Hitta rätt kvävegiva!

Relevanta dokument
Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Växtnäringssortiment. Säsongen 2020

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019

Växtnäringssortiment. Säsongen 2017

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Ecolan Agra ORGANIC

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

TourTurf Liquid Feed Special (FS)

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Kväveform och strategi i höstvete

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Centrifugalspridare AMAZONE ZA-M is. Såtabell. MH 374 DS 520 (D) Printed in Germany

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Utnyttja restkvävet i marken

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Gödslingsrekommendationer 2017

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Västerås NPK-stege i vårkorn

Gödslingsråd. Säsongen 2016

Gödslingsråd. Säsongen 2017

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Årets kvävemätningar har startat

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Sammanfattning. Inledning

Organiska gödselmedel till höstvete

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Kväve- och fosforgödsling till majs

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Gödslingsråd Uppdaterat oktober 2018

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Exempelgården Potatis och svin

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Slamspridning på åkermark

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

Examensarbete HGU Anders Bäckström Bryngfjordens Golf AB. Blir greener sämre med lantbruksgödning?

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Energieffektivisering i växtodling

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Markens mineralisering högre än normalt

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Transkript:

Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda fältet bidrar med. Prickar vi rätt med kvävegivan ökar lönsamheten i odlingen samtidigt som näringsförlusterna blir mindre. Bestäm årets kvävegiva så här Använd rekommenderat tabellvärde endast som riktvärde. T ex är riktvärdet för 9 ton fodervete ungefär 180 kg N/ha. Denna totalgiva måste alltid justeras efter 1. Dina tidigare erfarenheter av fältets kväveleverans. 2. Årets väderlek. Ju blötare och varmare det har varit, desto mer kväve har mineraliseras. Men för mycket regn kan ha medfört förluster. Planera för delad giva Genom att dra ner huvudgivan skapar man utrymme för en årsmånsanpassning genom en eller flera behovsanpassade kompletteringsgödslingar. Använd hjälpmedel När det är dags för att besluta om en kompletteringsgiva ska läggas eller ej, är det bra att använda de hjälpmedel som finns och helst också kombinera olika metoder: Tidigare erfarenheter som skördenivåer och proteinhalter Yara N-Tester eller nitratstickor Kväveprognoser. Både Yara och Jordbruksverket utför mätningar av kväveupptaget i vete under april-juni på många platser i landet. Du kan prenumerera på deras e-brev kostnadsfritt. Variera spridningen av kvävegivan med Yara N-Sensor 148

För lite fosfor kan bli dyrt De senaste 20 åren har den genomsnittliga fosforgivan med mineralgödsel successivt minskat från ca 17 kg fosfor per hektar till dagens cirka 4 kg. En del jordar har nu så låg fosforstatus att odlingsekonomin blir lidande. Negativ balans På spannmålsgårdar utan stallgödsel är tillförseln av fosfor ofta betydligt lägre än bortförseln med skörden. Under åren har den ekonomiska situationen medfört att många odlare övergått allt mer till NPK-produkter med låga fosforhalter, t ex YaraMila 27-2-3. Lågfosforprodukter ger normalt bara 6-10 kg fosfor/ha. Denna tillförsel ska jämföras med en bortförsel på 15-30 kg i spannmål. Dessutom tillkommer att höstvetet i växtföljden många gånger inte får någon fosfor alls. Sämre ekonomi vid låga P-AL-tal Om man har höga eller medelhöga fosforvärden kan man kort sikt tära på fosforförråden. Men efter några år minskar mängden växttillgänglig fosfor. Alltför låga fosfornivåer i marken leder till: Lägre skördenivåer Sämre kväveffektivitet Försämrad odlingssäkerhet I en spannmåls/oljeväxtväxtföljd innebär en sänkning från klass III till klass II en skördeförlust på mellan 500 och 700 kronor per hektar och år. Vilken P-AL-klass ska man sträva efter? Det beror på vilka grödor som odlas i växtföljden. Den mest fosforkrävande grödan är den som bör styra målet. Höstsäd och vall klarar lite sämre fosforstatus. Odlas vårsäd bör man ligga mitt i klass III. Om oljeväxter och sockerbetor odlas någon gång i växtföljden är det ekonomiskt motiverat att ligga i en låg klass IV. Lönsamt att tillföra lika mycket fosfor och kalium som grödan bortför Den kortsiktiga, årliga lönsamheten beror på spannmåls- och gödselpriset samt på vilken P-AL-klass jorden ligger i. Ju lägre klass desto större merskörd för fosfor. Det kan i många fall vara både kort- och långsiktigt lönande att investera i en fosforstark YaraMila-produkt. Målet kan vara att höja markens fosforklass eller att kompensera för tidigare års fosforunderskott så att en sänkning av fosforklassen undviks. 149

Växtnäringssortiment 2015 Gödselmedel Total kväve Totalkväve består av NPK ÖVRIGA MAKRONÄRINGSÄMNEN Fosfor Kalium Magnesium Natrium Svavel N N P K Mg Na S Nitrat Ammonium Citrat Vatten Vatten Total Vatten N-produkter Kalksalpeter 15,5 14,4 1,1 Nitrabor 15,4 14,1 1,3 Axan 27,0 13,5 13,5 0,6 3,7 NS 27-4 27,5 13,7 13,8 4,5 Sulfan 24,0 12,0 12,0 0,5 6,0 Suprasalpeter N27 27,0 13,5 13,5 2,4 N 34 34,0 17,0 17,0 Urea 46,2 P-produkter Yara Superfosfat, P20 20,0 19,3 1,2 PK, K-produkter Yara PK 11-21 11,0 10,6 21,0 1,6 Kalisalt 49,8 Patentkali (Kalimagnesia) 3) 24,9 6,0 17,0 Kaliumsulfat 3) 41,5 18,0 NK, NP, NPK-produkter Unika Kali 3) 13,6 13,6 37,3 Unika Calcium 3) 14,2 13,7 0,5 19,9 YaraMila 22-0-12 22,0 10,0 12,0 11,6 0,7 0,7 3,0 YaraMila 21-3-10 20,6 9,0 11,6 2,6 1,9 9,6 1,0 0,2 3,6 YaraMila 21-4-7 20,6 7,9 12,7 3,6 2,2 6,6 0,9 3,0 YaraMila 22-6-6 21,6 8,4 13,2 5,9 5,0 5,8 0,6 3,0 YaraMila 23-3-8 23,0 10,0 13,0 3,0 1,8 8,0 3,0 YaraMila 24-4-5 23,6 10,3 13,3 3,6 2,6 4,6 0,5 3,0 YaraMila 27-2-3 27,0 12,2 14,8 2,0 1,2 3,0 2,5 YaraMila Raps 17,0 6,8 10,2 4,6 3,3 10,0 1,2 1,0 4,0 ProBeta 15,0 6,3 8,7 3,6 3,1 8,0 0,9 0,8 8,0 2,0 ProMagna 8-5-19 3) 8,0 2,6 5,4 5,0 4,0 19,0 2,5 2,3 11,7 ProMagna 11-5-18 3) 11,0 4,4 6,6 4,6 3,5 17,6 1,6 1,1 10,0 MAP 11,6 11,6 22,6 20,0 2,3 DAP 18,0 18,0 20,0 19,3 2,3 Övrigt Kiserit 15 20 1) Gödselmedlets inverkan på markreaktionen vid övervägande stråsädesodling. 2) Volymvikten kan variera beroende på tillverkningsort, transport och lagring. 3) Klorfattig, <1 % klor (Cl) 150

MIKRONÄRINGSÄMNEN Basverkan 1) Volymvikt Kalcium Bor Järn Koppar Mangan Molybden kg/l Zink 2) Ca B Fe Cu Mn Mo Zn Fysikalisk form Emballage 18,8 Svagt basisk 1,1 Granulerad Säck 25, 750 kg 18,3 0,3 Svagt basisk 1,1 Prillad Säck 600 kg Svagt sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg Neutral 1,0 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,0 Prillad Säck 500 kg Prillad Säck 25 kg, 600 kg Neutral 1,0 Granulerad Säck 750 kg Netural 1,1 Granulerad Säck 750 kg 1,04 Granulerad Säck 750 kg 1,14 Granulerad Säck 750 kg 1,25 Granulerad Säck 750 kg Neutral 1,2 Prillad Säck 600 kg 8,6 Svagt basisk 1,1 Granulerad Säck 600 kg 0,05 0,1 Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 25 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg 0,02 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg Svagt sur 1,05 Granulerad Säck 750 kg 0,15 Svagt sur 1,1 Granulerad Säck 750 kg 0,10 0,60 Svagt sur 1,15 Granulerad Säck 750 kg 0,05 0,05 0,25 Svagt sur 1,2 Granulerad Säck 750 kg 0,05 0,08 0,03 0,25 0,002 0,04 Svagt sur 1,2 Granulerad Säck 25 kg, 750 kg Sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg Sur 1,0 Granulerad Säck 750 kg 1,28 Granulerad Säck 600 kg 151

150

Hatten av för Nyhet 2015! Flexibel maltkvalitet Internationellt känd sort Goda stråegenskaper Hög och stabil skörd 151 www.scandinavianseed.se