Djurgårdsvarvet 2012 09 17 Antikvarisk slutrapport Arbetena på Djurgårdsvarvet 2006-2012 På uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning Olof Stroh ECS-Teknik AB Dalsberga Gård 775 96 Krylbo Telefon: 0226-680 88, fax: 0226-680 90, mobil: 070-595 08 65, e-post: knut@ecs-teknik.se
Innehåll Belägenhet Karta Djurgårdsvarvets historiska bakgrund Uppdraget och dess bakgrund Kort beskrivning över områdets uppbyggnad Tidigare antikvariska rapporter Hus 01 : Kontorshuset Rapport över byggnadens underhållssituation 2006 10 10 Preliminär rapport från byggnadshistorisk undersökning 2007 03 12 Rapport - byggnadshistorisk undersökning 2007 08 17 Slutrapport - antikvarisk kontroll 2008 06 25 Hus 02 Virkesstick och servicehus Antikvarisk rapport 2011 03 20 Hus 03:Verkstadshuset Rapport rörande byggnadens underhållssituation 2007 01 17 Rapport - sammanfattning av verkstadshusets byggnadshistoria 2007 08 17 Slutrapport - antikvarisk kontroll 2010 04 29 Avslutande arbeten Hus 04-06 Hus 04 Hus 05 Mellandelen Hus 06 Övrigt 3 3 5 6 8 8 8 11 11 13 14 14 17 17 21 22 29 29 30 32 33 35 36 2
Belägenhet Varvsområdet direkt väster om Beckholmsbrons norra landfäste. Mycket kort om Djurgårdsvarvets bakgrund och historia Stockholms kommunikationer, såväl de internationella och regionala som de rent lokala har historiskt sett skett längs vattenvägarna. Lokalt i äldre tid mest med roddslupar. I mitten av 1800-talet tillkommer ångan som kraftkälla, till en början med flera mindre företag som emellertid 1863 samlades i Stockholms Ångslupsaktiebolag (SÅA). 1868 köper bolaget fastigheterna Grönland 1 och 2 med bl.a. det Görgeska huset som senare blir direktörsbostad. Man inleder omedelbart verksamheten på platsen genom att uppföra en smedja med förråd och bostadsrum, tre år senare följt av ett mindre stenhus för kontor och tvättstuga. Samtidigt med varvets tillkomst 1868 etablerar sig bolaget Nya Föreningen som konkurrent på Bergsklippan omedelbart väster om SÅAs område, men införlivas i detta redan 1880. För att kunna ta hand om den utökade ångslupsflottan ansöker man 1882 om byggnadslov för att uppföra en maskinverkstad i omedelbar anslutning till smedjan. Enligt bolagets minnesskrift från 50-årsjubileet 1913 byggdes denna 1884, med redan sommaren 1883 kan man se dess skorsten på C. P. Löfmans foto (avbildat nedan). Vid 1900-talets början minskade behovet av ångslupar för Stockholms interna trafik, i stället började man, förutom verksamheten med den regionala ångtrafiken, bygga färjor och räddningskryssare. För detta tillkom flera tillbyggnader; så förlängdes maskinverkstaden 1906 och man byggde en ny upphalningsslip i öster med kraftig räls längs med kajen och 1908 en mot väster öppen hall av korrugerad plåt längst i öster där man på rälsen kunde dra in båtar och arbeta på dem (byggnad 3 på skissen från 1966 nedan). Hallen är nyligen riven, men ingick inte i projektet och behandlas därför inte närmare. 3
BILD 1. Kontorshuset och södra verkstadshuset 1883. Detalj. BILD 2. Varvsområdets östra del 1918. 4
Efter en livlig verksamhet under mellankrigstiden försökte man efter andra världskriget diversifiera verksamheten med uppdrag mot andra, enskilda och företag. För detta byggde man 1944 på både det gamla kontorshuset och det första huset, smedjan från 1868, med en våning. I det senare anlades snickeri kompletterat av ett virkesupplag (norra delen av hus 02 i rapporterna nedan). För att rationalisera verksamheten rensades också ett antal mindre skjul längs kajsidan bort och ersatte med stora hallar av korrugerad plåt (hus 04-06 nedan). Allt detta förgäves såtillvida att företaget fick lägga ner 1970 inför anloppet av en ny samhällssituation. Särskilda källor: Arne Sundström Ångslupsbolagets Djurgårdsvarv får nytt liv Skärgårdsbåten 4/2006 SÅA Minnesskrift vid Stockholms Ångslupsaktiebolags 50 års jubileum 1913 Claes HallingSamrådssynpunkter 1987-11-18 bet. 11.1011-39-87 Från länsstyrelsen till Stadsbyggnadskontoret m.a.a. planutredning för kv. Grönland Björn Hallerdt m.fl. Särskilt yttrande 1987-01-13 från Stockholms stadsmuseum till Kulturnämnden Uppdraget och dess bakgrund Som ovan nämnts upphörde SÅA med sin verksamhet 1970. Området som var i privat ägo låg därefter i dryga trettio år med endast begränsad verksamhet i form av småbåtsvarv och konstnärsateljéer. För att få bättre lönsamhet på platsen lade ägarna i början av 1980-talet fram ett förslag till ny stadsplan och en relativt kraftig exploatering med höga punkthus. Förslaget mötte kraftigt motstånd och resultatet av den debatt och de diskussioner som följde blev att Kungliga Djurgårdens förvaltning efter en komplicerad bytesuppgörelse mellan staten, Stockholms stad och privata intressen fick överta området 2006. Avsikten med bytet var att restaurera området på ett kulturhistoriskt ansvarsfullt sätt och använda det till modern varvsverksamhet för mindre båtar med anknytande utbildning och affärsverksamhet. Uppdraget att leda projektet gavs till ECS-Teknik AB som har långvarig erfarenhet av kulturhistoriska upprustningar. Det har bedrivits kontinuerligt under perioden 2006-2012, alltså en förhållandevis lång period, i lugnt tempo med en begränsad arbetsstyrka just för att kunna undersöka, tänka igenom lösningar och metoder och för att kunna använda traditionella material som kräver tid och omsorg. Projektet har omfattat det tidigare kontorshuset (Hus 01), det med det sammanhangande virkes- och servicehuset (Hus 02), verkstadshuset (Hus 03) samt de yngre stålbyggnaderna (Hus 04-06), dessutom marken kring dem, inklusive kajen. Stålskjulet längst i öster som använts i anknytning till varvets slip där båtar kunnat dras upp och vårdas ingick inte i projektet, däremot har kranen på kajen väster om stålskjulen setts över. 5
Kort beskrivning över områdets uppbyggnad Inför varvets nedläggning gjordes 1966 nedanstående skiss över varvets uppbyggnad. Området omfattade då ett något större område än det som ingått i projektet. Till skissen gjordes också vid dess upprättande den avbildade korta beskrivningen över byggnadernas dåvarande användning. Följande byggnader/anordningar med tillhörande mark ingick i projektet: 1-2: Verkstadshusen (Hus 03) 3: Stålbyggnader: Stora och Lilla Sveasalen(Hus 05 resp. 04), Mellandelen och Maskinhallen (Hus 06). 4: Virkes- och servicehuset (Hus 02) 5: Kontorshuset (Hus 01) 11: Stora hallen i väster, ersatt 15: Mindre träskjul, revs. 25: Kajkran, målades. 30: Kaj, ersattes helt. BILD 3. 6
BILD 4. 7
Tidigare antikvariska rapporter Under arbetenas gång har vi successivt gjort undersökningar på plats, sökt i arkiv och följt arbetena. Resultaten har vi fortlöpande redovisat i en serie rapporter som presenteras nedan i korta sammanfattningar. För en mera detaljerad insikt hänvisas till rapporterna som medföljer som bilagor. De redovisar också allt källmaterial. För hus 04-06 som är av mindre antikvariskt intresse föreligger ingen särskild rapport utan vad som hänt med dem redovisas - naturligtvis något mindre utförligt - nedan. Hus 01: Kontorshuset Rapport över byggnadens underhållssituation 2006 10 10. Inför byggnadsarbetena lämnade vi 2006 10 10 en rapport benämnd "Rapport över byggnadens underhållssituation". Rapporten innehåller en noggrann fotodokumentation exteriört såväl som interiört i det skick byggnaden då var kompletterat med beskrivning och skadediskussion i text. Av rapporten framgick att huset var i mycket dåligt skick med framförallt allvarliga fuktskador. Byggnaden är nu en tvåvåningsbyggnad med pulpettak lutande åt norr, men har ursprungligen varit en envåningsbyggnad med pulpettak åt söder. Den ursprungliga byggnaden har varit byggd i tegel, påbyggnaden är utförd i såväl tegel som cementblock. Bakre - norra - väggen är byggd direkt mot bergväggen och hade fuktskador dels mot berget, dels i angränsande hörnpartier och framförallt i de övre delarna ovan berget som bitvis hade stora hål. Fönstren - av varierande ålder, men delvis ursprungliga - var också illa medfarna, men renoveringsbara. Taket av enkelfalsad plåt var helt uttjänt med stora läckor. Inredningen var i sin helhet från ca 1950, starkt präglad av masonit som också klädde tak och golv i båda våningarna. På grund av vattenläckagen var inredningen starkt fuktskadad, framförallt var mellanbjälklaget så uppruttet att det bitvis var riskabelt att röra sig i övre våningen. BILD 5. Taket från sydost. 8
BILD 6. Huset från öster. BILD 7. Baksidan från granntomten. 9
BILD 8. Nedre våningens mittrum mot nordost. BILD 9. Övre våningens mittrum mot nordost. Kraftiga rötskador i tak och golv, skorstenstocken inklädd med masonit. 10
BILD 10. Övre våningens östra rum, takfoten. Preliminär rapport från byggnadshistorisk undersökning 2007 03 12 Ersattes senare av "Rapport - byggnadshistorisk undersökning" daterad 2007 08 17. Under vintern 2006-07 följde en successiv friläggning av murverket från puts ute och inne, golv och golvfyllning i undervåningen togs bort liksom det starkt skadade mellanbjälklaget och det likaledes starkt fuktskadade taket samt de övre delarna av skorstensstocken. Också långsidornas murverk i övervåningen togs bort, man lade in nytt mellanbjälklag och återuppförde rivna murpartier. Under arbetenas gång lämnade vi en rapport benämnd "Preliminär rapport från byggnadshistorisk undersökning" daterad 2007 03 12. Rapporten innehöll de källor till byggnadens historia som vi då hade funnit, en diskussion av vad som framkommit i byggnaden under arbetenas gång samt en sammanfattning av hur man kunde tolka byggnadens historia. Senare skedde ytterligare friläggning av murpartier och ett väsentligt dokument, bygglovritningen från 1871, kom fram vilket innebar att oklara frågor kunde redas ut och historien i allt väsentligt kunde klarläggas. Detta skedde i följande rapport av 2007 08 17 som alltså ersätter denna. Rapport - byggnadshistorisk undersökning 2007 08 17 Grundläggande för förståelsen av husets historia blev de dokument som kom fram samtidigt som husets murar och övriga detaljer helt frilades. Äldsta dokument är en byggnadslovsritning från 1871 som visar en putsad envåningsbyggnad med pulpettak, ingång ifrån västra gaveln, ett fönster på den östra gaveln och till synes fyra fönster åt söder, de två mellersta med bröstningar. Det näst östliga visar sig emellertid vara en dörr, det västligaste ett blindfönster. 11
BILD 11. Bygglovritning 1871. BILD 12. Kontorshuset sommaren 1883. Detalj av foto av C.P. Löfman. Stockholms Stadsmuseum Fa 40690. 12
Detta visar sig i princip överensstämma med det äldsta bevarade fotografiet av C.P. Löfman från 1883 som dock hade en hel östgavel utan fönster, men med ett framför gaveln framskjutande bergparti. Vid de närmare murverksundersökningarna fann vi att gaveln byggts om, sannolikt i samband med omfattande arbeten på varvet 1906, och getts ett gavelfönster enligt ursprunglig tanke samt dessutom ett mindre fönster i övre gavelspetsen. Även blindfönstret i stället för den nuvarande dörren på södra långsidan visade sig stämma, liksom den ursprungliga ingången på västra gaveln. Detta utseende har huset ännu på foto 1932. Påbyggnaden med ytterligare en våning kunde med hjälp av bevarade tidningsrester tidfästas till 1942 då vi också vet att andra byggnadsarbeten utfördes på varvet. Kompletterande iakttagelse: ännu på det foto Erik Holmberg tog 1944 finns det södervända pulpettaket kvar, ombyggnaden bör alltså ha gjorts strax därefter samtidigt med påbyggnaden av södra delen av hus 03. Tidningen var ett par år gammal! Slutrapport - antikvarisk kontroll 2008 06 25 Slutrapporten ger dels en utförlig redogörelse för de byggnadshistoriska resultaten, överensstämmmande med redogörelsen i rapporten av 2007 08 17, men också med kompletterande synpunkter, dels en redogörelse för arbetenas gång och vad som gjorts med huset. Arbetena var tämligen omfattande och innebar nya långsidemurar på andra våningen, nya bjälklag, ny skorstensstock och nytt tak. Den tidigare KC-putsen togs ned och ersattes med kalkputs. Fönstren renoverades. Byggnadens gestalt är dock i enlighet med det utseende det fick efter ombyggnaden på 1940-talet. För närmare detaljer hänvisas till rapporten. BILD 13. Det färdiga huset. 13
Hus : 02 Virkesstick och servicehus. Antikvarisk rapport 2011 03 20 Hus 02 består av tre olika byggnadsdelar, separat tillkomna. Delarna ligger parallellt i öst-västlig riktning och består av virkessticket i norr, en mellandel av okänd uthus/servicekaraktär och en mindre, södra del i kontorshusets förlängning mot väster i form av en öppen del närmast kontorshuset och två låga våningar under samma takfall längst i väster. De finns inte på bygglovhandlingar etc., utan har förmodligen betraktats som ganska tillfälliga och vi är hänvisade till befintliga foton och planer. Första gången vi skymtar någon byggnad är på ett foto från 1918 där man kan urskilja en mindre byggnad med pulpettak väster om kontorshuset. På foto från 1932 kan den mellersta delen urskiljas under gemensamt tak med kontorshuset (då ännu bara i en våning). Ännu 1943 finns bara de två södra delarna på en stadsplan från detta år, men 1944 finns hela anläggningen på foto. Vi vet också att samtidigt tillkom den övre södra våningen på verkstadshuset, hus 03, med snickeri (liksom kontorshusets övre våning). Vi bör alltså här ha en god tidsfästning av delarnas tillkomst. BILD 14. Bjurgårdsvarvet hösten 1918. Foto Stockholms stadsmuseum. 14
BILD 15. Djurgårdsvarvet fotograferat från Beckholmsbron 20 maj 1932. Foto Nordiska museet. BILD 16. Utsikt över Djurgårdsvarvet 1944. Foto Erik Holmberg, tillhör Sjöhistoriska museet. Samtliga delar i komplexet var byggda med plank på bjälk- eller regelstomme och försett med ett sammanhängande korrugerat plåttak. För närmare detaljer hänvisas till originalrapporten. 15
BILD 17. Servicehuset från ovan hösten 2010. BILD 18. Komplexets sydvästra hörn. 16
Hus 03 :Verkstadshuset Rapport rörande byggnadens underhållssituation 2007 01 17 Inför arbetena på hus 03 Verkstadshuset gjorde vi en genomgång av husets underhållssituation. Byggnaden är egentligen två sammanbyggda med en gemensam långsida, den södra något äldre än den norra. Båda är senare förändrade, den norra förlängd mot väster 1906, den södra påbyggd med en våning. Även industriskorstenen i ränndalen mellan husen är relativt sen. Under den förlängda delen byggdes skyddsrum 1940. Mot östgaveln fanns ett mindre virkesskjul i trä, i vinkeln i väster ett förfallet uthus, också i trä. Mer om detta i rapporten om byggnadshistorien. BILD 19. Nedre verkstadshusets östra gavel före renovering. BILD 20. Övre verkstadshusets östra gavel före renovering. 17
BILD 21. Västra skyddsrummet. BILD 22. Ränndalens västra del. 18
BILD 23. Vattenskadad innervinkel mellan södra och norra verkstadshuset. BILD 24. Uppstämplat mellanbjälklag i södra verkstadshuset. 19
Byggnaden var i sin helhet starkt fuktskadad. Dels fanns ingen fungerande vattenavledning, dels var det enkelfalsade plåttaket både uttjänt och felkonstruerat. Utformningen av ränndalen mellan de båda husen var sådan att vattnet inte kunde avledas på ett bra sätt vilket dels hade gjort att den gemensamma mellanväggen var fuktskadad ända ned i grunden, inklusive hussvampangrepp, dels att murverket i vinkeln mellan det södra husets västgavel och det norra husets förlängning var kraftigt skadat. I närheten av den senare skadan var dessutom mellanbjälklaget i det södra huset så uppruttnat att det höll på att störta ner i undervåningens smedja och var uppstämplat. Enligt skissen av 1966 användes det norra husets bottenvåning då som mekanisk verkstad, övervåningen som lager; det södra huset hade i bottenvåningen smedja m.m., i övervåningen snickeriverkstad. Alla användningar sannolikt ursprungliga, men anpassade under årens lopp. Inredningen var nu praktiskt taget fullständigt borta. Exteriört var samtliga hörn kraftigt vattenskadade liksom det övre mittpartiet på södra husets sydfasad. Mot norr löpte en drygt två meter djup small grav mot fastigheten ovan, den var nu fylld med gamla löv, jord och skräp vilket inte bidragit positivt till väggens tillstånd. BILD 25. Vattenskada på södra fasaden. 20
BILD 26. Smal gång mellan verkstadshuset och grannfastigheten. Rapport - sammanfattning av verkstadshusets byggnadshistoria 2007 08 17 Ovanstående rapport om underhållssituationen kompletterades senare samma år med en rapport om byggnadshistorien sådan vi kunnat rekonstruera den, i huvudsak på grundval av bygglovdokument och äldre fotografier. Det framgår att det södra av husen byggts 1868 som smedja och som det första av de hus SÅA själv lät bygga. Det var då i en våning, förmodligen putsat från början och med sadeltak i tegel vilket kan ses på ett fotografi från 1883. Över huvudvåningen fanns ett bostadsutrymme tillgängligt från en takkupa i nordost med yttre trappa. Året innan - 1882 - hade man fått bygglov till den övre, norra, byggnaden som också alldeles nybyggt skymtar på fotot. Både den första smedjans skorsten och den nya industriskorstenen syns på fotot. Den nya byggnaden har något indragen östgavel och lämnar plats till södra husets bostadsvind, men har västra gaveln i linje med södra huset. 1906 kommer så en tillbyggnad av det norra huset mot väster i form av en fortsättning på den stora salen i bottenvåningen och av vindsutrymmena, men dessutom med källare som senare - 1940 - kommer att byggas om till skyddsrum. 1906 planeras också, och ges bygglov till, en påbyggnad av det södra huset, men den blir inte verklighet förrän senare. Ännu på ett foto från 1944 finns det gamla envåningshuset kvar, men bygglovet är utfärdat 1943 och utförandet kan inte ha kommit så värst långt senare. 21
Slutrapport - antikvarisk kontroll 2010 04 29 Rapporten inleds med en hänvisning till de två föregående rapporterna och en sammanfattning av deras innehåll för att därefter övergå till en genomgång av arbetsgång och de utförda arbetena. Arbetena börjar i september 2007 med utrivning och blottläggning, tegelgolvet i norra husets vindsvåning klyvs för att användas som golvbeläggning. Under 2008 byttes det bristfälliga enkelfalsade plåttaket och delar av takpanelen ut mot ett nytt, dubbelfalsat. En tvärnock byggdes i enlighet med vad som varit planerat 1906, men aldrig blivit utfört. Den skadade skorstenen revs och ersattes under 2009 med en likadan byggd av specialbränt radialtegel, något förenklad eftersom den enbart var avsedd för ventilation. BILD 27. Skorstensbas och plats för tvärnock. All befintlig fasadputs höggs ned och ersattes med ny kalkputs utom vid norra huset anslutning till berget där KC-puts användes. Putsen målades med kalklimfärg i ljus guldockra. 22
BILD 28. Avputsning har börjat på södra fasaden. BILD 29. Norra husets västra gaveln; färdigputsad och målad. 23
De svårt medfarna fönstren och dörrarna nytillverkades efter mönster av de gamla eller av kontorshusets. Även några i förhållandevis bra skick nytillverkades av brandskyddsskäl. Socklarna rensades och lagades med KC-bruk. För en detaljerad genomgång av de interiöra arbetena hänvisas till slutrapporten. I södra huset frilades alla väggar och bjälklag, sanerades och reparerades med kalkbruk resp. nytt trä. Även bottenvåningens golv togs ut och ersattes med golvvärme på 20 cm Thermosilitbetong ovan grusbotten. Alla rum utom lagret i nordöst fick nya golvytor av de kluvna tegelstenarna från norra husets vind. BILD 30. Avputsat och golvet avjämnat. 24
BILD 31. Golvläggning i januari 2010. Övre våningen inreddes till undervisningslokaler med nytt brädgolv av spåntad gran efter det att väggar - liksom övriga väggar - lagats och putsats med Thermosilit. BILD 32. Lektionssalen reparerad, men väntar på sina ytor. 25
Skyddsrummen under norra husets östra del inreddes till teknikutrymmen efter att ha reparerats och målats. Norra husets bottenvåning rensas med början våren 2008 från väggputs och golv ner till berggrund resp. skyddsrumsvalv. Golvet avjämnas och betonggolv gjuts för att våren 2009 ges golvyta av spåntad gran. Väggarna putsas med Thermosilit. Mellanbjälklaget mot vindsvåningen förstärks. Även vindsvåningen saneras och bjälklaget förstärks. BILD 33. Bjälklaget över skyddsrummen. BILD 34. Gålvet under uppbrytning längs norra ytterväggen. 26
BILD 35. Mellanbjälklaget mot vindsvåningen lagat. BILD 36. Västra skjulet. 27
Sammanfattningsvis kan sägas att husens stommar finns kvar, nu sanerade och i gott skick. Detta gäller då såväl den murade stommen som träbjälklag. Däremot har samtliga ytor exteriört och interiört tagits bort och blivit ersatta till samma utseende. Detta gäller också skorstenen från - sannolikt - 1920-talet. I anslutning till hus 03 fanns tre mindre byggnader av obekant ålder: ett träskjul i mycket dåligt skick i väster som revs, ett mindre trävaruförråd i trä vis östra gaveln som ersattes av en elcentral i murverk med samma mått samt en länga med WC-skrubbar mellan hus 03 och hus 02 som ersatts med en till utseendet likadan. BILD 37. Östra Skjulet. BILD 38. WC-längan. 28
Avslutande arbeten Hus 04-06 I projektet ingick ytterligare tre sammanhängande byggnader, 04-06, alla skjul uppförda av korrugerad plåt på regelstomme. Byggnaderna finns med på kartskissen från 1966, men ännu på Erik Holmbergs foto från 1944 är deras platser upptagna av äldre och mindre träskjul, de är alltså uppförda under varvets slutskede efter andra världskriget. BILD 39. Varvet 1944. BILD 40. Maskinhallen (Hus 06), mellandelen och Stora Sveasalen (Hus 05) före renoveringen. Foto C.Lindgren. 29
Alla byggnaderna renoverades med till stora delar ny plåt och ny målning samt inreddes för ny verksamhet. De kompletterades också med en tillbyggd WC-byggnad i mellandelen och ett tillbyggt soprum i öster. Byggnadernas placering och utbredning kan ses på nedanstående karta: Följande gjordes med husen: Hus 04 även kallat Lilla Sveasalen är den västligaste delen av det sammanbyggda plåthuskomplexet. Huset fick med början sommaren 2010 till påföljande sommar helt ny plåtbeklädnad på såväl tak som fasad, dock av samma utseende som den tidigare. I motsats till tidigare värmeisolerades mellanbjälklaget mot kallvinden med 400 mm lösisolering. Interiören klädes med Gipsskiva på OSB-board, medan hyresgästen själv står för övrig inredning. Även yttertaket förstärktes i det att plåten lades på spontad panel försedd med papp och läkt. Mot norr påsalades sockeln med leca-block som putsades. Huset fick gemensam färgsättning med övriga plåthus (Enligt KulörPM 2010 03 23): Yttertak med garneringar och hängskivor (Plåt och smide) NCS 5040-Y70R Isotrol Röd Fasader: Plåt och smide NCS 2050-Y20R = RAÄ 5A-920 Fönster av trä och stål RAÄ 6A-30 Grön Umbra Dörrar av trä RAÄ 4A-30 Grön Umbra Portar i plåt samt stuprör lika omgivande fasadplåt 30
BILD 41. Hus 04 (Lilla Sveasalen) västra gaveln före renovering. BILD 42. Samma gaveln efter renovering. 31
BILD 43. Taket före renovering. Hus 05 även kallat Stora Sveasalen är ett större plåthus med taklanternin omedelbart öster om Hus 04. Huset hade samma grundläggande konstruktion som hus 04 med plåt på regelverk. Liksom Lilla Sveasalen hade huset ett oisolerat mellanbjälklag som emellertid togs bort och huset öppnades till en oinredd stor sal. BILD 44. Hus 05: mellanbjälklaget togs senare bort. Huset var i bättre skick än sin västra granne, varför vägg- och takplåtar kompletterades och behandlades, men inte byttes ut. Även stålfönstren renoverades. Huset målades precis som Hus 04 enligt KulörPM 2010 03 23. 32
BILD 45. Stora Sveasalen färdigställd. Mellandelen Mellan Hus 05, Stora Sveasalen och Hus 06, Maskinhallen, låg ett öppet parti benämnt Mellandelen, egentligen endast ett välvt tak på stålstolpar ovan ett öppet område mellan husen. Ställningen för själva den ursprungliga mellandelen sågs över, medan den ursprungliga takplåten byttes mot ny likadan som målades enligt anvisningarna. I mellandelens västra sida lades mot östfasaden på Hus 05, en liten byggnad för publika toaletter på betongplatta och med väggar av lecablock samt under nordöstra hörnet en spiraltrappa upp till det nyinredda segelmakeriet på övre våningen i Hus 06. 33
BILD 46. Mellandelens tak och östra gaveln av Hus 05 före renovering. BILD 47. Spiraltrappan under den renoverade mellandelen ledr till det nya segelmakeriet i Hus 06. 34
BILD 48. Toaletterna i mellandelen mot Stora Sveasalen under uppförande. Hus 06 även kallat Maskinhallen Längst i öster av plåthuskomplexet låg Hus 06. Konstruktionen i grunden densamma som på hus 04 och 05. Här gjordes emellertid större förändringar, även till det yttre, genom att taket höjdes för att ge plats åt ett segelmakeri ovan det befintliga mellanbjälklaget. Detta innebar att man byggde ett nytt, förhöjt och värmeisolerat tak. Även en ny bottenplatta göts med Thermosilit ovan betongplatta, dels för att få ett riktigt golv, dels för att få ett jämt underlag istället för den tidigare lutande marken. Även mellanbjälklaget isolerades genom pågjutning med Thermosilit och läggande av ett nytt övergolv av spontade granbrädor. Även väggarna förnyades med ny ytterplåt och med ett inre klimatskal av leca-block, putsat med Thermosilit. Slutligen byggdes en soprumslänga mot husets östfasad i nästan hela dess bred, endast givande plats för dettas stuprör. Även längan byggdes i leca-block med plåtbeklädnad. BILD 49. Segelmakarverkstaden före inflyttning. 35
BILD 50. Sopskjulen vid maskinhallens östra gavel. Övrigt Som framgår av skissen från 1966 fanns ytterligare några byggnader och anordningar inom området. De är från väster till öster: - Båthall som använts för uppläggning av mindre båtar, nr 11 på 1966 års skiss. Byggd efter andra världskriget med korrugerad plåt på regelstomme. Förfallen, revs och ersattes av ny båthall/utställningshall av samma konstruktionstyp på gjuten betongplatta. BILD 51. Nya båthallen i väster. 36
- Handvevad kran vid kajen, nr 25 på skissen från 1966. Okänd ålder, sannolikt mellankrigstid. Sågs över och målades. BILD 52. Kranen nymålad. - Ett mindre träskjul framför verkstadshusets skyddsrum, nr 15 på skissen från 1966, okänd ålder. Nämns och avbildas i rapporterna om verkstadshuset. - Längs hela Beckholmssundet löpte de till stora delar hoprasade och mycket förfallna resterna efter en träkaj byggd på träpålar. Åldern var obestämbar, men sannolikt har man lappat, lagat och byggt till under varvets hela verksamhetsperiod. Kajen var farlig att beträda och omöjlig att reparera varför den ersatts med en helt ny kaj anpassad till den tänkta verksamheten. BILD 53. Rester efter gamla kajen. 37
BILD 54. Nya kajen. - Slipskjul uppfört 1908, nr 6 på 1966 års skiss, av korrugerad plåt på regelstomme, öppet mot väster och som ovan nämnt från början använt för att kunna arbeta på uppdragna fartyg även under otjänlig väderlek. Ingick inte i projektet, nu rivet. BILD 55. Slipskjulet från 1908, nu rivet. 38