Uppgift Nordiska Afrikainstitutet har enligt sin instruktion (2009) till uppgift att inom Norden (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige):

2

Table of Contents INLEDNING... 4 FORSKNING... 6 Mål och resultat i NAIs forskningskluster och program... 11 Landsbygdsutveckling, naturresurser och ägandeformer... 11 Urbana processer... 14 Konflikt, säkerhet och demokratiska processer... 18 Globalisering, handel och regional integration... 22 Institutets konferensverksamhet... 26 Samarbeten med organisationer och institut... 34 KOMMUNIKATION... 41 BIBLIOTEK... 50 EXTERNFINANSIERING... 55 KOMPETENSUTVECKLING OCH EFFEKTIVISERINGAR... 58 FÖRDELNING AV INTÄKTER PER VERKSAMHETSOMRÅDE 2010-2012... 61 FÖRDELNING AV KOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRÅDE 2010-2012... 62 RESULTATRÄKNING... 63 BALANSRÄKNING... 64 ANSLAGSREDOVISNING... 66 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER... 67 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER... 73 3

INLEDNING Uppgift Nordiska Afrikainstitutet har enligt sin instruktion (2009) till uppgift att inom Norden (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige): 1. Främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att bedriva egen högkvalitativ forskning, verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen, stimulera till forskning om Afrika i Norden samt främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. 2. Sprida kvalificerad och relevant information baserad på forskning om det moderna Afrika och afrikanska förhållanden. Institutet ska föra en aktiv policydialog och informationen ska göras tillgänglig för beslutsfattare i Norden. 3. Bevaka och tillgängliggöra litteratur och andra elektroniska och fysiska informationsbärare av relevans för forskning, studier och information om det moderna Afrika. Nordiska Afrikainstitutet ska tillhandahålla ett bibliotek med låne-, referens-, och informationsservice. Styrning och återrapporteringskrav för i övrigt för Nordiska Afrikainstitutet framgår av regeringens regleringsbrev för 2012: Hur forskningsresultat och publicerade skrifter sprids till olika målgrupper inklusive omfattning, kostnader och intäkter av dessa (kommunikation); Hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska frågor och forskning om Afrika (forskning); I vilken omfattning biblioteks och informationstjänster som erbjuds via Internet och lokalt har utvecklats för att motsvara behoven hos användare i Norden (bibliotek); Eventuella efterfrågestyrda uppdrag finansierade från bl a de nordiska biståndsmyndigheterna (externfinansiering). Institutet är en enrådsmyndighet som leds av en direktör. Ett program- och forskningsråd, med representanter för samtliga nordiska länder är knutet till institutet. Program- och forskningsrådet yttrar sig bland annat om forskningsinriktningen vid institutet. NAIs finansiering regleras av regleringsbrevet, samt av tidssatta samarbetsavtal med Danmark, Finland och Norge. Det finns även ett löpande samarbetsavtal med Island. Det finska bidraget, 400 000 Euro per år, har fastställts i ett avtal för perioden 2011-2013. Under samma period uppgår det norska bidraget till 3 miljoner norska kronor per år. Det danska bidraget på 800 000 danska kronor utbetalades för sista gången under 2012. Den danska regeringen meddelade under 2011 att bidraget därefter upphör. NAI har i tillägg till detta haft ett programstöd från Sida för perioden 2009-2011. Detta programstöd förlängdes under 2012, samtidigt som ett nytt 4

programavtal tecknades för åren 2013-2014. Under 2012 har fyra av institutets forskningsansökningar beviljats stöd 1 (Sida, Vetenskapsrådet), vilket är en god indikator på forskningens kvalitet vid NAI. Två externt finansierade forskningsuppdrag (FAO, WIPO) har genomförts under året. Dessutom lämnar Uppsala universitetsbibliotek ett årligt bidrag till biblioteksverksamheten. I det följande redovisas mål och resultat under tre rubriker vilka tillika utgör huvudsakliga verksamhetsområden; forskning, kommunikation och bibliotek. Avslutningsvis redovisas externfinansiering och kompetensutvecklingsplan.de specifika återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet för 2012 har integrerats i denna rapportering. NAI firade under 2012 sitt 50-årsjubiléeum. Aktiviteter med anledning av detta har präglat instituets verksamhet under året. Dessa aktiviteter redovisas under relevanta avsnitt i texten. 1 Tre av dessa ansökningar beviljades slutligt i januari 2013, en fördröjning orsakad av att Sida:s U-forskprogram flyttats över till VR. 5

FORSKNING Instruktion Främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att 1. bedriva egen högkvalitativ forskning, 2. verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska Afrikaforskningen, 3. stimulera till forskning om Afrika i Norden, samt 4. främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. Återrapporteringskrav och uppdrag Institutet ska redovisa: hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska frågor och forskning om Afrika, eventuella efterfrågestyrda uppdrag, finansierade från bl a de nordiska biståndsmyndigheterna, myndigheten ska fortsätta arbetet med att aktivt söka externa medel för forskningsprogram och forskningskonferenser i enlighet med myndighetens finasieringsplan daterad 2009-03-31. Forskningen som bedrivs vid NAI är empiriskt inriktad. Även teoretiskt arbete utgår alltså från, och bygger på, information och data insamlad genom fältarbete och/eller statistik. Forskningen vid NAI ska även vara samhällsrelevant i förhållande till policyutveckling och olika typer av samhällsaktörer. Arbetsuppgifterna för forskare vid NAI är många och varierade. Prestationer inom forskningsverksamheten består av fältarbete, bearbetning och analys av inhämtad data samt publicering och kommunikation av resultat. Dessutom ansöker forskare vid NAI även om forskningsmedel, samarbetar i forskarnätverk, deltar i konferenser och annat arbete för kvalitetskontroll, bearbetning och diskussion av forskningsresultat, teori- och metodutveckling. NAI-forskare upprätthåller också kontakter med policyskapare och praktiker inom relevanta områden, samt deltar i media och i kommunikationsarbete. NAI bedriver inte någon egen undervisning, men ändå medverkar NAIs forskare regelbundet som föreläsare på annat håll. Det interna arbetet vid NAI omfattar arbete med att läsa och bedöma ansökningar om studie-, gästforskar-, och resestipendier, samt handledning och regelbundna möten med de studiestipendiater, doktorander och gästforskare som vistas vid NAI. Forskningsinriktningen vid NAI ligger väl i linje med relevanta svenska policymål. Sveriges politik för global utveckling (PGU) tillhandahåller en övergripande ram; den svenska Afrikapolitiken har relevans på grund av den regionala inriktningen på institutets verksamhet; Målet för utvecklingssamarbetet är relevant eftersom institutets verksamhet i stor utsträckning finansieras från detta anslag. Från 2011 styr dessutom policyn för forskning inom utvecklingssamarbetet verksamheten vid NAI. Dessa policydokument utgör en hierarki, där 6

rapporteringen i första hand sker mot PGU-målet, eftersom de andra policydokumenten får anses länkade till PGU:n. Sveriges politik för global utveckling (PGU) med dess mål om en rättvis och hållbar utveckling och med dess två grundläggande perspektiv den fattiga människans perspektiv och rättighetsperspektivet har sedan mars 2008 fokuserats på sex globala utmaningar (förtryck, ekonomiskt utanförskap, migrationsströmmar, klimatförändringar och miljöpåverkan, konflikter och sviktande situationer, smittsamma sjukdomar och andra hälsohot). Samtliga forskningsprojekt och publikationer vid NAI berör någon av dessa utmaningar. Forskningen vid Nordiska Afrikainstitutet är organiserad inom fyra kluster: Konflikt, förflyttning och förändring; Landsbygd, naturresurser och ägandeformer; Urbana processer; Globalisering, handel och regional integration. De fyra klustren rymmer inom sig forskning som spänner över breda fält, och som ofta bedrivs tvärvetenskapligt. Studiet av konkreta situationer innebär att angreppssätten måste vara komplexa. De fyra forskningsklustren har under året haft ett fortsatt fokus på fattigdomsfrågor, inklusive ojämlikhet och socialt utanförskap. Med stöd av Sida har en tidigare satsning genomförts kring denna tematik, där målet är ökat fattigdomsfokus och ökad policyrelevans i forskningen. Under 2012 har ett nytt treårigt program inletts med finansiering från Sida. Detta program är inriktat på att öka forskningssamarbete och nätverkande mellan Nordiska och Afrikanska forskare kring frågor av regional relevans. Utbytet och nätverkandet syftar till att generera gemensamma forskningsprojekt, ökat samarbete och gemensam publicering, vilket sammantaget antas öka kvaliteten på forskningen på ömse sidor. Forskningen vid NAI ligger även väl i linje med målen för den svenska Afrikapolitiken. Det beror på att Afrikapolitikens mål i långa stycken motsvarar PGU:s globala utmaningar. Särskilt relevanta för NAI är målen tillväxt för fattigdomsreducering och hållbar utveckling, fred och säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter, samt handel och ekonomiskt samarbete. Hur forskningen vid NAI förhåller sig till målet för utvecklingssamarbetet att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor kräver ett något längre resonemang. Forskning är i sig inte fattigdomsreducerande. Däremot kan forskningens resultat, liksom att det bedrivs forskning i fattiga länder, vara högst relevanta för fattigdomsminskning i dessa länder. För sin utveckling har fattiga länder behov av egen forskning för att genera ny kunskap på egen hand, men också för att ta till sig internationella forskningsresultat. Forskningen vid NAI sker, som nämnts, i nära samarbete med afrikanska forskare. Därmed bidrar NAI dels till att ta fram relevanta forskningsresultat, dels genom det internationella forskarsamarbetet till att stärka forskningskapaciteten i afrikanska länder samt till att stärka Afrikaforskningen i de nordiska länderna. För att Afrikaforskning ska kunna bidra till fattigdomsminskning på dessa indirekta sätt förutsätter att den är relevant och av god kvalitet, samt att resultaten kommer till konkret 7

användning. En indikation på relevansen i den forskning som bedrivs vid NAI gavs ovan, där kopplingen till målen för PGU:n diskuterades. Kvalitetsfrågan i forskningen hanteras genom att forskningsresultaten publiceras i fora där de genomgår peer-review-granskning. Sådan publicering innebär att någon annan än NAIs egna forskare ser värdet av det som görs och framhåller resultaten. Förutom detta säkras kvalitet i forskningen genom att NAI arrangerar forskningsseminarier, och att NAIs forskare regelbundet deltar i seminarier arrangerade av andra. Vid sådana seminarier granskas arbeten i olika faser. En intern prövningsprocess sker också mellan kollegor vid NAI. Forskningen har med andra ord en rad inbyggda kontrollstationer. Att flera NAI-forskare under 2012 i konkurrens tilldelats forskningsmedel av offentliga forskningsfinansiärer är ytterligare en indikation på forskningens kvalitet. Spridningen och användningen av forsknings-resultat i policykretsar är en fortsatt utmaning för NAI. Det nya Sidafinansierade programmet lägger tonvikt också vid utvecklandet av nya former för samverkan med policyaktörer. I ansträngningarna att utveckla policyrelevans, spridning och användning av forskningsresultat samverkar forskare och kommunikatörer vid NAI. Flera policyinriktade publikationer har tagits fram, och NAI-forskare har på olika sätt deltagit i samtal och diskussioner med policymakers under året. Tendensen har tidigare varit att NAI haft större genomslag internationellt än i de Nordiska länderna, men detta har under senaste året balanserats upp något. Återrapporteringskrav - institutet ska redovisa hur kontakter och samarbete med de nordiska utrikesdepartementen och relevanta myndigheter upprätthålls och utvecklas samt hur myndigheten har spelat en aktiv roll och haft en rådgivande funktion när det gäller aktuella politiska frågor och forskning om Afrika Kontakter med svenska och övriga nordiska utrikesdepartement har skett löpande, i anslutning till program- och forskningsrådets möten, samt dessemellan i frågor som rör styrning och inriktning på NAIs arbete, men också kring innehållsliga policyfrågor. Utvalda företrädare för framför allt svenska UD bjuds regelmässigt in till workshops och seminarier. NAI har även bidragit med riktad rådgivning och policydialog kring aktuella frågor som rör Afrika vid ett antal separata tillfällen, vilka i huvudsak listas nedan: Tabell 1. Policydialog 2012 NAI dialogtillfällen med utrikesdepartement februari - Seminarium arrangerat av Svenska ambassaden i Ouagadougou kring frågor om teknisk förändring och produktivitetsutveckling i småskaligt jordbruk i Burkina Faso. I seminariet deltog ett tjugotal representanter för andra biståndsgivare, burkinska ministerier, enskilda organisationer samt burkinska akademiker. - Dialog med svenska ambassaden i Monrovia, Liberia. - Information till svenska UD om situationen i Liberia inför minister Carlssons besök. - Dialog med Sveriges ambassad i Nairobi, Kenya. 8

- Workshop NAI - Svenska UD(UP) kring svenskt demokratibistånd och policies. mars - NAIs direktör deltog i regionalt Afrikamöte i Dar es Salaam med kretsen av svenska ambassadörer i Afrikanska länder. Hon talade i det sammanhanget om betydelsen av forskning och forskningssamarbete mellan Norden och Afrika. - Möten med personal vid svenska ambassaden i Monrovia, Liberia. maj - Kontakter med Svenska UD (AF) om DRC. Möten med ambassadpersonal och USAID personal i Kinshasa. augusti - Presentation av pågående forskningsprojekt och diskussioner på svenska ambassaden i Kinshasa, DRC. - Möte med Sveriges ambassadör till Kampala, Uganda. september - Överläggningar med representanter från svenska UD, inklusive ambassadören till Monrovia, andra svenska myndigheter med fler intressenter kring situationen i Liberia. Ett drygt tjugotal deltagare. Beslutades utforma en informell arbetsgrupp för fortsatt bevakning av, och överläggningar kring, utvecklingen i Liberia. - Deltagande i Sida-seminarium kring högre utbildning, där NAIs expert bidrog med en sammanfattande analys av diskussionerna. - Löpande kontakter med Svenska Institutet i Alexandria, ambassader i regionen samt tjänstemän vid UD Stockholm under hela hösten kring Nordafrika-forskning och aktuella frågor. oktober - Deltagande från samtliga nordiska utrikesministerier i NAIs 50-årsfirande och invigning av lokaler; seminarier och middag. - Information till svenska UD (AF) om situationen i Ghana och Nigeria, enligt modell som liknar Liberia-arbetet. - Möte med Sveriges ambassadör till Kinshasa, DRC - Deltagande i arbetsgrupp spungen ur OECD:s arbete med Science, Technology, Innovation and Global Challenges (STIG), ett arbete där utbildningsdepartementen i Norge och Tyskland aktivt deltagit. Arbetet drivs nu vidare i samarbete med Innovation Norway och en mer fristående grupp akademiker. november - Seminarium på uppdrag och medverkan av finansminister Anders Borg på temat How to make African economic growth sustainable and inclusive?. Deltagande även av Världsbankens chefekonom för Afrika, Shanta Devarajan, professor Thandika Mkandawire, London School of Economics och Miguel Nino-Zarazua, UNU- Wider, samt ett urval av NAIs egna forskare. - Deltagande i Nordiskt möte om utvecklingssamarbete och högre utbildning, Finland, Sverige och Norden, Hanaholmen, Finland. december - Möte med svenska UD (AF), dialog om situationen i DRC. - Deltagande från svenska UD (MENA) i intern NAI workshop om Egypten och Nordafrika. Under året har seminarier även genomförts i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors med anledning av NAIs 50-årsjubiléum. Samtliga dessa genomförda i direkt samarbete med respektive lands utrikesdepartement. Under de Nordiska Afrikadagarna i Rejkyavik, oktober, deltog även representanter för Islands utrikesdepartement. 9

Tabell 2. Forskningsresultat per tema i form av antal publikationer i egna och internationella tidskrifter/ rapportserier/förlag Kluster/ Tema Interna Current African Issues Discussion Paper Policy Dialogue Policy Notes Böcker int. 1 Externa Böcker ext. Artiklar Övrigt 3 Landsbygd 2 1 12 8 Urban 2 1 3 1 Konflikt 2 2 4 1 2 17 2 29 Globalisering 2 6 9 1 Ytterligare fyra titlar var planerade för samutgivning 2012: två titlar i NAI-Zed serien Africa Now (försenade pga ändrade slutdatum för inlämning av slutmanus) - M Eriksson Baaz & M Stern, Sexual Violence as a Weapon of War? - C Fantu & R Modi, Agricultural Development and Food Security in Africa två titlar som försenats i produktionen hos förlagen - Fountain Publishers: A Sjögren, Between Militarism and Technocratic Governance - Pluto Press: R Bereketeab, The Horn of Africa 2 samt ett redigerat tidskriftsnummer 3 Övriga böcker, bokrecensioner, övriga skrifter, artiklar i dagspress, blogginlägg. 10

Mål och resultat i NAIs forskningskluster och program Landsbygdsutveckling, naturresurser och ägandeformer Antal årsarbetskrafter: 5,5 Kjell Havnevik (80%), klusterledare, Tea Virtanen (100%), Terje Østigård (100%), Eva Tobisson (100% till 1maj), Linda Engström (5-9 mars 25 %, 12-16 mars 50 %, 17 mars-8 april 75%, 9 april-30 april 50%, 1 maj - 31 aug 75%, september till 31 december 100 % med 80% finansering externt och 20% från NAI), Rajabu Hamisi (100% forskningsassistent), Farida Mahgoub (praktikant från 15 september), och Michael Ståhl (associate researcher, egen finansiering). Dessutom har Jumanne Mushi Abdallah, Sokoine University of Agriculture, Tanzania varit knuten till klustret som gästforskare/projektmedarbetare i perioden april-juni. En praktikant har haft sin hemvist i det rurala klustret under perioder av året. Tabell 3. Ekonomiskt utfall (tkr) Kostnader NAI Sida program Annan extern finansiering inkl Sida forskningsstöd Löner 2 188 306* FORMAS 461 Program 252 152 FORMAS 551 Totalt 2440 458 1 012 *Sekondering Mål 2012 Det övergripande målet för klustret 2012 var att fördjupa förståelsen av komplexiteten i och sammanhangen mellan livsvillkor, produktion, resursförvaltning och miljömässig hållbarhet på den afrikanska landsbygden i en historisk, ekonomisk och kulturell kontext. Viktiga delmål för att uppnå detta var att: 1. producera högkvalitativ och relevant forskning inom de olika forskningsprojekten i klustret, 2. stärka den interna samverkan i forskningen inom klustret och med andra forskningskluster inom NAI och med forskare utanför NAI för att fördjupa förståelsen av den rurala komplexiteten i Afrika. Viktiga element i detta sammanhang är organisering av forskningsmöten, workshops och seminarier, 3. stärka den externa samverkan speciellt med partners i Afrika både genom deras besök/arbete vid NAI och klusterforskares samverkan kring långsiktiga fältarbeten i Afrika, 4. öka andelen externfinansiering av forskningen inom klustret för att expandera forskningen kring rurala och agrara frågor och attrahera både unga och erfarna forskare till klustret, 5. fortsätta med långsiktiga forskningsfältarbeten i Afrika för att uppnå djup i analysen inom de olika forskningsprojekten. 11

Resultat 2012 Rurala klustrets aktivitetsnivå har under 2012 varit hög och inriktad på de uppställda målen. NAI-forskarna har medverkat i publiceringen av två Current African Issues. Klustermedlemmar har individuellt eller som medförfattare totalt bidragit med 12 kapitel till böcker och internationella tidskrifter. Forskarna har också bidragit med forskningsrelaterade artiklar till NAIs årsrapport 2011 och till NAIs webbaserade NAI Forum. Spridning av forskningsresultat har också skett genom publicering av populärvetenskapliga artiklar, främst i tidningar. Resultaten från klustrets långsiktiga forskning har därmed fått stor spridning. Antalet böcker och artiklar publicerade under 2012 var något lägre än under 2011. Flera och mer omfattande verk befinner sig dock i slutskedet och förväntas bli publicerade under 2013. Klustret har också aktivt deltagit i ett antal konferenser, workshops och seminarier där forskningsresultat presenterats. Tillsammans har klustrets forskare gjort 38 presentationer i olika forum under 2012. Dessutom anordnade klustret, på egen hand eller tillsammans med andra, 6 nationella och internationella workshops. Detta har bidragit till att utvidga det gemensamma rummet där nordiska, afrikanska och internationella forskare och nätverk kan diskutera och samverka kring klustrets forskningsteman. En nyhet är samverkan med forskare/universitet i Brasilien som delar forskningsintressen med NAI. Forskningssamverkan har fördjupats med afrikanska forskningsinstitutioner, universitet och nätverk genom gemensamma fältarbeten, konferenser/workshops inklusive publikationer från dessa konferenser, samt initiering av gemensamma forskningsprojekt. Fokus i Afrikaforskningen har varit på Väst- och Östafrika samt på Afrikas horn, speciellt Etiopien. Forskningssamverkan och nätverkande i Sverige och i Norden har utökats speciellt i Sverige, Norge och Finland. Forskarna inom klustret har aktivt samverkat med och gett stöd till flera av NAIs studiestipendiater, gästforskare och till en rad andra forskare och studenter som sökt sig till NAI. Klustret har tagit sig an studentpraktikanter som fått forskningsvägledning eller deltagit i klustrets forskning och aktiviteter. Samlat kan sägas att det rurala klustret har utvecklats till en katalysator och inspirationskälla för forskning inom centrala områden kopplat till landsbygdsoch naturresursfrågor i Afrika. Forskarna inom klustret har varit aktiva när det gäller relevanta policyområden för klustret och har tagit initiativ för att främja en dialog mellan forskning och policy. Detta har gjort genom att anordna seminarier med inbjudna från UD och Sida, men också att anordna möten och diskussioner med afrikanska politiker, t.ex. när Tanzanias minister för Land and Resettlement, Dr. Anna Tibaijuka, gästade NAI. Klustermedlemmar har också presenterat sin forskning vid NAIs 50-årsjubileum i Uppsala, Köpenhamn och för representanter från UD och Norad i Oslo. Klustrets forskare har samordnat och bidragit till olika forsknings- och temanätverk. Klusterforskare har vid många tillfällen varit medlemmar av olika vetenskapliga bedömningskommittéer vid universitet i Norden och Europa på master och PhD-nivå. Klustrets forskare har också medverkat i bedömningar av forskningsansökningar till ett långsiktigt tvärvetenskapligt postdoktor-program för afrikanska forskare (finansierat av Volkswagen Stiftung, Hannover) som syftar till att stärka kunskapsutveckling om Afrikas utveckling. Fältarbeten har under året varit centralt i klustrets verksamhet, syftet är att i samverkan med afrikanska forskare fördjupa förståelsen av rurala och agrara frågor både i ett historiskt och i ett 12

nutidsperspektiv. Under året har forskare från klustret genomfört fältarbeten i Tanzania, i Kamerun och Uganda. Resursmobilisering och ett nytt långsiktigt forskningsprojekt kring vatten, Nilen och storskaliga agro-investeringar i Egypten, Etiopien, Sudan och Uganda har utvecklats under 2012 i samverkan med Stockholm International Water Institute och SLU. Forskningsansökan blev positivt bemött av Sida/Vetenskapsrådet och projektet som är baserat vid NAI kommer att påbörjas under 2013. Projektet sker även i samverkan med globaliseringsklustret vid NAI. 13

Urbana processer Antal årsarbetskrafter: 3,47 Onyanta Adama Ajonye 100%, Andrew Byerley, 75% (tf klusterledare januari september), Jenny Cadstedt 50% (januari mars), Marianne Millstein 100% (oktober december), Annika Teppo 100% (klusterledare oktober december) Ulrika Trovalla 100%. Tabell 4. Ekonomiskt utfall (tkr) Kostnader NAI Sida program Annan extern finansiering inkl Sida forskningsstöd Löner 1 948 Urban imaginaries 776 Street corner youth 658 Program 377 401 Street corner youth 6 Totalt 2 325 401 1 440 Mål 2012 1. Stärka klustrets personalresurser Resursmobilisering hade högt prioritet i klustret under året mot bakgrund av ett relativt litet antal forskare. 2. Producera forskning av hög kvalitet. Målet har förutsatt empiriskt fältarbete i afrikanska städer. Forskarna i klustret har arbetat inom sina respektive områden för en bred spridning av resultaten genom publiceringar och seminariepresentationer även till en publik utanför den akademiska världen. 3. Stimulera forskning om afrikanska urbana frågor även utanför klustret. Målet var att bidra till ökad förståelse av de viktigaste aspekterna av stadsomvandling i Afrika och vilken roll städer och urbana processer spelar i afrikanska samhällen. 4. Konsolidera urbanklustrets internationella nätverk och öka dess internationella synlighet. Målet var att konsolidera urbanklustrets synlighet inom det internationella forskningsområdet afrikansk urbanforskning. Ett relaterat mål var att stärka klustrets internationella nätverk. Resultat 2012 2012 innebar många personalförändringar men klustret var ändå relativt litet med i genomsnitt endast 2,75 forskare. Detta är anledningen till att verksamheten under året till stor del fokuserade på resursmobilisering. 1) Resursmobilisering 2012 var ett händelserikt år när det gäller rekrytering av personal: klusterledaren avslutade sin tid på NAI och nya forskare rekryterades. Dessa rekryteringar blev klara under våren och 1 oktober 2012 tillträdde en ny klusterledare och en ny forskare. Därefter bestod klustret av 4,75 14

forskare. Klustrets forskare har sökt extern finansiering och lämnat in sju forskningsansökningar under 2012. En forskare anställdes av klustret fr.o.m. januari för att arbeta heltid med forskningsansökningar och påbörja egen forskning. Klustret ägnade ca 150 arbetsdagar åt att skriva ansökningar. En av dessa ansökningar accepterades och gav 3,8 miljoner SEK i extern finansiering från Vetenskapsrådet för tre år. Projektet Infrastruktur som divination: Vardag i den postkoloniala staden kommer att påbörjas av Ulrika Trovalla den 1 januari 2013. Inom projektet kommer även Erik Trovalla att arbeta (fr o m 1 juni 2013). 2 & 3) Producera forskning av hög kvalitet och stimulera forskning om afrikanska urbana frågor även utanför klustret. Dessa två mål kompletterar varandra eftersom högkvalitativ forskning om afrikanska urbana frågor har långtgående, ofta oförutsedda akademiska och politiska effekter samtidigt som den stimulerar ny forskning. Både skriftliga och muntliga aktiviteter genomfördes i detta syfte. a) Seminarier och workshops I mars organiserade klustret en internationell workshop, Changing socio-spatial configurations of inclusion and exclusion: Planning and counter-planning in the African city i Uppsala. Workshopen organiserades i samarbete med African Centre for Cities (ACC), Kapstaden, och Kulturgeografiska institutionerna vid både Stockholms universitet och Uppsala universitet. Workshopen hade fyra huvudtalare och gäster från både europeiska och afrikanska länder. 25 personer var inbjudna att delta i panelerna och varje deltagare presenterade ett paper. Föredragsinbjudan (Call for papers) fick också bra internationell uppmärksamhet med över 100 mottagna ansökningar. Den två dagar långa workshopen följdes av en föreläsningsdag vid Uppsala Universitet. Seminariet var därmed ett viktigt tillfälle för klustret att öka sin internationella synlighet, främja forskningen om afrikanska städer samt skapa nya internationella nätverk. Klustret har varit mycket aktivt involverat i flera workshops och konferenser. Under 2012 presenterade klustrets forskare elva papers vid sju internationella konferenser och seminarier rörande afrikanska urbana frågor. Forskarna höll även ett antal gästföreläsningar vid olika universitet samt föreläste för stadstjänstemän och andra grupper utanför de akademiska kretsarna. De undervisade även vid svenska universitet. Klustrets forskare samlades vid sex konferenser och workshops. Till exempel organiserade och ledde forskarna i klustret två paneler under Nordic Africa Days i Reykjavik i oktober. I augusti organiserade en av forskarna en workshop i Nigeria med namnet Survival in the margins of African Cities: informal solid waste management in Nigeria med blandade deltagare från nigerianska ministerier, universitet, NGOs och näringsliv. Tio papers presenterades under workshopen. b) Forskning och publiceringar Forskarna i klustret har sin bakgrund i antropologi eller geografi, två vetenskapsgrenar som fäster stor vikt vid fältarbete. Forskarna utförde fältarbete i Nigera, Namibia och Sydafrika under sammanlagt ca fyra månader. De flesta av projekten var i ett tidigt stadium och forskarna 15

fokuserade därför främst på datainsamling. Klustrets publikationer omfattade nio refereegranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, ett kapitel i en bok, ett temanummer i tidskriften Urban Forum (red. Lindell & Utas) samt ytterligare fem artiklar i NAIs årsrapport. En viktig händelse var att Utas gav ut en redigerad bok om Big men och nätverk. Därtill presenterade klustrets medlemmar en rad andra forskningsprodukter, t.ex. en Policy Note i NAIs serie och en artikel i the Atlas och Geography. Popularisering av vetenskapliga resultat har skett i form av bloggar, intervjuer, uppträdanden i media och gästföreläsningar. Två forskare har egna bloggar. Framgångar när det gäller internationell vetenskaplig publicering samt framgångarna med att få forskningsanslag visar att forskningen klustret bedriver håller god vetenskaplig kvalitet. 4) Konsolidera urbanklustrets internationella nätverk och öka dess internationella synlighet. Under året har klustrets forskare samarbetat med en rad akademiska institutioner. Klustret har ett mycket brett nätverk av kontakter och samarbeten med kollegor och institutioner i såväl de nordiska länderna och Europa som i Afrika, bland annat: Ahmadu Bello University (Nigeria), Makerere University and Centre for Basic Research (Uganda), African Centre for Cities (Kapstaden, Sydafrika), University of Namibia (Namibia), Legon University (Ghana), Ardhi University (Tanzania), University of Cape Town (Sydafrika), University of Jos (Nigeria), University of Grenoble (Frankrike), University College London (Storbritannien) och Helsingfors universitet (Finland). Forskningen inom klustret har blivit allt mer synlig internationellt. Samtidigt har klustrets medlemmar främjat forskning inom sina intresseområden och utökat sina nätverk. Klustrets internationella och lokala nätverk har stärkts i första hand genom organiseringen av workshops och paneler men även genom internationellt vetenskapligt samarbete, till exempel granskningsprocesser för vetenskapliga tidsskrifter och forskningssamarbeten. I och med rekryteringen av en finsk klusterledare och en norsk forskare har klustrets internationella och nordiska nätverk vuxit avsevärt. De nya forskarna har egna nätverk som sträcker sig från Finland till Norge och från Storbritannien till Frankrike och Sydafrika. Diskussion 2012 var ett år med mycket liten personalstyrka och viktiga förändringar. Trots detta lyckades klustret uppnå de mål i form av akademiska publikationer, fältarbete, seminarier och workshops som ställdes upp i förra handlingsplanen. Publiceringsgraden och publikationernas karaktär varierade beroende på forskningsprojektens olika faser. Med de nya forskarna har urbanklustrets internationella nätverk vuxit. Det finns nu fler kontakter och nätverk i Finland och Norge än tidigare. Klustrets forskningskompetens och forskningskvalitet kommer också att förbättras till följd av de beviljade forskningsanslagen och det ökande antalet internationella publiceringar. 16

Även om forskarna arbetar med sina individuella forskningsprojekt har klustret många gemensamma forskningsfrågor eftersom alla forskare har sin bakgrund i samma två vetenskapsgrenar (antropologi och geografi). Forskarna kommer att fortsätta att söka efter synergier mellan projekten. Trots bristande resurser under vissa perioder och flera personalförändringar har klustret lyckats skapa en gemensam identitet och tillförts ny energi. 17

Konflikt, säkerhet och demokratiska processer Antal årsarbetskrafter:4,56 Mats Utas (100%), Redie Bereketeab (100%), Maria Eriksson Baaz (50%), Anders Themnér (30%), Linnéa Gelot (20%), Anders Sjögren (50%), Eldridge Adolpho, Maria Malmström, Mimmi Söderberg Kovacs, Johanna Söderström, Ilmari Käihkö, Gun Eriksson Skoog. Tabell 5. Ekonomiskt utfall (tkr) Kostnader NAI Sida program Annan extern finansiering inkl Sida forskningsstöd Löner 1 860 203* African Island States 77 FOI 10 LIiberia 946 Patronpolitik 183 Program 458 340 FOI 55 Liberia 357 Patronpolitik 794 Totalt 2318 543 2422 *Sekondering Mål 2012 I denna rapportering förhåller vi oss till forskningsenhetens övergripande mål att 1. producera högkvalitativ forskning, 2. stärka internationell forskningssamverkan, 3. upprätthålla policydialog och publik verksamhet, 4. mobilisera forskningsresurser. Resultat 2012 Klustret har växt snabbt under 2012 främst på grund av extern finansiering och genom stöd till planering av ny forskning. Klustret samlade under 2012 tolv forskare (hälften kvinnor/hälften män) att jämföra med sju under 2011. Den disciplinära kunskapsbasen har breddats. Bland annat har en ekonom anställts. I syfte att täcka kontinenten Afrika har forskare med fokus på södra Afrika, och för första gången i institutets historia också en specialist på Nordafrika, anställts. Forskare i klustret har varit aktiva med att söka externa medel och i två fall har forskningsmedel säkrats. Vidare har klustrets forskare anordnat ett antal internationella konferenser och workshops, därav tre i Afrika. Forskarna i klustret har hållit föreläsningar vid universitet och institut i Norden, Afrika och andra delar av världen. I ett par fall har klustermedlemmar inbjudits som huvudtalare. Ett stort antal publikationer har producerats, många i erkända tidskrifter och på renommerade förlag. Dialog har under 2012 förts med beslutsfattare i gemensamma möten och genom policyskrifter. 18

1) Producera högkvalitativ forskning Nio projekt ingår i klustret: Multi-Party Politics and Election Violence: Structural and Proximate Challenges Found outside the Electoral Cycle (Eldridge Adolfo); Gendering and (Un)Gendering Police Reform: the case of the Democratic Republic of Congo (Maria Eriksson Baaz); Conflict and State building in the Horn of Africa (Redie Bereketeab); Inclusive Development of Agricultural Markets in Post-Conflict Countries, with a Focus on Liberia (Gun Eriksson Skoog); The African Union (AU) and Civilian Protection (Linnéa Gelot som varit barnledig under året); Bokra a7la (Tomorrow is Better): Embodying Political Agency after the Egyptian Revolution (Maria Frederika Malmström); The Politics of Belonging and Exclusion: Land Rights, Citizenship and Civil Society in Kenya and Uganda (Anders Sjögren); Between Big Man Politics and Democratisation: Local Perceptions and Individual Agency in Processes of Electoral Violence (Mimmi Söderberg Kovacs, Johanna Söderström and Mats Utas); The Informal Realities of Peacebuilding - Military Networks and Former Mid-Level Commanders in Post-War Liberia (Mats Utas, Anders Themnér and Ilmari Käihkö). Under året har två projekt avslutats: Youth and marginality in urban Sierra Leone (Mats Utas) och Young women in African Wars (Mats Utas). Forskare vid klustret har under 2012 publicerat tre böcker, fem artiklar i vetenskapligt granskade tidskrifter, redigerat ett temanummer i en vetenskapligt granskad tidskrift och publicerat 12 kapitel i antologier. Klustret har vidare publicerat två working papers, sju policyskrifter och två bokrecensioner. I media har klustrets forskare skrivit sex artiklar, administrerat två bloggar och skrivit 21 blogginlägg. Ett stort antal manuskript till monografier, antologier och tidskriftsartiklar har accepterats eller är på granskning hos förlag och tidskriftsredaktioner. Forskare inom klustret har presenterat sin forskning vid öppna föreläsningar vid 25 tillfällen, varit huvudtalare, lagt fram papers och/eller organiserat paneler på konferenser eller workshops vid totalt 30 tillfällen. Forskare har också ordnat sex konferenser, tre av dessa i Afrika (Accra, Juba och Nairobi). Flera forskare har under året påbörjat docentmeritering. Flera av forskarna handledde under 2012 doktorander och studenter vid svenska och utländska universitet. En doktorand är anställd vid NAI. Han ingår i ett Sidafinansierat forskningsprojekt, handleds av två forskare i klustret och finansieras delvis av projektet och delvis av en institution vid Uppsala universitet. Diskussion Klustret har ökat antalet forskare under 2012 och bör framöver konsolidera klustrets storlek och eftersträva heltidstjänster. Klustret strävar efter att öka deltagandet av afrikanska och nordiska forskare och deltidstjänster gör det svårt att anställa forskare som inte är ifrån Sverige. Under 2012 möjliggjorde NAI tillsvidareanställningar för forskare med extern finansiering. Klustret har därmed bättre möjlighet att strategiskt lägga upp sitt arbete. Fortfarande vill forskare inom klustret dock ha ett ben kvar i universitetsvärlden eftersom akademisk meritering (dvs. främst på docentnivå men i längden också professors) riskeras om man befinner sig på ett institut. Ett formaliserat samarbete med universitetsvärlden för sådan meritering skulle kunna stärka forskares vilja att vara på NAI och NAIs akademiska status. 19

2) Stärka internationell forskningssamverkan Alla forskare i klustret har under året genomfört fältarbete vilket har bidragit till fördjupade forskningskontakter i Afrika. Till de sex konferenser klustret anordnat har forskare från Norden, Afrika och övriga delar av världen bjudits in. De konferenser klustret arrangerat på den Afrikanska kontinenten har inneburit ett högre antal afrikanska deltagare och ett mer direkt samarbete med lokala aktörer. Forskarnas deltagande i andra internationella konferenser och workshops har ytterligare internationaliserat klustrets verksamhet. Det faktum att klustret hörs i internationella media, når en stor publik i sitt bloggande och har etablerade internationella forskare som gästbloggare har under året också gett en utökad internationell bas för forskningssamverkan. Samarbetsavtal har klustret med CODESRIA (Senegal), ACCORD (Sydafrika), KAIPTC (Accra). Forskare inom klustret har utöver dessa samarbetat med: Institute for Conflict Studies, University of Hargeisa (Somaliland), Centre for Peace and Development Studies, University of Juba (Syd-Sudan), the Center for Conflict Management (Rwanda), Makerere Institute of social research, Makerere University (Uganda), the University of Bukavu (DRC), IEA, Rabat (Marocko), Swedish Institute Alexandria (Egypten), American University Cairo(Egypten), the Institute for development studies, Nairobi University (Kenya), University of Liberia (Liberia), Fourah Bay College (Sierra Leone), SADC Council of NGO (Sydafrika), Peace and Security Department, University of Kwazulu-Natal (Sydafrika). I övriga Norden jobbar vi med exempelvis Fafo-Ais och Christian Michelsen Institutet (Norge), DIIS and CAS (Danmark), Jyväskylä University (Finland). Samarbetet med FOI har under året inneburit en föreläsningsserie med fokus på stormakter i AU och Afrikas säkerhetsarkitektur, har fyra ledande afrikanska forskare varit på besök, och inom ramen för detta kunnat nätverka med svenska beslutsfattare. Klustret anordnade en konferens tillsammans med KAIPTC i Accra där europeiska och afrikanska forskare diskuterade säkerhetsläget i Sahel men även hade tillfälle att diskutera och influera aktörer inom ECOWAS och den västafrikanska säkerhetssektorn som närvarade. En forskare vid klustret är dessutom koordinator för ett nätverk för europeiska studier av konflikter i Afrika under AEGIS. Slutligen har klustret under året varit värd åt en afrikansk gästforskare som gästat institutet under tre månader, en amerikabaserad forskare samt tre europeiska (inkl. nordiska) doktorander. Diskussion Klustrets forskare har mycket breda nätverk inom forskning både i Afrika och i övriga världen. Ett problem är att klustret inte använder sig strategiskt av dessa nätverk utan att kontakter med få undantag är individbaserade. Vissa försök med att skapa formella MoU:s har inte fallit väl ut. En samarrangerad konferens med KAIPTC får dock ses som ett steg i rätt riktning. 3) Policydialog och publik verksamhet Klustret har publicerat två Policy Dialogue och sju andra policyskrifter i NAIs regi, administrerat två bloggar och skrivit 21 blogginlägg. Under året har klustret haft ett flertal dragningar av forskningsresultat och öppna diskussioner med representanter för UD och Sida och representanter från riksdagen. Forskarna har vidare föreläst för biståndsgivare och en vidare allmänhet. 20