Kvalitetsredovisning 2011 avser perioden augusti 2009 juni 2011 Verksamhet för barn 1-5 år, grundskola, fritidshem och grundsärskola David Rydberg Dnr: Bun 2011/239 Oktober 2011
2011-09-16 1 (38) Innehåll 1. SAMMANFATTNING...2 2. INLEDNING...2 2.1. Organisation...2 2.2. Pågående kvalitetsarbete och underlag...2 2.3. Program för resultatförbättring...3 2.4. Kvalitetssystematik för utveckling...3 2.5. Jämförelser...3 3. VERKSAMHET FÖR BARN 1-5 ÅR...4 3.1. Förutsättningar och resurser...4 4. RESULTAT...8 4.1. Uppföljning av kommunala mål...8 4.2. Enhetskonsultation...10 4.3. Kollegial konsultation, Barn- och elevkonsulenten samt Tillsyn av fristående förskola...11 5. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE INOM VERKSAMHETER FÖR BARN 1-5 ÅR...12 GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM...13 5.1. Förutsättningar och resurser...13 6. RESULTAT GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM...17 6.1. Uppföljning av kommunala mål...17 6.2. Resultat i betyg...20 6.3. Resultat i nationella prov...25 6.4. Enhetskonsultationer...29 6.5. Kollegial konsultation och Barn- och elevkonsulenten...31 7. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE FÖR GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM...31 8. GRUNDSÄRSKOLA...34 8.1. Förutsättningar och resurser...34 9. RESULTAT GRUNDSÄRSKOLA...35 9.1. Enheternas bedömning...35 10. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE GRUNDSÄRSKOLA...37
2011-09-16 2 (38) 1. SAMMANFATTNING Kvalitetsredovisningen omfattar förskola, familjedaghem, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Redovisningen ger en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten med stöd av faktauppgifter och beskrivningar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse är också en viktig del av redovisningen. Järfällas skolor når relativt goda resultat i jämförelse med liknande kommuner, men det finns dock ett antal utvecklingsområden. Personalens kompetens, skillnader i resultat mellan olika elevgrupper och kvalitén på enheternas likabehandlingsplaner är områden som behöver utvecklas. 2. INLEDNING Kommunens vision Järfälla visar vägen har fyra hörnstenar: öppna, mälarnära, innovativa och samarbetande Järfälla. Visionen slår fast ambitionen att till 2015 ha en skola på ledande nationell nivå. Barn- och ungdomsnämndens budget anger, precis som kommunens vision, högt ställda mål för förskolor och skolor, både vad gäller studieresultat och barns och elevers sociala utveckling. I budget 2010-2011 flyttades bland annat siktet från dåvarande uppnåendemål i läroplan för grundskolan mot strävansmålen, i avsikt att höja ambitionsnivån: Godkänt ska vara golvet, inte taket. Ambitionen med denna kvalitetsredovisning är inte att ge en fullständig redogörelse över hur Järfälla ligger till i förhållande till alla de nationella mål som finns på utbildningsområdet. Snarare ligger fokus vid de kommunala mål som Barn- och ungdomsnämnden satt för de verksamheter som den ansvarar för och för vissa prioriterade områden. Dessa sammanfaller naturligtvis till stor del med den nationella styrningen av skolväsendet. 2.1. Organisation Det finns totalt 55 förskolor i Järfälla, 33 av dem i kommunal regi och 22 i enskild regi. Dessutom finns familjedaghem i kommunal regi och även ett familjedaghem i Viksjö som ett fristående alternativ. Förskoleklass finns i 17 kommunala skolor och i tre fristående skolor. Undervisningen av grundskoleelever sker i 20 kommunala skolor och i fyra fristående skolor. Grundsärskola finns på Sandvikskolan, Kolarängskolan och Källtorpskolan. Kommunen har också samundervisningsklasser där grundsärskoleelever går tillsammans med grundskoleelever med långsam inlärning. Samundervisningsklasser finns i Björkebyskolan och Olovslundskolan. Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 17 kommunala skolor och i tre fristående skolor. 2.2. Pågående kvalitetsarbete och underlag Kvalitetsredovisningen baseras på enheternas egna kvalitetsredovisningar, olika delar av det system för kvalitetsutveckling som utvecklats de senaste åren och på statistik och nyckeltal gällande personal, lokaler och elevers studieresultat. Ett annat viktigt
2011-09-16 3 (38) underlag är den skolundersökning som genomförts tillsammans med ett antal andra kommuner. Undersökningen riktar sig till föräldrar i förskola, familjedaghem, fritidshem och grundskola samt elever i grundskolan. För att öka jämförbarheten med andra kommuner hämtas även statistik och nyckeltal från nationell statistik. För att kunna bedöma Järfällas kvalitet jämförs resultat och resurser med fem andra kommuner. Eftersom Skolverket inte längre begär in kvalitetsredovisningar från kommunerna har tidpunkten för sammanställningen av denna skjutits fram för att tydligt signalera slutet på ett kvalitetsutvecklingsår. Som en konsekvens av detta är den senast tillgängliga statistiken i vissa fall från år 2011 och i vissa fall från år 2010. Detta kommer tydligt att markeras, men det bör redan i detta inledande skede riktas uppmärksamhet mot. 2.3. Program för resultatförbättring Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor avser att sammanfattande och översiktligt ge svar på vilka insatser som kan göras för att i vid bemärkelse förbättra verksamheternas resultat. Med resultat avses uppfyllelse av de mål som finns beskrivna i verksamheternas styrdokument i första hand lagstiftning och läroplaner på statlig nivå, och kommunala mål för förskola och skola. Utöver detta ingår kostnadseffektivitet som en del i bedömningen av det samlade resultatet. Program för resultatförbättring revideras årligen, efter att tidigare års resultat diskuterats och utvärderats. Det ursprungliga programmet, 2009, innehöll en stor mängd frågor inom olika områden som tagits fram efter en omfattande inventering av förbättringsbehov. Revideringar av detta har i huvudsak tagit sikte på förbättrad måluppfyllelse ur samhällsuppdragets perspektiv, samt några specifika uppdrag för den kommunala egenregiverksamheten. 1 2.4. Kvalitetssystematik för utveckling En viktig del i arbetet med att förbättra resultaten är att ha ett effektivt uppföljningssystem. Förvaltningen har länge haft ett omfattande uppföljningsarbete. Från hösten 2010 har en tydligare samordning av alla dessa insatser under namnet Kvalitetssystematik för utveckling börjat realiseras. Systemet innehåller fem delar ett starkt IT-stöd för att hantera våra stora mängder kvalitetsdata, kollegialt stöd för utvecklingsarbete genom ett nätverk med kunniga pedagoger inom kommunen, enhetskonsultationer mellan förvaltningsledning och enhetschef för att föra ett samtal kring resultat och utvecklingsbehov, tillsyn av fristående förskolor och en barn- och elevkonsulent. 2.5. Jämförelser För att bättre kunna bedöma Järfällas kvalitet jämförs resultat och resurser med fem andra kommuner. Dessa är framtagna för att i så hög utsträckning som möjligt likna Järfälla när det gäller förutsättningar för för- och grundskoleområdet. De fem har tagits fram genom en omfattande jämförelse över tid inom vissa områden, såsom invandring, åldersstruktur, utbildningsnivå, medelinkomster, storlek med mera. De fem kommuner som används är Upplands Väsby, Karlskrona, Huddinge, Sundbyberg och Kalmar. Det är endast de kommunala skolorna i respektive kommun som ingår i jämförelsetalen om inget annat anges. Värt att notera är att Huddinge har ersatt 1 Program för resultatförbättring 2011 i Järfällas förskolor och grundskolor, Dnr Bun 2011/172
2011-09-16 4 (38) Mölndal som tidigare ingått i gruppen på grund av förändringar i andelen utlandsfödda i Järfälla och att andelen lågutbildade sjunkit snabbare i Mölndal än i Järfälla. I vissa sammanhang jämförs också resultaten i Järfällas kommunala skolor med ett förväntat värde, kallat SALSA-värdet. Jämförelsen tas fram av Skolverket. Syftet är kunna bedöma resultaten i relation till förutsättningarna, i betydelsen elevernas kön och bakgrund. SALSA kan ge en bättre bild av verksamhetens kvalitet än de rena betygsresultaten, men bör användas med försiktighet. Uträkningen baseras på genomsnittliga resultat i riket för till exempel pojkar, vilket ger risken att svaga resultat betraktas med alltför mycket jämnmod enbart för att andra i landet lyckas ännu sämre. De resultat och förutsättningar som jämförs baseras på data från läsåret 2009/2010 på grund av att det är den senast tillgängliga från Skolverket. 3. VERKSAMHET FÖR BARN 1-5 ÅR 3.1. Förutsättningar och resurser Figur 1 Förskola kostnad per barn inklusive lokalkostnad.(obs bruten skala) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner Det finns inga avgörande skillnader mellan Järfälla och jämförelsegruppen i resurser för förskolan. 2010 är kostnaderna i stort sett jämbördiga (Figur 1). I jämförelsen ingår lokalkostnader och i Järfälla har kommunala förskolor (där jämförelsematerial finns) lägre lokalkostnader än jämförelsegruppen. Det finns inte heller några avgörande skillnader i barnens ålderssammansättning, även om Järfälla har en aningen högre andel småbarn i sina förskolor.
2011-09-16 5 (38) Figur 2 Familjedaghem: Kostnad per inskrivet barn (OBS! Bruten skala). 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner Kostnaderna för familjedaghem ökar i Järfälla (Figur 2). För första gången är kostnaderna högre än för förskolan. De höga kostnaderna har sin förklaring i ett minskat antal barn per enhet och svårigheter att organisera sig för att anpassa sig efter nya förutsättningar. Att fullgöra åtagandet om 11 timmars öppettid per dag är också något som visat sig vara resurskrävande. I jämförelse med andra kommuner ligger resurstilldelningen något högre i Järfälla. Figur 3 Förskola: Antal inskrivna barn per årsarbetare (OBS! Bruten skala). 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla enskilda Jämförelsekommuner kommunala Figur 3 visar en betydligt bättre personaltäthet i de kommunala förskolorna i Järfälla jämfört med föregående år, från 6,2 inskrivna barn per årsarbetare till 5,7. Den stora försämringen av personaltätheten i den kommunala förskolan under år 2009 har utifrån efterforskningar inte kunnat härledas till en verklig nedgång. Det sannolika är att den beror på ett inrapporteringsfel och därför inte kan sägas vara korrekt. De fristående förskolorna har precis som år 2009 en högre personaltäthet än dess kommunala motsvarighet. Skillnaderna är däremot mindre år 2010, 5,5 barn per årsarbetare respektive 5,7. Jämförelsekommunerna har legat bättre till sedan år 2007. I år har de en genomsnittlig siffra på 5,6.
2011-09-16 6 (38) Figur 4 Familjedaghem: Antal inskrivna barn per anställd (OBS! Bruten skala) 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner Notera att måttet på personaltäthet för familjedaghemmen (Figur 4) inte är exakt detsamma som för förskolan (Figur 3). I förskolan räknas per motsvarande heltidstjänst, medan familjedaghemmen räknar per anställd, som alltså teoretiskt kan arbeta deltid. I praktiken torde det inte ha någon betydelse dagbarnvårdare tenderar att arbeta heltid eller mer. Här har personaltätheten i Järfälla ökat, men ligger fortfarande under jämförelsekommunerna. Skillnaden är i detta fall liten, då Järfälla har 5,1 barn per årsarbetare och jämförelsekommunerna 5,0. Figur 5 Förskola: Andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla enskilda Jämförelsekommuner kommunala Järfällas kommunala förskolor har en betydligt lägre utbildningsnivå bland personalen än jämförelsekommunerna, (Figur 5). I figuren ovan ser det ut som att Järfällas kommunala förskola kommit mycket närmare jämförelsekommunerna. Den bilden är dock till viss del missvisande, då Huddinge kommun har ersatt Mölndals
2011-09-16 7 (38) kommun som jämförelsekommun. Huddinge har en låg andel av personalen som har pedagogisk högskoleexamen, endast 24 procent. Detta leder till att jämförelsegruppens medelvärde kraftigt dras ner. Mölndal hade år 2009 hela 61 procent i denna kategori, vilket ligger i nivå med flera av de andra jämförelsekommunerna. Det finns tecken på att situationen för de kommunala förbättras andelen anställda med pedagogisk högskoleexamen har ökat med fem procentenheter från år 2007. Detta är dock från en låg nivå på 35 procent till en relativt låg nivå på 40 procent. De fristående förskolorna i Järfälla ligger bättre till, men där ser vi en försämring med fem procentenheter från år 2007 till år 2010, från 50 procent till 45 procent av de anställda som har en pedagogisk högskoleexamen. Nivån på personalens utbildning på Järfällas kommunala förskolor hänger i huvudsak samman med svårigheten att rekrytera och behålla kvalificerade förskollärare, som i sin tur hänger samman både med det allmänna löneläget, tillgången på förskollärare och geografiska områdens olika attraktivitet. Rekryteringsläget är svårare i stockholmsområdet än i andra delar av landet, men faktum är att Upplands Väsby ligger stadigt runt 50 procent. Dessutom visar de fristående att det är möjligt att ha en högre andel även i Järfälla. Figur 6 Familjedaghem: Andel anställda med utbildning för arbete med barn. 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner Måttet på personalens kompetensnivå ser annorlunda ut i familjedaghemmen (Figur 6) än i förskolan (Figur 5) - här separeras inte högskoleexaminerade pedagoger från dem med annan utbildning för arbete med barn. Med andra ord räknas till exempel kortare yrkesutbildningar in i denna statistik till skillnad från i den statistik som redovisas för förskola. I familjedaghemmen når Järfälla en högre utbildningsnivå än jämförelsekommunerna. Även här finns det stora skillnader inom gruppen som används som jämförelsekommuner, med Sundbyberg på 50 procent respektive Kalmar på 100 procent som lägsta och högsta andel med utbildning för arbete med barn.
2011-09-16 8 (38) 4. RESULTAT 4.1. Uppföljning av kommunala mål Nedan följer en redovisning av Barn och ungdomsnämndens budgetmål för perioden 2010-2011. Dessa är ett led i att uppnå kommunens vision om att vara en ledande skolkommun år 2015. Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Tabell 1 Nolltoleransmålet Förskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andel (%) positiva svar 2 i föräldraenkät Fråga: Mitt barn känner sig trygg i förskolan. Andel (%) positiva svar i föräldraenkät Fråga: Jag känner till förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling). Andel (%) positiva svar i föräldraenkät Fråga: Jag upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Siffror från 2010 saknas p g a för låg svarsfrekvens Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 95 % 72 % 82 % Kan ej bedömas Kan ej bedömas Tabell 2 Nolltoleransmålet Familjedaghem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andel (%) positiva svar 3 i föräldraenkät Fråga: Mitt barn känner sig trygg i familjedaghemmet. Andel (%) positiva svar i föräldraenkät Fråga: Jag känner till familjedaghemmets arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling). Andel (%) positiva svar i föräldraenkät Fråga: Jag upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 98 % 75 % 89 % Kan ej bedömas Kan ej bedömas Kan ej bedömas 2 Svarsalternativ 3 och 4 3 Svarsalternativ 3 och 4
2011-09-16 9 (38) Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet. Tabell 3 Inflytandemålet Förskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Andelen föräldrar som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar. Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 90 % Kan ej bedömas Tabell 4 Inflytandemålet Familjedaghem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka. Andelen föräldrar som anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar. Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 98 % Kan ej bedömas Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att stärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas. Tabell 5 Delaktighetsmålet Förskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år. Andel (%) positiva svar i föräldraenkät. Fråga: Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Förskolans bedömning Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 82 % Kan ej bedömas 8/55 förskolor bedömer att antalet föräldrar ökat Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Kan ej bedömas Tabell 6 Delaktighetsmålet Familjedaghem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Andel (%) positiva svar i föräldraenkät. Fråga: Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Siffror från 2010 saknas pga. för låg svarsfrekvens 92 % Kan ej bedömas
2011-09-16 10 (38) Inriktningsmål: Verksamheterna ska miljödiplomeras. Tabell 7 Miljömålet Förskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Antal enheter som deltar i kommunens miljödiplomering 29/55 Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Kan ej bedömas Tabell 8 Miljömålet Familjedaghem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Antal enheter som deltar i kommunens miljödiplomering 2/3 Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Kan ej bedömas Bedömningen av hur väl de kommunala målen uppfylls är svår att göra då den till stor del är beroende av resultatet på den brukarundersökning som genomförts under de senaste åren. Svarsfrekvensen på den enkät som föräldrar svarade på under år 2010 var så låg att resultatet inte gick att använda. Som en konsekvens av detta är det svårt att göra en bedömning av måluppfyllelsen då den bygger på en förändring från år 2010 till 2011 i andelen positiva svar. På de allra flesta områden har förskolan och familjedaghemmen en hög andel positiva föräldrar år 2011 vilket i sin tur är en indikator på en verksamhet med hög kvalitet. Det är endast på frågan som handlar om föräldrarna känner till förskolan/familjedaghemmets arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling) som siffrorna är något lägre. När det gäller de mål som handlar om miljödiplomering och om föräldrarnas deltagande på föräldramöten kan inte någon måluppfyllelse bedömas. Det beror på att detta bygger på statistik från enheternas egna kvalitetsredovisningar vilka inte var färdiga vid tidpunkten för denna redovisnings slutförande. 4.2. Enhetskonsultation Konsultationerna har genomförts mellan oktober 2010 och mars 2011. Efter att konsultationer genomförts med samtliga ansvariga för kommunala förskolor och familjedaghem kan det konstateras att formen för mötena varit framgångsrik. Ett utvecklande, systematiskt och forskningskopplat pedagogiskt ledarskap är en styrka som är synlig hos många enheter. På många förskoleenheter finns goda exempel med tydliga roller mellan förskolechef och biträdande förskolechef, som gör att det pedagogiska arbetet får en framträdande roll, och att enheten totalt sett får en större samlad förmåga att hantera både löpande drift och utvecklingsinsatser. Det är även tydligt att verksamheternas kunskapssyn stämmer väl överens med ett utvecklingsinriktat tänkande. De allra flesta enheterna ger uttryck för en helhetssyn på barnen, där personlig utveckling, demokratifostran och instrumentellt lärande förenas. Det som återstår är att tydligare arbeta med att ge alla barn möjligheter till kun-
2011-09-16 11 (38) skapsutveckling, särskilt de barn som har mindre goda förutsättningar på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl. Under enhetskonsultationerna kom det också fram att det mellan förskolan och förskoleklass/grundskola, särskilt där enheter med enbart förskola är den ena parten, förefaller det finnas ett svagt samband. Någon form av överlämnande finns, men av det slag som var det vanliga innan förskola och grundskola hörde till samma huvudorganisation, och innan förskolan var en så tydlig del av utbildningsorganisationen som nu. En annan iakttagelse är att enheterna i många fall har svårigheter att hantera de ökade krav på dokumentation som vuxit fram, trots stora ansträngningar. Generellt är en observation att enheterna sannolikt inte är nog bemannade med kvalificerat administrativt stöd för att hantera den kravnivå som nu gäller. Bemanningen och kvalifikationsnivån är både en resursfråga och en medvetenhetsfråga. Med fel eller otillräcklig administrativ kompetens, kommer belastningen på både ledning och pedagogisk personal att bli onödigt hög. Från några förskolor finns goda exempel på att man skapat en pärm för varje avdelning med styrdokument med mera, som underlättar både förankring och det dagliga arbetet. Det kan inte nog framhållas att förskolan tar sitt uppdrag på stort allvar och har ett stort engagemang. Däremot beskriver många en svårighet med att få föräldrar att förstå och engagera sig i mer än bara omsorgen medvetenheten om förskolan som en del i hela utbildningsorganisationen har inte slagit igenom på alla håll, trots att förskolorna försöker engagera föräldrarna i den pedagogiska diskussionen. En annan sak som var tydlig under konsultationerna är att familjedaghemmen är svåra att organisera, både inom verksamheten och för att åstadkomma ett samband med förskolan. Slutligen lyfts behovet av specialistkompetenser inom förskolan fram av flera enheter. Det finns ingen stark tradition av detta inom förskolan, men som en del i utbildningsorganisationen med status av egen skolform, behöver behovet tas på allvar. 4.3. Kollegial konsultation, Barn- och elevkonsulenten samt Tillsyn av fristående förskola I maj 2010 var organisationen och förutsättningarna för att beställa kollegial konsultation klar och då informerades alla enhetschefer om möjligheten att beställa konsultation. Grundtanken i kollegial konsultation är att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling och sin kvalitet och kan utifrån detta beställa konsultation inom områden där de anser sig behöva utvecklingsstöd. Hittills har tre förskoleenheter beställt kollegial konsultation. Samtliga konsultationer är avslutade och återkopplade. Ytterligare en enhet har anmält intresse för konsultation. När konsultationen har avslutats skickas en utvärdering både till enheten och till de kvalitetsrådgivare som har medverkat. Samtliga utvärderingar visar att det sker en utveckling både för enheten som har beställt konsultation och för de kvalitetsrådgivare som har medverkat.
2011-09-16 12 (38) Funktionen barn- och elevkonsulent har nu funnits i cirka ett och ett halvt år och en struktur har tagit sin början. En koncentration har under året legat på besvarandet av de skolinspektionsärenden som inkommit under året. Flest anmälningar riktas mot 6-9-skolorna, men ett par anmälningar som inkommit 2011 gäller förskolor. Att tydligt föra fram en diskussion om likabehandlingsarbetet i dialogen med förskolorna under förvaltningens enhetskonsultationer har också varit en viktig del av arbetet. Generellt har verksamheterna en hög medvetenhet om barns välbefinnande och vikten av ett fungerande socialt samspel mellan barn och vuxna. Däremot har de snabba förändringarna från nationell nivå i kraven på dokumentation och dokumenterad planering inte fullt ut fått genomslag i enheters rutiner. Det finns brister i enheternas likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling. Ingen likabehandlingsplan håller måttet ur ett juridiskt perspektiv, men de flesta enheter arbetar med frågan och är införstådda med behovet att aktualisera sina planer och rutiner enligt gällande bestämmelser. Under tidsperioden januari 2010 till april 2011 har tillsyn genomförts på elva fristående förskolor. Den vanligast förekommande anmärkningen som har krävt en åtgärd handlar om likabehandlingsplanerna. Det har saknats delar i planerna för att de ska uppfylla lagligkraven. En annan vanlig anmärkning gäller verksamhetens koppling till läroplanen. Det har i verksamhetsplanerna inte framgått hur enheten arbetar i förhållande till läroplanen och vilka mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Det framgår också av tillsynen att det finns ett samband mellan andelen högskoleutbildad personal och kvaliteten på verksamheten. 5. SLUTSATSER OCH ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLEL- SE INOM VERKSAMHETER FÖR BARN 1-5 ÅR Sammantaget förmedlar föräldrar en positiv bild av läget i förskolan och familjedaghemmen. De flesta effektmål som mäts på detta sätt får höga siffror år 2011. Det är dock svårt att avgöra huruvida det har skett en positiv eller negativ utveckling på grund av att svaren på 2010 års enkät inte kan användas. En närmare studie av enkäten i sin helhet visar emellertid att Järfällas förskolor och familjedaghem har bra värden på frågorna i förhållande till andra kommuner som använt samma frågor. På enhetskonsultationerna framkommer det att ett utvecklande, systematiskt och forskningskopplat pedagogiskt ledarskap är en styrka som är synlig hos många enheter. På många förskoleenheter finns goda exempel med tydliga roller mellan förskolechef och biträdande förskolechef. Verksamheternas kunskapssyn förefaller också stämma väl överens med ett utvecklingsinriktat tänkande. De allra flesta enheterna har en helhetssyn på barnen, där personlig utveckling, demokratifostran och instrumentellt lärande förenas. Ytterligare en slutsats är att förskolorna och familjedaghemmen har ett genomtänkt värdegrundsarbete, men att ytterliggare arbete krävs för att säkerställa att verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller lagens krav. Generellt är en iakttagelse att enheterna sannolikt inte är nog bemannade med kvalificerat administrativt stöd för att hantera den kravnivå som nu gäller. Någon gemensam medvetet överenskommen kunskapssyn mellan förskolorna och F-5 skolorna finns heller inte, vilket gör överlämningen mellan verksamheterna problematisk.
2011-09-16 13 (38) Det stora problemet i Järfälla förskolor är personalens låga utbildningsnivå. Här krävs en kommungemensam rekryteringsstrategi och en översikt av vilka resurser som är nödvändiga för att förbättra situationen. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: En kommungemensam rekryteringsstrategi och en översikt av vilka resurser som är nödvändiga för att förbättra personalens kompetens. Ett mer kvalificerat administrativt stöd som både kan frigöra resurser för ledare och personal, och ge en högre kvalitet. Ta fram ett förfarande för att kvalitetssäkra enheternas likabehandlingsplaner, som ett stöd för enheterna i att vara säkra på att de planer man har stämmer med kraven, och som en säkerhet för både uppdragsgivaren och enskilda barn/elever/föräldrar. Formella och bättre rutiner vid överlämning mellan förskola och förskoleklass. Utöver dessa konkreta åtgärder fortgår självklart det kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbetet för att stärka Järfällas förskoleverksamhet på alla områden. GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM 5.1. Förutsättningar och resurser Tabell 9 Förutsättningar: Elevgrupp Grundskola Andel flickor 2010 (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m föräldr m eftergymn utb (%) Järfälla kommunala skolor 48 27 54 Järfälla fristående skolor 53 50 60 Jämförelsekommuner kommunala skolor 48 22 51 Jämförelsekommunernas siffror i Tabell 9 avser ett genomsnitt, sinsemellan skiljer sig elevgrupperna på olika skolor främst åt när det gäller andel med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Sammantaget skiljer sig inte Järfällas elevgrupp särskilt mycket från jämförelsekommunernas. Större skillnader finns mellan kommunala och fristående inom kommunen, där de fristående har en högre andel med utländsk bakgrund, men har en större andel flickor och högre utbildade föräldrar. Studier visar att de två senare kategorierna har en tydligt gynnsam effekt på skolornas resultat. Utländsk bakgrund kan innebära många saker och vägs ofta upp av välutbildade föräldrar.
2011-09-16 14 (38) Figur 7 Grundskola Kostnad per elev exkl. lokaler, kommunala skolor 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner En stor fördel Järfälla har jämfört med jämförelsekommunerna är de låga lokalkostnaderna. Om dessa räknas in i kostnaden per barn och år ligger Järfälla lägre än de andra kommunerna i satsningar på skolan. Om dessa däremot räknas bort är det bara Sundbyberg som satsar mer per elev än Järfälla (Figur 7). En försiktig bedömning är att Järfällas skolor sammantaget har mer resurser än skolorna i jämförbara kommuner. Några siffror för de fristående grundskolorna finns inte tillgängliga. Figur 8 Fritidshem Kostnad per inskrivet barn exkl. lokaler, kommunala fritidshem 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla Jämförelsekommuner Järfällas fritidshem har i jämförelse med de kommuner som ingår i jämförelsegruppen likvärdiga resurser (Figur 8). De fritidshem som ingår i dessa siffror är endast kommunala fritidshem då Skolverket inte har tillgång till siffror för de fristående verksamheterna. Statistik rörande fritidshem är belagd med ett visst mått av osäkerhet då inrapporteringen till SCB av denna i många år varit problematisk. Den kan dock ge en fingervisning av hur Järfälla ligger till jämfört med andra kommuner.
2011-09-16 15 (38) Figur 9 Grundskola Antal lärare per 100 elever 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 10 Grundskola Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 9 och Figur 10 ovan visar att Järfällas kommunala skolor sammantaget har en likvärdig lärartäthet med jämförbara kommuners kommunala skolor i kombination med en lägre utbildningsnivå bland lärarna. Både personaltäthet och utbildningsnivå ligger relativt stabilt, med en liten ökning för Järfälla när det gäller utbildningsnivån respektive minskning när det gäller personaltätheten år 2010. De stora avvikelserna står Järfällas fristående skolor för, med låg personaltäthet (Figur 9) och mycket låg utbildningsnivå (Figur 10).
2011-09-16 16 (38) Figur 11 Fritidshem Antal inskrivna barn per årsarbetare 0 2006 2007 2008 2009 2010 10 20 30 40 50 60 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Figur 12 Fritidshem Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner Järfällas kommunala fritidshem har en bättre personaltäthet än jämförelsekommunerna (Figur 11). Från år 2008 till år 2010 har en positiv utveckling synts till skillnad från i jämförelsekommunerna där denna siffra försämrats. De fristående fritidshemmen har gått från ett mycket högt antal barn per årsarbetare till att ligga i stort sett i samma nivå som jämförelsekommunerna. När det gäller personalens kompetens i fritidshemmen framkommer samma mönster som i grundskolan och förskoleverksamheten (Figur 12). Järfällas kommunala och fristående verksamhet ligger långt under jämförelsekommunerna i andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen.
2011-09-16 17 (38) 6. RESULTAT GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM 6.1. Uppföljning av kommunala mål Nedan följer en redovisning av Barn och ungdomsnämndens budgetmål för perioden 2010-2011. Dessa är ett led i att uppnå kommunens vision om att vara en ledande skolkommun år 2015. Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan nå minst godkändnivå. Tabell 10 Kunskapsmålet Grundskola Effektmål Nyckeltal 4 2010 2011 Måluppfyllelse Samtliga elever i årskurs 5 ska enligt styrdokumenten nå målen i alla ämnen 80% 5 Kan ej bedömas Samtliga elever i årskurs 9 ska enligt styrdokumenten nå godkändnivån i alla ämnen Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år Andelen elever med betyget Väl godkänt och Mycket väl godkänt ska öka varje år Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/svenska som andraspråk (SVA) och matematik Andel av eleverna i årskurs 5 som når målen i alla ämnen (skolans bedömning) Andel elever som nått godkänt i alla ämnen i slutbetyget Genomsnittligt meritvärde (slutbetyg) Andel VG och MVG av totalt avgivna ämnesbetyg Andel elever som når godkänt resultat på nationella provet i årskurs 5 Andel av eleverna i årskurs 3 som når målen i svenska/sva och matematik (skolans bedömning) Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning 79% 79% Målet är nästan uppfyllt 214,1 219,8 Målet är uppfyllt 55% 6 55% 7 Målet är nästan uppfyllt 67% 90% 8 Provet genomfördes ej 2011 Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Kan ej bedömas Kan ej bedömas 4 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skolan. 5 Endast kommunala skolor exklusive Söderhöjdens grundskolor då de ej rapporterat in siffror. 6 Endast kommunala skolor. 7 Endast kommunala skolor. 8 Endast kommunal skolor exklusive Söderhöjdens grundskolor då de ej rapporterat in siffror.
2011-09-16 18 (38) Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk. Tabell 11 Nolltoleransmålet Grundskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen Andel (%) negativa svar 9 barn/ungdomar som i elevenkät. Målet är inte känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra bemött av andra elever i 9 % 10 % uppfyllt eller kränkta ska minska varje år skolan Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år Andel (%) positiva svar 10 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Andel (%) elever med olovlig frånvaro under läsåret 79 % 77 % Tillförlitlig uppgift saknas Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Målet är inte uppfyllt Kan ej bedömas Tabell 12 Nolltoleransmålet Fritidshem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag känner mig trygg på fritidshemmet 88 % 88 % Målet är nästan uppfyllt Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet. Tabell 13 Inflytandemålet Grundskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen Fråga: Jag kan välja barn/ungdomar som olika sätt att arbeta i Målet är inte anser att de har inflytande över sin arbetssi- skolan 79 % 75 % uppfyllt tuation ska öka Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete 93 % 92 % Målet är inte uppfyllt 9 Svarsalternativ 1 och 2 i Skolundersökningen 10 Svarsalternativ 3 och 4 i Skolundersökningen
2011-09-16 19 (38) Tabell 14 Inflytandemålet Fritidshem Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka Andel (%) positiva svar 11 i elevenkät Fråga: Jag får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet 76 % 75 % Målet är inte uppfyllt Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att stärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas. Tabell 15 Delaktighetsmålet Grundskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Andelen föräldrar som Andel (%) positiva svar Siffror från 2010 anser att de har inflytande i verksamheten Fråga: Jag är nöjd med 77 % Kan ej bedömas i föräldraenkät saknas p g a för låg svarsfrekvens ska öka varje år det inflytande jag har i Antalet föräldrar vid skolans träffar ska öka varje år. verksamheten Antalet föräldrar vid skolans träffar Inriktningsmål: Verksamheterna ska miljödiplomeras. 4/24 skolor bedömer att antalet föräldrar ökat Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning Kan ej bedömas Tabell 16 Miljömålet Grundskola Effektmål Nyckeltal 2010 2011 Måluppfyllelse Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år. Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering Kan ej bedömas 14 av 23 grundskolor var diplomerade Siffror ej tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning De budgetmål som handlar om resultat i betyg i årskurs 9 visar på att de kommunala grundskolorna ligger på en stabil i stort sett oförändrad nivå. Meritvärdet har ökat, andelen elever med godkänt i alla ämnen och andelen VG och MVG av totalt avgivna ämnesbetyg ligger på samma nivå som föregående år. Ett antal av de mål som fokuserar på kunskapsutveckling har tyvärr inte kunnat mätas då siffror ej var tillgängliga vid tidpunkten för rapportskrivning samt att nationella prov i årskurs 5 inte genomförts år 2011 i Järfälla kommun. En djupare analys av betygs- och provresultat genomförs i sektion 6.2. En mer fullständig bild av resultaten för respektive skola och kommunen som helhet för läsåret 2010/2011 kommer också att finnas tillgänglig i en separat rapport till Barnoch ungdomsnämnden (Dnr BUN 2011/228). 11 Svarsalternativ 3 och 4
2011-09-16 20 (38) Den bild som framträder av måluppfyllelsen 2011 är splittrad. Det finns ett antal områden där det har skett en viss tillbakagång. Det är främst på de områden som måluppfyllelsen mäts genom att eleverna själva uppgett hur de ser på sin skolsituation i kommunens enkätundersökning. De negativa förändringarna som skett är i de allra flesta fall små och från en från början relativt hög nivå. Det viktiga är att detta hålls under övervakning då det kan vara början på en neråtgående trend eller en tillfällig avvikelse som har andra orsaker såsom omformulerade frågor och högre svarsfrekvens. 6.2. Resultat i betyg I denna sektion kommer Järfälla kommuns resultat i form av betyg och meritvärden att redovisas, samt att jämföras med förväntade värden (SALSA) och jämförelsekommunernas resultat. Viktigt att notera är att de betyg som redovisas är från läsåret 2009/2010. Detta har sin förklaring i att vid tidpunkten för denna redovisnings sammanställning fanns inte 2011 års resultat tillgängliga i den form som är nödvändig för att kunna göra jämförelser och djupare analyser. Resultaten för år 2011, utan jämförelser och djupare undersökningar finns tillgänglig i en separat rapport till nämnden (Dnr BUN 2011/228). I de siffror som redovisas i denna sektion ingår, till skillnad från i redovisningen av de kommunala målen i sektionen 6.1, elever som går i förberedelseklass. Detta beror på att Skolverket endast tillhandahåller resultat i denna form. Figur 13 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde (OBS! bruten skala) 240 230 220 210 200 190 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat Järfällas kommunala skolors genomsnittliga meritvärde minskade med en poäng från år 2009 till år 2010, och når nu inte riktigt upp till det förväntade värdet (SALSAvärdet) som sjunkit något (Figur 13) 12. I dessa siffror ingår elever som går i förberedelseklass vilket inte är fallet i redovisningen av de kommunala målen. En negativ trend bröts 2008 och de senaste tre åren har meritvärdet för de kommunala skolorna legat i stort sett stilla med små årliga förändringar, medan 12 På grund av en liten sänkning av föräldrarnas utbildningsnivå samt en liten ökning av andelen elever med utländsk bakgrund födda i Sverige.
2011-09-16 21 (38) jämförelsekommunerna vänt kraftigt nedåt. Järfällas fristående skolor når goda resultat trots låg personaltäthet och bristande utbildningsnivå bland lärarna (se Figur 9 s. 15 och Figur 10 s. 15). Det finns dock antydningar till en neråtgående trend i deras meritvärde. Figur 14 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen (OBS! bruten skala) 100 90 80 70 60 50 2006 2007 2008 2009 2010 Järfälla kommunala Jämförelsekommuner Järfälla fristående Järfälla förväntat Järfällas kommunala skolor uppnår det förväntade värdet när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen (Figur 14). Förklaringen ligger i att SALSAvärdet har sjunkit och andelen elever som uppnått målen i alla ämnen har ökat. Detta tyder på att Järfällas kommunala skolverksamhet lyckas bättre med att kompensera för förutsättningarna. Järfällas kommunala skolor hade läsåret 2009/2010 för första gången sedan år 2005 en högre andel elever som klarat målen än jämförelsekommunerna. En höjd andel från 75 procent till 76 procent och det faktum att Huddinge med sämre resultat har ersatt Mölndal med bättre resultat i gruppen av jämförelsekommuner är förklaringen till detta. Även här lyckas de fristående bättre än de kommunala, med en hög och stabil nivå sedan år 2007.
2011-09-16 22 (38) Figur 15 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde uppdelat per kön, kommunala skolor 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2006 2007 2008 2009 2010 Flickor Pojkar I Järfällas kommunala skolor ser skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor ungefär ut som i övriga landet (Figur15). Skillnaden är relativt stabil över åren, även om den minskat något till 2010. Det är inte godtagbart att denna skillnad finns och åtgärder bör diskuteras och genomföras över hela kommunen. Att uppnå ett bra klimat och bra relationer i skolan, mellan elever och mellan personal och elever, är en demokratisk fråga som har stort egenvärde. Men det är också en förutsättning för att nå framgång i skolans kunskapsuppdrag. I Delegationen för jämställdhets slutbetänkande Flickor, pojkar, individer om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) presenteras ett antal olika förslag till insatser som kan användas som inspiration i arbetet med detta utvecklingsområde. Figur 16 Slutbetyg 2010: Betygsfördelning (samtliga huvudmän). Figuren visar andelen av samtliga ämnesbetyg inom respektive betygsnivå. Pojkar 6% 44% 34% 16% Flickor 6% 33% 38% 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ej nått målen G VG MVG
2011-09-16 23 (38) Figur 16 visar en mer fördjupad bild av skillnaderna i betyg mellan flickor och pojkar i Järfälla kommun. Den visar att pojkar inte får särskilt många fler underkända betyg än flickor, det är istället i de högre betygen som skillnaderna kommer flickor får oftare VG och MVG än pojkar. Så har det sett ut även tidigare år, och så ser det ut även i resten av landet. För att pojkar ska nå samma meritvärden som flickor krävs alltså i första hand fokus på att spetsa deras betyg, snarare än fokus på godkändnivån. Detta ligger i linje med Barn- och ungdomsnämndens budgetmål och Resultatförbättringsprogrammets ambition om att höja förväntningarna på eleverna. Figur 17 Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde fördelat på bakgrund, kommunala skolor (OBS! Bruten skala) 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 2006 2007 2008 2009 2010 Elever m utländsk bakgrund Övriga Skillnaden i meritvärde mellan elever med utländsk bakgrund och övriga elever minskar 2010 och var 20,3 betygspoäng (Figur 17). Skillnaden är fortfarande stor och detta är ett område som kräver stora insatser för att åtgärda.
2011-09-16 24 (38) Figur 18 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på bakgrund 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala Utl. bakgrund födda utomlands Utl. bakgrund födda i Sverige Övriga Figur 18 förstärker det som skrivs ovan och visar att Järfällas kommunala skolor lyckas sämre än jämförbara kommuner med elever som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige. Dessutom försvagas resultaten för elever födda utomlands. Järfällas fristående skolor får 2010 ett betydligt bättre resultat för elever födda utomlands, men de har få elever i den gruppen 25 stycken 2010 och 15 stycken 2009. Det är därför svårt att dra slutsatser om huruvida de bedriver ett mer framgångsrikt arbete gentemot denna grupp elever. Figur 19 Slutbetyg: Andel som uppnått målen i samtliga ämnen, fördelat på föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Järfälla kommunala Järfälla fristående Jämförelsekommuner kommunala 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Figur 19 visar att Järfällas kommunala skolor klarar elever med högutbildade föräldrar ungefär lika bra som jämförelsekommunerna, men ju lägre utbildning desto sämre relativa resultat.
2011-09-16 25 (38) De är alltså sämre på att kompensera för föräldrarnas utbildningsnivå än jämförbara kommuner och Järfällas fristående skolor. Det är allvarligt. Skolan bör erbjuda alla elever möjligheten att nå toppen av sin förmåga. Elever med lågutbildade föräldrar når mycket låga resultat. De fristående skolorna når även här högre resultat. 6.3. Resultat i nationella prov Denna sektion redovisar resultatet för Järfällas skolor på de nationella proven. Redovisningen fokuserar på resultaten för de prov som genomfördes under vårtermin år 2010 och vårterminen 2009. Resultaten på de ämnesprov som genomfördes under våren år 2011 finns tillgänglig i en separat rapport till nämnden (Dnr BUN 2011/228). Tabell 17 Resultat på ämnesprov årskurs 3 kommunal och fristående regi Vald period: 2010 Vald organisation: Järfälla Vald huvudman: Samtliga huvudmän Totalt i urvalet Ämne Delprov Antal elever Andel som nätt krvanivå Totalt riket Andel som nått kravnivå Matematik Skriftliga räknemetoder 744 82,8 81,6 Matematik Räkna i huvudet 744 91 91,1 Matematik Tid och geometri 744 89,9 89,5 Matematik Likheter, tallinjen och talföljder 744 90,7 91 Matematik Uppdelning av tal och helheter 744 93,8 92 Matematik Area och volym 744 83,9 80,8 Matematik Statistik, gruppuppgift 744 95 89,4 Svenska Muntlig uppgift 600 97,5 96 Svenska Läsning skönlitterär text 600 93,3 92,8 Svenska Läsning faktatext 600 93,3 92,2 Svenska Elevens högläsning 600 94,3 93,4 Svenska Skrivuppgift: berättande text 600 92,5 90,7 Svenska Skrivuppgift: stavning och interpunktion 600 88,5 87,1 Svenska Skrivuppgift: läsbarhet 600 95,8 94,7 Svenska Skrivuppgift: beskrivande text 600 94,7 94,4 Svenska som andraspråk Muntlig uppgift 144 86,8 82,4 Svenska som andraspråk Läsning skönlitterär text 144 79,2 73,1 Svenska som andraspråk Läsning faktatext 144 75,7 70,5 Svenska som andraspråk Elevens högläsning 144 73,6 76,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: berättande text 144 76,4 74 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: stavning och interpunktion 144 72,2 68,6 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: läsbarhet 144 88,9 84,1 Svenska som andraspråk Skrivuppgift: beskrivande text 144 72,2 77,5
2011-09-16 26 (38) Någon sammanställning av resultatet på nationella prov i årskurs 3 genomfördes inte år 2009 och åren innan det, därmed är inte några jämförelser över tid möjlig. Tabell 17 redovisar på ett något otympligt sätt Järfälla kommuns resultat år 2010. Det framgår tydligt att Järfällas skolor klarar sig bra i jämförelse med riket som helhet. Det är endast på fyra av 23 delprov som Järfälla har ett sämre resultat. Detta indikeras med fet stil i tabellen ovan. Tabell 18 Resultat på ämnesprov årskurs 5 kommunal och fristående regi År 2009 2009 2010 2010 Totalt riket Totalt riket Andel Andel Andel Andel som nått som nått som nått som nått Ämne Delprov kravnivån kravnivån kravnivån kravnivån Engelska Samtala/tala 90,6 86,3 90,8 87,6 Engelska Lyssna/förstå (skriva) 87,5 83,5 88,2 84,5 Engelska Läsa/förstå (skriva) 91 85,8 91 88,1 Engelska Skriva 90,3 88,1 89 88,9 Matematik Miniräknare, räknesätten 94,6 91,3 94,1 92 Matematik Längd, area, skala 90 82,1 89,1 84,2 Matematik Tid, statistik 94,5 89,7 93,8 91,2 Matematik Räknemetoder 89,5 84,6 89,1 86 Svenska Läsa, förstå litterär text 89,9 87,4 90,7 88,5 Svenska Läsa, förstå sakprosa 93,5 91,3 95,4 92,8 Svenska Skrivuppgift, berättande 90,4 86,1 93,5 88,4 Svenska Skrivuppgift, förklarande 89,4 85,9 94,2 88,3 Svenska Läsa, samtala 93,5 86,1 97,5 89,9 Svenska som andraspråk Läsa, förstå litterär text 65,7 61,3 73,8 59,6 Svenska som andraspråk Läsa, förstå sakprosa 81,4 73,2 83,6 70,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, berättande 78,4 68,7 73,8 68,9 Svenska som andraspråk Skrivuppgift, förklarande 75,5 68,2 73,8 68,3 Svenska som andraspråk Läsa, samtala 91,2 73,1 83,6 74,1 Under vårterminen 2011 genomfördes inte nationella prov i Järfälla kommun i årskurs 5. I och med att betyg kommer att sättas i årskurs 6 från och med läsåret 2011/2012 beslutades att inte genomföra några prov då dessa ska göras av årskurs 6 under vårterminen 2012. De resultat som redovisas ovan (Tabell 18) är därför från år 2009 och 2010. På grund av att ingen samlad bedömning görs på de olika ämnena i årskurs 5 utan bara på respektive delprov är redovisningen otymplig och svår att analysera. Det som framgår är dock att Järfällas skolor har ett bättre resultat än riket på samtliga prov år 2010, men att det skett en mindre försämring från år 2009 framförallt på de delprov som testar matematisk förmåga.