1 (2) Föredragningslista vid för sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna Tid och plats: onsdagen den 17 juni kl. 9.00-12.00, Kungsstenen, Aula Magna. Huvudföredragande och sekreterare: Per Båvner ÄRENDE Dagordning 2015-06-17 BESLUT/ÅTGÄRD 1. Utseende av justeringsperson Erik Blohmé föreslås utses till justeringsperson. 2. Godkännande av dagordningen Föreslås godkännas. 3. Föregående protokoll Föreslås läggas till handlingarna (bilaga). 4 Internationell koordinator för lärarutbildningarna 5. Valutbud för val inom Lärarprogrammet inför VT 2016. 6. Förslag om ändring i Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet. Beslutspunkt. Beslutspunkt. Föreslås beslutas att rekommendera för förvaltningschefen att en internationell koordinator för lärarutbildningarna tillsätts 1 januari 2016. (bilaga). Beslutspunkt. Föreslås beslutas i enlighet med förslaget och omedelbart anses justerat (bilaga) Föredragande: Kristina Öberg Beslutspunkt. Föreslås beslutas att föreslå att rektor rekommenderar universitetsstyrelsen att ändra skrivningen i Arbetsordningen till: Samordningsgruppen består av en ordförande som utses av rektor, två ledamöter från området för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. en ledamot från området för naturvetenskap, en representant för kommunerna i regionen samt två studeranderepresentanter. 7. Utveckling av ett planeringsverktyg för lärarutbildningarna 8. Dimensioneringstal samt Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet för arbete i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen 9. Revideringar av de förväntade studieresultaten i VFU-kurserna 10. Reviderad budget för Övningsskoleprojektet Beslutspunkt. Föreslås beslutas att förvaltningschefen rekommenderas att prioritera en förstudie för utveckling av ett planeringsverktyg för lärarutbildningarna under hösten 2016. Beslutspunkt. Föreslås beslutas i enlighet med förslaget (bilaga). Beslutspunkt. Föreslås beslutas i enlighet med förslaget (bilagor). Föredragande Helene Fröborg. Beslutspunkt. Föreslås beslutas i enlighet med förslaget (bilaga).
11. Styrgrupp och utvärdering av den Ämnesdidaktiska forskarskolan. 12. Utbud av valbara kurser inför antagning till vt 2016 inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4-6 13. Lärarutbildningsbudget 2016, första avstämningen 14. Återrapportering från utredningen angående säkerställandet av ämnesinnehåll och ämnesdidaktik inom förskollärarprogrammet och grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. 15. Tidsplan HT 15 för arbete med utveckling av övergripande idé för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet. 16. Användandet av professionsutvecklingsmatrisen inom lärarprogrammen på Stockholms universitet Föreslås beslutas att en styrgrupp bestående av två ledamöter från området för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. en ledamot från området för naturvetenskap, två representanter för medverkande huvudmän samt en studeranderepresentant. Föreslås delegeras till prorektor att utse en ordförande i styrgruppen. Föreslås beslutas av att en utvärdering görs av den Ämnesdidaktiska forskarskolan ÄDFo i samarbete med medverkande huvudmän. Beslutspunkt. Föreslås beslutas i enlighet med förslaget (bilaga). Föredragande Kristina Öberg. Diskussionspunkt (bilaga) Diskussionspunkt. Diskussionspunkt (bilaga). Till protokollet tas att utvecklingsarbetet ska leda till att reviderade lärarprogram startar HT17. Diskussionspunkt (bilaga). Föredragande Helene Fröborg 17. Informationsärenden 18. Övriga frågor. 19. Nästa möte. 15 september kl 9.00 12.00
1 (2) Samordningsgruppen för lärarutbildningarna Protokoll 2015-05-20 Protokoll fört vid sammanträde med Samordningsgruppen för lärarutbildningarna Tid och plats: onsdagen den 5 maj kl. 9.00-11.00, Kungsstenen, Aula Magna. Huvudföredragande och sekreterare: Per Båvner Närvarande från Samordningsgruppen: Hans Adolfsson (ordförande), prorektor vid Stockholms universitet; Annika Ullman, vicedekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten; Bengt Novén, dekanus för Humanistiska fakulteten och Ylva Engström, prodekanus för Naturvetenskapliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Elisabeth Nordström, processledare vid Kommunförbundet Stockholms Län, Ida Eriksson och Amanda Magnusson Arntsen, studeranderepresentanter (studeranderepresentanterna deltog inte på punkt fyra). Förhinder: Wiweka Warnling-Nerep, lärarutbildningsansvarig vid Juridisk fakultet Amanda Magnusson Arntsen studeranderepresentant. Övriga närvarande: Per Båvner lärarutbildningskoordinator (och föredragande om inte annat anges), Bengt-Olov Molander, rektorsråd, Kristina Öberg, utbildningsledare vid Naturvetenskapliga fakultetskansliet, Charlotta Fowler, Nicole Thorén och Gunilla Nordin, kommunikatörer vid Områdeskansliet för humaniora, juridik och samhällsvetenskap. ÄRENDE BESLUT/ÅTGÄRD 1. Utseende av justeringsperson Bengt Novén utsågs till justeringsperson. 2. Godkännande av dagordningen Godkändes med tillägg av övrig fråga angående utkast till förslag i Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet 3. Föregående protokoll Lades till handlingarna. 4. Begäran om yttrande - Folkskoleseminariets minnesfond 5. Samverkan med regionen inom ramen för Vinnova- Kloss. Beslutspunkt. Samordningsgruppen yttrade sitt stöd över ansökan och delegerade till prorektor att formulera yttrandet. Beslutspunkt. Beslutades i enlighet med förslaget. 6. IT-samordning. Beslutspunkt. Bengt Novén blev utsedd till Samordningsgruppens representant för de objekt/system som främst rör lärarutbildningarna 7. Inrättande av beredning för lärarutbildning inom HS-området. Diskussionspunkt.
8. Konsekvenser angående Promemoria från Utbildningsdepartementet: En mer flexibel ämneslärarutbildning. 9. Återrapportering från Internationaliseringsgruppen. Diskussionspunkt (bilaga). Diskussionspunkt (bilaga). 10. Informationsärenden På myndighetsdialogen tog universitet upp det minskade takbeloppet men fick ingen förklaring. Nytt presidium för lärarutbildningskonventet: Maria Jarl GU ordf och Anders J Persson SH vice ordf. 11. Övrig fråga angående utkast till förslag i Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet. För att följa strukturen med övergripande områden presenterades följande förslag: Samordningsgruppen består av en ordförande som utses av rektor, två ledamöter från området för humaniora, juridik och samhällsvetenskap området för humaniora, juridik och samhällsvetenskap en ledamot från området för naturvetenskap, en representant för kommunerna i regionen samt två studeranderepresentanter. 12. Höstens mötestider. 15/9 9.00 12.00 14/10 9.00 12.00 25/11 Heldag. 16/12 9.00 12.00.:
Jesús Piqueras Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, SU Internationell koordinator fo r la rarutbildningarna Huvudbryet Internationaliseringsarbetet i lärarutbildningen är en del av Stockholms universitets strategiska arbete. I policydokumentet Strategier för Stockholms universitet som pekar ut färdriktningen för universitetet under perioden 2015-2018 kan läsas: Även inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska internationaliseringen ses som ett medel för att långsiktigt öka universitetets kvalitet, konkurrenskraft och attraktionskraft. Studenterna ska redan tidigt i studierna uppmuntras till att skaffa sig internationella erfarenheter. Universitetet ska aktivt verka för att attrahera betydligt fler internationella studenter, och för att en betydande andel av universitetets studenter ska förlägga en del av sin utbildning vid ett utländskt lärosäte. Även forskning om lärarutbildning pekar på de positiva effekterna av internationalisering av lärarutbildningen. There is strong consensus that the international mobility of education students and teacher educators is highly beneficial for a number of reasons: these students and teachers are likely to be more globally minded educators who can develop new professional horizons and a fresh perspective on the educational system of their home country, as well as gain access to jobs in other countries (Bruce, 1991; Quezada, 2010). Trots alla dessa goda intentioner och vetenskapliga argument släpar lärarutbildningen i Sverige efter betydligt när det gäller internationalisering jämfört med högre utbildning generellt (Nilsson, 2012). Strategiskt arbete och åtgärder Jan-Olof Nilsson (2012) beskriver in sin rapport Alla talar svenska-om lärarutbildningen och internationalisering olika förklaringar för den låga internationaliseringsnivån av lärarutbildningen. I rapporten presenteras i en mängd internationella forskningsöversikter samt nationella och internationella utredningar. Det är en mycket nyttigt läsning. Vidare lyfter rapporten några goda exempel och erfarenheter från utlänska och svenska lärosäten som konsekvent har jobbat med frågan och uppmärker sig av ett framgångsrikt internationaliseringsarbete på lärarutbildningar, bl.a. Göteborgs universitet och Malmö högskolan. I stora drag har alla dessa lärosäten genomgått ett långt utvecklingsarbete som kännetecknas av att - man gör internationalisering av lärarutbildningen en del av hela universitetets internationella strategier, policy, visioner och infrastrukturell support och - man utvecklar en strategiskplan för internationalisering av lärarutbildningens alla nivåer - t ex forskning, undervisning och service för anställda och studenter. En avgörande förutsättning för detta utvecklingsarbetesarbete är att man har universitets- och fakultetsledningens stöd (även ekonomiskt). 1
Jesús Piqueras Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, SU Om man tittar på hur framgångsrika lärosäten har gått till väga kan man se att inrättning av en grupp som strategiskt jobbar med internationalisering av lärarutbildningen är centralt i processen. Internationalisering av lärarutbildningen handlar inte enbart om att lösa problem för mobilitet, utan innefattar flera dimensioner. I den statliga utredningen En hållbar lärarutbildning (2008) beskrivs fyra olika dimensioner där internationaliseringen bör beaktas: 1. Programdimensionen. Den strukturella nivån (exempelvis förekomst av moduler/moment/kurser som är anpassade för utbyten, s.k. mobilitetsfönster, strukturfrågor) 2. Institutionsdimensionen. Den institutionella nivån (exempelvis internationell och multikulturell arbetsmiljö, tillgodoräknandepraxis, organisation, värdering av internationella erfarenheter vid anställning) 3. Innehållsdimensionen. Den innehållsliga nivån (exempelvis tematik, perspektiv, komparativa studier, förväntade lärandemål, litteratur, lärande om internationella och multikulturella miljöer) 4. Individdimensionen. Den individuella nivån (exempelvis lärar- och studentutbyten) En mycket bra bild av vad innebär att jobba praktisk med dessa fyra dimensioner finns i Lärarutbildningskonventets rapport Internationaliserad lärarutbildning möjligheter att realisera (2007). Rapporten betonar att internationalisering av lärarutbildningen ska uppfattas som betydligt vidare än att enbart omfatta mobilitet. Rapporten ger råd och stöd till svenska lärosäten som bedriver lärarutbildning. Listan på olika åtgärder som kan/bör genomföras är mycket omfattande (här presenteras några exempel som i den ursprungliga rapporten är indelade i de fyra dimensioner): Utbyten på alla nivåer, inklusive administrativ personal: individnivå. Utveckling och genomförande av kurser i samverkan med lärosäten i andra länder (från informella till formella, som i intensivprogram eller Joint degree -liknande) Internationella perspektiv på den egna utbildningen genom IKT-understödd samverkan med studerandegrupper i andra länder.49 Organisation för att bereda validering, tillgodoräknande, erkännanden etc. för studenter på program och fristående kurser. Sammanlänka verksamheten med samarbetsskolors internationaliseringsarbete Erbjuda studenter att genomföra VFU utomlands, på upparbetade partnerskolor och med IKTstöd, till exempel användning av webbkamera för examination. Skapa samverkan mellan kommun och lärarutbildning i flera länder ett sammanhållet koncept. Samarbete kring kvalitetssäkring (kollegiala granskningar mm) Integrera/introducera utbytesstudenter i/med vanliga studerandegrupper på ett ömsesidigt berikande sätt Att ta vara på inresande utbyteslärare och eventuella medföljandes möjligheter att delta i dialog och jämförelser. Alla har gått i skolan och alla har därmed något att delge från sin skoloch/eller studietid. Internationella perspektiv i utbildning och forskning, ett stort område som spänner över såväl undervisningsformer och litteratur som forskningsperspektiv. Information till studerande, personal och till internationella samarbetspartners och presumtiva studerande. Samverkan kring ansökarkompetens och kursgivande. 2
Jesús Piqueras Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, SU Att ge personal reella förutsättningar för internationaliseringsarbetet så att det inte i negativ mening blir beroende av några få eldsjälar. Visualisering upprättande av gästlistor, presentationer av gäster på den egna webben så att de uppmärksammas och får ökade kontaktytor utanför den snävare studerande/kollegagruppen. Rekommendera/assistera studerande att söka som språkassistent (lärarassistent) genom exempelvis Comenius Att ta del i och bidra till debatten om en europeisk läraridentitet och europagemensamma lärarkompetenser. Att ta del av och bidra till europeisk policy (exempelvis Common European Principles for Teacher s Competences and Qualifications) Utveckling av samarbete med UHR, aktivt ta del av, bidra till och utnyttja de nationella och internationella stödstrukturerna för internationaliseringsarbete, till exempel EU:s olika stödformer för utbildning, nordiska stöd som Nordplus och nationella som Svenska Institutet och STINT. Man kan konstatera att inom dessa åtgärder nivåer måste man jobba strategiskt och operativt och det borde vara en strategisk grupp för internationalisering av lärarutbildning som jobbar med de strategiska aspekterna. Internationell koordinator för lärarutbildningarna (IKL) Samordningsfunktion Idag finns en centralt placerad Internationell koordinator för lärarutbildningen på flera lärosäten i Sverige bl. a. Göteborgs universitet, Linnéuniversitet och Linköpings universitet. Deras arbetsuppgifter varierar, men ofta är dessa koordinatorer länken mellan en strategisk grupp för internationalisering och andra instanser och grupper med styrfunktion inom lärarutbildningen. De ansvara också för en rad operativa frågor om mobilitet och representerar lärarutbildningen i nationella (NILS-nätverk) och internationella sammanhang. Vilka länkfunktioner skulle en sådan koordinator kunna ha vid Stockholms universitet? Svaret beror på vilka aktörer är inblandade i lärarutbildningen. Vi har just nu: Internationaliseringsgrupp. En grupp som diskuterar övergripande och strategiska frågor om internationalisering av lärarutbildningen med en pågående omorganisation. Utbyteskoordinatorer. Institutionerna driver och organiserar det internationella studentutbytet. Utbyteskoordinatorer vid varje utbildningsvetenskaplig institution jobbar främst med operativa frågor om mobilitet (främst inom Erasmus programmet), dessutom med varierande resurser. Internationell mobilitet vid Studentavdelningen som jobbar med strategiska frågor för internationalisering och mobilitet vid SU, men också många operativa frågor som antagning, registrering, housing, osv i tätt kontakt med institutionernas koordinatorer. Utveckling, implementering och uppföljning av handlingsplan/strategiskplan En strategigrupp som består av representanter från olika de olika utbildningsvetenskapliga institutioner har som uppgift att utveckla handlingsplaner för internationaliseringsarbetet. En viktig roll för koordinator i detta sammanhang är att bidra till processen med sin kunskap om 3
Jesús Piqueras Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, SU internationalisering, det kan t.ex. vara att beskriva prioriteringsområde för mobilitet och internationalisering. Handlingsplaner och strategiska prioriteringar måste implementeras och följas upp på olika nivåer och instanser. Vissa åtgärder behöver man följa upp på institutioner, medan andra som kanske innebär förslag på programnivå eller högre behöver diskuteras på mer övergripande nivå (t.ex. Samordningsgruppen, Internationell mobilitet vid Studentavdelningen). I en decentraliserad lärarutbildning som på Stockholms universitet kan en central koordinator ha en mycket viktigt roll för att uppnå handlingsplanens mål. Utveckling och underhåll av en internationaliseringskärna En stor del av mobilitetsarbete vid Stockholms universitet ligger i institutionerna. Där finns utbyteskoordinatorena som jobbar med bilaterala avtal, student- och lärarmobilitet. Denna organisation är ganska unik för internationalisering av lärarutbildningen i ett internationellt perspektiv. Därför har man i internationaliseringsgruppen föreslagit en gemensam internationaliseringskärna av insatser för alla utbildningsvetenskapliga institutioner, t.ex: prioriterade område/avtal per institution. Varje institution ansvarar för ett område som de kan bidra till gemensamma internationaliseringen. Området/avtal är öppet för de andra institutioner men ägs och förvaltas av en. Ett exempel: Utbytesavtal med NIE i Singapore hos MND. gemensamt gränssnitt gentemot inresande/utresandestudenter och lärare (organisatorisk och digital) med centraliserat information och statistik. Gemensamma policydokument för mobilitet. Omvärldsbevakning Informationsflöde relaterat med internationalisering av lärarutbildningen har ökat enormt på de senaste åren. Även kontakt med myndigheter (t.ex. UHR, Sida) och deltagande i specifika nätverken som NILS (Nätverket för internationalisering av lärarutbildning i Sverige) kräver att det finns en central funktion som kan hantera dessa viktiga aspekter av internationaliseringsarbete. 4
1 (1) 2015-06-09 Dnr SU Kristina Öberg Valutbud för val inom Lärarprogrammet inför VT 2016 Inför beslut om valutbud för val inom Lärarprogrammet för HT15 kartlade samordningsinstitutionerna vilka kurser studenterna behövde för att kunna avsluta sin utbildning. Ett likartat utbud behöver erbjudas denna valomgång och ytterligare minst en eller två gånger. Det gäller; Kurser inom Allmänt utbildningsområde, AUO Självständigt arbete grundnivå Självständigt arbete avancerad nivå Kompletteringskurser ämnesdidaktik/vfu Fördjupningsspecialiseringar för grundskolans senare år och gymnasieskolan Breddningsspecialiseringar för grundskolans tidigare år, framförallt engelska, matematik, naturvetenskap/teknik, so-ämnen samt kurser inom läs- och skrivutveckling. Inför denna kommande valomgång har kanslierna i samarbete med samordningsinstitutionerna kunnat lämna önskemål till institutionerna om vilka kurser (med namn och kod) som behövs i valet inför VT 16. Se bilaga 1 för det samlade valutbudet Förslag till beslut: Samordningsgruppen beslutar att fastställa valutbudet för val inom Lärarprogrammet HT 15 inför VT 16 enligt bilaga 1. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post:
Bilaga 1 Samfak. - Val inom lärarprogrammet inför VT16 Kursnamn Nivå Kod Institution Hp Kurstyp/rubrik Period % Barn- och ungdomsvetenskap GN UB203A BUV 7,5 AUO C-D 50 Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer GN UB202B BUV 15 Breddningsspecialisering A-D 50 Självständigt arbete inom AUO i ämnet barn- och ungdomsvetenskap GN UB304A BUV 15 Självständigt arbete grundnivå A-D 50 Självständigt arbete inom AUO i ämnet barn- och ungdomsvetenskap AN UB403A BUV 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Ämnesdidaktik med verksamhetsförlagd utbildning - sent i utbildningen (för studenter med samhällskunskap) GN CE06ÄL CeSam 15 Kompletteringskurs ÄD/VFU C-D 100 Komplettering inom samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och verksamhetsförlagd utbildning (för studenter med företagsekonomi eller psykologi) GN CEVFKL CeSam 15 Kompletteringskurs ÄD/VFU A-B 100 Självständigt arbete inom profilrelaterat AUO i samhälle, kultur och lärande (för studenter med företagsekonomi eller psykologi som förstaämne) AN CE46PL CeSam 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i samhälle, kultur och lärande (CeSam) AN CE45AL CeSam 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Geografi IL GN GE2015 INK 30 Breddningsspecialisering A-D 100 Geografi III GN GE5017 INK 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-B 100 Geografi, självständigt arbete med ämnesdidaktisk inriktning GN GE6015 INK 15 Självständigt arbete grundnivå C-D 100 Did. II- Att dokumentera & bedöma kunskapsbildning AN UDA15L IPD 7,5 AUO B 100 Pedagogik och utbildning II AN UC430L IPD 7,5 AUO A 100 Självständigt arbete inom AUO i didaktik GN UDG28L IPD 15 Självständigt arbete grundnivå C-D 100 Självständigt arbete i Pedagogik GN UC200P IPD 15 Självständigt arbete grundnivå C-D 100 Självständigt arbete i Pedagogik AN UC301P IPD 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Självständigt arbete inom AUO i didaktik AN UDA10L IPD 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Kompletterande Psykologi II GN PS2216 Psykologi 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan C-D 100 Företagsekonomi III för lärarstuderande GN FE3624 SBS 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-D Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla GN UQ202A Spec.ped. 7,5 AUO A-B 50 Självständigt arbete (AN) inom AUO i specialpedagogik AN UQ404A Spec.ped. 15 Självständigt arbete avancerad nivå A-D 50 Självständigt arbete (GN) inom AUO i specialpedagogik GN UQ304A Spec.ped. 15 Självständigt arbete grundnivå A-D 50 Samhällskunskap IV med didaktisk inriktning, specialisering mot statsvetenskap, utan examensarbete AN SVL30B Statsvetenskap 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-B 100 Samhällskunskap IV med didaktisk inriktning, specialisering mot statsvetenskap, med examensarbete AN SVL301 Statsvetenskap 30 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-D 100
Bilaga 1 Hum.fak - Val inom lärarprogrammet inför VT16 Kursnamn Nivå Kod Institution Hp Kurstyp/rubrik Period % Tyska III, biområde GN TYA306 BaFiTy 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-D Tyska, kandidatkurs GN TYA301 BaFiTy 30 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-D Breddningsspecialisering för Samhällsorienterande ämnen för grundlärarutbildningen år F-3 GN CHSOF3 ERG 15 grundskolans tidigare år C-D 100 Samhällsorienterande ämnen för grundlärarutbildningen årskurs 4-6, Historia Religionskunskap Samhällskunskap Geografi GN CH46SO ERG Breddningsspecialisering för 30 grundskolans tidigare år 100 Avancerad kurs i religionskunskap I AN RKA101 ERG Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och 30 gymnasieskolan 100 Ämnesdidaktik med verksamhetsförlagd utbildning - sent i utbildningen [Historia] GN CH06ÄL ERG 15 Kompletteringskurs ämnesdidaktik/vfu A-B 100 Ämnesdidaktik med verksamhetsförlagd utbildning - sent i utbildningen [Religion] GN CH06ÄL ERG 15 Kompletteringskurs ämnesdidaktik/vfu B-C 100 Självständigt arbete inom AUO (ERG) AN CH2SAE ERG 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i samhälle, kultur och lärande AN CHALAN ERG 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Självständigt arbete inom profilrelaterat AUO för Samhällsorienterande ämnen F-6 AN CHPLAN ERG 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D 100 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde i samhälle kultur och lärande GN CHALGN ERG 15 Självständigt arbete grundnivå A-D 50 Självständigt arbete inom tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner GN CH1SAE ERG 15 Självständigt arbete grundnivå A-D 50 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och Historia I inom ämneslärarprogrammet GN HIÄ101 Historia 30 gymnasieskolan A-D Historia III inom lärarprogrammet med examensarbete AN HIL30A Historia 30 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-D Grundkurs i läs- och skrivpedagogik GN US116S ISD 15 Breddningsspecialisering för grundskolans tidigare år A-B Fortsättningskurs i läs- och skrivpedagogik AN US216S ISD 15 Breddningsspecialisering för grundskolans tidigare år C-D Didaktiska perspektiv på språkundervisning I AN USVFU5 ISD 15 Kompletteringskurs ämnesdidaktik/vfu C-D Didaktiska perspektiv på språkundervisning II AN USVFU6 ISD 15 Kompletteringskurs ämnesdidaktik/vfu C-D Självständigt arbete avancerad nivå Självständigt arbete inom AUO (språkdidaktik) AN US400P ISD 15 inom AUO C-D Självständigt arbete i språkdidaktik AN USX04P ISD 15 Självständigt arbete avancerad nivå C-D Natfak. - Val inom lärarprogrammet inför VT16 Kursnamn Nivå Kod Institution Hp Kurstyp/rubrik Period %
Bilaga 1 Fördjupningskurs i biologi inom lärarprogrammet GN BL5999 BIG 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan A-B 100 Fördjupningskurs i biologi inom lärarprogrammet GN BL5999 BIG 15 Fördjupningsspecialisering för grundskolans senare år och gymnasieskolan C-D 100 Breddningsspecialisering för Matematik för yngre åldrar I GN UM2007 MND 15 grundskolans tidigare år AB 100 Naturvetenskap mot yngre åldrar I GN UM2000 MND 15 Breddningsspecialisering för grundskolans tidigare år AB 100 Naturvetenskap mot yngre åldrar II GN UM4040 MND 15 Breddningsspecialisering för grundskolans tidigare år CD 100 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde: inriktning mot naturvetenskapsämnenas didaktik GN UM6002 MND 15 Självständigt arbete grundnivå AB 100 Självständigt arbete inom allmänt utbildningsområde: inriktning mot matematikämnets didaktik GN UM6003 MND 15 Självständigt arbete grundnivå AB 100 Självständigt arbete inom AUO AN UM9000 MND 15 Självständigt arbete avancerad nivå CD 100
Ämneslärarprogrammet gymnasieskolan H15 Sökande Prio 1 Ämne 1 Ämne 1 Historia Religion Geografi Engelska Engelska 63 17 16 10 8 3 1 8 Geografi 18 7 11 0 Historia 72 36 6 24 6 Religionskunskap 14 2 12 0 Samhällskunskap 122 55 20 9 19 12 7 SVA 12 8 1 1 1 0 1 Svenska 66 18 10 1 17 12 5 0 1 2 Spanska 10 3 4 3 Ämne 2 90 73 18 94 12 32 16 0 5 3 25 Svenska SVAS Spanska Franska Tyska Italienska Matemati k Planeringstal per ämneskombinationyantagna studenter Ämne 1 Ämne 1 Historia Religion Geografi Engelska Engelska 54 8 16 10 8 3 1 8 Geografi 20 8 10 2 Historia 32 12 4 10 6 Religionskunskap 18 6 10 2 Samhällskunskap 35 4 4 4 5 11 7 SVA 20 10 3 2 2 0 3 Svenska 39 5 5 1 10 10 5 0 1 2 Spanska 13 3 5 5 Ämne 2 17 29 15 58 11 31 18 0 6 3 33 Svenska SVAS Spanska Franska Tyska Italienska Matematik
Ämneslärarprogrammet 7-9 H15 Förstahandssökande Planeringstal Hi-re-geo 18 20 Sve-eng-sva 22 15 Fi-eng-sva 10 20
1 Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet för arbete i gymnasieskolan eller vuxenutbildningen (300-330 hp) VT16 Ingångsämne: Engelska (120 hp) Kan kombineras med: Franska (90 hp) Geografi (90 hp) Historia (90 hp) Italienska (90 hp) Matematik (90hp) Religionskunskap (90 hp) Spanska (90 hp) Svenska som andraspråk (90 hp) Tyska (90 hp) Svenska (120 hp) Engelska (90 hp) Franska (90 hp) Geografi (90 hp) Historia (90 hp) Italienska (90 hp) Religionskunskap (90 hp) Spanska (90 hp) Svenska som andraspråk (90 hp) Tyska (90 hp) Svenska som andraspråk 120 hp Engelska (90 hp)
2 Matematik (90 hp) Spanska (90hp) Franska (90 hp) Tyska (90hp) Italienska (90 hp) Historia (120hp) Engelska (90 hp) Geografi (90hp) Matematik (90hp) Religionskunskap (90 hp) Religionskunskap (120hp) Engelska (90 hp) Geografi (90hp) Historia (90hp) Matematik (90hp)
Dnr: SU FV-6.7-1409-13 Förslag till beslut Gällande förväntade studieresultat och beslutsordning för VFU-kurser som ges inom förskollärarprogrammet och inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, föreslås Samordningsgruppen besluta: 1. att beslutet ersätter det föregående beslutet från 19 juni 2013 (Dnr: SU FV-6.7-1409-13) med avseende på förväntade studieresultat. 2. att förväntade studieresultat för aktuella VFU-kurser enligt ovan formuleras i enlighet med: - bilaga 1 (Förskollärarprogrammet) - bilaga 2 (Grundlärarprogrammet fritidshem) 3. att kursplaner för VFU-kurser som ska ges från och med vårterminen 2016, beslutas i enlighet med reglerna för kursplanehantering på respektive fakultet. Inför beslutet färdigställer institutionerna nya och reviderar befintliga VFU-kursplaner i enlighet med punkt 1-2 ovan.
Dnr: Bilaga 1- Förväntade studieresultat för VFU-kurser inom förskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet VFU I, II, III, IV, V VFU-kurs I (3 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten under handledning kunna - medverka aktivt i förskolans dagliga verksamhet och reflektera över den pedagogiska miljöns betydelse för barns omsorg, lek, lärande och utveckling - uppmärksamma och möta barns behov av omsorg i olika situationer och bemöta barn på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med yrkesetiska frågor och förskolans värdegrund, - kommunicera med barn i olika situationer individuellt och i grupp, och vara uppmärksam på sitt lyssnande och talande (verbalt och ickeverbalt) samt hur den egna kommunikativa förmågan kan utvecklas och anpassas till barns olika förutsättningar och situationer i verksamheten - relatera gjorda erfarenheter i verksamheten till förskolans nationella styrdokument och reflektera över innebörden av etiskt och demokratiskt förhållningssätt samt egna värderingar i bemötande av barn, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs II (6 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med barn i grupp och bemöta deras behov av omsorg, lek och lärande utifrån deras olika förutsättningar med stöd av handledning, - använda praktisk-estetiska uttrycksformer i olika aktiviteter med stöd av handledning kring förskoledidaktiska överväganden, - planera aktiviteter utifrån barns visade intressen; genomföra och utvärdera planeringen i dialog med handledaren, samt reflektera över sitt ledarskap och gjorda didaktiska val i olika situationer, - möta vårdnadshavare i dagliga kontakter och med ett etiskt och respektfullt förhållningssätt kommunicera verksamhetens olika delar såsom omsorg, lek och lärande, - med handledaren reflektera över innebörden av ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt och av ett jämsta lldhets-/ja mlikhetsperspektiv i VFU-förskolans pedagogiska dokumentation och övriga verksamhet, - reflektera över sin kommunikativa förmåga och sitt förhållningssätt i bemötande av alla barn i verksamhetens olika situationer, 1
Dnr: - relatera detta till förskollärarens ansvar enligt förskolans värdegrund och VFU-förskolans likabehandlingsplan, särskilt arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs III (6 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - under handledning tillvarata barns erfarenheter och kunskaper under planering och genomförande av aktiviteter i naturvetenskap/teknik/hållbar utveckling med tydliga ämnesdidaktiska mål för att stimulera varje barns lärande och utveckling utifrån deras egna förutsättningar, - självständigt skriva och motivera egna planeringar för aktiviteter i naturvetenskap/teknik/hållbar utveckling med tydliga ämnesdidaktiska mål relaterade till styrdokument, samt genomföra aktiviteterna mot de planerade målen, - självständigt utvärdera de ämnesdidaktiska aktiviteterna och metodiken mot de planerade målen, relaterat till styrdokument, - under handledning leda och utveckla aktiviteter utifrån ämnesinnehållsliga och förskoledidaktiska kunskaper, samt utvärdera styrkor och utvecklingsområden i det egna ledarskapet, - kommunicera med barn och personal, i grupp och enskilt, genom att anpassa sitt lyssnande, talande och skrivande, samt utvärdera sina kommunikativa förmågor, - under handledning leda aktiviteter med lek och skapande verksamhet och använda praktisk/estetiska uttrycksformer samt utvärdera i vilken mån uttrycksformerna var anpassade till barns olika förutsättningar, - under handledning använda digitala verktyg i verksamheten, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs IV (7,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - självständigt tillvarata barns erfarenheter och kunskaper och under planering och genomförande av aktiviteter i språk och kommunikation med tydliga ämnesdidaktiska mål samt använda dessa kunskaper och erfarenheter i verksamheten för att stimulera varje barns lärande och utveckling utifrån deras egna förutsättningar, - självständigt skriva och motivera egna planeringar för aktiviteter i språk och kommunikation med tydliga ämnesdidaktiska mål relaterade till styrdokument, samt genomföra aktiviteterna mot de planerade målen, 2
Dnr: - självständigt utvärdera de ämnesdidaktiska aktiviteterna och metodiken mot de planerade målen, relaterat till styrdokument, - självständigt leda och utveckla aktiviteter utifrån ämnesinnehållsliga och förskoledidaktiska kunskaper, samt utvärdera styrkor och utvecklingsområden i det egna ledarskapet, - kommunicera med barn och personal, i grupp och enskilt, genom att anpassa sitt lyssnande, talande, läsande och skrivande, samt utvärdera sina kommunikativa förmågor, - självständigt leda aktiviteter med lek och skapande verksamhet och använda praktisk/estetiska uttrycksformer samt utvärdera i vilken mån uttrycksformerna var anpassade till barns olika förutsättningar, - självständigt använda digitala verktyg i verksamheten, samt utvärdera verktygens roll för verksamheten, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs V (7,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med barn och möta varje barns behov, samt med didaktisk kompetens och etisk medvetenhet skapa förutsättningar för barns omsorg, utveckling och lärande, - visa insikter om barnens och barngruppens olika förutsättningar utifrån specialpedagogiska perspektiv, - självständigt och i samarbete med andra kritiskt granska hur egna värderingar och förskolans värdegrund enligt nationella styrdokument synliggörs och påverkar realiseringsnivån i den pedagogiska praktiken, - självständigt och i samarbete med andra utvärdera strategier från förskolans likabehandlingsplan för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling samt analysera och främja ett medvetet jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i verksamheten utifrån ett professionellt förhållningssätt, - kommunicera och samarbeta med barnens vårdnadshavare, i grupp och enskilt, på ett professionellt och respektfullt sätt i enlighet med nationella styrdokument för förskolan, - självständigt planera, leda och utveckla förskolepedagogiska aktiviteter och i samverkan med andra skapa gynnsamma förutsättningar för alla barns omsorg, utveckling och lärande, - med stöd av teori och gjorda erfarenheter formulera didaktiska ställningstaganden och frågeställningar kring lek, pedagogisk miljö, ledarskap och yrkesetik, - självständigt och tillsammans med andra kunna analysera mål, dokumentera, utvärdera och utveckla valda moment i den pedagogiska verksamheten samt bedöma i vilken mån förskolans lokala mål och aktiviteter och metodik stödjer barns allsidiga lärande och utveckling, - kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat kritiskt beskriva, värdera och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden för förskollärarprofessionens uppdrag och ansvar. 3
Dnr: Bilaga 2- Förväntade studieresultat för VFU-kurser inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Grundlärarprogrammet Fritidshem, VFU I, II VFU-kurs I (2,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - kommunicera med elever och personal, samt reflektera över denna förmåga, - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund, - under handledning genomföra flera lärandeaktiviteter, samt relatera aktiviteterna till relevanta styrdokument, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs II (5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - kommunicera med elever, individuellt och i grupp, samt med personal och vårdnadshavare, genom att lyssna, tala och skriva på ett tydligt sätt samt utvärdera dessa förmågor, - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund, samt beskriva och analysera egna värderingar och attityder som kan ha betydelse för bemötandet av elever, - under handledning skriva och motivera egna planeringar för aktiviteter med tydliga mål som är relaterade till relevanta styrdokument, samt genomföra och utvärdera aktiviteterna mot de planerade målen, - under handledning leda aktiviteter med praktiskt-estetiskt innehåll utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper, samt reflektera över sitt ledarskap och aktivitetens anpassning till olika elevers förutsättningar, - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs. VFU-kurs III (7,5 hp, CeHums ansvar) samt VFU-kurs IV (15 hp, BUVs ansvar) revideras under hösten 2015 eftersom de ges först VT16.
Dnr: SU FV-6.7-1409-13 Förslag till beslut Gällande förväntade studieresultat och beslutsordning för VFU-kurser som ges inom grundlärarprogrammet med inriktning mot F-3 respektive 4-6, ämneslärarprogrammet, KPU samt yrkeslärarprogrammet, föreslås Samordningsgruppen besluta: 1. att beslutet ersätter det föregående beslutet från 29 maj 2013 (Dnr: SU FV-6.7-1409-13) med avseende på förväntade studieresultat. 2. att förväntade studieresultat för aktuella VFU-kurser enligt ovan formuleras i enlighet med: - bilaga 1 (Grundlärarprogrammet F-3) - bilaga 2 (Grundlärarprogrammet 4-6) - bilaga 3 (Ämneslärarprogrammet) - bilaga 4 (KPU) och - bilaga 5 (Yrkeslärarprogrammet) 3. att kursplaner för VFU-kurser som ska ges från och med vårterminen 2016, beslutas i enlighet med reglerna för kursplanehantering på respektive fakultet. Inför beslutet färdigställer institutionerna nya och reviderar befintliga VFU-kursplaner i enlighet med punkt 1-2 ovan.
Dnr: Bilaga 1- Förväntade studieresultat för VFU-kurser inom Grundlärarprogrammet med inriktning med arbete i årskurs F-3 Grundlärarprogrammet F-3, VFU I, II, III, IV VFU-kurs I (2,5 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna - kommunicera med elever och personal, samt reflektera över denna förmåga - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund - under handledning genomföra lärandeaktiviteter, samt relatera aktiviteterna till relevanta nationella styrdokument - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs II (5,5 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna - kommunicera med elever och personal genom att lyssna och ge återkoppling, tala och skriva på ett tydligt sätt - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund, samt beskriva och analysera egna värderingar och attityder som kan ha betydelse för bemötandet av elever och relatera dessa till skolans värdegrund - under handledning skriva och motivera egna planeringar för lärandeaktiviteter i svenska och matematik med tydliga mål som är relaterade till relevanta nationella styrdokument - under handledning leda lärandeaktiviteter utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper, samt reflektera över sitt ledarskap - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs III (7,5 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna - kommunicera med elever och personal, både i grupp och enskilt, genom att lyssna på ett lyhört sätt samt tala och skriva med ett för sammanhanget adekvat och funktionellt språkbruk
Dnr: - självständigt och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund - självständigt skriva och motivera egna planeringar för lärandeaktiviteter i olika ämnen med tydliga mål som är relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument samt genomföra och tillsammans med andra utvärdera aktiviteterna mot de planerade målen - självständigt och på ett tydligt och strukturerat sätt leda lärandeaktiviteter utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper samt utvärdera styrkor och utvecklingsområden i det egna ledarskapet - under handledning dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt konstruktivt kommunicera bedömningen till eleverna - under handledning och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda praktisk-estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten - under handledning och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs IV (15 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna - i kommunikation med elever anpassa sitt lyssnande, talande och skrivande till olika elevers förutsättningar - självständigt skriva och motivera en längre ämnesintegrerande planering med tydliga mål som är relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument, samt självständigt genomföra och tillsammans med andra utvärdera och utveckla planeringen mot målen - självständigt och ansvarsfullt leda och utveckla lärandeaktiviteter i samtliga ämnen utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper - självständigt och med hjälp av teorier om lärande och fördjupade kunskaper om bedömning, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling, samt konstruktivt kommunicera bedömningen till eleverna - självständigt och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda praktisk-estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten - självständigt, med ett kritiskt förhållningssätt och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten - under handledning anpassa sin undervisning till elevers olika behov av särskilt stöd - under handledning tydligt och med ett för sammanhanget adekvat och funktionellt språkbruk skriftligt eller muntligt kommunicera med vårdnadshavare i grupp eller enskilt om elevers lärande och utveckling
Dnr: - under handledning använda beprövade strategier för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, samt främja jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv enligt skolans värdegrund - under handledning kommunicera och förankra skolans värdegrund till elever, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför sitt kommande pedagogiska arbete
Dnr: Bilaga 2 - Förväntade studieresultat för VFU-kurser inom Grundlärarprogrammet med inriktning med arbete i årskurs 4-6 Grundlärarprogrammet 4-6, VFU I, II, III, IV VFU-kurs I (2,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med elever och personal, samt reflektera över denna förmåga - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund - under handledning genomföra lärandeaktiviteter, samt relatera aktiviteterna till relevanta nationella styrdokument - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs II (5,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med elever och personal genom att lyssna och ge återkoppling, tala och skriva på ett tydligt sätt - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund, samt beskriva och analysera egna värderingar och attityder som kan ha betydelse för bemötandet av elever och relatera dessa till skolans värdegrund - under handledning skriva och motivera egna planeringar för undervisning i svenska och matematik med tydliga mål som är relaterade till relevanta nationella styrdokument - under handledning leda undervisning utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper, samt reflektera över sitt ledarskap - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs III (7,5 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med elever och personal, både i grupp och enskilt, genom att lyssna på ett lyhört sätt samt tala och skriva med ett för sammanhanget adekvat och funktionellt språkbruk
Dnr: - självständigt och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund - självständigt skriva och motivera egna planeringar för lärandeaktiviteter i olika ämnen med tydliga mål som är relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument samt genomföra och tillsammans med andra utvärdera aktiviteterna mot de planerade målen - självständigt och på ett tydligt och strukturerat sätt leda undervisning utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper samt utvärdera styrkor och utvecklingsområden i det egna ledarskapet - under handledning dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling samt konstruktivt kommunicera bedömningen till eleverna - under handledning och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda praktisk-estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten - under handledning och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs IV (15 hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - i kommunikation med elever anpassa sitt lyssnande, talande och skrivande till olika elevers förutsättningar - självständigt skriva och motivera en längre ämnesintegrerande planering med tydliga mål som är relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument, samt självständigt genomföra och tillsammans med andra utvärdera och utveckla planeringen mot målen - självständigt och ansvarsfullt leda och utveckla lärandeaktiviteter i samtliga ämnen utifrån adekvata ämneskunskaper, ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper - självständigt och med hjälp av teorier om lärande och fördjupade kunskaper om betyg och bedömning dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande och utveckling, samt konstruktivt kommunicera bedömningen till eleverna - självständigt och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda praktisk-estetiska uttrycksformer i den pedagogiska verksamheten - självständigt, med ett kritiskt förhållningssätt och utifrån ämnesdidaktiska kunskaper använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten - under handledning anpassa sin undervisning till elevers olika behov av särskilt stöd - under handledning tydligt och med ett för sammanhanget adekvat och funktionellt språkbruk skriftligt eller muntligt kommunicera med vårdnadshavare i grupp eller enskilt om elevers lärande och utveckling
Dnr: - under handledning använda beprövade strategier för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, samt främja jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv enligt skolans värdegrund - under handledning kommunicera och förankra skolans värdegrund till elever, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför sitt kommande pedagogiska arbete
Dnr: Bilaga 3 - Förväntade studieresultat för VFU-kurser inom Ämneslärarprogrammet Ämneslärarprogrammet VFU I, II, III, IV VFU-kurs I (6,5 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna/ Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med elever och personal genom att lyssna och ge återkoppling, tala och skriva, samt reflektera över dessa förmågor - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund samt beskriva egna värderingar och attityder som kan ha betydelse för bemötandet av elever - under handledning skriva och motivera egna lektionsplaneringar med tydliga mål som är relaterade till relevanta nationella styrdokument, samt genomföra och utvärdera lektionerna mot målen - under handledning leda undervisning och reflektera över sitt ledarskap - utifrån gjorda erfarenheter och kursens förväntade studieresultat beskriva, bedöma och ge exempel på egna styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs VFU-kurs II (7,5 hp) För godkänt resultat ska studenten kunna/ Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna - kommunicera med elever och personal, både i grupp och enskilt, genom att lyssna på ett lyhört sätt, tala och skriva med ett för sammanhanget funktionellt och adekvat språkbruk - under handledning och i olika situationer bemöta elever på ett inkännande och respektfullt sätt i enlighet med skolans värdegrund enligt relevanta nationella styrdokument, samt beskriva egna värderingar och attityder och relatera dessa till skolans värdegrund - självständigt skriva och motivera egna lektionsplaneringar med tydliga mål som är relaterade till ämnesdidaktiska teorier och relevanta nationella styrdokument, samt genomföra och tillsammans med andra utvärdera lektionerna mot målen - självständigt och på ett tydligt och strukturerat sätt leda undervisning utifrån adekvata ämneskunskaper ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper samt utvärdera styrkor och utvecklingsområden i det egna ledarskapet - under handledning, och med hjälp av teorier om lärande och kunskaper om betyg och bedömning, dokumentera, analysera och bedöma elevers lärande, samt konstruktivt kommunicera bedömningen till eleverna