EGGA kommittémöten 12-13 november 2008 i Madrid En bekymmersam stämning präglade höstens kommittémöten inom den europeiska varmförzinkningsföreningen EGGA. På miljösidan hänger EU:s vattendirektiv som ett mörkt moln över zinkindustrin, på tekniksidan skrämmer smältmetallsprickorna kunderna och på marknadssidan lurar lågkonjunkturen. När det gäller smältmetallsprickor har vi i Norden inte haft något känt fall i modern tid och merparten av våra kunder känner inte till detta problem. Med den nya informationen, som kommer att spridas för att hjälpa de drabbade ländernas kunder att göra rätt vid upphandling av varmförzinkning, är det troligt att informationen även kommer kunder i Norden till känna, och frågor kan dyka upp. Mer information följer nedan. Rapport från Miljökommittén Riskbedömningen av zink i miljön EGGA:s VD Murray Cook berättade om de senaste nyheterna inom riskbedömningen av zink i miljön. Som rapporterats tidigare har expertgruppen SCHEER uttryckt kritik mot riskbedömningsrapporten. Den holländske rapportören, som är ansvarig för rapporten, har dock vägrat att ändra på eller lägga till fakta, med hänvisning till att man anser arbetet avslutat. Rapportören hade tidigare accepterat att det så kallade Industriannexet, med industrins kommentarer till resultaten, skulle biläggas rapporten. Rapporten har dock publicerats och lagts ut på ECB:s (European Chemicals Bureau) hemsida utan detta tillägg. Frank Van Assche från IZA, zinkproducenternas branschorganisation, har drivit den här frågan och fått visst gehör för att Industriannexet skall biläggas rapporten. Problemet är att ECB numera är en liten organisation med mycket begränsade resurser, och att de har svårt att få arbete uträttat. Merparten av organisationen har flyttat till Finland och arbetar med REACH, den nya kemikalielagstiftningen i Europa. Riskbedömningen har degraderats till det förflutna, och får mycket begränsat fokus av denna myndighet. De publicerade resultaten kan dock ställa till med en hel del problem för varmförzinkningsbranschen, bland annat på grund av sin inverkan på vattendirektivet, se nedan. Vattendirektivet Frank Van Assche berättade om frågor relaterade till vattendirektivet, som antogs i juni 08. Tyskland har indikerat att de vill ha zink på listan över prioriterade ämnen. Prioriterade ämnen och ämnesgrupper är utpekade för åtgärder för att förorening av vatten med dessa ska upphöra. Prioriterade ämnen kommer att kontrolleras striktare då det gäller emission, även från diffusa källor, dit varmförzinkade produkter i samhället räknas. Frank Van Assche beskrev att det finns olika metoder som myndigheterna använder för att välja ut ämnen som ska anses som prioriterade : INERIS mätmetod är en av dessa. (INERIS är ett franskt institut). Frank visade ett exempel på hur INERIS har använt data från riskbedömningen på ett sätt som ger helt felaktiga resultat. Frank har diskuterat detta med folk från INERIS och de har uttryckt att detta är ett bekymmer, dock utan att föreslå några förändringar i sina arbetsmetoder. I Holland, riskbedömningsrapportörens hemland, har man varit hårt i bedömningen av både zink och koppar. Man anser att zink i utomhusapplikationer är ett problem för vatten, jord och grundvatten. På grund av detta lade Holland fram ett förslag om att tillsätta en arbetsgrupp för att ta upp frågan med diffus emission på EU-nivå, vilken bifölls. För att bemöta de zinkfientliga initiativen i Holland och Tyskland har IZA-Europe tagit fram ett kommunikationsprogram för zink i miljön. Zinkindustrin måste fortsätta arbeta för att regelverk ska baseras på korrekt vetenskap. Frågan med diffus emission är viktig. EU:s riskbedömningsmodell är användbar som en ram för diskussioner, men kräver förfinande då gränsvärdena (Predicted No Effect Concentrations) är alltför konservativt satta. Trots allt arbete som lagts ner på riskbedömningen är alltså fortsatt samarbete inom zinkindustrin viktigare än någonsin!
Om zink kommer med på listan över prioriterade ämnen kommer det att bli problem med avrinning av regnvatten från varmförzinkningsanläggningarnas gårdar. Häftiga regnväder medför höga zinkhalter initialt. Detta innebär också stora problem för varmförzinkade produkter i korrosiva miljöer. Häftiga oväder, som spolar bort korroderad zink från produkterna, ger höga zinkkoncentrationer initialt. På grund av detta innebär vattendirektivet ett större hot mot branschen än riskbedömningen i sig själv gjorde! Riskbedömningen har visat att zink teoretiskt kan ge problem för vattenlevande organismer om koncentrationerna i vattnet blir höga. Vattendirektivet fokuserar på just detta. Engelska förzinkningsföreningens miljöexpert Piat påpekade, att betydligt högre zinkkoncentrationer än vad som är tillåtet enligt direktivet har visat sig inte ha någon ekologisk effekt vid verkliga miljöstudier. Trots detta ställer gränsvärden, framtagna genom teoretiska modeller och laboratorieförsök, till med stora problem. I Flanders (Belgien) t ex är tillåtna gränsvärden av zink i vatten så låga att alla varmförzinkningsanläggningar måste ha vattenrening och arbeta på att nå 0 mg zink per liter. Om vatten innehåller zink anses det som förorenat och man måste betala skatt för att få släppa ut det. I Holland har den så kallade RIVM-rapporten lagts fram, som säger att all emission från koppar, zink och varmförzinkat stål måste stoppas. Det har gått så långt att det till och med finns förslag på att omålad zink och koppar ska förbjudas! Frank Van Assche har haft täta kontakter med personerna bakom rapporten och detta har resulterat i att publiceringen har skjutits på framtiden och man har påbörjat vetenskapliga diskussioner i samverkan med industrin. EGGA kommer troligtvis att få bidra med 20 000 EUR för lobbying mot det föreslagna zinkförbudet. Byggmaterialdirektivet Enligt direktivet får konstruktionsmaterial inte avge föroreningar som kan påverka omgivningen eller ekosystemet till luft, jord eller vatten. Här omnämns dricksvatten, grundvatten och marint vatten. Däremot nämns inte ytvatten det som är huvudfrågan inom vattendirektivet. Tillverkare av byggmaterial ska tillhandahålla information, och det finns vissa tester framtagna, vilka dock inte är optimala för en essentiell metall som zink. En positiv sak med direktivet är att hållbart användande av naturresurser anses som prioriterat, och här kan varmförzinkat stål plocka poäng. Det finns också studier som visar att det kan vara höga halter av zink nära vägräcken och andra varmförzinkade föremål, utan att detta har någon negativ inverkan på miljön. REACH och IPPC för varmförzinkningsföretag Frank Van Assche berättade att det bildats ett zinkkonsortium, inom vilket 150 produkter från 50 företag förregistrerats. Arbetet fokuseras nu på experimentella studier för att avsluta datainsamlingar. Det har förekommit flera frågor och diskussioner om aska och dross, som bildas i förzinkningsprocessen, skall klassas som en biprodukt och därmed behöva REACH-registreras, eller som ett avfall, och inte behöva registreras. Tillsammans med Eurofer har EGGA kommit fram till att aska och dross borde klassas som ett avfall, vilket även gäller för toppdross bildat vid kontinuerlig förzinkning av tunnplåt. Som varmförzinkare måste man säkerställa att de leverantörer man anlitar har förregistrerat sina produkter före december 2008. När det gäller vismut finns en viss osäkerhet runt vem som registrerar detta ämne. Om det inköps från leverantör utanför EU eller av företag inom EU, som inte registrerat det för varmförzinkning, måste varmförzinkaren göra detta själv. Förregistrering är kostnadsfritt, men fortsatt registrering kan innebära omfattande kostnader.
Rapport från Tekniska kommittén CE-märkning av stålkonstruktioner CE-märkning är tillverkarens deklaration för att en komponent uppfyller vissa grundkrav. Karaktäristiska egenskaper som toleranser, svetsbarhet, mm berörs. Dessutom skall belagda stålkonstruktioner (t ex varmförzinkade), som ska CE-märkas, testas för att kontrollera om de avger kadmium. Revision av aktuella standarder EN ISO 1461 Det slutgiltiga utkastet av EN ISO 1461 är nu registrerat och den formella slutgranskningen återstår. Textändringar kan fortfarande göras, men inte längre några tekniska tillägg eller förändringar. EN ISO 14713-Del I och II Nästa möte angående dessa standarder hålls i Italien i mitten av januari. pren 15773 Duplex systems Ett utkast för slutlig röstning är ute på cirkulation. Standarden innehåller information om kvalitetskrav, redogör för vilken information som krävs vid beställning av duplexbeläggning, t ex vem som är ansvarig för olika delar vid duplexbehandling. Zinkskiktets kvalitet, inspektion, lagring och transport berörs. ISO TC 156 Korrosion hos metaller och legeringar, är det sekretariat inom standardiseringsorganet ISO som arbetar med standarder som berör varmförzinkning. Sekretariatet har tagits över av Kina med assistans från Sverige. Tidigare var sekretariatet Rysslands ansvar, men det sköttes dåligt och allt tog väldigt lång tid. Nu hoppas vi på snabbare handläggning. CIDECTPROJEKTET Detta projekt handlar om statisk hållfasthet hos svetsfogar, och hur hållfastheten påverkas av att hål tas upp för att konstruktionen ska kunna varmförzinkas. Man kommer att studera optimala hålstorlekar samt hur hålen ska vara placerade för att håltagningen inte ska innebära försämring av konstruktionens hållfasthet. Ibland dimensioneras konstruktionen upp för att kompensera för håltagningen. Detta är ingen bra lösning, då det gör varmförzinkat mindre konkurrenskraftigt pga större, dyrare och tyngre konstruktioner. Flera av mötesdeltagarna påpekade vikten av att hålen är tillräckligt stora, då för små hål innebär en allvarlig säkerhetsrisk under själva förzinkningen. Resultatet av projektet får definitivt inte bli att hålstorlekarna ska minskas, ansåg EGGA-delegaterna. DAST- Guideline för att undvika smältmetallsprickor vid varmförzinkning De faktorer som visat sig bidra till uppkomsten av smältmetallsprickor är följande: Varmförzinkningsbadets sammansättning där förekomsten av tenn i badet är det mest kritiska Sträckgräns över 355 N/mm 2 dvs. stål med högre hållfasthet Stora konstruktionselement - innehållande restspänningar från valsning och svetsning Konstruktioner med borrade eller pressade hål samt skurna ytor Konstruktionsutformningar som kräver långsam nedsänkning i badet, vilket ger temperaturgradienter i godset (olika delar är varmare respektive kallare) Flussens sammansättning
Något förenklat kan sägas, att om badet är fritt från tenn måste det till en mycket olycklig kombination av de övriga faktorerna för att smältmetallsprickor ska uppstå, dvs. inget tenn i badet mycket låg risk för smältmetallsprickor. Det är den slutsats som kan dras efter ett stort antal diskussioner men det är inget branschen vill gå ut med offentligt, i alla fall inte i Mellaneuropa. Tenn är där ett vanligt legeringsämne som innebär en rad andra fördelar; minskad zinkförbrukning, undertryckt Sandelineffekt samt blanka fina skikt på alla typer av stål. Problemet med smältmetallsprickor är inte speciellt vanligt förekommande, men medvetenheten om riskerna är hög bland många kunder, vilket gör att det är viktigt för varmförzinkningsindustrin att återskapa förtroendet. För att uppnå detta har man tagit fram en guideline, där det noggrant beskrivs när smältmetallsprickor kan uppstå och vad man ska tänka på i alla led då en större konstruktion ska varmförzinkas. Arbetet har utförts inom en kommitté med representanter från ståltillverkare, stålkonstruktörer, myndigheter och varmförzinkare. Guidelinen kommer att bli en nationell standard i Tyskland och utgöra ett tillägg till EN ISO 1461 och existerande regelverk för stålkonstrukltioner (EUROCODE s). Även andra länder än Tyskland kommer att göra guidelinen till en standard, och vi får räkna med att den kan komma till kundernas kännedom även i Norden. Guidelinen gäller för lastbärande stålkonstruktioner och innehåller krav på konstruktörer, ståltillverkare och varmförzinkare. Bland annat tas följande punkter upp: Definition av konstruktionsklasser Balklängd, hållfasthet, duktilitet Förbehandling inför förzinkning, där flussningen har hög prioritet. Flusskoncentrationen (min 400 g/l) ska mätas och dokumenteras. Järninnehållet ska vara lågt. Detta för att få bästa förutsättningar för värmeöverföring då godset doppas i zinken. Förvärmning, som tidigare föreslagits för att minska effekten av att olika delar av en konstruktion värms olika snabbt då godset kommer ned i smältan, är inte längre något önskemål. Kemisk sammansättning hos badet, där tre olika klasser förekommer: Zinkbadsklass Sammansättning (%) Tenn Bly + 10 x Vismut Nickel Aluminium Total mängd av övriga element utöver zink 1. 1 0.1 1.5 < 0.1 < 0.1 < 0.1 2 0.1-0.3 1.5 < 0.1 < 0.1 < 0.1 3 > 0.3 1.3 < 0.1 < 0.1 < 0.1 1 Övriga element som kan finnas i zinkbadet men ej tas upp i denna tabell. Regler för förzinkning av konstruktioner som kan vara känsliga för smältmetallsprickor: I guidelinen finns ett schema med frågor att följa. Om det visar sig att konstruktionen kan vara känslig för smältmetallsprickor krävs vissa beräkningar före förzinkning. Så snabb neddoppning som möjligt rekommenderas. 0.8 m/min är ett standardvärde. Vid dopptider över 20 minuter krävs badtyp av klass 1 (låg tennhalt). 100 % visuell granskning skall utföras hos varmförzinkaren. Speciella test av sprickor ska vid behov specificeras av kunden före förzinkning. Godset ska märkas före utleverans från varmförzinkningsanläggningen.
Som framgår av ovanstående så innebär risken för smältmetallsprickor en hel del extra arbete, som kan verka avskräckande inte minst för kunden. Från Belgien påpekades det att zinkförbrukningen kommer att öka med ca 6 % på grund av att man använder legering 1 istället för någon av de två andra. Detta belyser kanske varför vissa länder är så benägna att använda tenn, trots risker och extra arbete. Rapportering från Marknadskommittén Mötet började som vanligt med en rundfrågning om hur marknadsläget ser ut i de olika medlemsländerna. Följande rapporterades: Italien: Problemen runt smältmetallsprickorna har haft viss negativ inverkan på volymerna. Man hoppas nu att DAST Guideline ska hjälpa till att återskapa förtroendet. Tjeckien: 6 % ökning under våren 2008. Sämre under hösten på grund av den ekonomiska krisen. Utslaget under året blir det sannolikt en ökning på 2-3 %. Frankrike: Färre projekt i början av 2008. En långsam minskning kan skönjas. Jordbrukssektorn ökar kraftigt. Franska bilfabrikanter minskar antalet bilar och detta minskar även förzinkningsvolymerna. Belgien: Ökningen under våren var god, 11-15 %. Under andra halvan av 2008 kan en liten nedgång skönjas. Många stora projekt har skjutits på framtiden. Kanske kommer man att tappa hela den positiva ökningen som noterades för det första halvåret. Österrike: Nedgångar inom byggsektorn och trailerbusiness. Många av varmförzinkningsbranschens kunder är fullbokade fram till årsskiftet men har sedan problem med inkommande order. Tyskland: Början av året var mycket bra, men plötsligt sjönk volymerna. Trailer går ned med 50 %. Inför 2009 ser det dåligt ut med inkommande order. Spanien: Under perioden 1998-2008 har varmförzinkningsvolymerna ökat med 70 %. År 2000 fanns det 36 varmförzinkningsanläggningar, varav 33 var medlemmar. Nu, 2008 finns 51 anläggningar, men merparten av de nya är inte med i föreningen. De är inte renodlade legoförzinkare utan har ofta egna produkter. De har inte heller samma mentalitet som de äldre företagen, som hade ett större intresse av att organisera sig i en branschförening. Holland: Första halvåret har varit bra, men nu är förväntningarna låga. Man är orolig för den kommande perioden. Storbritannien: Positiv start på året, mycket gods och goda priser. Nu ser det sämre ut och risken är stor att ökningen som förekom under första halvåret äts upp under hösten. Representanter för Spanien, Holland, Storbritannien och Tyskland berättade hur man arbetar med marknadsföring och industrikontakter i sina respektive länder. De flesta länder har ett relativt lika upplägg med utskick av tidskriften Hot Dip Galvanizing, informationsmöten för ingenjörer och arkitekter samt ett informationskontor där man besvarar frågor från beställare och användare. Man arbetar också målinriktat för att framhålla varmförzinkningens miljövänliga profil och använder det nya materialet Varmförzinkning och hållbart byggande som tagits fram i samarbete mellan EGGA och IZA. I Tyskland har man valt att satsa på en iögonfallande kampanj med filmstjärnetema för varmförzinkning, där man har följande profil: Varmförzinkning är stjärnan bland korrosionsskydd! Varmförzinkning har massor av beundrare och varar för evigt! Varmförzinkning är en dundersuccé!
För denna kampanj har man valt att utforma annonser så att de ser ut som filmaffischer för ett antal aktuella och välkända biosuccéer, se nedan. En rolig idé om man har budget för det! Sex and the city Mission impossible Everything You Always Wanted To Know About Sex Så var kommittémötena slut för den här gången. Vågar vi hoppas på en mer positiv atmosfär nästa gång - i Bryssel våren 2009? Kommer zinkens gränsvärden i vattendirektivet att vara baserade på vetenskapliga studier? Har användarnas förståelse för hur smältmetallsprickor kan undvikas ökat? Sist men inte minst hur ser konjunkturen ut?