Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Relevanta dokument
Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Energieffektiva beläggningar 2

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

PM 10 partiklar i trafikmiljö

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

G röna koncept inom asfaltbeläggningar. Ku nskapsöversikt

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Vad styr val av bitumen?

Vinterdrift och vägdamm

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Besiktning av KGO-sträckor

Halvvarma, flexibla beläggningar

NVF Specialistseminarium 2014

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Metoddagen 11 februari, 2010

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Energieffektiva beläggningar

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Miljöanpassade beläggningar

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Presentation Kenneth Lind

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

LCA-LCC- Verktyg. Modellen Modellen redovisar:

Trender inom beläggningsbranschen i Sverige

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Regelverk bitumenbundna lager

Asfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Energieffektiv asfaltbeläggning

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Bakgrund. Cirkulationsplatser

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Inventering av bullerreducerande beläggningar i Sverige

Tankbeläggning Ett klokt val

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

BULLERDÄMPANDE BELÄGGNING Hur långt har utvecklingen kommit?

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Kall och halvvarm återvinning

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Asfaltgranulat som obundet material

Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Betongvägar. Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet CBI IF:s höstmöte, 7 nov. 2013

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Homogenitetsmätning med laser

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

Försegling och Spricklagning

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

6 BITUMENBUNDNA LAGER

KRAV. Bitumenbundna lager. TDOK 2013:0529 Version

Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell

Energiförbrukning och kvalité

Kall och halvvarm återvinning

PM Partikelmätningar

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

Information om ATB VÄG 2002 och införandet av CEN-metoder och CENspecifikationer. Bo Simonsson, Vägverket Produktion Metoddagen 2002

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Transkript:

Torbjörn Jacobson Asfaltdagar 24 Torbjörn Jacobson Trafikverket, Investering, Teknik & Miljö Asfalt och miljö Miljöaspekter att ta hänsyn till vid val av beläggning Miljöaspekter: Resurs- och energieffektivisering Emissioner (CO2, PM, buller) Föroreningar Aktuella frågor Energieffektivisering, reducering av CO2 Partiklar, PM, PM2,5 Buller, rullmotstånd Återvinning, vägtjära, tillsatser Vägverket 27--3 2 2 24--2 Det finns gott om motsatsförhållanden och Energieffektiva beläggningar målkonflikter! Vad ska prioriteras? Kompromisser nödvändiga Både hänsyn till miljö och teknik Samhällsekonomiska modeller tar inte hänsyn till alla aspekter Samsyn mellan tekniker och miljöansvariga LCC- och LCA-tänk behövs. Dessutom mycket sunt förnuft Regler och lagar måste beaktas 24--2 3 Resurssnåla beläggningar vad är det? Beläggningar som tillverkas vid lägre temperatur Beläggningar som kräver mindre mängd av bindemedel Beläggningar som kan läggas i tunnare lager Beläggningar som får bättre prestanda och livslängd Beläggningar som tillverkas på plats Beläggningar där returasfalt kan användas PM Energi CO 2 Resurshushållning Prioriteringar Buller Rullmotstånd Ljushet Friktion Beständighet Slitstyrka Stabilitet Kompromisser Återvinningsbarhet Styvhet Allt under förutsättningar att beläggningen uppnår förväntad kvalitét och prestanda. 3 24--2 4 24--2

Torbjörn Jacobson Beräkning av energi och koldioxid (LCA-analys) Ytbehandling (6 kg): IMT (92 kg): Kall återvinning ( kg): Kall asfalt ( kg): MJOG ( kg): Remixing (25 kg): Remixing plus (5 kg): TSK (5 kg): ABT, ABS ( kg): kg CO2/m² kwh/m²,5 2,3,9 9,7,5 6,8 2,3,7 3, 4,4 7,2 5,6 7,5,3 2, 9, 4,3 9,4 Fördelning av CO2-emissioner mellan olika processer ABT 6 Förutsättningar: Ballast finns i täkten,6 C, 6,3 % bitumen, amin/släppmedel, transport av massa: 3 km, fräsning av befintlig beläggning LCA verktyg för asfaltbeläggning (EKA): Från ax till limpa CO2/ton % Råmaterial: Fokus på energi och koldioxid 23 i olika kg skeden 38 kwh och CO₂ (per ton eller kvadratmeter och per år) Transporter: 4 kg 8 Tillverkning: 24 kg 4 Utläggning: 6 kg Resthantering: 2 kg 3 Totalt 59 kg 5 24--2 6 24--2 Lågtempererad VarmAsfalt (WMA) Reducering av temp. med -4 C Energibesparing, klimatgaser och arbetsmiljö i fokus Ett stort antal tekniker finns Skumningsteknik (Foam) Organiska tillsatsmedel Flödesblandad asfalt (KGO) Inblandning av asfaltgranulat Lägre åldring av bindemedel Ett stort antal LTA-beläggningar har lagts i Sverige Lågtempererad asfalt Ungefär en halvering av CO₂ och energi Kallblandad jämfört med varm asfalt Kall återvinning Kall nytillverkad asfalt Stabilisering (inblandning i vägen) Håller på att vidareutvecklas Goda exempel finns Emulsion baserad på mjukbitumen Emulsion baserad på penetrationsbitumen Skumasfalt och mjukbitumen FOI-projekt pågår +Ej uppvärmning + Flexibla asfaltverk + Ortens material Tekniken behöver för vissa ändamål bli mer tillförlitlig, ej sen läggning Väg 78, Härnösand 7 24--2 Miljöaspekter Val av beläggning 8 24--2 2

Torbjörn Jacobson Nysatsning på bullerreducerande beläggning Öppna asfaltlager får kort teknisk och akustisk livslängd Mer kunskap behövs Trafikverket positiva till branschgemensamma FOIprojekt Provvägar och labbstudier Ett antal projekt har startats upp Åldring av bindemedel Provvägar med två lager av dränasfalt E4, Husqvarna 2 Rv 97, Sävast, 22 E4, Rotebro (Stockholm), 24 Bullerreducering: -8 decibel vid trafikpåsläpp Bra beständighet, specialbitumen, hög bindemedelshalt Försegling med Fog Seal om stenlossning uppkommer,,4 % God dränering, 3 % tvärfall Grov ballast: 85 % Hålrumshalt: 25 % Bindemedelshalt: > 6,4 9 24--2 24--2 Nyförseglad yta september 2,4 kg/m2 K i båda riktningar förseglades 23 Makrotextur (rullmotstånd och buller) Samband mellan makrotextur (MPD) och rullmotstånd Ytbehandling 6 mm 2,4 2,2 Makrotextur, RRMS (mm) 2,,8,6,4,2,,8,6,4,2, 2 22 23 24 25 26 27 28 29 Str Str 2 Str 3 Str 4 Str 5 Str 6 Str 7 År MPDH[mm] ABS6 3,5 3, y =,527x -,25 R² =,3848 2,5 2,,5,,5, 2 4 6 8 2 4 6 Ålder [År] MPD (mm) ABT 8 mm,2,8,6,4,2 2 4 6 8 2 4 Ålder (år) 24--2 2 24--2 3

Torbjörn Jacobson Makrotextur (rullmotstånd och buller) Rullmotståndet hos vägbanan påverkar bränsleförbrukningen l bensin/ diesel ger ca 2,5 kg CO2 Inventering av makrotextur har gjorts på det statliga vägnätet. MPD, mm 2,,5,,5,9,8,7,7,7,6,, ABS, ABT, TSK MPD:,6, mm Slitage partiklar (PM, PM2,5) Svårt klara miljökvalitetsnormen (MKN) för PM, PM2,5 i städerna Dubbdäcksförbud på vissa gator Trängselskatt EU hotar med höga böter Trenden är dock att PM halterna minskar något i städerna, ABS 6 ABS ABS 8 ABT 6 ABT ABT 8 TSK 6 TSK 2,,9 MJOG, YB, IMT MPD:,7,9 mm MPD, mm,5,,5,,,9,9,8,7 MJOG 22 MJOG 6 YB /6 YB 8/ YB 4/8 IMT 8/22 K8/,3 IMT 8/22 K4/8 Årlig total avnötning 2 5 ton Andel PM 5 7 % 3 24--2 4 24--2 Partikelproblem i Stockholms innerstad 5 Vad orsakar avnötningen? Hornsgatan: ÅDT: 4 fordon Slitage: högst mm/år SPS-tal: 2 g Relativ avnötning 2,5 2,5 Avnötning = Repning + Krossning Slag - Krossning Repning? Ringvägen: ÅDT: 25 fordon Slitage: högst,5 mm/år SPS-tal: 2 g,5 2 4 6 8 2 Hastighet (km/h) Miljökvalitetsnormen (MKN ) för PM överskrids vid torr väderlek Från januari 2 förbjöd kommunen dubbdäckstrafik på Hornsgatan I år har hastigheten under vintern sänkts på infarterna till Stockholm 5 24--2 6 24--2 4

Torbjörn Jacobson Partikelstudier på VTI (Mats Gustafsson) Vilken betydelse har däcktypen för PM? 6 3 km/h 5 km/h 7 km/h PM [µg/m3] 4 2 Summer tyre Sommardäck : 7 24--2 8 2: 3: 24--2 Vilken betydelse har däcktypen för PM? 4: 5: 6: 7: 8: 9: Vilken betydelse har däcktypen för PM? 6 6 3 km/h 5 km/h 7 km/h 3 km/h 5 km/h 7 km/h Studded tyre Dubbdäck PM [µg/m3] 4 PM [µg/m3] 4 2 2 Friktionsdäck Friction tyre Friction tyre Friktionsdäck Summer tyre Sommardäck Summer tyre Sommardäck : 9 24--2 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: : 2 24--2 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 5

Torbjörn Jacobson dm/dlogdp [mg/m³].5.5 Nötning som funktion av hastighet, PM Dubb kvartsit 23- Kvartsit + dubbdäck 7 km/h Kvartsit + dubbdäck 5 km/h Kvartsit + dubbdäck 3 km/h Halten ökar med hastigheten. Diameter [µm] Asfaltåtervinning (drygt milj ton returasfalt) Spar bindemedel o ballast Varma, halvvarma och kalla metoder Alla typer av massor går att återvinna Högkvalitativ returasfalt ska helst gå till nya slitlager Logistik viktig Kvalitetstänk i alla led Specialistseminarium om asfaltåtervinning den 22 januari 25 2 24--2 22 24--2 Återvinning av vägtjära Trafikverket, publ. 24:9 Ny version klar 24 Kunskapsdokument om miljöaspekter, 24 < 7 mg/kg 6-PAH fri användning 7 mg/kg 6-PAH, riktlinjer för bl. a lagring och återvinning Ringa risk för omgivningspåverkan även vid högre innehåll av PAH Många goda exempel finns Lukten kan vara irriterande Kontakta alltid tillsynsmyndigheten Gult förekomst av tjära Belysning med UV-lampa Tillsatsmedel i asfalt Vidhäftningsmedel Fiber Polymerer Rejuvinatorer Gummi Förstyvande tillsatser Sänker temperaturen Små mängder Påverkar ej omgivningen Kan i viss mån försvåra återvinning Ett stort antal arbetsmiljöstudier har gjorts Tack för uppmärksamheten! 23 24--2 24 24--2 6