 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 1 1 1 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 2 1 Totalt 79 67 78 26
Läkare Hög förvärvsfrekvens och medelålder Kvinnor och män med läkarutbildning förvärvsarbetar i lika hög utsträckning. I åldersgruppen 25 54 år förvärvsarbetade år 2004 cirka 96 procent, vilket är en hög förvärvsfrekvens jämfört med andra utbildningsgrupper. Många läkare närmar sig pensionsåldern. En av tre är 55 år eller äldre. Nästan alla förvärvsarbetande hade ett yrke som överensstämmer med läkarutbildningen, drygt 98 procent. Endast någon procent arbetade i ett yrke som inte anknyter till utbildningen. I stort sett alla hade dock ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning. Könsfördelningen är ganska jämn för denna utbildningsgrupp. Av de förvärvsarbetande i åldersgruppen 25 54 år utgör kvinnorna cirka 45 procent. Bland de yngre är kvinnorna numera i majoritet. 23 470 10 610 12 860 96 % 96 % Nästan alla arbetar som läkare Läkarutbildningen hör till de utbildningar som har ett tydligt målyrke i vilket nästan alla arbetar. Omkring 96 procent arbetar som läkare. Ungefär 2 procent arbetar som universitets- eller högskollärare. Anm. 68 procent av samtliga förvärvsarbetande med läkarutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 9 430 11 230 20 660 Ledningsfunktion 50 140 190 Rätt nivå-fel inriktning 100 150 250 Fel nivå 30 40 70 Summa 9 610 11 560 21 170 Utan yrkesuppgift 1 360 Totalt 10 160 12 380 22 530 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 33 210 SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 97 95 96 231 Universitets- och högskollärare 1 2 2 Totalt 98 97 98 27
Psykologer och psyko- Nio av tio har jobb som överensstämmer med utbildningen Denna utbildningsgrupp utgörs enbart av psykologer och psykoterapeuter. De som har en generell examen med psykologi ingår inte. Yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut är skyddade i lag och får endast användas av legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Psykologerna utgör cirka tre fjärdedelar av denna utbildningsgrupp. Personer med psykologeller psykoterapeututbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. År 2004 förvärvsarbetade 95 procent av kvinnorna och 97 procent av männen. Två av tre psykologer eller psykoterapeuter är kvinnor. Hela 90 procent av de förvärvsarbetande hade ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller nivå och inriktning inklusive chefsbefattningar. Endast 3 procent arbetade i ett yrke som inte kräver någon högskoleutbildning. terapeuter 5 700 3 840 1 860 95 % 97 % Vanligare att kvinnor arbetar som psykologer Totalt arbetar tre av fyra som psykologer eller psykoterapeuter. Andra vanliga yrken är universitets- och högskollärare, personaltjänsteman och organisationsutvecklare samt administratörer i offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 54 procent av samtliga förvärvsarbetande med psykolog- eller psykoterapeututbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 2 830 1 320 4 150 Ledningsfunktion 110 90 200 Rätt nivå-fel inriktning 200 100 300 Fel nivå 80 60 140 Summa 3 220 1 570 4 790 Utan yrkesuppgift 650 Totalt 3 650 1 800 5 440 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 10 050 SSYK Yrkesgrupp 249 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 80 69 76 231 Universitets- och högskollärare 3 8 5 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem. 1 2 2 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 3 2 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 2 1 1 Totalt 88 84 87 28
Sjukgymnaster De flesta hamnar rätt Drygt tre av fyra med sjukgymnastutbildning är kvinnor. År 2004 förvärvsarbetade hela 93 procent av dem med denna utbildning. Många arbetade i kommunal eller privat sektor och ytterst få i statlig sektor. Nio av tio av de förvärvsarbetande arbetade inom ett yrke som låg i linje med deras utbildning. Endast en liten del av de förvärvsarbetande arbetade inom yrken som inte kräver högskoleutbildning. Majoriteten arbetar i sjukgymnastyrket Sjukgymnastutbildningen och sjukgymnastyrket hänger mycket nära ihop. Yrket är ett legitimationsyrke vilket innebär att yrkestiteln är skyddad i lag. För att få använda titeln sjukgymnast skall man ha gått sjukgymnastutbildningen. Av de 9 920 7 670 2 250 93 % 94 % sjukgymnast går en klar majoritet till sjukgymnastyrket. År 2004 arbetade 84 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i detta yrke. Anm. 78 procent av samtliga förvärvsarbetande med sjukgymnastutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 5 250 1 310 6 560 Ledningsfunktion 120 70 190 Rätt nivå-fel inriktning 310 130 440 Fel nivå 250 90 340 Summa 5 930 1 590 7 530 Utan yrkesuppgift 1 720 Totalt 7 140 2 110 9 250 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 11 840 SSYK Yrkesgrupp 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 84 76 82 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 2 3 2 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 1 1 231 Universitets- och högskollärare 1 1 1 Övriga yrken 0 1 1 Totalt 89 82 87 29
Sjuksköterskor Hög anknytningsgrad till arbetsmarknaden Personer med sjuksköterskeutbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. Ungefär 95 procent av kvinnorna och 96 procent av männen förvärvsarbetade år 2004. Kvinnorna dominerar inom denna utbildning. Nästan nio av tio är kvinnor. Två av tre personer med sjuksköterskeutbildning arbetar i landstingen. Omkring 15 procent arbetar i privat verksamhet och ungefär lika många i kommunerna. Omkring 93 procent av de förvärvsarbetande fanns i ett yrke som har anknytning till utbildningen vad gäller nivå och inriktning inklusive chefsbefattningar. Kvinnor hade i större omfattning än män ett yrke som överensstämde med utbildningen, 94 respektive 87 procent. Bland både kvinnor och män var det relativt få som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning, 3 procent. 86 410 77 320 9 090 95 % 96 % Flertalet är sjuksköterskor eller barnmorskor Nio av tio förvärvsarbetande arbetar som sjuksköterskor eller barnmorskor. En liten andel arbetar som administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 76 procent av samtliga förvärvsarbetande med sjuksköterskeutbildning var i åldern 25 54 år. Rätt nivå-rätt inriktning 62 950 6 530 69 480 Ledningsfunktion 1 560 430 2 000 Rätt nivå-fel inriktning 2 130 730 2 850 Fel nivå 2 240 350 2 590 Summa 68 880 8 040 76 920 Utan yrkesuppgift 5 310 Totalt 73 520 8 700 82 230 förvärvsarbetande, samtliga åldrar 108 130 SSYK Yrkesgrupp 323 Sjuksköterskor 58 54 57 223 Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens 32 24 32 247+248 Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg. 1 2 1 Övriga yrken 1 1 1 Totalt 91 81 90 30