Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Syftet med granskningen 2 3. Metod 2 4. en inom 2 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? 2 4.2 Hjälpmedelshandbok 3 4.3 Hur får man tillgång till hjälpmedel 3 5. Organisation av hjälpmedelshanteringen inom 3 5.1 Divisionen Habilitering & Hjälpmedel 4 5.2 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 5 5.3 Politisk styrning av hjälpmedelsverksamheten 6 6. Rutiner för utlämning av hjälpmedel 6 6.1 Rutiner inom Habilitering & Hjälpmedel 6 6.1.1 Rutiner och systemstöd 7 6.1.2 Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut 7 6.2 Rutiner för hantering av hjälpmedel inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 8 6.2.1 Rutiner och systemstöd 8 6.2.2 Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut 8 7. Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom 8 8. Sammanfattande analys och bedömning 9
1. Sammanfattning s revisorer har önskat en granskning av förvaltningarnas rutiner och system för utlämning och redovisning av hjälpmedel. s hälso- och sjukvård erbjuder hjälpmedel till människor inom regionen som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det finns en mängd olika hjälpmedel att tillgå för att personer med en funktionsnedsättning ska få en fungerande vardag. Här finns t.ex. medicinska behandlingshjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel, stöd till syn- och hörselnedsättning, rullstolar, elrullstolar etc. Utöver detta erbjuder också kommunerna olika typer av hjälpmedel. För att reglera hjälpmedelshanteringen finns ett regelverk. Detta regelverk finns samlat i en Hjälpmedelshandbok. Hjälpmedel tillhandahålls i huvudsak från hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel. All hjälpmedelshantering finns dock inte samlad där utan områdena Medicinska behandlingshjälpmedel och Ortopedtekniska hjälpmedel svarar Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning för. Årskostnaden för hjälpmedelshanteringen inom uppskattas till omkring 220 MSEK. Den sammanfattande bedömningen är att hjälpmedelsverksamheten fungerar bra inom regionen men att det finns förbättringsmöjligheter främst vad gäller ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Det finns mycket som talar för att hjälpmedelsverksamheten borde sammanföras i en samlad organisation för. Det rimliga enligt vår bedömning är att områdena ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel samordnas under divisionen Habilitering & Hjälpmedel. Med nuvarande organisation för hjälpmedelshanteringen har patienter svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Även verksamhetens personal har i vissa fall svårt att veta hur man hanterar frågor kring hjälpmedelshantering. Detsamma gäller för förskrivarna som har stort behov av utbildning och information så att hanteringen blir rätt och att det sker en likabehandling av berörda patienter. Ett systemstöd borde införas för att administrera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Sker en samordning av verksamheten med Habilitering & Hjälpmedel så bör även denna fråga kunna lösas. Det borde finnas fördelar med att även kommunernas hjälpmedelsverksamhet samordnas med s hjälpmedelshantering. Det är något som diskuterats i flera omgångar, men flera av kommunerna har inte varit beredda att medverka till detta. Förutom förmodade samordningsvinster så skulle en samordning leda till en likabehandling av alla medborgare inom regionen. En gemensam upphandling av hjälpmedel mellan Skånes kommuner och borde diskuteras och kanske även en gemensam finansiering av hjälpmedel. 1
2. Syftet med granskningen Utlämning av hjälpmedel sker i stor omfattning inom s hälso- och sjukvård. Ur redovisningsperspektiv har hanteringen en väsentlig påverkan på regionens resultat- och balansräkning. s revisorer har önskat en granskning av förvaltningarnas rutiner och system för utlåning och redovisning av hjälpmedel. Frågeställningar som berörs är bland annat följande. Hur är hjälpmedelshanteringen organiserad inom? I vilken omfattning sker försäljning respektive uthyrning eller utlåning av hjälpmedel? Redovisas inköp av hjälpmedel som lager eller inventarier? Hur är rutinerna för registrering vid uthyrning eller utlånande respektive återlämnande av hjälpmedel? Hur är rutinerna för inventering och modellen för värdering av hjälpmedel i samband med delårsbokslut och årsbokslut? Hur används systemet Sesam för hjälpmedelshanteringen och hur sker koppling mot redovisningssystemet? Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom? Vad kan göras bättre? Vilka utvecklingsplaner finns? 3. Metod Granskningen har genomförts av konsult Bengt Hansson från KPMG AB och inriktats på intervjuer, dokumentinsamling samt analytisk granskning. Uppföljning har skett av dokumenterade rutiner och hur de praktiskt tillämpas i redovisningen. 4. en inom 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? s hälso- och sjukvård erbjuder hjälpmedel till människor inom regionen som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det finns en mängd olika hjälpmedel att tillgå för att personer med en funktionsnedsättning ska få en fungerande vardag. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att förflytta sig, äta, sköta hygienen eller för att kommunicera med omvärlden. Det finns också hjälpmedel som hjälper personer att minnas och planera. De hjälpmedel som erbjuds är av skiftande slag. Här finns t.ex. medicinska behandlingshjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel, stöd till syn- och hörselnedsättning, rullstolar, elrullstolar etc. Utöver detta erbjuder också kommunerna olika typer av hjälpmedel. Exempel på detta är rollatorer samt dusch- och badhjälpmedel. 2
4.2 Hjälpmedelshandbok För att reglera hjälpmedelshanteringen finns ett regelverk. Detta regelverk finns samlat i en Hjälpmedelshandbok. Handboken behandlar följande avsnitt: Policy Allmänna riktlinjer Hjälpmedel till vuxna personer med funktionsnedsättning Hjälpmedel till barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpmedel till personer med synnedsättning Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Ortopediska hjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel och kosmetiska proteser Avgifter och bidrag Information kring hjälpmedelshanteringen finns också tillgänglig via s hemsida. 4.3 Hur får man tillgång till hjälpmedel Tillgång till hjälpmedel regleras utifrån ovan angivna regelverk. Hjälpmedlen är behovsprövade och rutinen för att få tillgång till hjälpmedel är följande: 1. Den behovssökande kontaktar en förskrivare För att få tillgång till ett hjälpmedel kontaktas en förskrivare som undersöker vilken typ av hjälpmedel som behövs i det aktuella fallet. Det kan till exempel vara en läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, audionom eller logoped på vårdcentralen eller den habilitering som patienten har kontakt med. Vem man ska kontakta framgår av Hjälpmedelshandboken där det också framgår vem som har förskrivningsrätt för respektive hjälpmedel. 2. Behovet undersöks Förskrivaren undersöker tillsammans med patienten vilket behov som finns av hjälpmedel och vilka alternativ som finns tillgängliga. Detta görs utifrån en helhetssyn ifrån patientens situation och behov. Samtidigt går man även igenom behov av övriga åtgärder som till exempel behandling eller bostadsanpassning. När man kommit fram till vilket hjälpmedel som behövs undersöker förskrivaren hur patienten på bästa sätt kan få tillgång till sitt hjälpmedel. En del hjälpmedel beställer förskrivaren direkt från Hjälpmedelsenheten och patienten kan då hämta ut hjälpmedlet hos förskrivaren. Andra förskrivna hjälpmedel utlämnas till patienten av upphandlad leverantör. 3. Utprovning och anpassning Hjälpmedlet provas ut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal och anpassas efter patientens behov. Hjälp kan erbjudas med att träna sig i att använda hjälpmedlet. 5. Organisation av hjälpmedelshanteringen inom en inom kan organisatoriskt delas in enligt följande: 3
Divisionen Habilitering & Hjälpmedel har en hjälpmedelsavdelning som ansvarar för alla hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år samt speciella hjälpmedel som berör alla medborgare inklusive syn- och hörselhjälpmedel. För övriga hjälpmedel till personer från och med 20 år ligger ansvaret hos kommunerna. Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning ansvarar för de två hjälpmedelsområdena medicinska behandlingshjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel. Detta ansvar gäller alla medborgare oavsett ålder. Förskrivare av hjälpmedel enligt de regler som finns i Hjälpmedelshandboken finns inom samtliga verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård inom. Utöver sjukhusen är det också vårdcentraler och privata vårdgivare enligt LOU, LOV, LOL och LOS 1. 5.1 Divisionen Habilitering & Hjälpmedel Organisation och ansvarsområde Habilitering & Hjälpmedel är en division inom Skånevård Kryh. Divisionen har ca 800 medarbetare och är indelad i fyra olika verksamhetsområden: Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel- och dövverksamheten Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedelsverksamheten har 80 medarbetare. Ledning, administration och support är lokaliserade till Kristianstad. Dessutom finns 4 lokala enheter i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, en regionövergripande specialenhet Dahjm samt en enhet för logistik och lager i Staffanstorp. Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel ansvarar för alla hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år. Dessutom hanterar verksamheten speciella hjälpmedel som gäller för alla medborgare oavsett ålder och omfattar bland annat elektriska rullstolar, vissa kommunikationshjälpmedel, sittanpassningar, hjälpmedel till personer med hörselnedsättning, dövhet och personer med omfattande synnedsättning och blindhet. Hjälpmedelsverksamheten hanterar i genomsnitt 500 600 brukarärenden per månad. Olika typer av hjälpmedel Det finns en mängd olika typer av hjälpmedel att tillgå. Hjälpmedel vid rörelsehinder: Exempel på detta är rullstolar och elrullstolar för egen förflyttning. 1 LOU = Lagen om upphandling, LOV = Lagen om vårdval, LOL = Lagen om läkarvårdsersättning, LOS = Lagen om ersättning till sjukgymnastik 4
Hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation: Här finns hjälpmedel för den som behöver hjälp med att planera och komma ihåg. Exempel på detta är datorbaserade hjälpmedel för att få bättre struktur i vardagen eller hjälpmedel för den som har svårt med tal eller språk. Hjälpmedel vid hörselnedsättning och dövhet: För hörselnedsättning eller dövhet finns många olika typer av hörhjälpmedel. Det finns hjälpmedel som underlättar kommunikation i många olika situationer samt hjälpmedel för till exempel telefonering och varseblivning. Hjälpmedel vid synnedsättning och blindhet: För den som har en omfattande synnedsättning eller blindhet finns hjälpmedel som kan underlätta vardagen t.ex. starka läsglasögon, förstoringsglas, talande hjälpmedel, vita käppar och datorbaserade hjälpmedel. Det finns även hjälpmedel som stöd för dyslexi. Stödet som Habilitering & Hjälpmedel ger kallas insatser. Insatserna kan till exempel bestå av behandling, rådgivning eller utprovning av hjälpmedel. Insatserna är ett komplement till andra åtgärder som kan erhållas inom hälso- och sjukvården, från kommunen eller socialtjänsten. Vilka produkter som finns tillängliga i respektive fall styrs av de avtal som man har med olika leverantörer i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Den normala upphandlingsfrekvensen är 2-4 år. Ovanstående innebär att nya leverantörer och produkter kommer in successivt samtidigt som det gamla sortimentet kan finnas kvar. Det innebär i vissa fall problem med reservdelsförsörjning. 5.2 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel svarar för en stor del av hjälpmedelshanteringen inom. All hjälpmedelshantering finns dock inte samlad där utan områdena Medicinska behandlingshjälpmedel och Ortopedtekniska hjälpmedel svarar Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning för. Medicinska behandlingshjälpmedel. Här ingår t ex andningshjälpmedel, kompressionsstrumpor, eyeliner, peruker, utrustning för smärtlindring etc. En del av dessa hjälpmedel är upphandlade. Ortopedtekniska hjälpmedel. Dessa typer av hjälpmedel förskrivs av läkare på vårdcentral eller av specialistläkare. Ortopedtekniska hjälpmedel är en upphandlad tjänst och patienten har i dagsläget tre olika företag att välja mellan för att utprova sitt hjälpmedel. Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning har en funktion inom avdelningen på ca 10 % av en heltidsbefattning för att hantera frågeställningar kring området vilket är otillräckligt enligt nuvarande befattningshavare. Förskrivning av hjälpmedel hanteras av vårdcentraler, sjukhus och vissa privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivande verksamhet har också kostnadsansvar för de hjälpmedel som finns inom områdena ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Hjälpmedelshandbokens regelverk gäller även här. 5
5.3 Politisk styrning av hjälpmedelsverksamheten För Skånes habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet finns Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden som är det politiska organ som fattar beslut kring vissa delar av s habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet. Nämnden beslutar dessutom i s del av stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel finns inte motsvarande politiska organ under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Politiska beslut avseende dessa områden, Hjälpmedelshandboken och andra beslut om hjälpmedelsverksamheten ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden för medan vissa beslut som t.ex. avgifter som patienter betalar fattas av Regionfullmäktige. 6. Rutiner för utlämning av hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel är en samlad organisation som har byggt upp sin verksamhet utifrån detta medan områdena för ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel saknar en samlad organisation. Avdelningen för hälsooch sjukvårdsstyrning ansvarar för framtagande av regler medan övriga delar svarar produktionsorganisationen för. Produktionsorganisationen har inte någon samlad organisation vilket innebär att förskrivarna inte bedöms få det stöd som de behöver. Förskrivarna behöver stöd i framtagande av lokala rutiner inom respektive verksamhet även tolkning av gällande handboksregler. I och med avsaknaden av stöd till verksamheten inom vissa områden så saknas även enhetliga rutiner vilket innebär att patienter inte behandlas lika. 6.1 Rutiner inom Habilitering & Hjälpmedel Formerna för hur hjälpmedel hanteras varierar mellan olika landsting. En vanlig form är att landstingen hyr ut hjälpmedel. har en modell där man köper in hjälpmedel och lånar ut dem till sina patienter. Billigare hjälpmedel återanvänds sällan medan dyrare hjälpmedel som t.ex. elrullstolar återanvänds. Återanvändningsgraden är så hög som 70 %. Inköpen delas bokföringsmässigt upp enligt följande: Hjälpmedel för utlåning där inköpsvärdet överstiger 1 prisbasbelopp bokförs som anläggningstillgång och samlas i kontogrupp 12 i bokföringen. Olika avskrivningstider tillämpas beroende på typ av utrustning. Tillgångarna i klass 12 har följande aktuella bokförda värden Anskaffnings- Ackumulerade Bokfört Klass 12 (TSEK) Värde avskrivningar värde Medicinteknisk apparatur 85 793-64 057 21 736 Hjälpmedel för utlåning med ett inköpsvärde under 1 prisbasbelopp bokförs i kontoklass 14. Avskrivning sker även på dessa inventarier. 6
Klass 14 (TSEK) Anskaffnings- Värde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Hjälpmedel 187 746-120 736 67 010 Synhjälpmedel 50 907-36 797 14 110 Hörhjälpmedel 1083 0 1 083 Totalt 239 738-157 534 82 204 Inköp av hjälpmedel med lägre värde samt reparationer av utrustning kostnadsförs. Som framgår ovan så har divisionen hjälpmedel som antingen är utlånade till patienter eller i eget lager till ett anskaffningsvärde om drygt 325 MSEK och till ett bokfört värde om 104 MSEK. 6.1.1 Rutiner och systemstöd Hjälpmedelsverksamheten inom Habilitering & Hjälpmedel använder systemet Sesam version 2 från Amesto Solutions för att administrera hjälpmedelshanteringen. Systemet är etablerat och används i 18 av Sveriges landsting. Systemet håller reda på varje enskilt hjälpmedel, varifrån det är inköpt och vem det är utlånat till. Vid utlåning skriver låntagaren på en ansvarsförbindelse. Ärendet registreras i Sesam och ansvarsförbindelsen skannas in i systemet. Systemet bevakar utlånade hjälpmedel och avbokning sker när hjälpmedlen återlämnas. Systemet Sesam kommunicerar genom filintegration med ekonomisystemet Raindance. 6.1.2 Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut Ur redovisningsperspektiv har hanteringen av hjälpmedel en väsentlig påverkan på såväl resultatsom balansräkning. Det är därför viktigt att det finns system för att hålla reda på vilka hjälpmedel som redovisas som lager respektive inventarier. Det är också viktigt att det finns rutiner för registrering av utlåning och återlämnande av hjälpmedel inklusive former för inventering och värdering i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Avstämning sker månadsvis mellan Sesam och Raindance. Tidigare år har revisionen pekat på svårigheter att göra avstämningar mellan systemen och att kunna dokumentera balansposter. För 3 år sedan var det också relativt stora differenser mellan systemen, vilket till stor del kunde förklaras av brister i datorsystemet Sesam. I och med installationen av Sesam version 2 är i stort sett differenserna borta. Idag kan det röra sig om differenser på i storleksordningen 10 000 kr vilket måste anses marginellt utifrån ett anläggningsvärde på över 200 MSEK. 7
6.2 Rutiner för hantering av hjälpmedel inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6.2.1 Rutiner och systemstöd För hantering av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel saknas enhetliga rutiner. Regelverket som finns samlat i Hjälpmedelshandboken ska dock vara styrande för all verksamhet inom. Respektive verksamhet, t.ex. de olika sjukhusen, hanterar hjälpmedel inom sin egen budget. Vid intervjuer har det i flera fall framkommit att sjukhus sagt nej till att bevilja hjälpmedel trots att hjälpmedlet är förskrivet och att det framgår av Hjälpmedelshandboken att patienten har rätt till hjälpmedlet. Man har hänvisat till att det saknas budgetmedel. Ett annat problem är att det ibland saknats regler om vad som gäller för vissa hjälpmedel. Ett exempel som nämnts är ögonproteser där saknar regler kring hanteringen. Då finns inte heller någon som förskriver ögonproteser inom regionen och därmed går det inte för patienten att få tillgång till hjälpmedlet. Systemstöd saknas för hantering av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Diskussioner har förts i flera år om att införa Sesam men inget har ännu hänt. Motsvarande lösning används t.ex. inom Västra Götalandsregionen med gott resultat enligt uppgift. Där hanterar man även förbrukningsmaterial och läkemedelsnära produkter i systemet. 6.2.2 Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut Avsaknaden av ett system för att hantera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel medför flera problem. Vare sig Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning eller förvaltningarna kan följa upp ortopedtekniska hjälpmedel eller medicinska behandlingshjälpmedel. Det finns en föreskrift (SOSFS 2008:1) att vårdgivaren ska följa upp förskrivningar. Detta går inte att göra idag genom avsaknaden av system utan man tvingas gå bakvägar för att få fram uppgifter. I vissa fall har man helt enkelt tvingats vända sig till leverantörer för att begära uppgift om hur mycket man sålt till. Denna typ av information hade man direkt kunnat läsa av om Sesam hade använts inom samtlig hjälpmedelshantering. Sjukhusen har inte system för att kunna hålla reda på vad som är utlånat och därigenom saknas tillförlitlig information för kostnadsredovisning och fastställande av balansposter i redovisningen. 7. Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom förekommer på flera håll inom och utifrån den redovisning som finns är det svårt att få fram en samlad kostnadsbild för hjälpmedelshanteringen. 8
Den hjälpmedelsverksamhet som administreras inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel går att läsa ut ur divisionens redovisning. Verksamheten kostar ca 160 MSEK per år fördelat på inköp av hjälpmedel med 110 MSEK och verksamhetskostnader om 50 MSEK. Ortopedtekniska hjälpmedel beräknas kosta ca 22 MSEK per år medan kostnaden för medicinska behandlingshjälpmedel är svårare att ta fram. Förmodligen är kostnaden i nivå med ortopedtekniska hjälpmedel eller något högre. Utifrån ovanstående siffror och med tillägg för nämndens kostnader och övergripande stabsfunktioner så kan årskostnaden för hjälpmedelshantering uppskattas till omkring 220 MSEK. 8. Sammanfattande analys och bedömning Den sammanfattande bedömningen är att hjälpmedelsverksamheten fungerar bra inom regionen men att det finns förbättringsmöjligheter främst vad gäller ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. 1. Organisation av hjälpmedelsverksamheten Det finns mycket som talar för att all hjälpmedelsverksamhet inom regionen borde sammanföras i en organisation. Det rimliga enligt vår bedömning är att hanteringen av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel samordnas under divisionen Habilitering & Hjälpmedel. Ovanstående syn delas av företrädare för hjälpmedelshanteringen inom regionen och under genomförandet av denna granskning har även verksamhetschefen för hjälpmedelsverksamheten inom Habilitering & Hjälpmedel och hälso- och sjukvårdsstrategen inom avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning fått ett uppdrag att ta fram en projektbeskrivning för upphandling av en konsult som ska se över nuvarande organisation även ta fram förslag på framtida organisation. Frågan har alltså initierats. 2. Systemstöd Ett systemstöd borde införas för att administrera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Sker en samordning av verksamheten med Habilitering & Hjälpmedel så bör även denna fråga kunna lösas. 3. Information och utbildning Med nuvarande organisation för hjälpmedelshanteringen har patienter svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Även verksamhetens personal har i vissa fall svårt att veta hur man hanterar frågor kring hjälpmedelshantering. Detsamma gäller för förskrivarna som har stort behov av utbildning och information så att hanteringen blir rätt och att det sker en likabehandling av berörda patienter. En samlad organisation borde kunna medverka till en förbättring även här. 4. Kommunernas roll Det borde finnas fördelar med att även kommunernas hjälpmedelshantering samordnas med s hjälpmedelshantering. Det är något som diskuterats i flera omgångar, men 9
flera av kommunerna har inte varit beredda att medverka till detta. Förutom förmodade samordningsvinster så skulle en samordning leda till en likabehandling av alla medborgare inom regionen. En gemensam upphandling av hjälpmedel mellan Skånes kommuner och borde diskuteras och kanske även en gemensam finansiering av hjälpmedel. KPMG AB dag som ovan Bengt Hansson Konsult 10