STOCKHOLMSREGIONENS FÖRSLAG PÅ PRIORITERINGAR FÖR EU FRAM TILL 2020 Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms Län och Stockholms läns landsting som konstituerande medlemmar. Övriga medlemmar är Regionförbundet Uppsala län, Regionförbundet Sörmland, Västmanlands kommuner och landsting, Mälardalsrådet och Region Gotland. I samband med Europaparlamentsvalet, ny EU-kommission och att en ny budgetperiod med nya program och prioriteringar fram till 2020 inletts, vill Stockholmsregionen bidra med nio prioriteringar att ta i beaktande för det fortsatta arbetet mot en smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla i unionen. Upprätthåll subsidiaritetsprincipen Koncentrera insatserna där EU-politik har ett tydligt mervärde Förverkliga den inre marknaden och prioritera ökad handel Låt inte finanskrisen bli en ursäkt för ökad protektionism och nationalism Fortsätt att satsa på förbättrad transportinfrastruktur i Europa Se bredband som en samhällskritisk infrastruktur, precis som järnväg, vägar, hamnar och flygplatser Fortsätt att satsa på forskning och innovation Fortsätt att satsa på ambitiösa miljömål utan att med onödig detaljreglering hämma innovationer och utveckling av miljövänlig teknik Gör EU:s energi- och klimatpolitik fram till 2030 mer offensiv så att 2050-målet ska kunna nås 1
Upprätthåll subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen, som anges i EU:s fördrag, är EU:s viktigaste instrument för delning av makt mellan unionen och medlemsstaterna. För att stärka EU:s legitimitet och säkerställa demokratiska beslut samt undvika onödig byråkrati måste denna princip vara vägledande för alla EU:s insatser. Subsidiaritetsprincipen slår fast att unionen ska vidta en åtgärd endast om, och i den mån målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. I EU:s fördrag klargörs även nationella, regionala och lokala myndigheters avgörande roll och stora handlingsutrymme när det gäller att tillhandahålla, beställa och organisera allmännyttiga tjänster så nära användarnas behov som möjligt. EU ska därför inte stifta lagar som begränsar den lokala, regionala och nationella nivåns rätt att själva utforma sin politik på det sätt som passar de lokala förutsättningarna bäst. Koncentrera insatserna där EU-politik har ett tydligt mervärde En bra start på EU:s arbete fram till år 2020 vore att inte försöka göra allt och lösa allt på EU-nivå. I tider när stora delar av Europa måste spara måste även EU göra detsamma. Alla frågor mår heller inte bättre av att lyftas till EU-nivå. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso uttryckte detta i sitt årliga tal om tillståndet i unionen till Europaparlamentet den 11 september 2013; EU bör vara stort i stora frågor och mindre i små frågor detta är någonting vi kanske har missat tidigare. EU bör därför koncentrera sina insatser fram till år 2020 på de områden där EU-politik har ett tydligt mervärde, och mindre på frågor som bättre hanteras på kommunal, regional och nationell nivå. De frågor som har ett tydligt europeiskt mervärde är framförallt fullbordandet av den inre marknaden, fortsatt utveckling av miljöpolitiken och satsningar på forskning och innovation. Genom att fokusera på dessa kan det europeiska samarbetet stärkas och EU-samarbetet kan gå mot en smart och hållbar tillväxt för alla. Områden där Stockholmsregionen gärna ser reformeringar och färre satsningar är den gemensamma jordbrukspolitiken och de delar av EU:s sammanhållningspolitik som går till små utvecklingsprojekt i de rikare medlemsstaterna utan europeiskt mervärde. Förverkliga den inre marknaden och prioritera ökad handel EU:s inre marknad har stor betydelse för såväl Stockholmsregionens som hela EU:s ekonomi, både för företag och enskilda konsumenter. Sedan den upprättades 1993 har den blivit öppnare för konkurrens, skapat nya jobb, lett till lägre priser för konsumenterna och gjort att företag och medborgare kan dra nytta av ett större utbud av varor och tjänster samt medfört att EU-länderna börjat handla dubbelt så mycket mer med varandra än tidigare. 2
Stockholmsregionen stödjer därför EU i arbetet att ytterligare förenkla de bestämmelser som fortfarande hindrar medborgarna och företagen från att kunna utnyttja den inre marknadens fördelar fullt ut. Ett viktigt steg är harmonisering och förenkling av regler, vilket är centralt för att minska företagens administrativa kostnader och för att säkerställa att lika villkor gäller i alla EUländer. Ytterligare prioriterade åtgärder för att fullborda den inre marknaden bör vara: utveckla tjänstesektorn, utvidga tjänstedirektivet till att även omfatta hälsa och sjukvård, inför ett gemensamt EU-patent, förenkla momsregler, genomför ett gemensamt system för ömsesidigt erkännande av e- legitimation och en fungerande gränsöverskridande elektronisk upphandling inom EU, underlätta för arbetskraftens rörlighet och främja arbetskraftsinvandring, genomför en inre marknad för energi och avskaffa alla EU:s tullar. Ökad handel är bra för EU. Det bästa instrumentet för att öka handeln och EU:s konkurrenskraft är fullbordandet av EU:s inre marknad med fri konkurrens, frihandel och frihet från snedvridande statligt stöd. Det finns dock fortfarande hinder, i synnerhet inom tjänstesektorn. Nu, i en tid av enormt behov av tillväxt, men minimalt med resurser för att stimulera denna, är ökad handel en tacksam åtgärd som inte ger ytterligare kostnader för EU:s medlemsstater. Låt inte finanskrisen bli en ursäkt för ökad protektionism och nationalism Det är särskilt viktigt att nu inte bygga murar som minskar den europeiska marknadens potential. Finanskrisen får inte bli en ursäkt för ökad protektionism och nationalism. I en allt mer globaliserad värld har varken EU eller Stockholmsregionen råd att tappa marknadsandelar i termer av människor, företag och kapital. Fortsätt att satsa på förbättrad transportinfrastruktur i Europa Välfungerande transporter och infrastruktur behövs för att varor och personer fritt ska kunna röra sig effektivt över gränserna. Stockholmsregionen stöder därför EU:s ambition om ett utbyggt och mer konkurrenskraftig transportsystem och välkomnar satsningar som t.ex. fonden för ett sammanlänkat Europa och förnyade TEN-T-kartor. Vad gäller stadstransport är det dock viktigt att EU inte detaljstyr utan respekterar subsidiaritetsprincipen. Varje stad är unik och har sina speciella förutsättningar och behov. Det är därför av största vikt att EU låter städer själva styra denna typ av åtgärder. EU-harmonisering på områden som trängselskatt, miljözoner eller rörlighetsplaner skulle inte ha något mervärde utan skulle endast försvåra för städer. EU kan istället utgöra en plattform för utbyte av information och god praxis. EU kan också stödja städer genom finansiering av innovativa projekt. Stockholmsregionen stöder dock en EU-harmonisering i de fall den bidrar till att öka rörligheten och säkerheten i trafiken på ett mer allmänt plan, t.ex. se till att fordon som kommer till Sverige under vintern är utrustade med vinterdäck. Det kan även finnas fördelar med EU-harmonisering vad gäller 3
vägsignaler, fordonsidentifikation, teknisk interoperabilitet och gemensamma metoder för konsekvensbedömningar. Se bredband som en samhällskritisk infrastruktur, precis som järnväg, vägar, hamnar och flygplatser En välutvecklad infrastruktur för idéer, varor, tjänster, människor och kapital är en förutsättning för en välfungerande inre marknad. Den offentliga sektorn har en viktig roll att spela när det gäller utbyggnad av digital infrastruktur. Bredband är, liksom järnväg, vägar, hamnar och flygplatser, en samhällskritisk infrastruktur. Det är viktigt att EU är medvetet om detta och inte på olika sätt försvårar, t.ex. genom prisreglering. Stockholms stads kommunalägda stadsnät är det största i världen i sitt slag och en viktig anledning till den starka IT-utvecklingen som ägt rum i Stockholm sedan 90-talet. Det är viktigt att det offentliga tillhandahåller en grundläggande, öppen och operatörsoberoende IT-infrastruktur för att stimulera till konkurrens mellan tjänsteleverantörer. Fortsätt att satsa på forskning och innovation Ökad global konkurrens kräver spetskompetens och mer innovativa företag. Om EU vill hinna ifatt de viktigaste ekonomiska parterna och övervinna den nuvarande krisen måste mer uppmärksamhet riktas mot ökat möjliggörande av excellenta forskningsmiljöer och innovation. Här kan nämnas att en viktig princip för innovationssatsningar är att produkten ska ha en möjlighet att kommersialiseras. Ett bra innovationsklimat är en viktig faktor som skapar tillväxt och därmed lägger grunden för välfärd. Den nya EU-förordningen om kliniska prövningar är ett initiativ som kan bidra till just detta. Syftet är att EU ska bli en mer attraktiv region för kliniska prövningar, något som Stockholmsregionen stödjer. Det måste bli enklare att bedriva kliniska prövningar även i Stockholmsregionen och denna nya förordning skulle sannolikt göra det lättare för t.ex. utländska läkemedelsföretag att utföra kliniska prövningar i Stockholmsregionen. Sverige och Stockholmsregionen står starkt i internationella jämförelser av länders innovationsklimat och konkurrenskraft. Sverige har i flera undersökningar de senaste åren rankats högt. Sveriges och Stockholmsregionens starka position grundas på att svenskt näringsliv har varit framgångsrikt på internationella marknader under lång tid. Sveriges öppna ekonomi med konkurrens utifrån har lett till ett förändringstryck på svenska företag som främjar innovation. Sveriges position bygger också på de, i jämförelse med andra länder, stora investeringar som har gjorts i utbildning, it, forskning och utveckling. Ett ökat fokus i Europa på att bygga starkare innovationsklimat kommer bidra till lösningar på stora samhällsutmaningar, såväl i Sverige som globalt. Det kommer också innebära att företag och miljöer, genom att bli mer innovativa, ökar sitt värde och sin konkurrenskraft och därmed kan attrahera kompetens, investeringar och samarbetsparter från hela världen. 4
Fortsätt att satsa på ambitiösa miljömål utan att med onödig detaljreglering hämma innovationer och utveckling av miljövänlig teknik Miljön känner som bekant inga gränser. Införandet av en ambitiös politik för att möta allmäneuropeiska miljöproblem har därför varit en annan av EU:s stora framgångar, där Sverige och Stockholmsregionen ofta har fungerat som förebilder. 2010 utnämnde EU-kommissionen Stockholms stad till Europas första miljöhuvudstad, ett tydligt bevis på stadens starka röst och trovärdighet i den europeiska miljödebatten. Stockholmsregionen anser att det är viktigt att EU fortsätter ha en ambitiös miljöpolitik som strävar efter en hög skyddsnivå men som även tar hänsyn till olika förhållanden i unionens olika regioner. Stockholmsregionen anser att insatser på miljöområdet bör inriktas på att stödja frivilliga initiativ som Smart Cities och Borgmästaravtalet. Regionen motsätter sig dock inte att ny lagstiftning införs när behov finns. Däremot är det viktigt att dessa inte införs som förordningar utan som direktiv som ger möjlighet att anpassa regleringarna till länders varierande förhållanden. Användandet av ekonomiska styrmedel bör främjas i EU:s miljöpolitik. Det främsta exemplet på ett sådant system idag är EU:s system för handel med utsläppsrätter, som dock bör reformeras, vilket också påbörjats av kommissionen. Trots att Stockholmsregionen ser positivt på att man höjer ribban för miljöarbetet i EU ser regionen samtidigt problem med den detaljreglering på EU-nivå som följer. Flera miljöregleringar inom EU är i praktiken svåra att genomföra och kan vara dåligt anpassade till lokala förhållanden, marknaden och företagens verklighet. När regelverket som beslutas på politisk nivå även omfattar tekniska detaljer riskerar EU att skapa onödig byråkrati som riskerar att hämma både innovationer och miljövänlig teknikutveckling. Lagstiftarna bör istället ge mål och riktlinjer och låta europeiska standardiseringsorgan ta fram preciserade krav. Gör EU:s energi- och klimatpolitik fram till 2030 mer offensiv så att 2050-målet ska kunna nås Stockholmsregionen anser att nuvarande struktur med rättsligt bindande mål för växthusgasutsläpp och andel förnybar energi och icke-bindande mål för energieffektivisering bör behållas även för tiden efter 2020. Målet för utsläpp av växthusgaser måste skärpas drastiskt till år 2030 jämfört med nuvarande mål. Ska EU nå en minskning med minst 80 procent till år 2050 måste takten vara på minst 20 procentenheter vart tionde år. Transportsektorn är den mest komplicerade sektorn att minska växthusgasutsläppen inom. Därför behövs instrument som styr mot en mycket snabbare utveckling av fordon som drivs av förnybara bränslen och el. År 2050 behöver transportsektorn vara fossilfri och Stockholms stad har antagit en färdplan för ett fossilfritt Stockholm år 2050. EU:s krav på drivmedel för fordon måste vara utformade så att biodrivmedel gynnas. Reglerna måste vara stabila under en längre tid så att investerare vågar satsa på ny teknik och moderna produktionsanläggningar. Även första generationens biodrivmedel bör ges förmånliga regler, relativt fossila drivmedel, under en överskådlig framtid. 5
Kort om Stockholmsregionen i EU Stockholmsregionen är en av Europas mest konkurrenskraftiga regioner enligt EU-kommissionens Regional Competitiveness Index - RCI 2013, och rankas högst bland de europeiska regionerna vad gäller hållbar utveckling enligt Sustainability Check of European Regions 2013 (Eco Social Forum and SERI). Stockholmsregionen har dessutom funnits på plats i Bryssel i 20 års tid och har på ett konstruktivt sätt bidragit till att göra EU till en konkurrenskraftig och hållbar region i världen. Stockholmsregionen är positivt inställd till samarbetet inom EU. Som en av Europas mest snabbväxande regioner är det europeiska projektet av största vikt för Stockholmsregionen och vår ekonomi är starkt knuten till Europa. EU-rätten bestämmer delvis spelreglerna för landsting och kommuners möjlighet att tillhandahålla service till invånarna då vi i Sverige har ett starkt kommunalt självstyre. Möjligheten för invånarna i Stockholmsregionen att bo, studera, arbeta, köpa och sälja varor och tjänster i Europa är avgörande för regionens möjligheter till fortsatt hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft. Regionens invånare är dessutom sedan lång tid positivt inställda till EU och insåg tidigt att gränsöverskridande frågor som miljön endast kan lösas genom det europeiska samarbetet. Som en geografiskt relativt perifer region är det dessutom viktigt för Stockholmsregionen att vara en aktiv del av ett starkt och konkurrenskraftigt EU. Stockholm, 17 april 2014 För Stockholmsregionens Europaförening Sten Nordin Ordförande 6