Rapport från tillsynen i de fristående förskolorna 206 Eva Lundebring Utbildningsinspektör Norrtälje augusti 206 P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 76 28 Norrtälje Estunavägen 4 076-70 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se 3 20 65-5 utbildningsnamnden@norrtalje.se O R G A N I S A T I O N S N U M M E R T E L E F A X W E B B B A N K G I R O 22000-027 076-77 70 norrtalje.se 45-7694 n o r r t a l j e. s e B A R N - O C H U T B I L D N I N G S K O N T O R E T
2 (4) Innehåll Sammanfattning av rapportens huvudsakliga innehåll... 3 Begrepp i rapporten... 3 Bakgrund och syfte med tillsynen... 3 Uppföljningen från förra årets tillsyn... 4 Metod för årets tillsyn... 5 Resultat från årets tillsyn... 5 Tillsynsbesöken... 5 Ingripanden och sammanställning av uppmärksammade brister... 6 Fakta om förutsättningarna för de fristående förskolorna i Norrtälje... 8 Faktorer som bör få påverka gruppstorleken... 9 Reflektioner och förslag efter årets tillsyn... 0 Kommande tillsyn... 2 Bilagor, tabeller... 3
3 (4) Sammanfattning av rapportens huvudsakliga innehåll Årets tillsyn som också är en uppföljning från fjolårets tillsyn visar att: Tjugo fristående huvudmän har utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete och utarbetat modeller som uppfyller det som stadgas i skollagen (förra året var det två huvudmän som bedömdes helt följda skollagens krav). Övriga sju huvudmän behöver fortfarande utveckla arbetet för att kontinuerligt och systematiskt granska sin egen kvalitet. Kommunen har under denna tillsynsperiod utfärdat två förelägganden där bristerna bedömts vara av sådan karaktär att det varit nödvändigt. Båda huvudmän har efter föreläggandet rättat till bristerna. Många förskolor har väldigt låg andel behöriga, legitimerade förskollärare i sin verksamhet. Tillsynen visar att fler huvudmän behöver reflektera och analysera förskollärarens betydelse för kvaliteten i sina verksamheter. Antalet förskollärare och deras kompetens är enligt en nypublicerad rapport från Skolverket, en avgörande kvalitetsindikator och en viktig förutsättning för att leva upp till skollagens krav på en likvärdig och kompenserande utbildning. Projektet Tusen färger -Språk, interkulturalitet och normmedvetenhet bör vara fokus för kommande års tillsyn genom så kallade kvalitetsgranskningar. Begrepp i rapporten Läroplanen Läroplan för förskolan, Lpfö- 98 reviderad 200 SKA Systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund och syfte med tillsynen Norrtälje kommun är tillsynsmyndighet för fristående förskolor och fristående pedagogisk omsorg. Tillsynen ska syfta till att granska med vilken kvalitet verksamheterna bedrivs utifrån de krav som ställs, bland annat i skollagen och i läroplanen för förskolan, men även utifrån andra myndighetsskrifter som reglerar området. SKOLVERKETS RAPPORT NR 433 (206) Barngruppers storlek i förskolan En kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning.
4 (4) Det är barn- och skolnämnden som varje år beslutar om en plan för tillsynen. Inför 206 års tillsyn beslutade nämnden att den årliga regelbundna tillsynen ska utgå ifrån tidigare brister som framkommer genom huvudmannens dokumenterade systematiska kvalitetsarbete, eller genom att en brist kommer till kommunens kännedom på annat sätt. I stället för den tidigare tematiska tillsynen beslutade nämnden även att möjliggöra för kvalitetsgranskningar, när det finns särskilda skäl att undersöka ett speciellt område. Tillsynen i kommunen följer därmed samma modell som den som Skolinspektionen använder och den här rapporten avser tillsynen i de fristående förskolorna. Uppföljningen från förra årets tillsyn Fjolårets tillsyn visade att nio huvudmän hade stora utmaningar att ta sig an för att säkerställa att kvalitetsarbetet bedrivs på det sätt som skollagens kapitel 4 anger. Det var 4 huvudmän som hade vissa delar i sitt kvalitetsarbete som behövde utvecklas och två av huvudmännen bedömdes helt uppfylla de krav som ställs på huvudmannen och förskolechefen i skollagen. För väldigt många av förskolorna handlade bristen ytterst om förmågan att värdera i vilken grad man lyckas uppfylla de mål som ställs på verksamheterna i läroplanen och i övriga lagar och föreskrifter. Den bristen uppmärksammades som en direkt följd av att verksamheterna inte analyserade sina resultat, inte bedömde och prioriterade utvecklingsområden och inte satte upp konkreta och uppföljningsbara mål för dessa. Verksamheterna har varit kvar i någon slags tro att det är till kommunen man redovisar sin kvalitet, och de flesta har gjort det genom att beskriva vilka och hur många aktiviteter man genomfört under året. Det har då resonerats mer kring vad man uppfyllt av det som planerats under ett år, istället för hur man gjort det och hur väl det motsvarar författningskraven. Det har saknats en noggrann undersökning av kvaliteten på aktiviteterna och den utbildningen som bedrivits. Skollagen anger att varje huvudman ska planera, följa upp och utveckla sin utbildning i syfte att uppfylla målen som ställs i de lagar och föreskrifter som reglerar verksamheten. Det arbetet ska dokumenteras och syftet är att i efterhand kunna följa upp kvalitetsarbetet dels på den egna nivån men också i form av till exempel tillsyn.
5 (4) Metod för årets tillsyn Besöken har till största delen genomförts som en uppföljning utifrån de brister som uppmärksammades i fjolårets tillsyn samt verksamheternas senast inrapporterade dokumentation över sitt systematiska kvalitetsarbete. Samtliga verksamheters personaltäthet i förhållande till barnantalet har undersökts. Både antal barn per förskollärare och antal barn per barnskötare. Alla verksamheter informerades cirka två till tre månader innan tillsynsbesöket genomfördes. Informationen innehöll uppgifter om vilka områden som tillsynen särskilt skulle granska. Vid årets tillsyn har det varit förskolecheferna i första hand som intervjuats. Vid flera besök har även pedagogisk personal och representanter för huvudman deltagit. Samtliga huvudmän har fått beslut och protokoll efter genomgången tillsyn. Resultat från årets tillsyn Flertalet verksamheter har under året skaffat sig fördjupade kunskaper i skollagens kapitel 4 Kvalitet och inflytande och följer därmed i högre utsträckning de krav som ställs där. Några få huvudmän hade inför årets tillsyn inte nämnvärt utvecklat sitt systematiska kvalitetsarbete utan ännu en gång upprättat en slags verksamhetsberättelse över genomförda aktiviteter. Verksamhetsåret 205/206 fanns i Norrtälje kommun totalt 27 fristående huvudmän som drev förskola. Tillsynsbesöken Totalt har 54 personer har deltagit i årets tillsyn. Samtliga huvudmän har besökts. Förskolechefer Bitr. förskolechefer Arbetslagsledare Förskollärare/ barnskötare Representanter för huvudman 27 3 2 4 8 36 Antal förskolor
6 (4) Ingripanden och sammanställning av uppmärksammade brister Tabellen visar vilken bedömning och vilka beslut som fattats sedan fjolårets tillsyn. Vid två tillfällen har förskolor fått ett oanmält besök efter en anmälan från vårdnadshavare. Beslut Antal huvudmän Kommunen har bedömt att huvudmannen följer det som anges 2 i styrdokumenten Kommunen har avstått från ingripande Kommun har utfärdat en anmärkning 2 Kommunen har utfärdat ett föreläggande 2 Följande tabell visar vilken typ av brist som lett till ingripanden (eller till att kommunen har avstått från att ingripa). Bristerna har uppmärksammats vid den regelbundna tillsynen eller som i det ena av de två fall, då vårdnadshavare anmälde förskolan. Den ena anmälan gällde bristande säkerhet på förskolan och i den andra anmälan ansåg vårdnadshavaren att personalen antingen brast i sitt tillsynsansvar eller att ett missförhållande rådde på förskolan. De flesta huvudmän som fått beslutet att kommunen avstår ett ingripande har fått ett sådant beslut därför att de är medvetna om sin/sina brister och påtalar dem själva. Någon brist har också bedömts vara ringa, vilket innebär att det inte finns några skäl att vara tuffare i bedömningen första gången bristen påtalas.
7 (4) Sanktioner Brister Antal Lagrum Beslut att avstå ingripande (en tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om överträdelsen är ringa, verksamheten förväntas vidta rättelse eller om det finns särskilda skäl mot ett ingripande) Skollagen kap. 26, 2. Huvudmannen har brister i sitt SKA Huvudmannen brister i barnsäkerhetsarbetet Förskolechefen har inte upprättat skriftlig dokumentation över beslutanderätt som delegerats Verksamheten saknar ett forum för samråd 6 Skollagen kapitel 4 Skollagen kapitel 8, 8 Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Skollagen kapitel 2, 0 Skollagen kapitel 4, 3 Personal saknar utbildning i brandsäkerhet Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Planen mot diskriminering och kränkande behandling har brister Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen kapitel 6 Anmärkningar (en tillsynsmyndighet får istället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser) Huvudmannen brister i barnsäkerhetsarbetet Huvudmannen utmanar förutsättningarna i godkännandet samt har underlåtit att följa de kommunalt fastställda reglerna för placeringar. Skollagen kapitel 8, 8 Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Skollagen kapitel 2, 5 Regler för placering i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Skollagen kap. 26, Föreläggande (En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som inte följer de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten) Huvudmannen brister i sitt SKA Huvudmannen brister i barnsäkerhetsarbetet Skollagen kapitel 4 Skollagen kapitel 8, 8 Lag om skydd mot olyckor (2003:778) Skollagen kap. 26, 0 Anmärkningar och föreläggande utfärdas då bristen bedöms vara av allvarligare karaktär eller att den helt enkelt påtalats tidigare och huvudmannen inte rättat till den.
8 (4) Förskollärare som kvalitetsfaktor Med Skolverkets rekommendationer samt det som forskningen pekar på som avgörande för kvaliteten i förskolan, kan tillsynen bara konstatera att vissa förskolor har för få förskollärare. Det påverkar verksamheternas kvalitet, och genom tillsynen har det därför lysts extra på just antalet förskollärare och deras kompetens som kvalitetsindikator. Fakta om förutsättningarna för de fristående förskolorna i Norrtälje I Norrtälje kommun var vid tillsynen förskollärartätheten 8,5 barn per årsarbetare och andelen anställda förskollärare 2 ca 36 % (jämfört med Skolverkets statistik för hela riket 205 som visar att andelen förskollärare i fristående förskolor var ca 28 %). I Skolverkets statistik från 205 är förskollärartätheten 2,5 barn per förskollärare totalt i riket,,7 barn per förskollärare i den kommunala förskolan och 8, barn per förskollärare i fristående verksamheter. Så siffrorna visar att Norrtäljes fristående förskolor har totalt sett högre andel förskollärare än snittet i riket, men trots det något färre förskollärare per barn. Dock är det stor skillnad mellan förskolorna, allt från 9,3 barn per årsarbetande förskollärare till 52,9 barn per årsarbetande förskollärare vid tillsynen. Skillnaden kan bero på flera omständigheter, till exempel: att mätningen gjorts vid tillsynen på våren då vi av erfarenhet vet att det är fler barn inskrivna i verksamheterna förskolan stod inför en rekryteringsprocess för att en förskollärare hade slutat förskolan lyckas inte rekrytera fler förskollärare trots att en sådan ambition finns 2 Räknat på andelen förskollärares arbetstid i barngrupp. Förskollärare som har ledningstid (t.ex. är förskolechefer eller biträdande förskolechefer på deltid) är borträknade från tiden som de inte arbetar direkt med barn.
9 (4) Skolverkets statistik anger ett snitt på 5,2 årsarbetare per barn 3, i Norrtälje spänner det från, 9 4 barn till 7,3 barn, men ett snitt på 5,05 5 årsarbetare per barn. Vad säger då Skolverket och vad säger forskningen? Faktorer som bör få påverka gruppstorleken Skolverket har under året tagit fram nya riktmärken för barngruppernas storlek. Den här rapporten kommer inte nämnvärt att belysa dessa riktmärken men gruppernas storlek är avhängiga olika indikatorer, menar Skolverket i sin nypublicerade rapport 6. Det jag reflekterar över när jag tar del av förskolornas systematiska kvalitetsarbete är att de flesta av huvudmännen inte analyserar kvaliteten utifrån antal förskollärare och deras kompetens som kvalitetsindikator. Skollagen anger att utbildningen i förskolan ska vara av hög och likvärdig kvalitet utifrån tre områden:. Barn ska ha lika rätt till utbildning 2. Utbildningen ska hålla likvärdig kvalitet 3. Utbildningen ska vara kompenserande det vill säga att alla barn oavsett vilka sociala, fysiska, eller psykiska förutsättningar de har ska ha samma rätt till utbildningen. I rapporten från Skolverket står följande att läsa: För att förskolor ska kunna genomföra en verksamhet med högsta kvalitet som syftar till att ge alla barn en likvärdig start i livet och förutsättningar att komma förberedda till skolan, krävs en större andel utbildade förskollärare med hög kompetens i en fungerande arbetsmiljö. Det är inte självklart att något färre barn i grupperna ger förhöjd kvalitet. 3 http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola, 206-08-02 4 Den lägsta siffran gäller för Balder Hus som driver förskola med undantag från öppenhetskravet i skollagen på grund av verksamhetens speciella karaktär 5 Siffrorna gäller för det antal barn som var inskrivna på förskolan vid tidpunkten för tillsynen och stämmer eventuellt inte med SCB:s statistik som årligen samlas in 5 oktober. 6 SKOLVERKETS RAPPORT NR 433 (206) Barngruppers storlek i förskolan En kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning.
0 (4) Vidare i rapporten står att gruppstorlek och personaltäthet har i princip varit konstant de senaste 0 åren men att närvarotiden för de yngsta barnen har ökat. Skolverket konstaterar att varje arbetslag behöver ha utbildade förskollärare med specifik yrkes- och ämneskompetens. Rapporten ger förslag till några kvalitetsindikatorer inför att huvudmannen organiserar grupperna i förskolan: Personalens kompetens (och då särskilt förskollärarnas yrkes- och ämneskompetens) Personaltäthet relaterat till antal barn över hela dagen Barngruppens sammansättning Den fysiska miljön Alla dessa faktorer bör få påverka gruppstorleken menar Skolverket i sin rapport. Om till exempel arbetslaget består av för få förskollärare behöver det vara färre barn i gruppen, personaltätheten fördelat över dagen bör påverka gruppens storlek och så vidare. Av dessa indikatorer är det enbart den fysiska miljö och tillgängligheten till lärmiljön, som i hög utsträckning analyseras idag. De övriga kvalitetsindikatorerna syns i mycket liten utsträckning eller inte alls i förskolornas analyser. Det är angeläget att de fristående huvudmännen granskar sina verksamheter utifrån förskollärarnas antal och kompetens likväl som den övriga personalen i förskolorna. Det bör vara en del i granskningen av den egna kvaliteten och att analysen handlar om hur det påverkar förutsättningarna att uppfylla barnens rätt till likvärdighet och hög kvalitet. Reflektioner och förslag efter årets tillsyn Det är positivt att så många huvudmän och förskolechefer har förbättrat sitt systematiska kvalitetsarbete och också ser vinsten med att kontinuerligt (och systematiskt) följa upp och utvärdera graden av måluppfyllelse. Möjligheterna att huvudmannen fattar kloka beslut om prioriterade utvecklingsområden och också genomför dessa har därmed ökat vilket givet i slutänden gagnar barnens möjligheter till utveckling och lärande. Det har skett en positiv utveckling hos flera verksamheter. Till viss del bedömer jag att det beror på att fler
(4) förskolechefer går rektorsutbildningen och Skolverkets utbildning för förskolechefer och till viss del beror utvecklingen på att bristerna också uppmärksammas genom tillsynen. Huvudmännens sammanställningar av det systematiska kvalitetsarbetet skulle dock i högre utsträckning behöva kopplas till vetenskap och aktuell forskning. I år har tillsynen genom kontrollen av antal barn per förskollärare och annan personal lyst på frånvaron av resonemang kring förskollärarens kompetens och vad det innebär för kvaliteten på undervisningen. Enligt skollagen (kapitel, 3 ) definieras begreppet undervisning och har anpassats också till förskolan. Förskollärarens uppdrag är att genomföra målstyrda processer som syftar till att barnen inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. I skollagens definition anges också att lärandeprocessen ska ske under ledning av förskollärare Det uttalas ibland vid tillsynen att det är svårt att rekrytera förskollärare, och det är sant och det är ett dilemma, men lika ofta säger representanter för huvudmän och förskolechefer att de anser att verksamheten har tillräckligt antal förskollärare och då kan det handla om att det finns en (som ibland inte ens arbetar heltid) på två avdelningar. Tyvärr finns inget i skollagen som anger att ett visst antal förskollärare ska finnas, men Skolverket konstaterar ändå i sin rapport att det behövs minst en förskollärare i varje arbetslag, och att förskollärarens ämnes- och yrkeskompetens har stor betydelse för kvaliteten på utbildningen. Det är ett angeläget område att granska och frågorna jag önskar att varje huvudman och förskolechef ställde sig och analyserade är: - Hur påverkar antalet förskollärare och deras kompetens vår kvalitet på undervisningen och barnens möjligheter till utveckling och lärande? - Bedriver förskolläraren/förskollärarna undervisningen så att barnen ges möjligheter att utvecklas i riktning mot målen? - Har förskolläraren möjligheter och förutsättningar att möta varje barn, ta vara på varje barns nyfikenhet, lust att lära och utgå från barnets intressen? - Hur påverkar den övriga personalens kompetens kvaliteten i förskolan?
2 (4) - Hur organiserar vi barngrupperna och den pedagogiska verksamheten över dagen? Kommande tillsyn Projektet Tusen färger -Språk, interkulturalitet och normmedvetenhet som vänder sig till alla förskolor i Norrtälje oavsett huvudman har startat och pågår nu under den närmaste tvåårsperioden. Det är angeläget att kommande tillsyn följer upp projektets intentioner och hur de fristående förskolorna utvecklar sitt arbete inom projektets områden genom riktade kvalitetsgranskningar under 207 års tillsyn. Projektets huvudsakliga mål är att: Barn som har ett annat modersmål än svenska får det stöd som de har rätt till för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket i förskolan Stödet är en integrerad del av förskolornas undervisning Pedagoger och chefer är medvetna om språket och interkulturalitetens betydelse för barns utveckling och lärande Pedagoger och chefer är normmedvetna Det finns kollegial samverkan som systematiskt arbetar med interkulturalitet och normmedvetenhet.
3 (4) Bilagor, tabeller Antal barn per förskollärare Småfolket Lekabarnen Fröstugan Viktoriagården Eken Freinet Hugin Gottröra TP Vallby Hage Montessori Grossgärdet Smörblomman Jorden Vildnissarna Roslagsbro Trio Krumelur Rövarborgen NF Höjdhoppet Lilltäppan Montessori Bambino Naturbarnstugan Trio Killevipp Kråkbrinken Almerska Lotsen NF Gnistan NP Nygatan Uteleken NF Växtriket Vildnissarna Solbacka Strand Vintergatan NP Trollebo Trio Fifilur Trio Hoppitoss Freinet Mimer Montessori Grind Riala Waldorf Montessori Amorinen Balders Hus 0 0 20 30 40 50 60 Andel barn per förskollärare Antal barn per barnskötare, övrig personal Montessori Amorinen NP Nygatan Trio Killevipp Uteleken Vildnissarna Solbacka Strand Vintergatan NP Trollebo Riala Waldorf Freinet Mimer Trio Fifilur Naturbarnstugan Fröstugan Kråkbrinken Almerska Villan NF Gnistan NF Växtriket Viktoriagården Vildnissarna Montessori Grind NF Höjdhoppet Rövarborgen Eken Smörblomman Gottröra Småfolket Lekabarnen Jorden Freinet Hugin Trio Krumelur TP Vallby Hage Lotsen Montessori Grossgärdet Montessori Bambino Trio Hoppitoss Lilltäppan Balders Hus 0 2 4 6 8 0 2 4 6 8 Förskolor
4 (4) Personaltäthet sammantaget, antal barn per pedagog Trio Killevipp Fröstugan Uteleken Viktoriagården Vildnissarna Solbacka Strand Naturbarnstugan Montessori Amorinen Vintergatan NP Trollebo Eken Vildnissarna Roslagsbro Lekabarnen Kråkbrinken Almerska Mimer Riala Waldorf Hugin NF Höjdhoppet Smörblomman Trio Fiffilur Gottröra Rövarborgen Jorden TP Vallby Hage NP Nygatan Småfolket Trio Krumelur NF Gnistan NF Växtriket Montessori Grossgärdet Montessori Grind Montessori Bambino Lotsen Lilltäppan Trio Hopptioss Balders Hus 0 2 3 4 5 6 7 8 Personaltäthet totalt