Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med... 3 Myndighetsenkäten... 3 Kommunuppföljningen... 4 Rivkraft... 4 Indikatorer för levnadsvillkoren för... 6 Strategiska myndigheters rapporter... 7 Arbetet med funktionshinderspolitiken i landsting och regioner... 7 Arbetsgivares perspektiv på... 8 Utveckling av uppföljningssystemet... 8 Kommunikation av levnadsvillkor för... 9
MFD:s samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Regeringen har gett Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag att utveckla ett system för att övergripande följa utvecklingen och genomslaget för funktionshinderspolitiken. Under strategiperioden har MFD påbörjat utvecklingsarbetet med ett samlat uppföljningssystem för att följa utvecklingen av levnadsvillkoren för personer med. I nuläget består uppföljningssystemet av: myndighetsuppföljning, kommunuppföljning, och Rivkraft som är MFD:s undersökningspanel av individer med varierade ar. Utöver detta samlar och redovisar MFD statistiska underlag från både befolkningsundersökningar och statistikansvariga myndigheters offentliga statistik. Ett antal fördjupningsstudier som har fokuserat på utvecklingen av arbetet med funktionshinderspolitiken inom specifika områden såsom jämställdhet, arbetsmarknadsområdet och arbetet inom landsting och regioner har också genomförts under perioden för att komplettera och fördjupa kunskapen på området. Vidare har de strategiska myndigheternas årliga redovisningar och mätningar av sitt delmålsarbete funnits som ett viktigt underlag för att följa insatser och effekter. MFD:s uppföljningssystem beskrivs nedan. Myndighetsenkäten MFD:s myndighetsenkät är en årlig enkät som skickas ut till samtliga av landets statliga myndigheter som har minst tio anställda. Enkäten är kopplad till Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken 2. Förordningen gäller statliga myndigheters ansvar att göra lokaler, verksamhet och information mer tillgängliga för, att genomföra inventeringar och utarbeta handlingsplaner. Enkäten är uppdelad i de tre områdena som täcks in i Förordning (2001:526); grundläggande tillgänglighet i verksamheten, tillgänglig kommunikation och information, och tillgängliga lokaler avseende myndighetens huvudkontor. Varje område innehåller ett antal kriterier som myndigheterna bör uppnå för att nå full tillgänglighet. Baserat på 3
enkätsvaren poängsätts de olika myndigheterna individuellt inom de tre områdena. Öppna jämförelser möjliggör på så vis jämförelser av myndigheternas arbete med tillgänglighetsfrågor över tid och mellan myndigheterna. Svaren redovisas i webbverktyget Öppna jämförelser samt i årliga rapporter som finns tillgängliga på MFD:s webbplats. Kommunuppföljningen MFD:s kommunuppföljning är en enkätundersökning som sedan 2013 årligen har skickas ut till samtliga av landets kommuner. Uppföljningen är närmast kopplad till FN:s konvention om rättigheter för. Enkäterna ställer frågor om tillgänglighetsaspekter inom kommunen på strukturell-, process- och resultatnivå. Kommunenkäterna följer utvecklingen av indikatorer inom fem områden: arbetsmarknad, utbildning, fysisk tillgänglighet, kultur och idrott. En ytterligare enkät som skickas till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna följer indikatorer inom transport. Resultaten från enkäten kommuniceras via MFD:s webbplats där den fungerar som ett verktyg för kommunerna som kan följa utvecklingen av sitt arbete inom de ovan givna områdena och där en övergripande analys av resultaten också finns att läsa. Rivkraft Rivkraft är MFD:s webbpanel med frivilliga personer med ar. Syftet med panelen är att systematiskt följa individers upplevelse av delaktighet och hinder för delaktighet samt att följa hur olika insatser som genomförs inom politiken påverkar den enskilde i dess vardag. På detta sätt kan undersökningsresultaten vara ett komplement till offentlig statistik och möjliggöra årlig uppföljning av mer fördjupad karaktär än befolkningsstatistiken som finns att tillgå genom exempelvis Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar om levnadsförhållanden (ULF/SILC) och SCB:s/Arbetsförmedlingens arbetskraftsundersökning (AKU). Panelen bestod 2015 av 1396 personer med olika ar. Medelåldern på deltagarna är 52 år. 66 procent av deltagarna uppger att 4
de är kvinnor. 2015 uppgav 6 procent av deltagarna att de inte är födda i Sverige. Under strategiperioden har panelen regelbundet besvarat enkäter på teman som finns omnämnda i strategin. År Tema 2012 Grundenkät 2012 Rivkraft enkät 1: transport och it 2013 Rivkraft enkät 2: konsument och medier 2013 Grundenkät 2013 Rivkraft enkät 3: idrott, rättsväsendet, kultur inklusive frågor från Kulturrådet 2014 Rivkraft enkät 4: kultur, LSS och vallokaler 2014 Rivkraft enkät 5: arbetsmarknad 2014 Grundenkät 2014 Rivkraft enkät 6: val, transport och it 2014 Regeringsuppdrag: alternativ telefoni 2014 Rivkraft enkät 7: medier 2015 Rivkraft enkät 8: konsument 2015 Rivkraft enkät 9: idrott, tåg inklusive frågor från Konsumentverket 2015 Grundenkät 2015 Rivkraft enkät 10: kultur, hjälpmedel inklusive frågor från Socialstyrelsen 2015 Rivkraft enkät 11: kultur 2015/2016 Rivkraft 12: arbetsmarknad 5
År Tema 2016 Rivkraft 13: deltagande och delaktighet i demokratin 2016 Enkät: Vad tycker du om Rivkraft? Indikatorer för levnadsvillkoren för personer med Under strategiperioden har MFD framförallt använt SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF/SILC) för att följa utvecklingen av levnadsvillkoren för, men har även kompletterat denna data med annan offentlig statistik och övriga källor om levnadsförhållanden. Ett arbete har genomförts med att ta fram indikatorer av särskilt vikt för att kunna följa levnadsvillkoren för över tid. Arbetet har skett i samråd med representanter från funktionshindersrörelsen och berörda myndigheter. Utgångspunkten för indikatorer som mäter levnadsvillkoren är ett rättighets- och resursfördelningsperspektiv inom relevanta livsområden som påverkar möjligheterna att vara delaktig i samhället. Ansatsen är att en jämlik fördelning av resurser skapar handlingsfrihet och därigenom möjligheter till delaktighet i samhället på lika villkor. Att mäta levnadsvillkoren för jämfört med övriga befolkningen kräver att det finns tillgänglig befolkningsdata där grupperna kan kategoriseras. I dagsläget finns inga nationella befolkningsregister som innehåller uppgifter om. Urvalsbaserade befolkningsundersökningar är därför ett av få alternativ då levnadsvillkoren för ska mätas. De nationella urvalsbaserade befolkningsundersökningar som innehåller frågor där det är möjligt att kategorisera personer med och dessutom följs upp över tid är: SCB:s ULF/SILC-undersökningar samt Barn-ULF Arbetsförmedlingens tilläggsundersökning till Arbetskraftsundersökningen (AKU) Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät och undersökningen om Skolbarns hälsovanor 6
Ungdomsenkäten (NUPP) som genomförs av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Strategiska myndigheters rapporter I de strategiska myndigheternas uppdrag ingår att årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen. Den årliga rapporten ska innehålla en redovisning av hur myndigheten har arbetat för att uppnå sina delmål, genomförda insatser och deras resultat och effekter. Rapporterna ska även innehålla en lägesbedömning med utgångspunkt från det nollvärde som redovisades i den första rapporten. Kvantitativa värden ska användas där så är möjligt. Myndigheten ska även redovisa hur måluppfyllelsen skulle mätas. Utöver detta ska myndigheterna redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationer och andra berörda aktörer i arbetet med att genomföra och följa upp delmålen inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheternas slutliga redovisning 2016 ska i enlighet med regeringsuppdraget innefatta en bedömning av effekterna av myndighetens arbete i förhållande till myndighetens delmål samt inriktningsmål. Arbetet med funktionshinderspolitiken i landsting och regioner En fördjupningsstudie har gjorts för att undersöka hur landsting och regioner arbetar med funktionshindersfrågan. Studien bestod av fördjupande fallstudier av tre landsting och en region med geografisk spridning och varierande storlek, befolkningsmängd och befolkningstäthet och politiskt styre. Studien visar bland annat att landstingen och regionen generellt sett har låg kunskap om strategin. Däremot är landstingen medvetna om Konventionen om rättigheter för vilken de flesta utgår ifrån i sina styrdokument. Det är oklart hur väl konventionen rent praktiskt hade landat i landstingen. Det praktiska och organisatoriska arbetet skiljer sig vitt åt mellan landstingen och regionen. Generellt sett är arbetet med frågan tydligast inom hälso- och sjukvårdsområdet. Inom trafik dominerar fysisk tillgänglighet och medvetenheten om andra områden, exempelvis kognitiv tillgänglighet, är 7
inte lika stor. Det är tydligt att Kulturrådets krav på tillgänglighet vid bidragsansökningar har gett resultat inom kulturområdet i landstingen och regionen där medvetandet är relativt hög. Alla landsting betonar att arbetsgivarperspektiv är viktigt men att mycket arbete kvarstår. Flera landsting i studien efterfrågar ett ökat nationellt samarbete gällande sitt arbete med funktionshindersfrågan. Arbetsgivares perspektiv på personer med En fördjupningsstudie som fokuserat på arbetsmarknadens parters perspektiv på funktionshindersfrågan genomfördes under hösten 2015. Studien bestod av fördjupande intervjuer med representanter från arbetsgivarorganisationer, Arbetsgivarverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och fackförbund. Studien konstaterar bland annat att funktionshindersfrågan ofta ryms inom det allmäninkluderande arbetet där jämställdhet ofta får större utrymme. Flera fackliga organisationer likställer funktionshindersfrågan med en kvinnofråga då de anser att det framför allt är kvinnor inom den offentliga sektorn som utvecklar ar och nedsatt arbetsförmåga. Samtidigt ställer sig representanter från näringslivet sig kritiska till Arbetsförmedlingens roll gällande lönebidrag, klassificering och matchning. Man menar att arbetsgivares ökad autonomi gällande rekrytering av och nedsatt arbetsförmåga skulle leda till bättre matchningar. Slutligen påpekas det att frågan inte är prioriterad av Arbetsgivarverket. Flera aktörer påpekar att staten bör ta ett större ansvar då staten ska vara föredömlig som arbetsgivare. Utveckling av uppföljningssystemet Uppföljningssystemet behöver fortsätta att utvecklas för att fördjupa kunskapen och möjliggöra relevanta underlag för uppföljning och utvärdering. Det gäller samtliga delar av uppföljningssystemet och kopplar också an till det förslag MFD lämnar på den framtida funktionshinderspolitiken. Vad gäller statistiska underlag för att följa levnadsvillkoren för personer med krävs fortsatt arbete för fortsatt utveckling av 8
ändamålsenlig statistik gällande befolkningen, men även fördjupad kunskap. Ett utvecklingsarbete är påbörjat för att förbättra Rivkraft vad gäller vissa snedfördelningar i representativitet av både kön och olika ar, frågeområden samt presentation av resultaten. Möjligheten att utveckla en barnpanel för att förbättra kunskapen om barn med ar och deras levnadsvillkor utreddes under våren 2015. Förstudien pekade på flera metodologiska utmaningar med en barnpanel och MFD kommer arbeta vidare på hur uppföljningssystemet bättre kan täcka grupper som är svåra att fånga genom de system som redan finns. Kommunikation av levnadsvillkor för personer med I enlighet med ett uppdrag om ett samlat uppföljningssystem ska MFD regelbundet publicera utvecklingen av levnadsvillkor för personer med på myndighetens webbplats. Under strategiperioden har MFD (tidigare Handisam) årligen publicerat lägesrapporten Hur är läget? Rapporterna har redovisat utvecklingen av funktionshinderspolitiken inom de i strategin utpekade politikområdena under det gångna året. MFD har även årligen publicerat resultat av enkätuppföljningarna av kommuners och statliga myndigheters arbete med funktionshinderspolitiken (se ovan). Ett arbete har påbörjats med att utveckla MFD:s webbplats så att strukturen på ett lämpligt sätt relaterar till myndighetens uppföljningssystem. Arbetet beräknas slutföras våren 2017. 9