STRATEGISKT SAMTAL OM VÄRLDSARV 15 OKTOBER 2015 Sammanställning av workshop Grupp nr 1 Risker och utmaningar Förvaltningen av reservatet och världsarvet. Personavhängigt ett fåtal personer. Det innebär en risk för det fortsatta arbetet med den praktiska förvaltningen. Vad händer om det inte finns någon som vill ta vid? Höghastighetsbana, vad innebär den för ett fortsatt världsarvsarbete? Viktigt att bevaka frågan. Möjligheter Samarbete mellan aktörer som kan bidra till att locka besökare och få dem att stanna i området i flera dagar. Hur förbereder vi för ett världsarvsbesöksmål? Finansiering, flera parter behöver vara involverade, inte hållbart att finansiera allt med bidrag. Destination Smålands erfarenhet från andra destinationsmål. Stiftelsens satsning på barn samt pedagogisk verksamhet kopplad till Linné. Att visa Linnés mångsidighet. Grupp nr 2 Frusterande med att det tar lång tid, man förstår inte riktigt hur processen ser ut och hur man kan påverka. Det är viktigt att tidigt tänka kring hur ett besökscentrum kan se ut. Det finns redan i dag strukturer kring att ta om hand besökare i kommunen. Spännande för Älmhult att dels arbeta med det nya IKEA-museet och dels Råhult med Linné hur kan man dra nytta av de båda attraktionerna och skapa ytterligare värde?
Hur mycket besökare tål Råshult är det något som vi behöver fundera över? Hur ska vi berätta om Råshult och Linné framöver, vilken historia vill vi förmedla? Jämför med Astrid Lindgrens värld och Astrid Lindrens Näs, två olika besöksmål som fokuserar på olika besöksgrupper kan vi lära/ta efter något av detta? Kunskapsöverföring kommer att vara viktigt framöver när vi lämnar över arbete till nya medarbetare, särskilt Lena o Michaels arbete. Länsstyrelsens arbete är bra men fortsätt att driva på utveckling av reservatet med t.ex. utvidgning. Oklart vad vi kan göra för att snabba på processen. Kan man skapa nätverk på gräsrotsnivå för att få med de andra internationella delområdena? Finns det länkar/kontakter inom EU att utnyttja eller finns det politiska kontakter/nätverk som vi kan utnyttja? En möjlighet att samla de europeiska aktörerna, kanske inom EU, därefter är det kanske lättare att påverka övriga medverkande. Kan vi använda IKEA på något sätt som katalysator och dörröppnare? Grupp nr 3 Fortsatta museala brukandet av Råshult är en förutsättning för världsarvsarbetet. Kunskapsöverföring mellan Lena och Michael och de nya brukarna i god tid. Höghastighetsbanan - hot mot det fortsatta världsarvsarbetet. Jobba med buffertzoner för att skydda det kommande världsarvet. Intressekonflikt. Ta med sig i den fortsatta processen! Artikulera innebörden av den systematiska biologin, så att allmänheten och UNESCO förstår vari världen ligger. Gemensamt vokabulär. Föra ner det till en nivå så att en lekman förstår. Personen får en underordnad betydelse medan systematiken lyfts fram. Förankringsarbetet. Ett system som vetenskapsmän över hela världen kunde känna igen sig i. Storytelling. Arbeta med berättelser. Kommunikation - ett gemensamt språk. Kunskapsöverföring. Praktisk kunskapsöverföring men även dokumentation av Lena och Michaels arbete.
Instrument som fungerar kring kunskapsöverföring - modernisera kunskapsöverföringar. Digital överföring och dokumentation. Redovisning till Länsstyrelsen. Långsiktiga avtal, en trygghet som Länsstyrelsen bidrar med. Universitet i Linnés anda: Den unge Linné. Vetenskapsmannen, den nyfikne Linné, pedagogen Linné, lita på sina studenter, nyttan - Linné var en entreprenör! Universitetet vill verka i Linnés anda. Universitetet har utnyttjat Råshult väldigt dåligt - Eleverna borde få åka till Råshult som en introduktion för att kunna få nya ambassadörer. Doktoranderna borde ha en kurs i vetenskapsteori som startar i Linnés vetenskap. Linnéuniversitetet har mycket att bidra med, bl.a. 31 000 ambassadörer. Linné som marknadsförare och entreprenör. Den Linné som bryter språkgränser - personer som kommer från andra länder med ålderdomliga agrara kunskaper kan bidra med landskapsvård. Den historiska kontinuiteten som Råshult kan bidra med. Grupp nr 4 Behöver se Personen Linné och hans uppväxt och skoltid. Floran som han dokumenterade redan som ung. Född och uppvuxen i Småland men blev en stor vetenskapsman. Fånga unga människor. Vara en förebild som väcker nyfikenhet. Lyfta de internationella berättelserna och lärjungarnas resor. Närområdet. Biologiska områden/geologi som ger gynnsam flora/flera naturreservat/möckelsnäs/stenbrohult med kyrka och gamla prästbostället. Finns flera besöksmål i närområdet som kan kopplas ihop. Kontinuiteten från 1700-talet. Biologiska värdena unikt i ett europeiskt perspektiv. Pågående förändringar i odlingslandskapet med påverkan på mångfalden går snabbt. Landsbygdsutveckling. I Råshult finns dessa värden i ett större sammanhang som ger en helhetsbild av hur man levde. Levande miljö/brukande. Pågående arbete. Många komponenter i Råshult som går att utveckla. Byggnader, odlingssorter. Biologiska kulturarvet viktigt. Hur levde man? Grönt tänkande koppling till hållbarhet. Upplevelse. Kontemplation. Att vara. Många med invandararbakgrund behöver fångas upp. Elda, köksträdgård - ger minnen och gemenskap. Språk.
Utveckla samarbete mellan platserna Uppsala och Råshult och hur man arbetar med platserna. Även kontakten med Linnéuniversitetet, Uppsalauniversitetet och platserna behöver utvecklas. Linneuniversitetets forsning kopplat till Linné och internationella kontakter. Linnésällskapet har god kontakt med London - som är Englands motsvarighet - som bl.a. förvaltar Linnés samlingar m.m. Linnéuniversitetet har kontakter i de andra länderna och på de platser som ingår i nätverket kring världsarvet. Grupp nr 5 Världsarv handlar inte bara om turism, utan också om ansvarstagande. Och det är något som i sig också kan attrahera unga medvetna medborgare. Viktigt att kunna knyta an till frågor som finns i dagens samhälle: kulturhistoriska miljöer kan också användas för att stärka integration och identitet. Också koppling till den dagsaktuella frågan om biologisk mångfald. Älmhults kommun försöker knyta Linnéuniversitetet starkare till sig för att få starkare kopplingar lokalt. Det är bra att Råshult är just ett tydligt exempel på hållbart bruk. Tillgänglighet är en viktig framtidsutmaning för att alla ska få möjlighet att ta till sig något av det unika. I ett sådant här världsarv har platsen koppling även till ett globalt sammanhang, via lärjungarna och de andra forskarna. Viktigt att försöka tydliggöra även detta. Viktigt att även ta upp de negativa delar, som till exempel rasism och kolonialism, som detta ledde till. Viktigt att inte bara visa upp myspysigt hembygdsmuseum utan även att kunna möta de mörkare delarna av historien. Viktigt att det finns någon som tar över ansvaret när det blivit världsarv, till exempel en stiftelse som kan se helheten och fortsätta utveckla kreativa möjligheter.
Kan vi få de förtroendevalda i Uppsala och Älmhult att inspireras av varandra genom exempelvis ömsesidiga besök? Vad behöver projektet? Viktigt att inventera kunskaper och möjliga samarbetspartners både lokalt, regionalt och internationellt.