Ekonomisk uppföljning efter andra kvartalet 2011 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen

Ledningskansliet 2011-09-21 Dnr SLU ua FE.2011.1.4-1330 Styrelsen Ekonomisk uppföljning efter andra kvartalet 2011 samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Universitetets ekonomi är fortfarande stark och SLU redovisar efter andra kvartalet 2011 ett underskott på -32 mnkr och ett utgående kapital på 391 mnkr, vilket motsvarar 14 procent av omsättningen. Sverige är dock på väg in i en lågkonjunktur och det kommer att påverka det finansiella läget på kort och halvlång sikt även för SLU. I budgetpropositionen går att läsa: Den svåra statsfinansiella situationen i främst USA och flera euroländer och den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna leder till en svagare global ekonomisk utveckling framöver. Kraften och varaktigheten på avmattningen är mycket osäker. Den svagare internationella utvecklingen påverkar även Sverige negativt. Regeringen har beslutat om flera omprioriteringar och besparingar i budgetpropositionen. För SLU innebär det minskningar av tillgängliga medel inom fler områden. Det är redovisningsområdena fortlöpande miljöanalys och utbildning på grund och avancerad nivå som främst drabbas av förändringen i finansieringen. Även den sektorsnära forskningen kommer att drabbas. Förändrade finansieringen i grundutbildningen kommer att vara SLU:s största utmaning den närmste tiden. Förändringarna i budgetpropositionen kommer även att drabba vissa institutioner och fakulteter mer än andra, vilket också kommer att bli en stor utmaning främst inom VH-fak och LTJ-fak. Sammanfattning av budgetpropositionens effekter för SLU Satsningar Regeringen gör en satsning på strategiska forskningsområden med 11,3 mnkr och på en förstärkning av basresursen med 19,8 mnkr. Anslaget ökas vidare med 1 mnkr 2012 och med 2 mnkr 2013 och 2014 för skogligt basår. Sammantaget innebär det en satsning på cirka 32 mnkr, till övervägande del inom forskning och forskarutbildning. Överföring Med anledning av att Fiskeriverkets FoU-verksamhet överförts till Sveriges lantbruksuniversitet kommer 6 mnkr att överföras till SLU. Besparingar Som framgår av tabellen nedan kommer SLU att få en besparing på statsanslaget på -30 mnkr där medel överförs till statens jordbruksverk och länsstyrelserna. SLU kommer inte att få förlängning av Klimat och miljöpropositionens statsanslag till fortlöpande miljöanalys, -47 mnkr. Pris- och lönekompensationen är i underkant och täcker inte den verkliga ökningen, endast 16 mnkr eller 0,97 procent, vilket är cirka 35 mnkr för lite. Sammantaget innebär det neddragning i storleksordningen på cirka -112 mnkr. 1

Effekter av budgetpropositionen på SLU:s statsanslagsutveckling 2012 Statsanslagets storlek året innan 1 653 413 Strategiska forskningsområden 11 300 Skogligt basår 1 000 Basresurser 19 790 Biologisk bekämpning 2 000 Energi och klimatpropositionen -47 005 Fiskeriverket 6 000 Besparing -30 000 Omfördelning kvalitetsindikator -234 Pris och lönekompensation samt övriga beslut 16 005 Statsanslag enligt budgetpropositionen 1 632 269 Andra universitet Som framgår av diagrammet nedan är det Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Chalmers och SLU som redovisar underskott för 2011 och övriga fortsätter att redovisa överskott. Utbildningsdepartementets lärosäten har fått en bättre utdelning i budgetpropositionen. Se tabell nedan. Vid jämförelse med några universitet kan vi nedan se att SLU har en sämre anslagsutveckling. Sektorn har fortfarande en stark ekonomi och de flesta universiteten prognostiserar med ett överskott för 2011, redan innan de fått vetskap om budgetpropositionens utfall. Lärosäte 2011 2012 förändring Uppsala universitet 3 110 3 170 2% Lunds universitet 3 511 3 651 4% Göteborgs universitet 3 090 3 151 2% Stockholms universitet 2 975 2 967 0% Umeå universitet 2 142 2 184 2% Linköpings universitet 1 992 2 062 4% Karolinska institutet 1 906 1 896 0% Kungl. Tekniska högskolan 2 063 2 143 4% Sveriges lantbruksuniversitet 1 649 1 632-1% 2

Flerårsprognos Budgetpropositionen för 2012 torde innebära ganska kraftiga minskningar av universitetets resurser samtidigt som vi genomfört eller håller på att genomföra en kraftig förändring av vår lokalsituation med en tydlig ökning av lokalkostnaden som följd. Risken ökar därmed för att universitetets tillgängliga medel för löner och drift kommer att minska i sådan grad att vår konkurrenskraft och möjlighet att uppnå våra mål väsentligt urholkas. En bedömning av den förväntade utvecklingen är därmed av stor betydelse för vilka beslut som behöver fattas 2011 och 2012. Den prognos som nu presenteras har på flera punkter förändrats i förhållande till tidigare framskrivningar. Dataunderlaget har förstärkts och prognosen bygger på inbetalade medel istället för den tidigare intäktsprognosen. Det förbättrar möjligheterna att använda historiska data och förbättrar prognosens kapacitet att ta hänsyn i dynamiken mellan kapital, oförbrukade medel, inbetalningar, intäkter och kostnader. En flerårsprognos bygger så långt möjligt på kända uppgifter men sådana finns endast i ringa grad för perioden 2013-2020. Istället får historiska trender tillsammans med bedömningar av dels den allmänna utvecklingen inom Sverige och Europa, dels utvecklingen av SLU:s andel av tillgängliga resurser, utgöra grunden för flerårsprognosen. Kostnadsutvecklingen inom ett lärosäte är i hög grad en funktion av antalet forskare och antalet studenter så att intäktsutvecklingen styr storleken på verksamheten. Besparingar och effektiviseringar kan dock självklart medföra att produktionen kan upprätthållas trots viss minskning av intäkterna. Statsanslaget Drygt hälften av SLU:s intäkter kommer från direkta statsanslag till forskning/forskarutbildning, grundutbildning, institutsverksamhet och fortlöpande miljöanalys. Anslaget har ökat kontinuerligt men ökningen varierar avsevärt mellan år och har under perioden 1996-2012 (budgetpropositionens siffror) trendmässigt ökat med 3,5 procent per år. Minskningen i årets budgetproposition är den första sedan mitten av 90-talet. Utvecklingen av anslaget är i budgetpropositionen bedömd fram till 2015, men förändringar i förhållande till regeringens prognos kan förväntas. Långsiktigt finns det skäl för både minskningar och ökningar i förhållande till trenden. 3

Faktorer som kan komma påverka statsanslaget på kort och halvlång sikt är: En nedgång i Sveriges ekonomi kan leda till nedskärningar även vid universiteten. Lågkonjunkturer påverkar dock ofta anslagen uppåt. Landsbygdsdepartementet kan fortsätta att flytta medel från SLU:s verksamhet till andra områden inom departementets ansvarsområde. Den kommande forskningspropositionen förväntas inte ge universiteten särskilt stora ökningar av anslaget. Nästkommande forskningsproposition som också ingår i prognosen vet vi ingenting om. Samtidigt ökar staters investeringar i forskning trendmässigt världen över. Den aktivitetsrelaterade delen av forskningsanslaget har hittills missgynnat SLU men från och med 2012 räknar universitet med att vara i balans och de förändringar av beräkningen som kommer att införas från 2013 borde gynna SLU. Det förefaller politiskt rimligt att den minskning av fortlöpande miljöanalys som drabbat SLU åtminstone till en del återförs till universitetet. Minskningen av anslaget till utbildning på grund- och avancerad nivå överensstämmer inte med regeringens högskolepolitik och SLU:s höga ansökningstryck och studenternas höga anställningsbarhet borde slå igenom med anslag för ett utökat platsantal. I flerårsprognosens huvudscenario har budgetpropositionens anslagsprognos fram t o m 2014 använts och därefter har den trendmässiga ökningen om 3,5 procent per år ansatts. Totalt för perioden 2012 till 2020 innebär det en ökning med knappt 2,9 procent per år. Prognosen får alltså ses som konservativ med betydande sannolikhet för ett bättre utfall. Inbetalningar Inbetalningar kommer huvudsakligen från forskningskontrakt, men också från uppdrag inom miljöanalys och utredningsuppdrag. Till en liten del utgör inbetalningarna ersättning för uppdragsutbildning och till detta kommer avgifter från försäljning (patientavgifter, mjölk, korn osv). Trendmässigt har inbetalningarna ökat med 4,3 procent per år sedan 1996, men variationerna mellan år är relativt stora. 4

Budgetpropositionens avskaffande av statsbidrag till Stiftelsen Lantbruksforskning och Stiftelsen hästforskning innebär sannolikt betydande minskningar av inbetalningarna (40 mnkr,) men även på kort sikt är det svårt att bedöma hur stora de totala inbetalningarna blir. En fortsatt nedgång på finansmarknaderna kan påverka stiftelser vars finansiering är beroende av avkastning på finansiella tillgångar. SLU:s finansiering består dock endast till en liten del av medel från sådana stiftelser. Företagsfinansieringen minskar i lågkonjunktur men även denna är liten. Efter omställningen 2004 har antalet lärare/forskare i position att söka och erhålla externa medel ökat kraftigt men först under de senaste åren. Effekten i form av fler kontrakt torde inte ha slagit igenom ännu, varför en ökning större än trenden kan förväntas. SLU:s andel av forskare i Sverige ökar, vilket borde ge en ökad marknadsandel av forskningsfinansieringen. Antalet vetenskapliga publikationer ökar för närvarande kraftigt (8-10% under 2011), vilket talar för en accelererande ökning även av forskningskontrakt. Antalet ansökningar och storleken på ansökningar till internationella finansiärer, särskilt EU, ökar kraftigt samtidigt som beviljandeandelen tycks konstant eller något ökande. De nya anläggningarna, Lövsta och djursjukhuset, borde ge en ökad produktion och därmed ökade inbetalningar, vilket dock endast i liten grad påverkar SLU:s totala ekonomi. Inbetalningar till följd av donationer och uppdragsutbildning är idag låga. I den mån dessa förändras kan det förväntas ske genom en ökning. Den trendmässiga ökningen om 4,3 procent per år kan tyckas hög i nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt i att mätperioden är lång och att de flesta faktorer pekar mot förhållandevis gynnsamt läge för SLU torde dock trenden åtminstone för de närmaste åren ligga i underkant. Intäkter Intäkter från inbetalade medel uppstår då medlen används och de som inte använts läggs som oförbrukade bidrag. Utgångspunkten för universitetet är att oförbrukade bidrag ska utgöra 75 procent av inbetalade medel, varför intäkterna i prognosen varieras så att denna nivå långsiktigt uppnås. En förutsättning för att nå 75 procent är att SLU lyckas rekrytera forskare. En utmaning i detta sammanhang är att SLU inte är ensamt - hela sektorn har god ekonomi och söker efter kompetens. Kostnaderna Lönekostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 3,5 procent. Därtill kommer en ökning av personalvolymen 2011 tack vare ekonomiskt utrymme. Denna ökning beräknas sedan återgå och personalvolymen bedöms långsiktigt anpassas till ekonomiskt utrymme. Personalkostnaderna utgör cirka 60 procent av kostnadsmassan och förändringar i personalkostnader har alltså störst effekt, se diagram nedan. 5

I tidigare prognoser har vi räknat med att personalvolymen minskar när lokalkostnaderna ökar i samband med Campusutvecklingen och fakulteterna har därför många tidsbegränsade tjänster. På grund av ändrade förutsättningar i budgetpropositionen kommer personalvolymen att behöva minska ytterligare. Som framgår av diagrammet kommer SLU att minska personalvolymen under 2012-2016, för att sedan öka något och stabiliseras kring år 2016 vid cirka 2 700 helårsarbetare. Lokalkostnaderna ökar kraftigt de närmaste åren, främst 2011 och 2014 på grund av Campusutvecklingen. Andelen lokalkostnader av kostnadsmassan kommer dock att ligga i nivå med andra universitet d.v.s. under 15 procent. I flerårsprognosen räknar vi med att även HVC Nord kommer att genomföras trots att beslut ännu inte är fattat om genomförande. Framtida ökning av lokalkostnaderna kommer att vara störst för VH-fak och Universitetsdjursjukhuset. 6

Hyresprognos för åren 2011 och 2015 (mnkr) Fakultet 2011 2015 skillnad % LTJ 34 632 37 075 2 443 7% NL 113 817 143 721 29 903 26% S 40 662 50 980 10 318 25% VH 59 298 143 587 84 289 142% UDS 15 439 36 512 21 073 136% Bibliotek 11 339 12 890 1 551 14% Uadm 25 610 55 144 29 534 115% Gemensamt 95 349 76 597-18 752-20% Den stora förändringen i lokalkostnadsökning kommer att vara 2012 till 2015 då i stort samtliga nu planerade byggprojekt färdigställs. Tabellen visar den senaste prognosen över hyresutvecklingen per fakultet. Hyran för SLU gemensamt minskar tack vare friställda lokaler på 30 mnkr samtidigt som ökade undervisningslokalerna i HVC nord redovisas här. Netto minskar lokalerna centralt med 18 mnkr. SLU:s egna fastighetsinnehav kommer att öka under åren 2011 och 2012 då Lövstaanläggningen färdigställs. Kostnaderna för dessa redovisas på egen rad i bilaga 1. Avskrivningarna kommer också att öka kraftigt då inredning till nybyggnationerna i Akademiska hus regi anskaffas och när Lövstaanläggningen färdigställs. Sammantaget innebär det att universitetet binder upp sig i större utsträckning i fasta kostnader. I flerårsprognosen har vi räknat med att detta pareras med besparingar på driftskostnaderna. Driftskostnaderna är huvudsakligen beroende av antalet anställda och historiskt har driftskostnaderna utgjort drygt en tredjedel av personalkostnaderna. I prognosen har driftskostnaden antagits vara personalkostnaden gånger en konstant. Besparingar Besparingar i prognosen sker huvudsakligen genom att personalen minskas. Det är dock rimligt att räkna med vissa effektiviseringar även om dessa är svårbedömda. I prognosen har antagits att universitetspåslaget minskas från 15% till 14,5% och att driftskostnaderna minskar från 37 procent av personalkostnaden till 34 procent. Bägge dessa besparingar är modesta och bara en fortsatt trend för universitetsadministrationen samt rimliga antaganden om effektivisering till följd av nya lokaler och standardiseringar inom it och service torde ge tydligt större besparingar. Effekterna av budgetpropositionen och lokalkostnadernas utveckling kommer att påverka redovisningsområden och institutioner i olika omfattning. Det innebär att vissa verksamheter kommer att få ökade resurser medan andra måste effektiviseras eller ställas om. Resultaträkning kvartal 2 Som framgår av resultaträkningen nedan ökar nu lokalkostnaderna som en följd av att SLU börjar få ökade kostnader i samband med Campusutvecklingen. Dessa kostnader kommer att öka ytterligare under hösten då inflyttningen i Bio centrum och Mark, Vatten och miljöcentrum slutförs. Viss del av verksamheten í och med inflyttningen för tillfället belastad med dubbla hyror. Personalkostnadsökningen ligger på drygt 5,7 procent, vilket förklaras av ökade löner på 3,6 procent och ökad personalvolym på 2 procent. Andelen tidsbegränsade tjänster är ganska stabilt sedan 2008 och ligger nu på 38 procent. SLU har medvetet strävat mot fler tidsbegränsade tjänster för att vara mer flexibel och lättare kunna anpassa personalvolymen till ekonomiskt utrymme. 7

Resultaträkning efter andra kvartalet 2011 Utfall Utfall kv2 2011 kv2 2010 Förändring Statsanslag 804 789 2% Avgiftsintäkter 238 236 1% Bidragsintäkter 351 362-3% Finansiella intäkter 8 1 456% Summa intäkter 1 401 1 388 1% Personalkostnader 894 845 6% Lokalkostnader 155 141 10% Driftkostnader 336 332 1% Finansiella kostnader 4 1 542% Avskrivningar 40 38 5% Summa kostnader 1 431 1 358 5% Resultatandelar i intresseföretag -3 0 Resultat -32 30-208% Utgående kapital 391 419-7% % av omsättningen 14% 15% Den största procentuella förändringen jämfört med kvartal 2 2010 är att finansiella intäkter och kostnader ökat i omfattning, vilket har sin förklaring i det högre ränteläget. Det negativa resultatet för dotterbolaget SLU Holding år 2010 påverkar SLU:s resultat år 2011 med -3 mnkr. SLU har liksom tidigare år en god likviditet, men en tydlig förändring under första halvåret 2011 är att kassan minskat med nästan 300 mnkr i och med att Lövstaanläggningen finansieras med egna medel under byggnationstiden. SLU kommer att ta lån i samband med att anläggningen färdigställs i enlighet med kapitalförsörjningsordningen, vilket gör att likviditetsnivån återställs. Resultat per redovisningsområde SLU har sedan 2010 därför börjat redovisa kapital per redovisningsområde. Detta innebär att det inte går att omfördela kapital mellan redovisningsområdena, vilket skapar en tydlighet i styrning och redovisning. SLU är i regleringsbrevet styrt att avsätta en viss del av statsanslaget till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. Grundutbildningen har under flera år haft en ansträngd ekonomi. Eftersom ersättningen per utförd utbildningsprestation kommer att minska från och med 2012 innebär det att verksamheten måste bli mer effektiv. Resultat per redovisningsområde, halvår 1 1 GU FO FM AF TOTALT 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 Intäkter 325 322 1 011 1 005 154 157 142 125 1 632 1 608 Kostnader -340-320 -1 014-962 -153-151 -158-145 -1 665-1 578 Resultat -15 2-3 42 1 6-16 -20-32 30 Som framgår av tabellen ovan redovisas vid halvårsskiftet ett underskott i grundutbildningen. Förändringarna i grundutbildningens finansiering har mycket snabbt satt press på institutionerna 1 Kolumnen AF ("Att fördela") består av olika stödverksamheter som inte löpande går att hänföra till något specifikt 8

och de har inte på den tid som stått till buds hunnit anpassa sina kostnader. Detta har resulterat i att många institutioner redovisat underskott i grundutbildningen trots att de redovisar ett negativt utgående kapital inom redovisningsområdet. En stor del av underskotten har varit oundvikliga men institutionerna står inför en svår uppgift med att vända resultatet - något som blir än svårare efter de neddragningar som aviserats i årets budgetproposition. Ledningskansliet kommer att tillsammans med fakultetskanslierna särskilt stödja institutioner där redovisade budgetar inte visar en trovärdig väg för att minska underskotten inom utbildning på grundläggande och avancerad nivå. I halvårsbokslutet är det många institutioner som redovisade underskott i grundutbildningen och samtidigt prognostiserade ett negativt utgående kapital i redovisningsområdet (se nedan). Institutioner med underskott i utbildning på grund och avancerad nivå 2011. Prognos Fak Institution GU UB/GU VH Kliniska vetenskaper -3 868-12 072 VH Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap -1 312-4 116 VH Husdjurens miljö och hälsa -1 558-3 121 LTJ Landskapsarkitektur -2 139-1 890 NL Mark och miljö -928-1 885 S Skogsekonomi -663-1 600 NL Kemi -459-1 515 NL Ekologi -1 297-1 295 NL Livsmedelsvetenskap -683-1 006 NL Växtproduktionsekologi -253-978 NL Växtbiologi och skogsgenetik -555-606 LTJ Movium -1-533 S Skogens ekologi och skötsel -115-527 NL Stad och land -142-473 LTJ Hortikultur -691-410 LTJ Växtförädling och bioteknik -311-145 Med tanke på alla dessa faktorer som påverkar grundutbildningen negativt krävs krafttag inom SLU för att komma i balans. Prognos över antalet helårsstudenter SLU når snart taket i regleringsbrevet för hur mycket grundutbildningen får kosta. Prognosen för år 2011 är att universitetet kommer öka antalet helårsstudenter till ca 4200. Detta innebär en femprocentig ökning jämfört med 2010. 9

Samtliga fakulteter utom S-fak räknar med att klara uppdragen i grundutbildningen. Uppdraget är så stort att SLU tvingas fördela en lägre ersättning per student än tidigare. Utfall per fakultet (motsv.) SLU:s kapital finns i kärnverksamheten. Centralt finns sedan tidigare ett kapitalunderskott. Samtliga fakulteter redovisar i halvårsskiftet underskott, vilket är enligt plan, se bilaga 2. Den fakultet som ökar är S-fak, vilket har sin förklaring i att fakulteten har en stark ekonomi. Även för universitetsdjursjukhuset ökar personalvolymen med 8 procent vid en jämförelse mellan augusti 2010 och augusti 2011. Antal helårarbetskrafter per augusti 2009-2011 2009 2010 2011 LTJ Fak 268 273 2% 265-3% NL Fak 1004 993-1% 995 0% S Fak 519 537 3% 588 9% VH Fak 424 444 5% 437-2% Univ. Djursjukhuset 130 131 1% 142 8% Egendomarna 25 29 16% 28-3% Biblioteket 48 49 2% 47-4% Univ. administrationen 404 398-1% 402 1% Gemensamt 1 1 0% 1 0% Summa 2823 2855 1% 2905 2% Akvatiska resurser 153 Summa inkl Akvatiska resurser 2823 2855 1% 3058 7% Som framgår av tabellen ingår Akvatiska resurser från och med 2011 och på verkar personalvolymen med ökning på ca 150 medarbetare. I halvårsbokslutet har det gjorts en central reservation på 21 mnkr för lönerevisionen 2011. Förhandlingen mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer var ännu inte slutförd vid halvårsskiftet. I denna rapport har vi valt att redovisa dessa 21 mnkr utfördelat på respektive fakultet (motsv.) i proportion till andelen personalkostnader. Beloppet visas på egen rad i resultaträkningarna i bilaga 2. 10

LTJ-fakulteten redovisar ett resultat på -7,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet ligger på 33 mnkr vilket motsvarar 10 procent av omsättningen och är med andra ord på den nivå som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Fakulteten räknar med en överproduktion inom grundutbildningen på 887 HST, mot ett uppdrag på 795 HST för helåret 2011. Överproduktionen kommer inte ersättas utan leda till ett negativt resultat inom redovisningsområdet. Område Landskapsarkitektur har en stor del i detta underskott tillsammans med Område Landskapsutveckling. Landskapsarkitektur prognostiserar ett negativt kapital inom grundutbildningen, medan Landskapsutveckling, som sedan tidigare har en ansträngd ekonomi inom forskning, inte tror sig behöva tära på hela sitt grundutbildningskapital. NL-fakulteten redovisar ett resultat på -15,2 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 201 mnkr, vilket motsvarar 18 procent av omsättningen. Institutionerna har fortsatt förbruka sina överskott, men fakulteten har ett stort centralt överskott i form av KON-medel. Dessa ska användas till anställningar och investeringar i de nya husen. Resultatet för halvåret påverkas av dubbelhyra på ca 6 mnkr i och med flytten till de nya husen. Fakulteten har ett uppdrag att utföra 1279 HST, vilket men bedömer kommer uppnås med viss överproduktion. Flera institutioners prognoser (Ekologi, Molekylärbiologi, Mark och miljö, Kemi, VBSG, VPE, Energi och teknik, Stad och land) pekar på ett negativt grundutbildningskapital vid årets utgång. Kapitalet fortsätter minska, men i långsammare takt än planerat på grund av KON-medlen och fortfarande ligger NL-fakulteten klart över universitetets målsättning om max 10 procent. S-fakulteten redovisar ett resultat på -3,5 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 116 mnkr vilket motsvarar 20 procent av omsättningen. I takt med att nya verksamheter kommer igång har antalet anställda också ökat på fakultetens institutioner, t ex Skogens ekologi och skötsel. Fakulteten räknar med en underprestation i grundutbildningen som innebär en justering med ca -4 mnkr. VH-fakulteten redovisar ett resultat på -9,4 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 61 mnkr vilket motsvarar 12 procent av omsättningen. Grundutbildningen uppvisar vid halvåret ett underskott på -6,7 mnkr. 2011 är det sista året som drabbas av omläggnings- och utvecklingskostnader för veterinärprogrammet och djursjukskötarprogrammet. Fakulteten har nyligen gått igenom det ekonomiska läget med de berörda institutionerna. Åtgärder som initierats för att få grundutbildningen i balans är en personalöversyn och ökad användning av kursbudgetar. Reservationer har gjorts på fakultetsnivå för grundutbildningsregleringar till institutionerna. Dessa kommer att effektueras i samband med årsbokslutet. Anläggningstillgångarna har ökat med 3,4 mnkr sedan förra halvårsskiftet beroende på att nötkreatur invärderats i Lövsta och att fågelstallet tagets i bruk. Fakulteten bedömer att uppdraget på 1021 HST inom grundutbildningen kommer uppnås. Universitetsdjursjukhuset redovisar ett resultat på -1,4 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 6 mnkr vilket motsvarar 4 procent av omsättningen. Självfinansieringsgraden av verksamheten har ökat något jämfört med första halvåret 2010 och man räknar med att kunna hålla det budgeterade nollresultatet. Intäkterna för den ambulatoriska kliniken har dock varit vikande och prognosen är ett negativt resultat. Vissa resultatförbättrande åtgärder vidtas, men har blivit några månader försenade. Den framtida finansieringen och organisationstillhörigheten för kliniken är under diskussion med VH-fakulteten. 11

Egendomsförvaltningen redovisar ett resultat på -8,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 6 mnkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Egendomsförvaltningen räknar med att det budgeterade resultatet (+2,1 mnkr) kommer uppnås för 2011, dock med en lägre omsättning då inflyttningsdatum för några av Lövstaanläggningarna flyttats fram. Avvikelsen mot budget beror främst på att intäkterna från jordbruket sker i samband med skörden under andra halvåret och arrendena inte debiterats fullt ut. Biblioteket redovisar ett nollresultat efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 2 mnkr vilket motsvarar 2 procent av omsättningen. Universitetsadministrationen redovisar ett resultat på 5,8 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till 9 mnkr vilket motsvarar 2 procent av omsättningen. SLU gemensamt redovisar ett resultat på 7,6 mnkr efter första halvåret. Det utgående kapitalet uppgår till -41 mnkr vilket motsvarar -17 procent av omsättningen. Resultatet vid halvårsskiftet består i allt väsentligt av ännu ej utfördelade anslag, däribland de s k fakultetsövergripande satsningar utifrån KoN-utvärderingen, vilket innebär att SLU gemensamt i princip gör ett nollresultat om dessa medel använts. Det negativa kapital som finns centralt på SLU har i hög utsträckning sin förklaring i de underskott som genererades vid universitetsdjursjukhuset under åren 2007-2009. Utfall per institution Vid en uppföljning av institutionernas efterlevnad av rektors budgetinstruktion som stipulerar att kapitalet i förhållande till omsättningen ska vara i intervallet -3 till +10 procent. Inte mindre än 18 institutioner har ett kapital som överskrider det fastställda intervallet -3 till +10 procent av omsättningen, se bilaga 3. I princip tillhör alla dessa institutioner NL- eller S- fakulteterna. Ytterligare 18 institutioner är inom intervallet, medan tre institutioner har ett underskott som är större än -3 procent. Dessa tre tillhör NL-fakulteten. Det är med andra ord LTJoch VH-fakultetens institutioner som når budgetinstruktionens målsättning. Bilaga 1 Flerårsprognos 2006-2016 Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Uppskattat resultat och kapital per institution kv2 2011 12

Flerårsprognos 2006-2016 (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning (trendmässig) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 KV2 Statsanslag 1 340 1 359 1 388 1 460 1 578 804 1 610 1 592 1 622 1 654 1 694 1 753 1 815 1 878 1 944 2 012 Avgiftintäkter 397 442 458 467 498 238 558 624 651 679 709 739 771 804 838 875 Bidragsintäkter 602 628 617 757 738 351 811 845 885 926 970 1 015 1 063 1 113 1 165 1 220 Finansiella intäkter 18 36 45 7 5 8 22 23 23 24 24 25 25 26 26 27 Summa intäkter 2 357 2 464 2 508 2 691 2 820 1 400 3 001 3 084 3 181 3 283 3 396 3 532 3 674 3 821 3 974 4 133 Kostnader för personal 1 305 1 417 1 561 1 650 1 743 894 1 874 1 909 1 986 1 996 2 046 2 117 2 191 2 268 2 347 2 429 Kostnader för lokaler 266 267 273 280 280 155 329 339 349 437 468 475 484 493 501 510 Egna lokaler (Egendomarna) 24 27 23 25 32 15 35 48 49 50 51 52 53 54 54 55 Övriga driftskostnader 509 536 648 640 652 324 702 742 715 699 695 720 745 771 798 826 Finansiella kostnader 7 12 16 4 3 4 5 11 11 11 11 12 12 12 12 13 Avskrivningar 64 61 64 78 78 40 97 120 130 146 178 181 175 169 162 155 Summa kostnader 2 176 2 319 2 586 2 676 2 788 1 433 3 041 3 169 3 240 3 338 3 449 3 557 3 660 3 766 3 876 3 989 Resultat 181 146-78 15 32-32 -40-85 -59-55 -52-25 14 55 98 144 Utgående balanserat kapital 300 448 371 386 420 355 379 294 235 180 128 103 117 172 270 415 UB i relation till omsättning 13% 18% 15% 14% 15% 13% 13% 10% 7% 5% 4% 3% 3% 4% 7% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag 595 651 695 742 805 736 810 832 855 879 903 928 954 980 1 007 1 035

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2011 (mnkr) Bilaga 2 (1/3) LTJ-fak NL-fak S-fak Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 Verksamhetens intäkter Statsanslag 98 92 192 51% 307 295 619 50% 157 157 316 50% Uppdragsintäkter 15 20 20 77% 86 76 197 44% 39 38 62 63% Bidragsintäkter 49 62 104 47% 157 150 316 50% 93 95 206 45% Övriga intäkter 4 5 13 33% 8 10 22 38% 2 4 6 30% Intern tilldelning 0 0 0 118% 0 1 0 0% 0 0 0 0% Summa 167 179 329 51% 558 532 1 154 48% 290 294 590 49% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 85 81 162 52% 307 305 644 48% 158 148 343 46% Kostnader för lokaler 23 20 41 55% 55 44 107 51% 25 22 45 55% Övriga driftskostnader 51 66 95 54% 152 134 312 48% 79 76 151 52% Avskrivningar 2 2 4 53% 8 8 19 42% 7 6 12 55% Universitetsoverhead 12 12 23 51% 44 44 94 47% 22 21 50 44% Summa 173 181 326 53% 566 535 1 176 48% 290 273 602 48% Lönerevision (periodiserad kostnad) -2-7 -4 Resultat (exkl semestereffekter) -8-1 3-15 -3-22 -4 21-12 Utgående kapital 33 37 201 211 116 120 % av omsättningen 10% 10% 18% 20% 20% 20% Oförbrukade bidrag 97 75 369 341 229 244

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2011 (mnkr) Bilaga 2 (2/3) VH-fak Universitetsdjursjukhuset Egendomarna Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 Verksamhetens intäkter Statsanslag 178 180 365 49% 16 16 29 56% 0% Uppdragsintäkter 23 18 42 55% 57 53 118 48% 3 4 3 100% Bidragsintäkter 51 54 117 44% 0 1 1 41% 3 1 7 36% Övriga intäkter 6 7 18 32% 0 0 1 9% 34 44 88 39% Intern tilldelning 1 0 0 0% 0 0 1 50% 0% Summa 259 259 542 48% 74 70 149 49% 40 49 98 41% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 145 143 292 50% 41 36 82 49% 8 5 14 54% Kostnader för lokaler 32 28 69 47% 8 7 16 51% 1 3 6 19% Övriga driftskostnader 64 62 147 43% 18 16 37 50% 29 34 65 45% Avskrivningar 3 3 8 36% 1 1 3 42% 10 9 20 47% Universitetsoverhead 21 21 42 50% 6 5 12 49% 1 1-9 -12% Summa 265 255 557 47% 74 66 150 49% 48 52 96 50% Lönerevision (periodiserad kostnad) -4-1 0 Resultat (exkl semestereffekter) -9 3-15 -1 4 0-9 -3 2 Utgående kapital 61 72 6 4 6 9 % av omsättningen 12% 14% 4% 3% 7% 9% Oförbrukade bidrag 125 109 1 0 14 15

Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv 2 2011 (mnkr) Bilaga 2 (3/3) Biblioteket Universitetsadministrationen SLU gemensamt Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 Verksamhetens intäkter Statsanslag 0 0 0 0% 24 21 43 56% 45 49 76 60% Uppdragsintäkter 18 17 35 51% 56 54 117 48% 0 0 0 0% Bidragsintäkter 0 0 0 0% 6 6 10 63% 1 0 0 0% Övriga intäkter 0 1 2 28% 38 34 73 51% 201 173 423 48% Intern tilldelning 14 13 27 50% 113 112 228 50% -128-126 2-5899% Summa 33 31 64 51% 236 226 470 50% 119 97 501 24% Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 14 13 28 49% 116 116 245 47% 23 4 2 1260% Kostnader för lokaler 6 5 12 51% 17 15 32 53% 212 196 474 45% Övriga driftskostnader 10 10 20 48% 74 69 145 51% 17 12 19 91% Avskrivningar 0 0 0 50% 5 4 13 36% 5 5 10 47% Universitetsoverhead 2 2 4 48% 17 17 35 48% -125-122 0-87247% Summa 32 30 65 49% 227 220 469 48% 133 94 505 26% Lönerevision (periodiserad kostnad) 0-3 21 Resultat (exkl semestereffekter) 0 1 0 6 6 1 8 2-4 Utgående kapital 2 0 9 2-41 -34 % av omsättningen 2% 0% 2% 0% -17% -18% Oförbrukade bidrag 0 0 20 19 1 0

FAK Institution IB Resultat UB omsättning Kapital i förhållande till omsättning NL Energi och teknik 15 192-366 14 826 36 441 41% S Vilt, fisk och miljö 20 756-746 20 010 56 000 36% NL Mark och miljö 55 254-7 475 47 780 143 939 33% S Skogens produkter 13 832-3 005 10 827 35 517 30% S Skogens ekologi och skötsel 23 504 1 790 25 294 87 619 29% S Skoglig genetik o växtfysiologi 20 673 2 099 22 772 81 964 28% NL Växtbiologi och skogsgenetik 13 780 3 813 17 594 66 422 26% NL Mikrobiologi 13 216-1 655 11 561 44 604 26% S Sydsvensk skogsvetenskap 13 267-1 976 11 291 43 876 26% NL Ekonomi 17 784-3 240 14 543 63 309 23% NL Vatten och miljö 27 188-4 730 22 458 108 114 21% S Skogsmästarskolan 4 184 511 4 695 23 107 20% S BTK / BTC 2 440 1 695 4 135 20 457 20% NL Skoglig mykologi o patologi 7 912 1 602 9 514 53 238 18% NL Växtproduktionsekologi 10 947-769 10 178 57 007 18% NL Livsmedelsvetenskap 7 954-2 109 5 845 37 591 16% LTJ Växtskyddsbiologi 7 333-1 829 5 504 50 267 11% S Skoglig resurshushållning 13 588 488 14 076 130 205 11% NL Ekologi 16 510-2 077 14 433 148 011 10% VH Husdjurens utfodring och vård 9 507-3 951 5 556 61 562 9% NL Artdatabanken 7 925 1 729 9 654 111 470 9% NL Stad och land 6 551 631 7 182 85 646 8% VH Anatomi, fysiologi och biokemi 8 061-2 671 5 391 70 586 8% LTJ Växtförädling och bioteknik 5 771-1 387 4 384 58 958 7% LTJ Landskapsarkitektur 3 951-1 001 2 950 42 003 7% LTJ Agrosystem 767 800 1 567 23 950 7% VH Kliniska vetenskaper 11 747-5 399 6 348 117 831 5% VH Husdjurens miljö och hälsa 5 558-1 943 3 616 73 722 5% LTJ Hortikultur 1 532-732 801 21 304 4% NL Kemi 1 698-916 782 23 206 3% VH Biomedicin och veterinär folkhälsoveten 7 357-4 940 2 417 74 705 3% LTJ Lantbrukets byggnadsteknik 5 576-4 781 795 28 771 3% VH Husdjursgenetik 3 680-2 368 1 312 66 861 2% LTJ Landskapsutveckling 921-556 365 30 796 1% S Skogsekonomi 2 143-1 936 207 21 031 1% LTJ Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsy 870-919 -49 29 596 0% NL Molekylärbiologi -1 688-932 -2 620 26 785-10% -10% -14% NL Centrum för biologisk mångfald -3 990-1 040-5 031 30 811-16% 36% 33% 30% 29% 28% 26% 26% 26% 23% 21% 20% 20% 18% 18% 16% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 8% 7% 7% 7% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 2% 1% 1% NL Norrländsk jordbruksvetenskap -3 842-1 001-4 843 33 888-14% Bilaga 3 0% 41%