HELSINGFORS UNIVERSITET Pedagogiska institutionen Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Examensfordringar för kandidatexamen 2008-2009 2010-2011 Pedagogiken som vetenskap fokuserar på människans tillväxt, utveckling och inlärning samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning. Inom pedagogiken forskar man kring frågeställningar som berör såväl individens levnadslopp, pedagogikens samhälleliga dimensioner som organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser. sättningen med studierna är att utveckla och fördjupa studentens förståelse för pedagogiska frågeställningar samt att utveckla färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och olika inlärningsformer. Över hälften av studierna i pedagogik består av huvudämnesstudier. Kandidat- och magisterexamen i pedagogik bygger således på en fördjupad kunskap och insikt i den pedagogiska vetenskapen. Kandidatexamen Kandidatexamen är en mångsidig examen i vilken ingår studier i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. För att uppnå denna bredd närmar man sig pedagogiken utifrån båda vetenskapsdisciplinernas perspektiv. sättningen med studierna är att ge studeranden färdigheter till självständig informationssökning samt förmåga att kritiskt analysera forskningsresultat inom det egna området. sättningen med studierna är också att ge beredskap för utmanande uppgifter i arbetslivet: självständig verksamhet, samarbets- och kommunikationsförmåga samt förmåga till lärande i arbete. Huvudämnesstudierna består av grundstudier (25 studiepoäng) och ämnesstudier (55 studiepoäng). Grundstudierna är gemensamma för alla studerande inom utbildningsprogrammet. Ämnesstudierna består av gemensamma substansstudier (som innefattar pedagogikens olika verksamhetsformer), valbara substansstudier, forskningsmetodik samt kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen. Till kandidatexamen hör, vid sidan om ämnesstudierna, orienterande studier, språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik samt en biämneshelhet omfattande minst 60 studiepoäng. För att uppnå tillräckligt antal studiepoäng kan valfria studier ingå i kandidatexamen. 1
Studier för kandidatexamen 180 sp Allmänna studier 20 sp AK 1. Individuell studieplan 3 sp AK 2. Språkstudier 10 sp AK 2.1. Modersmål 4 sp AK 2.1.1. Att skriva vetenskapliga texter 2 sp AK 2.1.2. Talkommunikation 2 sp AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp AK 3. Studier i informations- och kommunikationsteknik (ikt) AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp AK 3.2. Ikt / Kvantitativa metoder 2 sp AK 4. Statistikens grunder 2 sp Grundstudier 25 sp G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder 4 sp G 2. Pedagogisk filosofi 4 sp G 3. Individ och samhälle 4 sp G 4. Utveckling och inlärning 4 sp G 5. Didaktik 4 sp G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp Ämnesstudier 55 sp Ä 1. Gemensamma substansstudier 15 sp Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 6 sp Ä 1.2. Utbildningsplanering 6 sp Ä 1.3. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 3 sp Ä 2. Valbara substansstudier 15 sp Ä 2.1. Mångkulturell utbildning 5 sp (kurs från finska utbildningsprogrammet: A 2.0., A 2.1.) Ä 2.2. Utveckling och kognitiva processer 5 sp Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv 5 sp (kurser från finska utbildningsprogrammet: A 2.4., A 2.5.) Ä 2.5. Förändring och inlärning i arbetslivet 5 sp (kurser från finska utbildningsprogrammet: A 2.7., A 2.8., A 2.9.) Ä 3. Forskningsmetodik 15 sp Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp Ä 3.2. Kvalitativa metoder 6 sp Ä 3.3. Kvantitativa metoder 6 sp Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp Biämnesstudier: en biämneshelhet omfattande minst 60 sp Valfria studier: vid behov för att uppnå tillräckligt antal studiepoäng 2
ALLMÄNNA STUDIER 66020 AK 1. Individuell studieplan 3 sp sättningen med den individuella studieplanen är att öka den individuella planeringen av studierna och ge studenten en helhetsbild över kompetensutvecklingen inom det egna området. sättningen är dessutom att öka engagemanget till ämnesområdet, studiesamfundet och institutionen. 66021 AK 2.1.1. Att skriva vetenskapliga texter 2 sp Studeranden förstår: - de centrala egenskaper som kännetecknar olika typer av vetenskapliga texter - argumenteringens betydelse vid skrivandet av vetenskapliga texter - betydelsen av de egna texternas tillgänglighet och läsbarhet. Studeranden har färdigheter: - att tillämpa språkbruket inom det egna vetenskapliga området i sina egna kursarbeten, seminarieuppsatser och avhandlingar - att utveckla och omarbeta sin text under skrivprocessens olika faser - att använda språkguider och andra språkliga handböcker som stöd i sitt skrivande. - Reuter, Mikael. Översättning och språkriktighet. Version 2003. Svensk språktjänst. - Strömqvist, Siv. 1999 / 2003. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Deltagande förutsätter att även Ä4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen utförs parallellt. 66022 AK 2.1.2. Talkommunikation 2 sp sättningen med kursen är att ge grundläggande kunskaper i människans kommunikativa verksamhet. Studerande motiveras och tränas att använda sin röst på ett naturligt sätt samt utvecklar säkerhet i diskussions- och sammanträdessituationer. Under kursen bekantar man sig med grunderna i muntlig framställning samt utför övningar som utvecklar studerandes muntliga kommunikation. Kursen kan endast avläggas genom att delta i undervisning. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: G 5.2. Modersmålets muntliga framställning (2 sv = 4 sp). 3
99292 AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp sättningen med det andra inhemska språket är att studerande förstår muntlig och skriftlig finska/svenska samt kan diskutera olika frågor som ansluter sig till det egna området på finska/svenska. Man skall också, i anslutning till sitt eget yrke, skriftligt kunna använda sig av det andra inhemska språket på en nivå som språklagen (423/2003) föreskriver. Realisering och arbetssätt Språkstudier i svenska avläggs vanligtvis genom att delta i kurs. Studerande som har goda färdigheter i språket kan avlägga studieperioden genom ett språkprov. Den finska studieperioden kan antingen avläggas genom prov eller genom att delta i kurs. Goda kunskaper - nöjaktiga kunskaper. 99501 AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp, realisering och arbetssätt Studerande kan välja mellan engelska, spanska, italienska, tyska eller ryska som det främmande språket i examensförordningen. Den engelska kursens målsättning är att studenten får god förmåga att använda sig av engelska språket både inom det akademiska livet och arbetslivet. Kursen är inriktad på att läsa, skriva samt/eller tala. Språkförmågan i engelska påvisar man genom ett nivåprov eller genom att delta i kursen. sättningen med kurserna i spanska, italienska, franska, tyska eller ryska är att fördjupa den språkförmåga som redan erhållits på ett sådant sätt att studerande kan använda sig av språket på ett mångsidigt sätt både i studierna och i arbetslivet. Studierna består under övergångstiden (1.8.2005-31.12.2008) av studieperioder i textförståelse och muntlig framställning. Studieperioderna kan avläggas genom nivåprov eller genom deltagande i kursen. Efter övergångstiden får de som väljer spanska, italienska, franska, tyska eller ryska en individuell studieplan. Studierna byggs då upp av kurser/moduler på nivå 4/5-5/6. 6000007 / 6000008 / 64027 / 6000005 AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp sättningen med studieperioden är att få grundläggande färdigheter för sina studier i informationsoch kommunikationsteknologi. Efter genomförd kurs behärskar studenten datorns grundläggande funktioner, kan verka i universitetens IKT-omgivning och använda sig av dess tjänster. Dessutom bekantar sig studenten med de allmänna program som används i studierna och lär sig använda dem på ett ändamålsenligt sätt. Kursen bidrar också till att studenten lär sig effektivt söka efter information samt både på ett kritiskt och etiskt sätt förmår utvärdera denna information. Dessutom blir studenten medveten om de säkerhetsrisker som ansluter sig till Internet och datoranvändning samt får förmågan att undvika allmänna problem. Innehål ADB-miljön vid Helsingfors Universitet Praktiska kunskaper om arbetsstationen Internet och nätkommunikation Bearbeta och presentera information Att skaffa information Datasäkerhät 4
- Allmän information om Ikt-körkort http://www.helsinki.fi/tvt-ajokortti - Självstudiematerial för studenter till delarna 1-6 http://www.helsinki.fi/tvt-ajokortti/materiaali.htm För att klara av Ikt-provet skall man ha minst 70 % rätt av frågorna i alla sex delområden. 64028 AK 3.2. Ikt / Kvantitativa metoder 2 sp Se examensfodringar och undervisningstidpunkter från studieperioden Ä 3.3. Kvantitativa metoder. När man avlägger studieperioden Ä 3.3. Kvantitativa metoder får man 6 sp till ämnesstudiernas studieperiod Ä 3.3. och 2 sp till de allmänna studiernas studieperiod AK 3.2. 64029 AK 4. Statistikens grunder 2 sp Kursens mål är att studenten förstår och kan tillämpa deskriptiv statistik. - Borg, E. & Westerlund, I. Statistik för beteendevetare. 2006. Liber. GRUNDSTUDIER 66150 Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 25 sp sättningen med grundstudierna är att studenten blir förtrogen med de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt få underlag till att utveckla den egna pedagogiska sakkännedomen. Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1-5. Om motsvarigheterna för studieperioder i tidigare examensfordringarna finner man information i Pedagogiska institutionens intranät Alma https://alma.helsinki.fi/tab/622. Studierna är gemensamma för huvud- och biämnesstuderande. 66151 G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder 4 sp Kursen ger en grundläggande kännedom om pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och frågeställningar. Bredvidlitteratur från litteraturlistan för öppna högskolans studerande. Litteraturtentamen för studerande vid öppna högskolan: - Dysthe, O. (Red.), Dialog, samspel och lärande. 2001. Studentlitteratur. - Merriam, Sharan B. & Caffarella Rosemary S. Learning in Adulthood. A comprehensive guide. 1999. Jossey-Bass. Valda delar. 5
66152 G 2. Pedagogisk filosofi 4 sp Kursen ger en överblick av pedagogikens ontologiska, epistemologiska och axiologiska frågeställningar med avsikt att utveckla studerandens förståelse av den pedagogiska vetenskapens karaktär och särdrag. - Stensmo, Christer. Pedagogisk filosofi. En introduktion. 1994. Studentlitteratur. - Tännsjö, Torbjörn. rundbok i normativ etik. 2000. Thales. 66153 G 3. Individ och samhälle 4 sp Kursen ger insikter i teoretiska utgångspunkter inom den pedagogiska sociologin. Kursen behandlar samverkan mellan individ, utbildning och samhälle. - Antikainen, Ari, Rinne, Risto & Koski, Leena. Kasvatussosiologia. 2. uppl., 2000 eller 3. uppl., 2006. WSOY. - Aktuella artiklar. 66154 G 4. Utveckling och inlärning 4 sp Kursens syfte är att klarlägga grundläggande psykologiska begrepp och processer som är relevanta för pedagogisk verksamhet. Under kursen behandlas följande temaområden: psykets biologiska bas, minnet, språkutveckling, tänkandet, intelligens och personligheten. - Smith, Edward E., Nolen-Hoeksema, Susan, Fredrickson, Barbara & Loftus, Geoffrey. Atkinson & Hilgard s Introduction to Psychology. 2003. Belmont. Kap. 1-3, 7-13. 66155 G 5. Didaktik 4 sp Kursen ger en överblick av didaktiken som ett av pedagogikens delområden. Kursen avser att utveckla deltagarnas förmåga att analysera och planera undervisning. - Imsen, Gunn. Lärarens värld. Introduktion till allmän didaktik. 1999. Studentlitteratur. - Hakkarainen, Kai, Lonka, Kirsti & Lipponen Lasse. Tutkiva oppiminen. Järki, tunteet ja kulttuuri oppimisen sytyttäjinä. 2004. WSOY. 6
64135 G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp Studerande bekantar sig med pedagogisk och vuxenpedagogisk forskning, forskarsamfund och olika sätt att närma sig forskning. - Argumentti ja kritiikki: lukemisen, keskustelun ja vakuuttamisen taidot, toim. Marja-Liisa Kakkuri- Knuuttila. 1998. Gaudeamus. (valda delar) ÄMNESSTUDIER 66240 Ämnesstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 55 sp sättningen med ämnesstudierna är att studenten utvidgar sitt pedagogiska kunnande genom att bekanta sig med pedagogikens centrala teoritraditioner, metoder och forskning samt får därigenom färdigheter att tillämpa och bedöma pedagogiska frågeställningar gällande fostran och utbildning. Dessutom får studenten erfarenhet från pedagogiskt forskningsarbete och färdigheter att följa med forskning inom det egna området. Vitsordet för ämnesstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda studieperioderna enligt 1-5. I vitsordet beaktas inte kandidatavhandlingens bedömning. Om motsvarigheterna för studieperioder i tidigare examensfordringarna finner man information i Pedagogiska institutionens intranät Alma https://alma.helsinki.fi/tab/622. Förhandskrav: Grundstudier i pedagogik eller vuxenpedagogik eller pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). Ämnesstudierna kan påbörjas när grundstudierna har avlagts, med undantag av G 5. Didaktik (kan vara på hälft). Ämnesstudier 35 sp för biämnesstuderande. 66241 Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 6 sp Pedagogik som vetenskaplig disciplin har till uppgift att systematiskt beskriva, förklara och förstå de pedagogiska verksamhetsområde - fostran, utbildning och undervisning. Kursen ger en fördjupad kännedom om pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och frågeställningar. - Säljö, Roger. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. 2000 eller 2006. Prisma. - Siljander, Pauli. Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen. 2002. Otava. - Jarvis, Peter. Ethics and Education for Adults in a late Modern Society. 1997. Niace. 7
66242 Ä 1.2. Utbildningsplanering 6 sp Kursen behandlar grundläggande begrepp och modeller i utbildningsplanering och ger de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs vid planering och utvärdering av utbildning. Kursen ger även en allmän orientering i utbildningsförvaltning och utbildningspolitiska riktlinjer. - Morrison, Gary R., Ross, Steven M. & Kemp Jarrold E. 2004. Designing effective instruction. John Wiley & Sons. - Lehtisalo, Liekki & Raivola Reijo. Koulutus ja koulutuspolitiikka 2000-luvulle. 1999. WSOY. 64247 Ä 1.3. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 3 sp Under studieperioden får man en inblick inom pedagogikens centrala verksamhetsområden. Endast för huvudämnesstuderande. 66245 Ä 2.1. Mångkulturell utbildning 5 sp Skolans och utbildningens roll i ett mångkulturellt samhälle utforskas från ett brett perspektiv. Kulturell mångfald inkluderar i denna kurs förutom etnicitet också ras, genus, språk, religion och social klass. et är att den studerande får en förståelse för vad kulturell mångfald och mångkulturell utbildning innebär. - Sleeter, C. E., & Grant, C. A. Making Choices for Multicultural Education. Five approaches to Race, Class, and Gender. 2006. John Wiley & Sons. - Lahdenperä, P. (Red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. 2004. Studentlitteratur. Kapitel 1-4 - Aktuella artiklar närmare information ges i början av kursen. En av följande böcker (eller motsvarande): - Ambjörnsson, F. I En Klass För Sig. Genus, Klass, och Sexualitet Bland Gymnasietjejer. 2004. Ordfront. - Bunar, N. Skolan Mitt i Förorten. Fyra Studierom Skola, Segregation, Integration och Multikulturalism. 2001. Brutus Östlings Bokförlag Symposium. - Martikainen, T. (Red.) Ylirajainen Kulttuuri. Etnisyys Suomessa 2000-luvulla. 2006. Hakapaino. - Carlson, M., Rabo, A., & Gök, F. (Red.) Education in Multicultural Societies. Turkish and Swedish Perspectives. 2007. I. B. Tauris. Motsvarighet i tidigare examensfordringarna: Ä 2.2. Bildning i ett multikulturellt samhälle 5 sp 8
66246 Ä 2.2. Utveckling och kognitiva processer 5 sp Kursens syfte är att ge en fördjupad insikt i de psykologiska processer som är relevanta ur pedagogisk synvinkel. Kursen behandlar den psykiska utvecklingen och psykologiska processer under livscykeln. - Mischel, Walter, Shoda, Yuichi & Smith, Ronald E. Introduction to Personality. Toward an integration. Seventh edition. 2004. John Wiley & Sons. 66247 Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp Kursen ger en allmän orientering och introduktion till specialpedagogiska frågor. et med kursen är att utveckla studerandes kunskap om och förståelse för barn och vuxna med särskilda svårigheter samt klarlägga hur funktionshinder påverkar individens utveckling och medverkan i samhället. - Lovecky, Deirdre V. Different Minds. Gifted Children with AD/HD, Asperger Syndrome, and Other Learning Deficits. 2004. Jessica Kingsley Publishers. - Nilholm, Claes. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan. - Aktuella artiklar. 66248 Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv 5 sp Kursen ger en allmän orientering till det fria bildningsväsendets vuxenpedagogiska utvecklingslinjer i Finland. Kursdeltagarna blir förtrogna med bildningsarbetets centrala vuxenpedagogiska förhållningssätt och verksamhetsformer. - Gustavsson, Bernt. Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. 1996. Wahlström & Widstrand. - Suoranta, Juha & Salo, Petri. Sivistyksellinen aikuiskasvatus. 2002. Kansanvalistusseura. - Kovero, Camilla. Aktuella historiska och moderna vuxenpedagogiska frågor i Finland. Aikuiskasvatus 2001: 215-228. - Aktuella artiklar. 9
66249 Ä 2.5. Förändring och inlärning i arbetslivet 5 sp Kursen ger en allmän orientering till organisationer som inlärningsmiljöer för individuellt och kollektivt lärande. Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för organisationer som inlärningsmiljöer samt med aktuella teorier om en hälsofrämjande arbetsplats. - Argyris, Chris. On Organizational Learning. 1999. Blackwell. -Gruber, Hans & Palonen, Tuire (Eds.) Learning in the workplace- new developsments. 2007. Finnish Educational Research Association. - Aktuella artiklar. 66251 Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp Studenten blir förtrogen den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter. - Börjesson,Mats. Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. 2003. Studentlitteratur. - Chalmers, A.F. Vad är vetenskap egentligen? 3:e omarbetade upplagan. 2003. Bokförlaget Nya Doxa. Valbar litteratur: - Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 2:a upplagan. 2007. Studentlitteratur. (valda delar) - Molander, Bengt. Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. 1998. Thales. - Månsson, Per (red). Moderna samhällsteorier. Traditioner, riktningar, teoretiker. 6:e reviderade upplagan. 2003. Bokförlaget Prisma. (valda delar,) - Weiner, Gaby & Berge, Britt-Marie. Kön och kunskap. 2001. Studentlitteratur. Endast för huvudämnesstuderande. 66252 Ä 3.2. Kvalitativa metoder 6 sp Under studieperioden behandlas den kvalitativa forskningens utgångspunkter, angreppssätt och målsättningar. Dessutom blir man förtrogen med forskningsprocessens olika skeden samt övar sig i planerande, genomförande (materialinsamling, analys och tolkning) och utvärdering av kvalitativ forskning. - Patton, Michael Quinn. Qualitative evaluation and research methods. 1990. Sage. och - Eskola, Jari & Suoranta, Juha. Johdatus laadulliseen tutkimukseen. 1998. Vastapaino. eller - Kvale, Steiner. Den kvalitativa forskningsintervjun. 1999. Studentlitteratur. - Aktuella artiklar 10
Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. 66253 Ä 3.3. Kvantitativa metoder 6 sp Under studieperioden övar man sig i att bedriva forskning och redovisa sina resultat. Studenten samlar in ett kvantitativt forskningsmaterial och bekantar sig med olika centrala statistiska analysmetoder och statistisk slutledning. - Metsämuuronen, Jari. Tutkimuksen tekemisen perusteet ihmistieteissä. 2. painos, 2003. / 3. painos, 2005. Methelp. Kap. I- II, V-VII. - Munro, Barbara. Statistical Methods for Health Care Research. 4. painos, 2001. Lippincott. Kap. 1-6, 10. Förhandskrav för huvudämnesstuderande: Grundstudier + AK 4. Statistikens grunder. Förhandskrav för biämnesstuderande: Grundstudier. Därtill förutsätts att deltagarna behärskar datateknikens och statistikens grunder. Studieperioden innehåller, förutom 6 studiepoäng, även 2 studiepoäng ikt-studier från allmänna studier (AK 3.2.). 66255 Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för forskningsprocessens olika skeden genom att själva utföra en mindre undersökning, skriva en forskningsrapport och ta del i seminarieverksamheten. Avsikten är att kursdeltagarna integrerar och fördjupar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: - Strömqvist, Siv. 1999 / 2003. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Förhandskrav: Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt alla gemensamma substansstudier (15 sp). Det är önskvärt att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbete. Deltagande i seminarium förutsätter att även AK 2.1.1. Att skriva vetenskapliga texter utförs parallellt med kandidatseminariet. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Endast för huvudämnesstuderande. 11
66256 Ä 5. Seminararbete och seminarium för biämnesstuderande 5 sp Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för forskningsprocessens olika skeden genom att själva utföra en mindre undersökning, skriva en forskningsrapport och ta del i seminarieverksamheten. Avsikten är att kursdeltagarna integrerar och fördjupar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: - Strömqvist, Siv. 1999 / 2003. Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Förhandskrav: Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt alla gemensamma substansstudier (12 sp). Det är önskvärt, att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbete. 12