Finlands medlemsavgifter till EU sjönk år 2010 07b 2011
2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 3/8 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: från statsbudgeten betalas mer till unionens kassa än vad vi får tillbaka. Kalkylmässigt betalade Finland 300,2 miljoner euro mer år 2010 till EU:s budget än vad Finland fick från budgeten. Det betyder ungefär 57 euro per medborgare. Summan utgjorde 0,16 procent av Finlands bruttonationalinkomst. EU-budgetens slutsumma var 120,5 miljarder euro år 2010. EU-utvidgningarna år 2004 och 2007 har påverkat Finlands EUavgifter, eftersom utvidgningarna ökade EU:s budget. Utfallet av EU-budgeten var 89 miljarder euro år 2003, medan det var 130,9 miljarder euro år 2008 och 112,1 miljarder euro år 2009. År 2010 var budgetens slutsumma 120,5 miljarder euro. Det är emellertid problematiskt att uppskatta Finlands EU-kostnader genom att räkna ut absoluta summor eftersom Finland drar nytta av EU på många andra sätt: genom tillträdet till den inre marknaden, genom den gemensamma valutan och tack vare fred och stabilitet. EU-medlemskapet har inverkat på Finlands ekonomiska tillväxt. 5,50 % 4,50 % 3,50 % 2,50 % 1,50 % 0,50 % 0 % EU-ländernas nettoposition i procent av bruttonationalinkomsten (BNI) år 2010 Den proportionella andelen av finansiering som återbetalas till Finland var år 2010 störst inom programmet TEN Transeuropeiska nät (5,24 %) och LIFE-programmet, som gäller miljövård (2,55 %). Finlands andel av kohesionsmedlen uppgick till totalt 0,41 procent, men inom sysselsättnings- och konkurrensprogrammet till 2,19 procent. Av utvecklingsmedlen för landsbygden fick Finland 2,61 procent. 0,50 % Belgien Danmark Sverige Storbritannien Nederländerna Italien Frankrike Tyskland Österrike Finland Luxemburg Cypern Spanien Irland Malta Rumänien Slovenien Tjeckien Portugal Grekland Slovakien Polen Bulgarien Ungern Lettland Estland Parlamentet och rådet beslutar om utgifterna i budgeten. Utgifterna ska hållas inom den mångåriga budgetramen, med vilken man försöker se till att unionens utgifter utvecklas på ett kontrollerat sätt inom ramen för de tillbudsstående egna medlen. Litauen Finland är en nettobetalare av genomsnittlig nivå Enligt de jämförbara uppgifter som Europeiska kommissionen offentliggjort kan Finlands nettobetalningsställning uppskattas också i förhållande till unionens övriga medlemsländer. I relation till brut-
4/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 5/8 tonationalinkomsten är Finland med sina 300,2 miljoner euro (-0,16 % av bni) en nettobetalare av genomsnittlig nivå. De största nettobetalarna år 2010 var Tyskland (-0,36 %), Sverige (-0,34 %) och Storbritannien (-0,33 %). De största nettomottagarna år 2010 var Litauen, Estland och Lettland. När man jämför utvecklingen av olika länders EU-betalningar måste man ta hänsyn till bland annat effekterna av reformen av EU:s jordbrukspolitik, den stegvisa ökningen av jordbruksstöden till de nya medlemsländerna och nedskärningarna av Storbritanniens medlemsrabatt vilka stegvis trädde i kraft från början av 2009. När Storbritanniens betalningsandel ökar minskar de övriga medlemsländernas avgifter till EU i motsvarande grad. Vad består medlemsavgiften av? Ett medlemslands nettobetalning räknas ut genom att den summa som landet får ur EU:s budget dras av från de avgifter som medlemslandet betalar till EU, varefter vissa korrigeringar görs i uträkningen. Medlemsavgifterna fastställs på basis av medlemsstaternas bruttonationalinkomst och momsbas samt enligt unionens tullar och avgifter som uppbärs för sockerproduktion. Från Finlands betalningar till EU avdras således de pengar som fås ur EU:s budget. I denna uträkning saknas emellertid bland annat tull- avgifterna och uppbördsprovisionen för tullar. Finland bär upp tullavgifter för import från tredje länder, men de räknas direkt som en del av EU:s egna medel i EU-budgeten. I nettoavgifterna syns inte heller utgifter för administrationen. Sådana utgifter är exempelvis administrationskostnader för arbetstagare som arbetar för EU, men bor i Finland. De får sin lön av EU och spenderar den i Finland, som till exempel de anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. EU:s inkomster och utgifter i ett nötskal Inkomster Unionens ekonomiska oberoende grundar sig på tanken om unionens egna medel, vilket innebär att unionen självständigt beslutar om användningen av de medel som medlemsstaterna överför till den. Det är Europeiska unionens råd som fattar beslut om EU-budgetens inkomstgrunder. Beslutet om de så kallade egna medlen ska fattas enhälligt och det ska ratificeras i medlemsstaterna. Summan av unionens egna medel kan uppgå till högst 1,23 procent av medlemsstaternas sammanlagda bruttonationalinkomst. Inkomsterna kallas egna medel och de uppbärs av medlemsstaterna. I praktiken har den summa som behövts för att finansiera budgeten hittills varit klart lägre än den här övre gränsen. En central princip är att gemenskapens budget inte får ha underskott och att upplåning därför inte är möjlig. Finlands andel av olika anslag i EU-budgeten i procent och betalningsandel år 2010 Administration Yttre förbindelser Medborgarskap Frihet, rättvisa och säkerhet LIFE+ Landsbygdsutveckling Jordbruksstöd Skydd och förvaltning av naturresurser Regionalt samarbete Sysselsättning och konkurrenskraft Konvergens Sammanhållning Livslångt lärande TEN Ramprogram för forskning Konkurrenskraft Betalningsandel 1,52 % 0 % 1,00 % 2,00 % 3,00 % 4,00 % 5,00 % 6,00 % Finland får strukturpolitiska stöd via Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. EU-pengar flyter också in via den gemensamma jordbrukspolitiken. Finansiering för forskning får Finland bland annat via det sjunde ramprogrammet. Program i anslutning till TEN får den största andelen forskningspengar. De transeuropeiska näten, eller de så kallade TEN-näten, ska påverka EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom utveckling av energi-, transport- och telekommunikationsnäten. TEN-projekten genomförs som ett samarbete mellan den offentliga och privata sektorn, och verksamhetsformer som sparar på miljön gynnas.
6/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 7/8 De egna medlen består av fyra inkomstslag: avgifter som uppbärs för sockerproduktion tullar som tas ut vid EU:s yttre gränser avgift som baseras på momsbasen avgift som baseras på bruttonationalinkomsten Utgifter Unionens utgifter år 2010 fördelades på följande sätt: Hållbar tillväxt 39,91 % (inkluderar bland annat konkurrenskraft och sammanhållningspolitik) Naturresurser 46,53 % (inkluderar jordbruk, landsbygd och miljö) Global verksamhet 6,09 % (inkluderar hållbar utveckling, fred och säkerhet) Administration 6,38 % Inre politikområden 1,08 % (medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) Merparten av medlen går således åt till att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och region- och strukturpolitiken. Jordbrukets stora andel förklaras med att jordbruket är det enda politikområde som är harmoniserat i EU, dvs. det finns gemensamma spelregler för det. EU-medlemsländernas jordbruksstöd betalas alltså ur gemenskapens budget, inte ur de nationella budgetarna. Ett undantag från detta utgör framför allt Finland, som dessutom betalar nationellt stöd ur sin budget. Ungefär fem procent av unionens budget används för administrationskostnader. Lissabonfördraget ändrade på budgetförhandlingarna I och med Lissabonfördraget slopades den gamla indelningen i så kallade obligatoriska utgifter (jordbruk och internationella fördrag) och icke-obligatoriska utgifter. Tidigare hade rådet sista ordet om dem. Framöver är parlamentet och rådet jämbördiga när det gäller budgetmakten. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, ändrade också i övrigt på förhandlingarna om EU:s mångåriga budgetram. I och med fördraget blev långtidsbudgeteringen bindande. Budgetförfarandet ändrades också då man avstod från principen om två behandlingar av budgeten; i fortsättningen behandlas budgeten endast en gång i rådet och parlamentet, och därefter måste man i förlikningskommittén nå enighet om hela budgeten. Budgetramen som fastställs för minst fem år kommer att ha en starkare ställning i framtiden. Hittills har institutionerna genom ett avtal kommit överens om budgetramen och de har i princip senare kunnat frångå avtalet. I fortsättningen fastställs budgetramen genom en juridiskt bindande förordning, som ska godkännas enhälligt i rådet efter att den antagits av parlamentet. Mer information: Jordbruk Landsbygdsutveckling Direkta jordbruksstöd Regionalt samarbete Sysselsättning och konkurrenskraft Sammanhållning Livslångt lärande TEN Sjunde ramprogrammet för forskning Konkurrenskraft Budgetrådet Paavo Kytömäki Finansministeriets budgetavdelning, EU-enheten paavo.kytomaki@vm.fi 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 euro Schemat visar hur mycket Finland fick per sektor ur EU:s budget 2010 med en euro som måttstock. De direkta stöden till jordbruket och sammanhållningen går på minus i förhållande till varje betald euro, de övriga sektorerna visar plus.
Lehtikuva Omslagsbild: Budapest, Ungern. Lehtikuva / Jaakko Avikainen Ulkoasiainministeriö Eurooppatiedotus PL 482, 00023 Valtioneuvosto Puh. 010 3456 700 www.eurooppatiedotus.fi Utrikesministeriet Europainformationen UM_ET PB 482, 00023 Statsrådet Tfn 010 3456 700 www.europainformationen.fi