Är arbete bra för vår hälsa och vårt välbefinnande?

Arbete för alla!

Är arbete bra för vår hälsa och vårt välbefinnande?

En god och hälsosam arbetsplats Minimera arbetets fysiska tyngd Främja ett gott samarbete och ett positivt arbetsklimat Ge möjlighet till vidareutbildning eller kompetensutveckling Öka de anställdas inflytande över arbetets organisation och de krav som ställs Livslångt lärande Anställningsbarhet Entreprenörskap

Arbete för alla Utanförskap Hälsa Arbetsförmåga Kompetensutveckling Entreprenörskap Rörlighet Nyfattigdom Flexibilitet Livslångt lärande Eget ansvar

Anställningsformer Objekt-/projekt/ provanställda Kärntruppen fast anställda Vikariatsanställda Säsongs- och behovsanställda

Arbete för alla Arbetsorgan isation Arbetsplats Arbete Arbetsuppgi Arbetsorganisation fter Arbetsplats Arbetsuppgifter Ledarskap Individens egenskaper och förmågor

Kittet i en hälsofrämjande arbetsplats Arenor for kommunikation, dialog, stöd, reflektion Ger förutsättningar för lärande, utveckling och hälsa Lärmiljöer

Friska företag Friska företag är bättre på att: Se till att företagets värderingar är välkända för alla. Planera verksamheten långsiktigt Vara tydliga med vilket ansvar ledarna har Värdera social kompetens vid rekrytering av ledare. Ha tydliga karriärvägar inom företaget. Rekrytera personal efter var de passar in i organisationen

Friska företag Se till att de anställda känner till sina befogenheter och begränsningar. låta kompetensutveckling styras ses som en utveckling för den anställda. Få medarbetarna delaktiga i förändringsarbetet och att ta tillvara på deras idéer. Värdesätta informella informationsvägar ha direkt kontakt Vara öppna för diskussion och kritik och ha en positiv attityd till att lösa problem. Ha strategier och policys för sjukfrånvaron och att vara insatta i hur många som är korttids- respektive långtidssjukskrivna och varför. (Svartengren och Vingård)

Rapporteras medarbetarnas hälsotillstånd eller kompetensutveckling i årsrapporterna?

Finns det ett värde i att arbeta?

Marienthal

Marienthal

Marienthal

Arbetets betydelse Struktur av tiden Erfarenheter delas med personer utanför kärnfamiljen Individer blir delaktiga i mål och mening som överstiger de egna Individens status och identitet definieras Upprätthåller och stimulerar aktivitet (Maria Jahoda )

Arbetslöshet och hälsa (Wilson & Walker, review 1993) Arbetslösa män och deras familjer har ökad mortalitet, även efter kontroll för social klass, fattigdom, ålder och tidigare sjuklighet. Arbetslösa har reducerat psykiskt välbefinnande och ökad incidens av självmordsförsök, depression, ångest Arbetslösa män använder i högre grad primärvård och sjukvård och får mer mediciner utskrivna Rökning och alkoholkonsumtion ökar efter arbetslöshet Arbetslösas familjer har ökad risk för fysisk sjukdom, psykologisk stress och söndrade familjer

Om man blivit sjukskriven.

Ohälsotalet per län Det totala ohälsotalet Ohälsotalet 2009-08 Diff sedan 2008-12 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10%

2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Förändring av ohälsotalet under löpande 12-månadersperioder Kön: Samtliga - 05 Östergötlands län Data tom 200908 Minskningstakten är just nu tillräcklig för att nå målet 33,1 Sjukskrivning Sjuk/aktivitets-ersättning Ohälsotalet -2,0-2,5-3,0-3,5

Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra, hos arbetsgivaren Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med stöd från AG och AF * Fortsatt hjälp och stöd från AG och AF för återgång till någon form av arbete Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till vanliga arbetsuppgifter Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden *** Vid nedsatt arbetsförm åga efter 12 mån kan förlängning beviljas *The person on sick leave is entitled to time off to try out other work **Where there are special grounds this may apply for more then 6 months ***In the case of serious illness, sickness benefit (SB) is paid for longer than 12 months

Återgång i arbete - processens faser I. Ej i arbete Diagnos, läkarintyg Bedömning av arbetsförmåga Kontakt med arbetsplatsen Tidiga åtgärder Plan för återgång Samverkan IIa. Återgång i arbete Omvärdera egen prestation och arbetsmål Arbetsplatsanpassningar Samspel med arbetsledare, arbetskamrater IIb. Förbereda för annat arbete IV. Utveckling/ avancemang Kompetensutveckling Målinriktning Bibehålla sin position Initiativ, ansvar III. Bibehållande av arbetsförmåga Hållbarhet i arbetsförmåga Psykosocial re-integration på arbetsplatsen Prestationsförmåga

Arbetsförmåga

Vad säger lagen om arbetsförmåga? Lag (1962:381 ) om allmän försäkring, 3 kap. Om sjukpenning 7 Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ner den försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömning av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.

Arbetsförmåga En individs medicinskt dokumenterade funktionsnedsättning eller Överensstämmelse mellan en persons förmåga och ett arbetes krav? Individens förmåga Individens färdigheter Arbetsförmåga Förutsättningar i arbetet Efterfrågade färdigheter

Vad gör en målare? Vad gör du som målare? Jag spacklar. Och han spacklade sån här sandspackel 100 kilo om dan och han hade så ont i axeln. En annan kille som var målare: Vad gör du när du målar? Jag målar bara socklar. Han stod på knä hela dan och målade socklar. Ja, det är klart man har ont i knäna. Ståhl et al 2009

Arbetsförmåga arbetsplatsens perspektiv jag menar vad man än gör måste ju Tom gå upp på en stege till exempel. vi kan ju inte leta efter jobb med bara som är en å femtio då. oftast är det ju två å femtio då måste ju To- hela väggen vill vi ju ha tapetserad. (Arbetsgivare) Bulow & Ekberg 2009

Arbetsförmåga: vem är kompetent att bedöma? För egentligen så ska ju inte jag som handläggare fråga läkaren om han har en arbetsförmåga. Jag ska ju bara fråga hur är funktionen?. Sen är min roll för det står i våran yrkesroll, att det är min sak att bedöma utifrån läkarens beskrivning hur det sätter ner arbetsförmågan. Och det blir också väldigt, alltså då blir man lite dubbelsidig. För jag har egentligen inte den kompetensen att bedöma arbetsförmågan. (FK-handläggare) (Ståhl et al 2009)

Hur bedöms arbetsförmåga? Brister i samverkan från primärvården med såväl arbetsgivare som företagshälsovård vid bedömning av arbetsförmåga Stora brister i kommunikationen mellan primärvård och företagshälsovård I praktiken innebär dessa brister att arbetsförmågan sällan bedöms på arbetsplatsen, vilket gör bedömningen osäker (Ståhl et al 2009)

Arbetsförmåga.är det enbart ett medicinskt problem?

Återgång i arbete är Terapeutiskt Främjar tillfrisknande och rehabilitering Leder till bättre hälsa Minimerar skadliga effekter av långtidsfrånvaro Minskar risken för kronisk kapacitetsnedsättning Främjar deltagande i samhället Minskar fattigdom Ökar livskvalitet och välbefinnande Waddell & Burton 2006

Re-integration på arbetsplatsen

Tillbaka i arbete -arbetsledare Vad jag förstår så hjälper medarbetarna henne, kanske lite mer än vad de borde, under arbetsdagarna. Men ingen av medarbetarna har kommit till mig och sagt att det inte går det här chef (Tjulin et al 2009)

Anpassningar på arbetsplatsen -otydlighet i policy Jag fick inte höra att NN skulle komma tillbaka via något möte, det var någon som nämnde det för mig. Jag bryr mig inte så mycket om det efter som ansvaret ligger på andra [planering för återgång]. Sedan löser vi medarbetare saker och ting när den sjukskrivne kommit åter. medarbetare (Tjulin et al 2009)

Anpassningar på arbetsplatsen -förhållningssätt Jag förväntar mig att NN löser situationen på egen hand. Jag ser NN som stark och kompetent. chef (Tjulin et al 2009)

Arbetsplatsens policy Vi har en policy, men vi har inte tid att genomföra den.. Vi har en policy men jag vet inte vad som står i den Vi följer policyn Saknas oftast policy på arbetsplatsen för perioden efter man kommit tillbaka i arbete (Tjulin et al 2009)

Återgång i arbete - processens faser I. Ej i arbete Diagnos, läkarintyg Bedömning av arbetsförmåga Kontakt med arbetsplatsen Tidiga åtgärder Plan för återgång Samverkan IIa. Återgång i arbete Omvärdera egen prestation och arbetsmål Arbetsplatsanpassningar Samspel med arbetsledare, arbetskamrater IIb. Förbereda för annat arbete IV. Utveckling/ avancemang Kompetensutveckling Målinriktning Bibehålla sin position Initiativ, ansvar III. Bibehållande av arbetsförmåga Hållbarhet i arbetsförmåga Psykosocial re-integration på arbetsplatsen Prestationsförmåga

Vem får tillträde till arbetslivet?

Vem vill vi anställa? (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008)

Arbetslöshet i Östergötland

Sökande som har fått arbete; arbetslösa. Procentuell skillnad mellan 2008-2009

Sökande i program med aktivitetsstöd. Procentuell skillnad mellan 2008-2009

I arbete med stöd. Procentuell skillnad mellan 2008-2009

Individens förutsättningar för anställningsbarhet Optimism, vilja att lära, öppenhet, tro på sig själv, självuppfattning Personlig anpassningsförmåga Vem är jag och vad vill jag? Karriär- & yrkes identitet Anställnings barhet Socialt kapital och Humankapital (efter Fugate et al 2004) Sociala nätverk, ålder, utbildning, erfarenheter, emotionell och kognitiv förmåga

Arbete för alla Arbetsorgan isation Arbetsplats Arbete Arbetsuppgi Arbetsorganisation fter Arbetsplats Arbetsuppgifter Ledarskap Individens egenskaper och förmågor Välfärdssystemet Hälso- och sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen

Etiska ställningstaganden Det goda arbetet Den goda rörligheten till arbete inom/mellan verksamheter inom individen

Hur kan människor som vill göra ett kvalitetsmässigt och etiskt bra arbete göra detta när marknadskrafterna blir allt starkare och motkrafterna är otydliga? Vad händer när de misslyckas?

Etiska principer inom sjukvården Autonomiprincipen som säger att alla människor har skyldighet att respektera varandras självbestämmande. Lidandeminimeringsprincipen, man bör välja den behandlingsmetod som minimerar skada och lidande Godhetsprincipen som innebär att man bör förebygga skada och lidande samt eftersträva det goda i världen Rättviseprincipen som betonar alla människors lika värde, oavsett ålder, kön, bostadsort, inkomst eller andra yttre omständigheter.

Prioriteringar av resurser baseras på Människovärdesprincipen, alla människor har lika och samma rätt till vård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället Behovs- och solidaritetsprincipen, enligt vilken resurserna bör satsas på verksamheter och individer där behoven är störst Kostnadseffektivitetsprincipen enligt vilken det skall vara en rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet. åt var och en efter behov

Arbete för alla Arbetsorgan isation Arbetsplats Arbete Arbetsuppgi Arbetsorganisation fter Arbetsplats Arbetsuppgifter Ledarskap Individens egenskaper och förmågor Välfärdssystemet Hälso- och sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen

Att bygga en etisk grund Engagemang i medarbetarna Kvalitetsbegrepp i arbetet Värdegrund Gemensamma värderingar om människor

Tack!